Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN



Relevanta dokument
Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

ANFALLS- OCH FÖRSVARS- TEKNIK ANFALLS- OCH FÖRSVARS- av Torbjörn Klingvall

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Att starta en lärgrupp

Att göra en studieplan

idrottarnas kostbok anki sundin Lärgruppsplan Idrottarnas kostbok

Introduktionsutbildning för cirkelledare

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

om demokrati och föreningskunskap

Idrottens föreningslära GRUND

Mötet, samtalet och det gemensamma sökandet

Bra mat. för unga idrottare

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Studieplan till Föreningsguide 1

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva


kan och vill påverka i min förening!

Så blir du VÄRLDENS BÄSTA COACH. Jim Thompson. Lärgruppsplan. Så blir du. Världens bästa coach. för barn- och ungdomsidrott

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Diskutera i ert lag. Innehåll. Vårt lag 3 Laganda 4 Fair Play 5 Självkänsla 6 Kost och sömn 7 Målsättning 8 Attityd 9 Doping 10

vett & etikett vett & etikett Studieplan för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

HEMSIDA. Lärgruppsplan IdrottOnline

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Övning: Dilemmafrågor

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Vad bör tas upp? Hur kan du som ledare starta snacket?

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Välkommen att känna sig inkluderad!

Storyline Familjen Bilgren

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Idrottens föreningslära

Att höra barn och unga

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

Studiehandledning - Vems Europa

Praktisk föreningsekonomi

Lärgruppsplan. Sociala ledarskapet. ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet

MATCHFIXING. Lärgruppsplan

Välkommen till fritids

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lektion 1. Bli nyfiken

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

- risker och konsekvenser

Försäljning. Inför start Försäljning

Har du funderat något på ditt möte...

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Förarbete, planering och förankring

Konsten att leda workshops

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Stockholms Fotbollförbunds projekt inom Idrottslyftet år Ansökan sker på IdrottOnline fr. o m 1 december 2014.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Innehåll. Inledning 4. Individuell utveckling 6. Bli din egen tränare 7. Fotbollens teknik 11. Fotbollens anfallsspel 23. Fotbollens försvarsspel 30

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Utvecklingssamtal Spelare

Att driva förändring med kommunikation

Barnens spelregler. Lärgruppsplan

Lathund mall för utvecklingssamtal med spelare 10 år och äldre

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Till dig som står i kiosken

Lärarguide vid grupparbete

Bedömning för lärande. Sundsvall

Världskrigen. Talmanus

Skräddarsydda utbildningsmaterial

En satsning på Barnfotbollen

Självbestämmande och delaktighet

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 1 Värdegrund, mål, vision & policy

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Tillträde till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Studentguide vid grupparbete

kärlekens olika språk

kaffekuppen Avrapportering

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

JÖNKÖPING ELITE STORA HOTELLET FREDAG 4 MARS

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

Transkript:

Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN

Inledning Vid en match eller tävling finns ofta en kiosk vid sidan av pianen, där kan man ta en värmande kopp kaffe, en macka eller varför inte en varmkorv. Att kunna ha en kiosk och tjäna lite extra pengar till föreningen eller att se det som en service till sina åskådare är ett naturligt inslag i ett idrottsevenemang. Men, det finns vissa regler som vi måste förhålla oss till. Det finns bestämmelser om mat som är viktiga att vi vet om och arbetar efter. Den här lärgruppsplanen vänder sig till er som behöver utveckla och arbeta med mathanteringen i er förening. I materialet och lärgruppen Säker mat i idrottsrörelsen arbetar er förening med de branschriktlinjer om mathantering som vänder sig till idrottens föreningar. Genom att arbeta i lärgruppsform med branschriktlinjerna kan er förening skapa bra strukturer för att uppfylla de krav på mathantering som finns i Livsmedelverkets förordningar nr 852/2004 och 178/2002. I materialet Säker mat i idrottsrörelsen finns följande kapitel: 1. Branschriktlinjer en bruksanvisning 2. Är vi ett livsmedelsföretag? 3. Livsmedelshygien korta fakta 4. A Ö om matsäkerhet 5. Hygienrutiner för föreningens servering 6. Mat vid evenemang 7. Faroanalys servering i idrottsföreningen 8. Anslag att sättas upp vid behov 9. Ordlista livsmedelskontroll 10. Utdrag ur lagstiftning I materialet finns checklistor att arbeta med, viktiga ordlistor, anslag att sätta upp och mycket mer. Lärgruppsplanen hjälper er att strukturera ert lärande och arbetar med förståelsen av materialet. Säker mat i idrottsrörelsen kan hämtas som pdf-fil via www.sisuidrottsutbildarna.se tillsammans med lärgruppsplanen. Lycka till med matserveringen i er förening! 2

SISU Idrottsutbildarna vi är där när idrotten lär Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en viktig samspelspartner för ert arbete, det kommer ni att ha mycket glädje och nytta av. För genomförande av en lärgrupp kan SISU Idrottsutbildarna från folkbildningsanslaget ge visst stöd. Det kan röra sig om material, lokalhyra för hyrd lokal, studiebesök, medverkan från en expert eller andra kostnader i samband med studiernas genomförande. Det finns en tydlig gräns mellan studier och utövande av idrott och andra traditionella föreningsverksamheter. Ordinarie verksamhet som exempelvis idrottsträning och tävling kan inte bedrivas inom ramen för en lärgrupp. Lärgruppen bygger på att gruppen söker ny teoretisk kunskap som sedan bearbetas tillsammans i diskussion. Att prova på kan förekomma som en integrerad del av studierna, men får inte dominera eller förändra karaktären på studierna. Kontakta ditt lokala distrikt innan ni börjar och planera för er lärgrupp. Kontaktuppgifter finns på www.sisuidrottsutbildarna.se. Om lärgruppen Kännetecknet för lärgruppen är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt i varje grupp. Samtal och diskussioner är kärnan i lärgruppen. Lärandet sker sedan i planerade studier över tid med utgångspunkt från materialet Säker mat i idrottsrörelsen, som alla deltagare har tillgång till. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i lärgruppsplanen, även om de inte är tvingande. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er. En utbildningstimme är 45 minuter. En lämplig gruppstorlek är mellan 5 och 8 deltagare. Då finns goda möjligheter till diskussioner, samtal och tankeutbyte. I varje lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Rollen innebär att du har ett lite större ansvar än de övriga i gruppen med lite extra förberedelser och administration. Det är din uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare innebär alltså inte att vara lärare utan mer en samordnare, inspiratör och pådrivare. Arbetsplan för lärgruppen Det är viktigt att varje grupp gör sin egen planering tillsammans. Den text du just läser är en generell lärgruppsplan för materialet Säker mat i idrottsrörelsen, men ibland vill man även komplettera med andra material eller skräddarsy sin lärgruppsplan. Det viktiga är att lärgruppsledaren och deltagarna tillsammans gör upp om mål, arbetsformer, antal sammankomster etc. Behöver ni hjälp med hur ni ska göra upp er arbetsplan så finns en mall att utgå från som kan hämtas på www.sisuidrottsutbildarna.se, välj: Pedagogiskt torg/verktyg och metoder /Lärgruppsplaner eller via länken http://iof4.idrottonline.se/ SISUIdrottsutbildarna/Pedagogiskttorg/Verktygochmetoder/Largruppsplaner/ 3

Arbetsformer Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er lärgrupp. Grupparbeten under kortare tid Att få belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3 4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa dig om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa Det innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om 2 3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer tid än 5 minuter. Studiebesök Ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller inspiration. Att besöka en annan förening kan vara värdefullt för att få idéer och uppslag till er egna verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan Ett annat sätt att tillföra lärgruppen kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att ta upp era förväntningar innan och förbered besöket genom att skriva ned frågor. Arbete mellan sammankomsterna Det är lika viktigt som själva lärgruppen. Fundera på hur ni ska arbeta mellan träffarna. Länktips om du vill veta mer! www.livsmedelsverket.se www.rf.se www.folkbildning.se www.sisuidrottsutbildarna.se 4

Träff 1 Branschriktlinjer och livsmedelsföretag Kapitel 1 2 Lärgruppsledaren (LGL) ansvarar för att alla deltagarna i gruppen presenterar sig för varandra. I presentationen är det intressant att be deltagarna säga något om vilka förväntningar de har på den lärgrupp de ingår i. Som LGL är det bra att försöka fånga upp dessa förväntningar, kanske ber du att få dem nedskrivna på ett papper, så att du under lärgruppens kommande sammankomster kan återknyta till dessa. Tid avsätts för att få en överblick av materialet Säker mat i idrottsrörelsen genom att läsa kapitel 1 och att bläddra lite i materialet. Kan deltagarna redan nu se att vissa kapitel är särskilt intressanta för just den här gruppen? Vänta dock med att eventuellt anpassa arbetsplanen till just gruppens behov till sammankomst 2, då gruppdeltagarna hunnit få en bättre överblick över innehållet i materialet. Fundera gemensamt kring följande frågor i gruppen: 1. Varför är det viktigt för oss att arbeta med säker mat? 2. Vad tror vi att detta arbete kommer att innebära för oss nu och i framtiden? 3. Har någon erfarenhet från servering och branschbestämmelser från förut? Titta gemensamt på avsnittet Gör så här i kapitel 1 på sidan 8. Börja med att gemensamt ta reda på om ni är ett livsmedelsföretag, kapitel 2. Fundera och diskutera sedan utifrån punkterna (markerade med tummen upp ) på sidan 8 9, kring vilka områden som personer i er förening eller i er grupp kan ha extra ansvar för. Ange tidplan för det kommande lärgruppsarbetet. Gruppen ska till nästa gång ha läst kapitel 3 5 (till och med sidan 33). 5

Träff 2 Skapa rutiner för hygienhantering vid servering Kapitel 3 5 Till denna sammankomst har alla gruppdeltagare läst kapitel 3 5 i boken. Gå laget runt eller diskutera i mindre grupper: 1. Var det något i de här kapitlen som var helt nytt för dig? 2. Finns det bra förutsättningar för att skapa hygienrutiner i er förening? Om inte hur kan ni möta de utmaningarna? 3. Ge några enkla exempel på hur ni skulle kunna hantera hygienrutiner vid er förenings sammankomster, utifrån kapitel 3 5. Redovisa det diskussionerna lett fram till. Nu är det dags att sätta er och praktiskt börja ta fram en lathund för hygienrutiner i er förening. Utgå från kapitel 5. Planera nästa sammankomst till dess ska kapitel 6 7 läsas av alla gruppdeltagare (sidan 35 41). 6

Träff 3 Hygienrutiner vid servering samt evenemang Kapitel 6 7 Till denna sammankomst har alla gruppdeltagare läst kapitel 6 7 (sidan 35 41). Diskutera i mindre grupper 1. Var det något i den här texten som var helt nytt för dig? 2. Hur kan ni arbeta med mat vid evenemang i er förening? Vilka förutsättningar har ni och vad kan bli utmaningar? 3. Vilka faror utifrån faroanalysen kan vara extra viktiga att tänka på i er förening? 4. Serverar ni mycket mat vid era sammankomster, är ni utomhus? Hur kan ni arbeta med faroanalysen vid varmt respektive kallt väder, vilka möjlighet finns till kylning och värme etcetera? Presentera resultatet för varandra. Om ni inte hunnit klart med hygienrutinerna från förra gången kan halva gruppen avsluta det. Börja med att den andra halvan av gruppen tittar på hur ett PM vid evenemang skulle kunna vara utformat i er förening. Planera nästa sammankomst till dess ska kapitel 8 10 läsas igenom av alla gruppdeltagare (sidan 43 55). 7

Träff 4 Samla ihop, gör klart och avsluta Kapitel 8 10 Till denna sammankomst har alla läst kapitel 8 10. Diskutera (max 15 minuter) i smågrupper 1. Var det något i texten som var helt nytt för dig? 2. Hur ser lagstiftningen ut i den verksamhet som ni bedriver? 3. Hur kan ni använda ordlistan framöver i arbetet med servering i föreningen? 4. Hur ska ni arbeta med delarna hygienrutiner, faroanalys och lagstiftning i er förening? 5. Hur kan ni säkerställa säker mat? Redovisa era svar. Samla ihop PM och lathund för hygienrutiner. Gör upp en plan för vem som kan göra vad i föreningen för att säkerställa att er mat är säker. Skapa och använd bra att ha -lappar och sätt upp i er servering. Utgå från kapitel 8. Behöver flera i föreningen veta något om deltagarnas nya kunskaper? Hur ska det förmedlas? Gå laget runt och låt alla tala om vad det är som varit bra med arbeta med säker mat. Avsluta med att tacka alla och kom överens om ni på något sätt kan fortsätta stötta varandra i att arbeta med säker mat. Lag_201204_194 Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Tel: 08-699 60 00 sisu@sisuidrottsutbildarna.se www.sisuidrottsutbildarna.se