Pojkars och flickors syn på samundervisning i idrott och hälsa

Pojkars och flickors syn på samundervisning i idrott och hälsa Finns det någon skillnad på attityd till tävling mellan pojkar och flickor i idrott och hälsa? Boys ' and girls' views on coeducation in sport and health Is there any difference in attitude to the competition between and boys and girls in sport and health? Faris Lukovic & Tim Holmlund Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Ämne/Utbildningsprogram Idrottsvetenskap II Nivå/Högskolepoäng 7.5 hp Handledare: Henrik Gustafsson Examinator: Peter Carlman 2015-06-05

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Frågeställningar... 5 2. Litteraturbearbetning... 6 2.1 Begreppsförklaring - könsdifferentiering... 6 2.2 Tidigare forskning... 6 3. Metod... 8 3.1 Design... 8 3.2 Urval... 8 3.3 Mätinstrument... 9 3.4 Genomförande... 10 3.5 Databearbetning... 10 3.6 Etiskt förhållningsätt... 10 3.7 Reliabilitet och validitet... 11 4. Resultat... 12 5. Diskussion... 20 Referenser Bilaga

Sammanfattning Vi valde att undersöka om vad elever tycker om samundervisning inom skolidrotten och hur många som skulle vara villiga att prova på könsdifferentierad undervisning. Vi ville även se om dessa skillnader berodde på att pojkar och flickor inte är lika tävlingsinriktade och att konflikter därefter kunde uppstå. Vi valde att göra en enkätundersökning på en skola i Värmland där vi bad tre klasser att fylla i enkäter. Alla klasser bestod av 15-åringar. Vi samlade in enkäterna, sammanställde resultaten och fick fram bland annat att trots att dem allra flesta var positivt inställda till samundervisning var dock den absoluta majoriteten av eleverna var villiga att testa på särundervisning. Ytterligare ett resultat var att de flesta av eleverna tyckte att det fanns en skillnad på attityden till tävling mellan pojkar och flickor och majoriteten menade att detta gjorde idrott och hälsa tråkigare och/eller sämre. I princip alla var överens om att det var pojkarna som i regel var mer seriösa än flickorna. I vårt tycke finns det definitivt mer att granska kring området och skolor bör se över detta för elevernas trivsel och välmående. Abstract We chose to examine what students think about co-education in school sport and how many would be willing to try out the gender differentiated teaching. We also wanted to see if these differences were due to boys and girls are not as competitive and that conflicts could subsequently occur. We chose to do a survey on a school in Karlstad where we asked three classes to fill out questionnaires. All classes were consisted of 15 -year-olds. We collected the questionnaires, compiled the results and were presented among other things, that although the vast majority of them were in favor of coeducation was the absolute majority of the students were willing to test the segregated education. Yet another remarkable result was that most of the students thought that there was a difference in the attitude to the competition between boys and girls, and the majority felt that this made school sports less fun. In principle, everyone agreed that it was the boys who were generally more serious than girls. In our opinion there is definitely more to examine the surrounding area and schools should review this for the students' comfort and well-bein

1. Inledning 1.1 Bakgrund I dagens samhälle så förväntas det att pojkar är på ett sätt och att flickor är på ett annat. Dessa förväntningar och ibland även krav finns spridda utöver flera områden. Utseende, beteende och tankesätt är bara några av dem. Även inom idrottens värld så växer pojkar upp och formas av en omgivning som inte liknar flickornas. I regel läggs fokus på tävling och att vinna mycket tidigare och hårdare hos pojkar. Pojkar växer i regel upp mer med tävlingsmomentet inpräglat inom föreningsidrotten. Det finns tydliga skillnader i attityden och inställningen och vad som prioriteras även i de unga åren (Coakley & Pike, 2009). Vad detta kan bero på kan vara flera orsaker. Herridrott är mycket mer populär och belönande än damidrott idag och detta kanske leder till att men helt enkelt ser mer anledningar och hopp om en bra och ljus framtid för både barnet och dess nära om framgång inom idrott åstadkoms. Flickor ges oftast inte samma chanser och förutsättningar som pojkar inom sport med t.ex. halltider då deras supportergrupper är mindre och dem genererar inte lika mycket inkomst som ett herrlag. Damlag får oftare utstå budgetnedskärningar. De prioriteras inte lika mycket (Coakley & Pike 2009). Skillnaderna är inte så stora mellan könen när dem föds eller i dem yngsta åren men dessa blir allt större när samhället får sin tid att prägla dem till det som förväntas av en pojke eller flicka (Coakley & Pike, 2009). Andledningarna till varför det är så att pojkar i regel är mer tävlingsinriktade än flickor vad det gäller idrott är inte en utav våra frågeställningar med denna studie. Dock skapar detta kanske ett problem i skolans värld när det kommer till samundervisning inom idrott. Om pojkar och flickor har olika förutsättningar och även en annorlunda inställning till idrott och framförallt dess tävlingsmoment kan man fråga sig om samundervisning verkligen är rätt väg att gå. Samtidigt som det finns många som anser att samundervisningen är bra för att förstärka pojkars och flickors kommunikation och förståelse för varandra så finns det alltså även brister med detta system. Inom skolans värld så sker det samundervisning mellan pojkar och flickor. Detta har vi de flesta växt upp med och ser som både naturligt och självklart. Det är normen 4

helt enkelt. Dock finns det kanske mer anledning att fundera på särundervisning i vissa ämnen än i andra. Så då blir frågan, om det finns pojk- och flicklag inom föreningsidrotten, är det verkligen det bästa att ha samundervisning inom idrott och hälsa? I många fall ser ju aktiviteterna likadana ut. 1.2 Syfte Studien avser att undersöka vad pojkar och flickor tycker om att ha samundervisning i idrott och hälsa och mer specifikt om vad de tycker angående tävlingsmomenten inom idrott och hälsa. 1.3 Frågeställningar Vad tycker eleverna om samundervisning? Tycker eleverna att det är en skillnad mellan pojkar och flickor gällande inställningen till tävlingsmomenten inom idrott och hälsa? Om de gör det, upplevs detta som negativt och kan det leda till skolkning och/eller mobbning i skolan? 5

2. Litteraturbearbetning 2.1 Begreppsförklaring - könsdifferentiering Män och kvinnor, pojkar och flickor har alla olika förutsättningar. Inom alla dagens idrotter finns det en könsdifferentiering där män och pojkar kvinnor och flickor idrottar och tävlar för sig. Idrott och hälsa är den enda fysiska aktiviteten där båda könen är fysiska aktiva tillsammans. När man pratar om skillnader som finns mellan de båda könen inom idrottskretsarna är det den fysiska skillnaden som står högst upp på listan. 2.2 Tidigare forskning Skolverket har gjort en utvärdering angående ämnet idrott och hälsa. Skolverket (2003) visar på att pojkar tycker ofta det är roligt med idrott och hälsa och att de får visa vad de kan medan flickorna känner sig klumpiga och dåliga. Här kan man se att skillnaden mellan pojkar och flickor ligger i hur de känner sig när de idrottar i skolan. I en studie utförd av McKenzie, Prochaska, Sallis och LaMaster (2004) undersökte de olika amerikanska högstadieskolor där de tittade på den fysiska aktiviteten och om samundervisning och könsdifferentierad undervisning förekom på de olika skolorna. I deras resultat visar de på att skolor som har lektioner med könsdifferentierad undervisning får flickorna mer tid åt färdighetsträning och pojkarna får mer tid åt spel och lek. Att flickor skulle vara mindre utvecklade i sina motoriska och idrottsliga färdigheter än pojkarna inom samma ålder är någon de framhäver från sitt resultat, det är då ett plus att flickorna får mer färdighetsträning som passar bättre för dem. Genom att då har könsdifferentierad undervisning underlättar detta för flickorna att utvecklas. Vid samundervisning skulle det lätt kunna förekomma att läraren för undervisningen tycker det är enklare att ha spel och lekar istället för att ha färdighetsträning, då skillnaden på nivån från individ till individ (pojkar jämfört med flickor) är stor. Att flickor var mer aktiva i samundervisnings klasser än i könsdifferentierade klasser var ett mönster som de såg, pojkarna var däremot lika aktiva i både sam- och differentierad undervisning. Detta är även något som Azzarito, Solmlon och Harrison (2006 i Israelsson & Lidbom, 2007) benämner i sin artikel If I had a choice, I would. 6

I en annan amerikansk studie utför av Hill och Cleven (2005) undersökte de hur niondeklassare kände angående olika idrottsaktiviteter som skall förekomma i könsdifferentierad undervisning och samundervisning. Här såg man att flickorna föredrog individuella idrottsaktiviteter som inte innehöll kroppskontakt, medan pojkarna föredrog lagsporter som fotboll, volleyboll och basket. Både pojkarna och flickorna som gick i könsdifferentierade klasser ger uttryck åt att de har ett mer tävlingsinriktat klimat än vad som förekommer i samundervisningsklasser. Pojkarna påpekar att de är mer aktiva i samundervisningsklasser trots att det är ett mer tävlingsinriktat klimat i könsdifferentierade klasser och flickor är mer glada och engagerade när de är i könsdifferentierade klasser. Karin Redelius (2004) gjorde en studie Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år. Där hon likt oss ville undersöka flickor respektive pojkars syn på sam- och könsdifferentieradundervisning. Studien bestod av ett frågeformulär som flickor och pojkar i årskurs 9 fick svara på. 45 % av flickorna och 56 % av pojkarna som deltog i hennes studie ville att det skulle ha samundervisning med det motsatta könet. Att ha lektioner ibland där både flickor och pojkar deltar tycke 29 % av flickorna samt 22 % av pojkarna. Att det bara skulle vara könsdifferentieradundervisning tyckte 8 % av flickorna och 7 % av pojkarna. Närmare hälften av att flickor och drygt hälften av pojkarna anser alltså att samundervisning är bäst och det är endast några få elever som skulle vilja ha könsuppdelade lektioner jämt (Redelius, 2004). De fysiska skillnaderna som uppstår och tar fart vid puberteten mellan flickor och pojkar, kan vara ett av argumenten till varför man vill att flickor och pojkar skall ha undervisning var för sig. Vid puberteten sker sedan en utplaning av muskeltillväxten hos flickor i motsats till en förhöjd stegring av muskelmassan hos pojkar (Öland, 2006). 7

3. Metod 3.1 Design Vi har använt oss utav en kvantitativ metod i denna studie. Då vi söker svaret från flera stycken och inte går in på djupet något särskilt så är det den mer lämpliga av metoderna för denna uppstats. Metoder där man använder sig utav mätningar eller kvantifieringar med hjälp av statistik och matematik för och vid uträkningar har kommit att kallas kvantitativa metoder (Backman, 2008). Kvantitativa metoden används när man vill få reda på hur många, hur vanligt eller hur ofta. Lämplig om man vill kunna ange frekvenser. Om man använder sig utav siffror så blir metoden också kvantitativ. Det är syftet med den specifika uppsatsen/studien som ska avgöra om det är en kvantitativ eller en kvalitativ metod som bör användas. (Trost, 2012). Man kan använda sig utav prov, frågeformulär, test, enkäter och experiment när man ska använda sig utav den kvantitativa metoden. Vi använde oss utav en egengjord enkät (Backman, 2008). Vi kände att en enkätstudie var lämpligast för vårt syfte då ville kunna få in många svar. Dessutom så är det lätt att göra om studien med samma enkät och jämföra. Det är viktigt att kunna jämföra sin studies resultat med andra studier och deras resultat (Hassmén & Hassmén, 2008). 3.2 Urval I vår studie deltog 74 ungdomar från tre olika klasser som alla går i årskurs 9 på en grundskola i Värmland. 41 flickor och 33 pojkar. Alla hade fyllt 15 år och därför behövdes inte målsmans godkände för att svara på enkäterna. Vi valde denna skolla dels för att jag hade kontakter där men även för att det är en av dem skolorna som har den största variationen gällande elevernas backgrund och socioekonomi. Urvalet ska ju helst vara så stort som möjligt. Det brukar dock i praktiken hända saker som får urvalet att dras ner en hel del. Oftast är tidsbrist och brist på begränsade forskingsmedel avgörande faktorer. I vårt fall var det en kombination av båda som tvingande oss att nöja 8

oss med detta urval. Dessa olika orsaker kan sammanfattas till ordet resurser (Hassmén & Hassmén, 2008). 3.3 Mätinstrument Vi använde en enkät med nio frågor som vi tog fram själva. Vi hade inget särskilt att utgå ifrån mer än vad vi själva tyckte var lämpliga frågor för att få svar på våra frågeställningar. Den första frågan handlade om vilket kön man hade. Se enkäten längst bak i studien. Sedan frågades det vad man tyckte om samundervisning mellan pojkar och flickor i skolidrotten. Mycket bra, bra, sådär, dåligt eller mycket dåligt. Efter det kom frågan om man skulle kunna tänka sig prova på särundervisning. Ja, kanske eller nej var alternativen där. Den fjärde handlade om man tyckte att det fanns en skillnad till tävlingsmomenten mellan flickor och pojkar. Denna fråga var lite mer avgörande än det andra då vi sa till eleverna att inte skriva vidare på enkäten om man inte tyckte att det fanns en skillnad. För det kändes som att det annars hade svarat på frågor som det inte förstod varför det svarade på och vi vill inte ha det så. Här kunde man svara ja eller nej. Nästa fråga handlade om hur dessa eventuella skillnader påverkade hälsa och idrott. Man kunde svara att det gjorde den bättre/roligare, sämre/tråkigare eller att det inte hade någon inverkan. Fråga nummer sex frågade eleverna om vilka det eventuellt var som var mer tävlingsinriktade. Flickorna eller pojkarna var alternativen. Den sjunde frågan undersökte om dessa eventuella skillnader brukade leda till bråk i klassen. Aldrig, sällan, ofta eller alltid var alternativen. Nästa fråga bad eleverna skriva om dem trodde att dessa skillnader i attityd till tävlingsmoment kunde leda ledde till skolkning. Ja, nej och kanske var alternativen. Slutligen handlade den sista frågan, alltså fråga nummer nio, om dessa eventuella skillnader i attityd till tävlingsmoment kunde ledda till mobbning. Ja, nej och kanske var alternativen. 9

3.4 Genomförande Vi tog kontakt med en av våra gamla lärare på skolan där jag gick i högstadiet och fortfarande känner en hel del av personalen. Jag frågade om det var möjligt för oss att använda en liten tid utav dennes lektion för vår enkätundersökning. Vi gick dit för att sätta upp datum och för att förklara lite mer specifikt vad vi ville uppnå med denna undersökning. Det var inga problem och vi bestämde oss för att ta en klass på en måndag förmidag och två andra på onsdag förmidag. Undersökningarna skedde i samband med idrottslektionerna och vi tog några minuter att presentera oss, förklara vad vi ville uppnå med studien. Vi nämnde även klart och tydligt att enkäten var både frivillig och anonym och vad som menades med detta. Vi delade ut enkäter och pennor åt alla och bad dem att ta lite eget rum och inte sitta precis bredvid kompisen och prata då detta kan påverka vad personerna skriver och validiteten och reliabiliteten skulle sjunka. Efter att de hade fyllt i enkäten och var nöjda skulle de lämna enkäterna i en hög mitt i idrottshallen och pennorna i en hög bredvid den. 3.5 Databearbetning När vi hade fått in alla enkäter så ville få kunna få in dem på en Survey & Report rapport och för detta skulle dem ha svarats på elektroniskt (vida mobilen eller datorn) eller om man matar in uppgifterna via SPSS. Vi hade dock pappersenkäter och förstod oss heller inte på SPSS programmet tillräckligt bra så vår lösning var att själva fylla i enkäten via dator flera gånger med svaren identiskta med vad eleverna hade svarat. Därmed fick vi precis samma uppgifter som vi hade fått om vi hade använt oss utav t.ex. SPSS. 3.6 Etiskt förhållningsätt Vi tog hänsyn till det grundläggande individskyddskravet som kan delas upp i fyra olika huvudkrav. Dessa fyra olika krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och slutligen nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet menar att alla inblandade i studien ska veta vad studien handlar om och vad deras roll i detta är. Ingenting får döljas eller undangömas. Det omfattar även alla inslag i undersökningen som potentiellt kan påverka deltagarnas villighet till deltagande till studien 10

(Vetenskapsrådet, 2002). Vi uppfyllde det första kravet igenom att tydligt berätta vad vid ville undersöka, alltså syftet med studien och vad våra frågeställningar var. Samtyckeskravet menar i kort att alla deltagare i en studie själva ska ha rätten att bestämma över deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Även detta gjorde vi väldigt klart för alla då vi höll en muntlig presentation och instruktion inför enkätten. Samt så står det i enkätens förtext. Konfidentialitetskravet går ut på att ingen obehörig ska kunna få fram vem/vilka som har svarat på frågorna/uppgifterna i studien. Det har ett nära samband med sekretess (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet uppfyllde vi igenom att både skriva på enkäten att det skulle förbli anonymt och vi tog även upp detta muntligt. Deltagarna behövde inte skriva något namn eller personnummer eller något annat som överhuvudtaget kunde spåras tillbacka till dem. Det sista kravet är att nyttjandekravet som i kort kräver att man inte använder uppgifterna man har fått in från personer till annat än själva forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Detta uppfyller vi då vi helt enkelt bara använt oss utav uppgifterna för studien och inget annat. 3.7 Reliabilitet och validitet När man pratar om reliabilitet och validitet så pratar man om studiens trovärdighet. Med reliabilitet menas upprepbarhet vilket betyder att du ska kunna utföra samma studie med samma förutsättningar och ska då få samma resultat. Validitet handlar å andra sidan om man fick reda på det man var ute efter i studien. Reliabilitet och validitet är kopplade till varandra och man kan inte ha en hög validitet om man inte har en hög reliabilitet. Dock är det möjligt att ha en hög reliabilitet även om man har en lägre validitet (Hassmén & Hassmén, 2008). För att göra så det skulle vara samma förutsättningar så utfördes undersökningen för varje klass i samma byggnad och ungefär samma tid. Alla klasser hade haft lektion innan enkätundersökningen samtidigt som ingen hade haft lunch än. Så nyvakenet eller hunger var med största sannolikhet inte något som påverkade skrivandet. Även enkätens relativt enkla språk minskade risken för att någon som skrev enkäten inte skulle förstå vad som frågades/menades. En sak som vi skulle kunna ha gjort för att höja reliabiliteten hade varit att låta en vän prov läsa den och provsvara på enkäten. Detta glömde vi dock och ska tänka på till nästa gång. 11

4. Resultat Av det 74 eleverna så var 40 (54.8 %) flickor och 33 (45.2 %) pojkar. En elev svarade inte på frågan vilket kön hen hade. Majoriteten är fickor men studien är ändå ganska jämt fördelad på könssidan. Dessa svar fick vi utifrån fråga ett som frågade eleverna om kön. Nedan är resultaten från fråga nummer två som frågade elever om vad det tyckte om samundervisning inom idrott och hälsa. Elevers åsikt om samundervisning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Mycket bra Bra Sådär Dåligt Mycket dåligt Antal elever Figur 1. Vad elever tycker om samundervisning mellan flickor och pojkar inom idrott och hälsa. (n=74) Figur 1 visar att generellt sett så är synen på samundervisning väldigt positiv. Det finns en minoritet som har blandad uppfattning. Dock igen som ser det som absolut negativt. 12

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Elevernas åsikter om a3 prova på särundervisning Ja absoult Kankse Nej absolut inte Antal elever Figur 2. Hur eleverna tyckte om att prova på särundervisning inom idrott och hälsa. (n=74) Figur 2 visar att majoriteten är kluven på att prova på särundervisning. Av de två minoriteterna så är den som är mer positiv till att prova särundervisning aningen större. Men det råder absolut delade åsikter om detta. Fråga nummer fyra tog fram elevernas åsikt om det fanns en märkvärdig skillnad mellan pojkar och flickor angående attityd till tävling inom idrott och hälsa. Alltså om det ena könet var mer seriösta än det andra. 13

Finns det en skillnad på könens a8tyd :ll tävling inom idro3 och hälsa? 60 50 40 30 Antal elever 20 10 0 Ja Nej Figur 3. Elevernas tro på att det finns skillnad till attityd till tävling inom idrott och hälsa. (n=74) Figur 3 visar att det flesta tror tro det finns en märkbar skillnad mellan könens inställning till tävling. Dock så finns det ändå en betydande minoritet på cirka en fjärdedel som inte tror att det skiljer sig något mellan könen attityd och seriositet till tävling inom idrott och hälsas tävlingsmoment. Figur 4 visar resultaten från hur eleverna tyckte idrott och hälsa påverkades av den eventuella skillnaden i attityd mellan pojkar och flickor. 14

Hur a3y:dskillnaderna :ll tävling påverkar idro3 och hälsa 35 30 25 20 15 Antal elever 10 5 0 Den blir sämre/tråkigare Det påverkar inte skolidroxen Den blir bäxre/roligare Figur 4. Elevernas åsikt om hur skillnad till attityd till tävling påverkar idrott och hälsa. (n=56) De flesta tror att skillnaden till attityd till tävling mellan könen berikar idrott och hälsa och ger den roligare och/eller bättre. Dock så finns det även en del som ser dessa skillnader som något som drar ner kvalitén idrott och häls. Slutligen finns det några ännu färre som anser att attitydskillnaderna varken drar ner eller höjer upp kvalitén på idrott och hälsa. Här under presenteras resultaten från fråga nummer sex som frågade eleverna om vilket av könen som är det mer tävlingsinriktade. 15

Vilka av flickorna och pojkarna är mest tävlingsinriktade? 70 60 50 40 30 20 10 0 Flikorna Pojkarna Antal elever Figur 5. Vilken av flickorna och pojkarna som är mest tävlingsinriktade under idrott och hälsa. (n=63) Figur 5 visar att en helt överväldigande majoritet anser att pojkarna är mer tävlingsinriktade under idrott och hälsa lektionerna. Det var bara ett par som ansåg att flickorna var de som var mer tävlingsinriktade. Resultaten som visas i figuren nedan (figur 6) är baserad på om eleverna har upplevt skillnader i attityden till tävling som kan leda till konflikt/bråk i klassen? Tillexempel om någon är för loj eller för seriös när det skall tävlas inom idrott och hälsa. 16

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Leder skillnad i a8tyd :ll tävling :ll konflikt Aldrig Sällan O[a All\d Antal elever Figur 6. Upplevd attitydskillnad till tävling som leder till konflikt. (n=65) Många utav eleverna är enade om att de inte upplevt en attitydskillnad till tävling som lett till konflikt. En minoritet däremot svarar att de ofta har märkt en skillnad. Några enstaka svarade att de antingen har eller inte märkt något. Här under presenteras resultaten för om eleverna upplever att om det uppstår bråk och ojämnheter inom idrott och hälsa leder till att man inte deltar eller väljer att skolka den lektionen. 17

Leder konflikt och ojämnheter :ll skolkning 35 30 25 20 15 Antal elever 10 5 0 Nej Kanske Ja Figur 7. Elevernas åsikter om bråk/ojämnheter leder till skolkning. (n=62) Figur 7 visar på att de festa av eleverna inte upplever att konflikt och ojämnheter leder till skolkning på idrott och hälsa. En hyfsad stor skara av eleverna är kluvna på denna fråga samt en minoritet tycker att det kan leda till skolning inom idrott och hälsa. Nedanstående resultat visar om bråk/ojämnheter skulle kunna leda fram till mobbning. Leder upplevda bråk och ojämnheter :ll mobbning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nej Kanske Ja Antal elever Figur 8. Om eleverna upplever att möjliga bråk/ojämnheter leder till mobbing. (n=61) 18

Figur 8 visar på att ett stort antal av eleverna inte upplever att möjliga konflikter inom idrott och hälsa leder till mobbning. En hyfsad stor mängd anser att det kanske skulle kunna finnas möjlighet att sådant är fallet. Ett få enstaka anser att sådan är fallet. 19

5. Diskussion Syftet med studien var alltså att undersöka den specifika skolans elevers tankar om samundervisning inom idrott och hälsa. Vad man tyckte om det, hur många om någon som ville prova på särundervisning och även vad eleverna tänkte angående skillnader till tävlingsmomenten i idrott och hälsa mellan flickor och pojkar. En av våra frågeställningar var vad eleverna tyckte om samundervisning och hur beredda det var att prova särundervisning. Här fick vi fram att majoriteten var positivt inställda till samundervisning samtidigt som en liten del var osäkra på den punkten. Trots detta så var majoriteten av deltagarna bereda att testa på särundervisning. Detta kan bero på att man har växt upp med samundervisning i alla år och inte riktigt förstår hur särundervisning skulle kännas så flera vill kanske testa på grund av ren nyfikenhet snarare än vilja till förändring. Detta är dock bara en egen tanke och teori som inte är vetenskapligt grundad på något sätt. Vår andra frågeställning var om eleverna tyckte att det fanns en skillnad i attityd till tävling inom idrott och hälsa mellan pojkar och flickor. Detta fick vi ett väldigt glassklart svar på då nästintill alla som tyckte det fanns en skillnad såg pojkarna som de mer seriösa. Och cirka tre av fyra ansåg att det fanns en märkvärd skillnad mellan pojkar och flickor i attityd till tävling. Nu blir den tredje frågeställningen intressant där det handlade om hur denna skillnad påverkar elevernas tyckte angående idrott och hälsa. Mer än hälften som svarade på denna fråga ansåg att idrott och hälsa blir sämre och/eller tråkigare för att pojkarna och flickorna inte är på samma nivå när det kommer till tävlingsinriktning och fokus på att vinna. Detta för oss var intressant att läsa ut för det visade att det faktiskt fanns en stor skillnad mellan pojkar och flickor i detta område (idrott och hälsa) och att det fanns utrymme för mer forskning. När eleverna frågades om dessa skillnader i attityd till tävling kunde leda till bråk/konflikt svarade bara 4,6 % att det aldrig händer. Resten svarade sällan (70.8 %), ofta (21.5 %) och 3.1 % svarade alltid. Bråk förekommer alltså en del. Sedan hur pass alvarliga dessa faktiskt blir kan vi inte utläsa utifrån denna enkät. Så vi kunde konstatera att dessa olikheter ledde till bråk och liknande ibland. En del av eleverna trodde även att detta kanske ledde till skolkning. Ungefär hälften av eleverna trodde att det inte förekom skolkning som hade dessa orsaker som grund samtidigt som andra hälften trodde antigen att det potentiellt kunde förekomma eller att det definitivt gjorde det. Angående mobbning så trodde dem flesta att det inte förkom på grund av skillnaderna mellan 20

pojkar och flickor som finns inom idrott och hälsa ångande tävlingsinriktningen men en minoritet såg det som potentiellt. För att få en mer pålitlig översikt över området behövs en djupare enkät eller intervju som behandlar begreppet mobbning och framförallt vad eleverna klassar som mobbning då människor har olika uppfattningar och syn på mobbning. Så stämmer då vårt resultat som vi fått fram genom vår enkätundersökning med det som vi har hittat gällande tidigare forskning? I vårt frågeformulär ställde vi frågan till våra deltagare Vad tycker du om att det är samundervisning mellan flickor och pojkar inom skolidrotten? Svaret vi fick vara att många av deltagare var positiva till samundervisning. Mer än hälften tyckte att det var bra, vilket är intressant. Vad skolverket (2003) tog fram angående samundervisning gillade pojkarna det mycket för de fick visa vad de kunde och på så vis se bättre ut, medan tjejerna enligt denna undersökning kände sig klumpiga och dåliga. Svaren vi fick fram stämmer inte dessa ihop med vad flickorna i undersökningen har svarat. Cirka 64 av våra 74 deltagare har svarat att de tycker samundervisning är mycket bra eller bra och det indikerar på att flickorna och pojkar tycker att det är positivt att ha idrott och hälsa tillsammans. Detta kan även indikera på trots att en väldigt stor majoritet av våra deltagare svarade att pojkarna är med tävlingsinriktade. Verkar det inte våra något som skulle få de att tycka samundervisning i skolidrotten skulle vara någon nackdel för dem. Vilket skulle kunna vara en av orsakerna att flickorna skulle kunna känna sig klumpiga och dåliga för att pojkarna var mer tävlingsinriktade, som var svaret vi fick fram gällande vilket kön som är mest tävlingsinriktat. Vårt resultat att samundervisning skulle vara det bästa inom skolidrotten kan vi koppla ihop med Karin Redelius studie från (2004) där hon fick ett snarlikt resultat att en majoritet av deltagarna föredrar samundervisning istället för könsdifferentierad undervisning. Det visade sig ju även som McKenzie, Prochaska, Sallis och LaMaster (2004) fick fram i sin studie att flickor blev mer aktiva inom hälsa och idrott, vilket är väldigt positivt att de vågar ta för sig och vara aktiva trots att pojkar är mer tävlingsinriktade enligt vårt resultat. Är då samundervisning det bästa eller vore det kanske bättre att ha könsdifferentierad undervisning i idrott och hälsa? 21

Enligt vårt resultat föredrar de undersökta att idrott och hälsa skall vara samundervisning där du trots kön och fysiska förutsättningar skall kunna ha kul och idrotta tillsammans under skoltid. Vad kan då fördelarna vara som eleverna känner med att ha samundervisning istället för könsdifferentierad undervisning? En kan vara att de undersökta känner att de för en ökad förståelse för det motsatta könet genom samundervisningen, som inte bara kan vara en bra upplevelse inom idrotten överlag utan också i det vanliga livet. En av sakerna vi skulle ha kunnat göra annorlunda igenom arbetets gång är att hålla bättre koll på hur den andre skriver och resonerar. Vi delade upp vem som skulle skriva vad utan att noggrant läsa igenom den andres del och därför blir inte den röda tråden lika tydlig igenom studien. Det hade varit intressant för studien att se vilka av pojkarna och flickorna som tycker vad och använda SPSS för att skilja på svaren från flickor och pojkar. Definitivt något att tänka på till nästa gång. Hela processen med datainsamlingen hade dessutom varit mycket lättare och mindre tidskrävande om vi bad eleverna fylla i enkäterna via dator eller mobil snarare än pappersenkäter. Ytterligare en sak att tänka på till framtida studier är att vi upplevde att det kom mycket oväntat arbete från vissa håll. Därför skulle vi ha börjat lite tidigare och jobbat i högre volym tidigare men det är alltså ytterligare en lärdom vi tar med oss. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka om läraren i idrott och hälsa har någon större inverkan på vad pojkar och flickor tycker om idrott och hälsa. Och om kön, etnicitet och så vidare skulle kunna vara något som påverkar elevernas inställning och attityd till idrott och hälsa. 22

Referenslista Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Coakley, J. & Pike, E. (2009) Sports in society: Issues & controversies. Boston: McGraw- Hill. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker. Hassmén, P., & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur. Hill, G & Cleven, B. (2005). A comparison of 9th Grade Male and Female Physical Education Activities Preferences and Support for Coeducational Groupings. Physical Educator, 62, 4, 187-197. Israelsson, A-M. & Lidbom, S-L. (2007). Könsdifferentierad idrottsundervisning. För- och nackdelar. Examensarbetet. Stockholm: Lärarhögskolan. McKenzie, T.L, Prochaska, J.J, Sallis, J.F, LaMaster, K.J. (2004). Coeducational and Singel- Sex Physical Education in middle School: Impact on Physical Activity. Reserach Quartely for Exercise and Sports, 75. 4, 446-450. Redelius, K. (2004). Bäst och Pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år. I Håkan Larsson & Karin Redelius (red) I Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. Skolverket. (2003). Pojkars intresse styr ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, Lgr 11. Stockholm: Skolverket. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 23

Öland, B-M. (2006). Talangutveckling. Motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom. Stockholm: SISU Idrottsböcker. 24

Bilaga Hej. Vi är två studenter från Karlstad Universitet som läser på Idrottsvetenskapliga programmet. Vi gör en undersökning som handlar om vad ni i årskurs 9 tycker om dels samundervisningen (lemman flickor och pojkar) inom skolidrotten och om ni anser att det finns märkvärdiga skillnader i attityd till tävling mellan flickor och pojkar. Om detta existerar, är detta negativt? Kan det få konsekvenser som sträcker sig utanför idrotten i form av skolkning och/eller mobbning? Enkäten är konfidentiell vilket betyder att ni inte behöver skriva namn och att det som du skriver inte kan spåras tillbaka till dig eller vem du är. Tänk gärna efter lite innan ni svarar på varje fråga. Enkäten är även frivillig och inte ett tvång. Uppgifterna kommer bara användas till forskningssyfte. Tack på förhand för er medverkan. 1. Vad är du? Flicka Pojke 2. Vad tycker du om att det är samundervisning mellan flickor och pojkar inom skolidrotten? Mycket bra Bra Sådär Dåligt Mycket dåligt 3. Hade du varit för att testa på särundervisning inom skolidrotten? Ja absolut Kanske Nej absolut inte 4. Upplever du att det finns en märkvärdig skillnad i inställningen till tävling inom skolidrotten mellan flickor och pojkar? Att det ena könet är mer seriöst när det ska tävlas än det andra? Ja, det finns en märkvärdig skillnad Nej, inte något jag har märkt 25

5. Om du tror att det finns en skillnad, hur påverkar detta skolidrotten? Om du inte trodde att det fanns någon skillnad så hoppar du över att svara på denna fråga. Den blir bättre/roligare Påverkar den inte på något sätt Den blir sämre/tråkigare 6. Om du tycker att det finns en skillnad, vilka är det som är mer tävlingsinriktade än dem andra? Om du inte trodde att det fanns någon skillnad så hoppar du över att svara på denna fråga. Flickorna är mer tävlingsinriktade Pojkarna är mer tävlingsinriktade 7. Upplever du att skillnader i attityden till tävling kan leda till bråk i klasen? T.ex. om någon är för "loj" eller för "seriös" när det ska tävlas på skolidrotten? Om du inte trodde att det fanns någon skillnad så hoppar du över att svara på denna fråga. Aldrig Sällan Ofta Alltid 8. Upplever du att detta bråk och ojämnheter leder till skolkning? Om du inte trodde att det fanns någon skillnad så hoppar du över att svara på denna fråga. Nej Kanske Ja 9. Upplever du att dessa bråk och ojämnheter leder till mobbning? Om du inte trodde att det fanns någon skillnad så hoppar du över att svara på denna fråga. Ja Kanske Nej 26