Forslundagymnasiet Kvalitetsredovisning läsåret 2012-2013 Programarbetsplaner läsåret 2013-2014 Umeå oktober 2013 Rektor Ewa Wiklund Jonsson Forslundagymnasiet Rektor Maria Ulander Gymnasiesärskolan
2 Innehåll Inledning/förutsättningar 1. Värdegrund, normer och likabehandling 2. Kunskaper, betyg och bedömning 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Utbildningsval arbete och samhällsliv 5. Insatser för unga i behov av stöd 6. Programarbetsplaner
3 Inledning/förutsättningar Forslundagymnasiet är ett grönt kompetenscentrum som arbetar för branschens fortlevnad inom de gröna näringarna. Inriktningarna Mark och anläggning ligger nära de gröna näringarna och blir på så sätt ett välbehövligt komplement. Skolan består av två nationella program; Naturbruk och Bygg och anläggning, samt gymnasiesärskolans två program; Fordon och godshantering och Skog mark och djur. På skolan går för närvarade 155 elever. På nationella programmen, Naturbruk och Bygg och anläggning, erbjuder vi alla elever att läsa kurser för att erhålla den grundläggande behörigheten till universitet och högskola. Inom ramen för skolans utbildningar finns möjligheten att gå lärlingsutbildning. Våra lärlingselever studerar djurinriktningen med yrkesutgång häst. Lärlingsutbildningen sker i nära samverkan med företag där eleverna studerat det arbete som bedrivs under en handledares översikt. Ansvarig för alla lärlingsutbildningar finns på Fridhemsgymnasiet, elevernas kontaktlärare finns på Forslundagymnasiet. På Forslundagymnasiet finns en 1-årig vuxenutbildning på gymnasienivå med inriktning Mark och anläggning. Inom ramen för Yrkeshögskolan bedrivs en 2-årig trädgårdsmästarutbildning med inriktning mot ledarskap och skötsel av gröna miljöer. Ansvarig för Yh-utbildningen är skolområdeschefen. På skolan finns intresseorganisationen Gröna Navet där Forslunda är en av 15 intressenter. Gröna Navet samordnar utbildning inom de gröna näringarna i Norr- och Västerbotten. Utbildning ges i form av korta kurser och längre utbildningar, till exempel häst- och fårkurser, husdjur och teknik. I Forslundagymnasiets Gröna kompetenscentrum ingår - skoljordbruket där eleverna får möjlighet att inhämta både praktiska och teoretiska kunskaper - travstall med skolhästar som ger eleverna möjlighet att lära om trav och körning både i teori och praktik. Skolan har ett gott samarbete med Umåker inom travet - samarbete med Umeå Ryttarförening på ridanläggningen Hippologum för att ge våra elever en gedigen rid- och körutbildning - djurhuset med de flesta djurarter man hittar inom den zoologiska handeln. Detta ger eleverna möjlighet att lära inför sitt kommande yrkesliv. - ett hundstall gör det möjligt för våra elever att ha med sina egna hundar till skolan. Hundkurser är en stor del av undervisningen i inriktning Djurvård - sedan ett år tillbaka bedriver Jordbruksverkets Distriktsveterinärer en veterinärstation på skolan vilket ger skolans elever möjlighet till ytterligare kunskapsinhämtning i form av föreläsningar och praktik.
Forslundagymnasiet erbjuder boende och helpension på elevhemmet för elever/studerande på skolans utbildningar. Detta ger möjlighet för elever/studerande från andra delar av landet att kunna bo på skolan under sin studietid. I våra programplaner (utgår ifrån skolans lokala arbetsplaner, gällande styrdokument) framgår konkreta aktiviteter och mål som utvecklar verksamheten i enlighet med vårt uppdrag. Skolans stödfunktioner finns i form av administration, städenhet och skolmåltider. För varje verksamhet/enhet finns en enhetschef. 4 1. Värdegrund, normer och likabehandling Resultat Svarsfrekvensen är inte 100%. Drygt 50 elever har avstått ifrån att besvara enkäten. När det gäller utsatthet av andra elever svarar 9 elever av 83 på frågan att de upplever kränkande behandling och diskriminering. En elev avböjer att svara. Ett något lägre värde finner vi i hur eleverna upplever kränkningar och diskriminering av skolans personal. I den fri text som finns framgår i vad denna diskriminering består av. Av totalt 83 elever har 12 elever på frågan kränkningar och diskriminering på personal. Två elever avböjer att svara.
5 Typ av kränkande behandling eller diskriminering FGY UGS Namn Antal Antal Kön 4 37 Könsuttryck 0 17 Funktionshinder 0 12 Sexuell läggning 2 17 Religion eller trosuppfattning 1 20 Fysiskt kränkning 1 33 Verbal kränkning 4 97 Psykosocial kränkning 6 86 Kränkningar i sociala medier 3 32 Text, bilder, sms Ålder 1 21 Etniskt tillhörighet 1 27 Annan kränkning 10 140 Totalt 33 539 Av resultatet ovan framgår att ett större antal elever upplever annan kränkning. Detta finner vi anmärkningsvärt då detta är högsta värdet som redovisas. Analys Målbilden för skolan är att ingen elev ska uppleva kränkningar eller diskriminering. Skolan har en nolltolerans mot kränkande och diskriminerand behandling. Vi har få indikationer i vad dessa kränkningar består. Vi tycker oss se att antalet verbala och psykosociala kränkningar har ökat medan de kränkningar som gäller i sociala medier har minskat något. I vår analys har vi funderat vad som skiljer från tidigare år mot detta år. Vi ser att antalet kränkningar har ökat över tid. Det som hänt är att skolan utökats med ett nytt program å andra sidan är antalet elever färre. Åtgärder/Kommentarer Vi har fått en viss ledning av de fritexter eleverna skrivit i elevenkäten. Resultatet har föranlett dialoger som ligger till grund för våra prioriterade mål under läsåret 13/14. Vi kommer utifrån detta att arbeta med olika grupperingar på skolan och i detta genomföra aktiviter som är gruppstärkande för våra elever. Detta kommer att ske i temadagsform. Elevhälsoteamet kommet att ta ett stort ansvar för detta tillsammans med mentorerna. Arbetet med att stärka klassråden ingår i denna satsning. Skolans värdegrund innebär att alla elever oavsett förmåga ska ha en bra skoltid och få vara som den man är. Alla kränkningar kräver åtgärder vilket innebär att vi inte rangordnar någon. Förtydligande av skolans åtgärder återfinns i Aktivitetsplanen för läsåret 13/14.
I vår skolvardag arbetar vi för att främja likvärdigheten. För oss är det viktigt att våra elever oavsett program och skolform bemöts på likvärdiga grunder. En bra värdegrund, goda normer och en likabehandling är fundamentet för bemötandet av våra elever. Redan första dagen på skolan i årskurs 1 startar processen med att skapa en gemenskap för eleverna. I detta arbete spelar mentor och arbetslaget en stor roll. Tillsammans med lärarna genomför eleverna olika gruppstärkande aktiviteter. Skolans trivsel- och ordningsregler ses över årligen och i detta arbete deltar elever och personal. Rektor kallar till Forum för samråd där regelverket diskuteras. Efter ett par veckor på skolan anordnar Elevhälsoteamet ett antal tematräffar om bland annat hur vi är mot varandra, goda vanor, deltagande i undervisningen, med mera. På skolan finns en Trygghetsgrupp där kurator, elever och lärare finns med. Eleverna kan vända sig till denna grupp om de blivit kränkta och/eller med funderingar kring hur de blivit bemötta i olika forum. Vi arbetar idogt med att motverka skolk. Närvaron följs upp och i de fall skolk förekommer ansvarar mentor för att vårdnadshavarna informeras. På utvecklingssamtalen lyfts alltid frågan om närvaron. Mentor träffar sin klass varje vecka och har en dialog med sina elever. Vår likabehandlingsplan är upprättad i samråd med rektor, lärare och elever. Eleverna utvärderar varje år den gällande Likabehandlingsplanen och föreslår förbättringar. När gruppen kommit fram till en plan som man är överens om beslutas denna och publiceras på skolans hemsida. Rektor går igenom Likabehandlingsplanen samt Diskrimineringslagen med alla klasser varje höst. I och med att vi fått ett nytt program (Bygg- och anläggning) har antalet pojkar inom utbildningarna ökat, men fortfarande är det fler flickor än pojkar på skolan. Arbetet med jämställdheten finns med i våra utbildningar. Flickor och pojkar arbetar sida vid sida och löser sina uppgifter. Eleverna måste tidigt lära sig att arbeta och umgås på ett bra sätt. Varje år genomförs en elevenkät inom Umeå Gymnasieskolor (UGS). Elevenkäten är ett viktigt verktyg i våra diskussioner. Tanken är att arbetslagen ska diskutera resultaten för att kunna göra förbättringar i verksamheten. 6
7 2. Kunskaper samt betyg och bedömning Resultat Läsåret 11/12 NP Meritvärde 13,3 % Behörighet till högskola och universitet 77,4 % Andel som fullföljt utbildningen inom 4 år 61,4% I jämförelse mellan läsåren 11/12 och 12/13 har meritvärdet sjunkit med ca 1%. Av de 45 avgångseleverna våren 2013 fick 82,2% ett slutbetyg. Av de 45 eleverna hade 8,9% ett utökat program. Bland annat har ett antal av eleverna valt att läsa fler matematik kurser samt kurser i fysik och kemi. Analys Forslundagymnasiet tar emot i många elever som saknar behörighet till gymnasiestudier (IMPRO). Många av dessa elever klarar inte sina gymnasiestudier med slutbetyg utan går ut med ett samlat betygsdokument. Åtgärder/kommentar Skolan har format sin organisation för att kunna ta emot alla elever oavsett ingångsvärden. Vi har tagit del av ett uppsatsarbete som genomförts på Umeå Universitet 2012 som visar på skillnaden mellan elevens ingångsvärde till gymnasiet med vad utgångsvärdet blivit. Resultat visade att de elever som hade ett lågt ingångvärde till stor del gick ut med ett lägre utgångsvärde. Ett antal av dessa elever behövde ett ytterligare gymnasieår för att klara få ett slutbetyg. Denna kunskap ser vi som ett verktyg för att i kommande planeringar skapa ytterligare förbättringar för våra elever. I samband med GY11 förlorade Forslundagymnasiet möjligheten att erbjuda en NV-profil. Vi har gjort framställning till gymnasieförvaltningen om att få starta NV-klasser igen. Vi har kraftsamlat kring hur vi arbetar och kommunicerar med eleverna kring deras studieplan. Vid läsårstart har mentor tillsammans med eleven haft en genomgång av den aktuella studieplanen. Denna plan har följts upp vid utvecklingssamtal. Vårt strävansmål är att våra elever får en möjlighet till kontroll över sina egna studier. I arbetet med kurserna används Fronter (digital lärplattform) som ett redskap. Eleven har all dokumentation och alla genomgångar lätt tillgängliga. Lärarna har ständig pågående dialog med eleverna om hur de ska arbeta för att nå ett bra resultat och varje vecka erbjuds en resurstimme för de elever som vill ha mer stöd. I genomförda utvärderingar anger många elever att de tycker detta är en bra och stödjande process mot vidare studier och arbetsliv. För de elever som önskar kompletterar vi genomgången av studieplan där studievägledaren förklarar i detalj. Studievägledaren träffar alla elever i klasser i årskurs 3 (alternativt i årskurs 4), i syfte att förbereda eleverna inför kommande fortsatta studier och arbetsliv.
8 Kursutvärderingar är ett redskap att använda i dialogen med eleverna för att ytterligare kunna få fram underlag som syftar till förbättringar. Kursutvärderingarna visar att eleverna i mycket hög grad är nöjda med sina studier. Under föregående läsår deltog alla lärare i Skolverkets konferenser kring betyg och bedömning. Dessa tillfällen till lärande bidrog på ett positivt sätt till att lärarna fick en gemensam plattform. Ett antal elever väljer att läsa ett fjärde gymnasieår vilket innebär att deras studietakt planeras utifrån individuella förutsättningar. Planeringen av studierna för ett fjärde år föregås av en noggrann genomlysning av varje enskilds elev behov. För elever från andra kommuner sker detta arbete i nära samverkan med hemkommunen. Syftet med den förlängda studietiden ska vara tydlig och stärka de kunskaps- och sociala mål som gäller för eleven. Vi erbjuder våra elever möjligheten att läsa för att få den grundläggande behörigheten till universitet och högskola. För flertalet av de som väljer detta innebär det att eleverna får ett utökat program vilket i sin tur innebär att de läser ytterligare 100 poäng, d v s 2600 poäng på tre år.
9 3. Elevernas ansvar och inflytande Resultat Enkäten visar att större delen av våra elever inte känner att de kan påverka till exempel elevrådet. Endast 20% upplever möjlighet till påverkan! Analys Elevernas svar visar på det problem skolan haft att få elever engagerade till att arbeta med elevrådet under det senaste två åren. Vad detta beror på har vi aldrig fått klarlagt vilket inneburit att vi hamnat i moment 22. En faktor kan ha varit ett starkt tidigare elevråd som inte arbetat med tillväxten av nya kandidater. En lärdom av detta är att skapa rutiner för att följa upp elevrådets arbete. Åtgärder/kommentarer Vi har haft ett nära samarbete med Umeå kommuns ungdomsombud i syfte att nystarta elevrådet. Ungdomsombudet har tillsammans med rektor stöttat ett interim elevråd att ha årsmöte och konstituerande elevrådet. I arbetet har ingått att intressera och engagera eleverna att vara med och påverka skolans verksamhet genom att organsiera sig. Sedan våren 2013 har elevrådet sakta men säkert börjat fungera. Ungdomsombuden har under våren 2013 genomfört utbildning för UGS elevskyddsombud. Från Forslundagymnasiet har två elever deltagit. För att ytterligare stärka elevernas ansvar och inflytande har vi utbildat eleverna i klassråd. En specialpedagog har träffat alla klasser och gått igenom innebörden av att ha klassråd. Varje klass har fått en pärm med olika dokument till stöd för detta. De har även fått blanketter som de kan använda till att skriva klassrådsprotokoll. Vi kommer att följa upp effekten av insatsen och utvärdera elevernas upplevelse. Rektor arbetar med Forum för samråd. Under läsåret inbjöds representanter för klasserna och personalen att diskutera till exempel ändring av ramschematid och skolskjutstider.
10 Husmor ansvarar för att måltidsråd sker kontinuerligt. Exempel på frågeställningar som tagits upp är matsedelns variation och önskemål om specialkost. För elever boende på elevhemmet förekommer elevhemsmöten minst tre gånger per termin. Exempel på frågeställningar som tagits upp är bland annat trivsel, trygghet och aktiviteter. Rektor och husmor följer upp sina olika ansvarsområden. I uppdraget används elevenkät, kursutvärderingar och verksamhetsbesök som metoder för att följa upp och utvärdera verksamheterna. 4. Utbildningsval arbete och samhällsliv Resultat Liksom tidigare år finns det hos en del elever en oklarhet om vad kontakt med arbetslivet innebär. APL är ett givet och dominerade inslag i skolundervisningen medan däremot fältstudier och studiebesök kan variera beroende av program och inriktning. Resultaten visar att vi får vara tydligare med att förklara vad de olika begreppen står för.viktigt att poängtera att detta även gäller för elever i årskurs 1. Analys Våra elever har många kontakter med arbetslivet genom praktik, studiebesök, studieresor, med mera. Gränsen för vad som blir representativt för vad tabellen visar blir otydligt. Åtgärder/kommentarer Vi behöver titta över rutinerna kring APL, studiebesök och andra aktiviteter som innebär att eleven ska få kontakt med arbetslivet. Varje år deltar eleverna i flera studiebesök och studieresor. I programmen som skolan ger ingår detta per automatik genom det nära samarbete som finns mellan skolan och branscherna.
LRF i Västerbotten bekostar till exempel årligen en studieresa för alla elever i lantbruksklasserna och eleverna inom djurinriktningen besöker olika djurparker. Djurklasserna har dessutom sedan januari 2013 haft stående platser hos Jordbruksverkets veterinärer på den veterinärstation som finns på vår skola. Eleverna på bygg- och anläggningsprgrammet besöker företagare inom branschen och eleverna i gymnasiesärskolan gör flera studiebesök. 11 Resultat Av 45 avgångselever har 28 besvarat enkäten. Av de som svarat upplever flertalet att de känner sig förberedda för arbete eller vidare studier. Då detta gäller för elever i årskurs 3 så ser vi att studietiden har fått eleverna att förstå vad kommande arbete och studier innebär. Analys Elevernas svar är spridda över hela skalan. 28 av 45 elever i årskurs 3 har besvarat frågan i enkäten. Vad kan vi dra för slutsatser av detta resultat? Hur kommunicerar vi tiden efter skolan med våra elever? Vi kanske ska fundera över om vi ska ha en kontinuerlig dialog över alla tre läsåren med eleverna om kommande arbetsliv och studier. Eleverna har kanske frågor som de känner att de aldrig får besvarade? Åtgärder/kommentarer Vi behöver lägga upp en strategi där vi återkommande lyfter frågan samt följer upp. Vid kursstart ska undervisande lärare göra en koppling till det framtida arbetslivet med fokus på den specifika kursen. Rektor ger studie- och yrkesvägledaren i uppdrag att ta fram en modell för hur detta ska ske.
12 5. Insatser för unga i behov av stöd Resultat Flertalet elever upplever stress i samband med prov, läxor och hemuppgifter. Analys Det vi finner i utvärderingar är att elever har behov av olika stödinsatser beroende i vilken grad eleverna upplever stress i relationer till prov, betyg och läxor. Ungefär en tredjedel av eleverna upplever sig tydligt stressad av både prov och betygskrav. En konsekvens av detta kan givetvis vara skolk och här finner vi att lika många elever har svarat ja respektive nej på om de skolkat något under året. Åtgärder och kommentarer Elevhälsoteamet består av kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger samt rektorer. Vi arbetar för att få ett helhetsgrepp kring eleven och dess livssituation. För de elever som bor på elevhemmet under veckorna är helhetsgreppet särskilt viktigt. Här har fritidsledaren en viktig roll för att fånga upp elevernas vardag efter det att skolan är slut för dagen. Fritidsledaren har regelbundna möten med elevstödsteamet för att med dem föra en dialog för vad som händer under elevernas dolda skoldag. Eleverna ska i sitt boende hos oss känna både trygghet, trivsel och få meningsfulla aktiviteter. Under föregående år har vi särskilt satsat på att minska antalet avhopp från studierna. I dagsläget är avhoppen i stort sett obefintliga. Vår erfarenhet är att resurstimmen har slagit igenom för flertalet av våra elever. Vår målsättning är att antalet elever som använder sig aktivt av resurstimmen som stöd ska öka. Vi arbetar med stöd för hela eleven och dennes behov. Vi samarbetar med olika stödfunktioner i samhället; Barn och ungdomspsykiatrin, Habiliteringen, Ungdomshälsan, Socialtjänster i elevernas hemkommuner, med flera. Vi har ett nära samarbete med elevernas hemkommuner. Vi har satsat på framgångsfaktorer. Vi arbetar för att våra elever ska känna sig sedda och respekterade i möten med andra. Skolan har minskat i elevantal efter övergången till GY11 samt den demografiska situation som vi befinner oss i. Vår upplevelse är dock att färre elever sökte till våra yrkesutbildningar i samband med GY11. Föräldrar och elever har uttryckt oro över att eleverna inte skulle få en grundläggande behörighet till universitet och högskola. Denna oro har delvis dämpats men visade sig åter igen när vi under våren 2013 hade olika aktiviteter där vi träffade presumtiva elever och deras föräldrar. Skolans storlek och elevantalet innebär att våra elever känner sig trygga. Detta framkommer bland annat i den årliga elevenkäten. Eleverna är positiva över att får vara som man är!
13 Vi lägger ner ett stort arbete på att skapa relationer vilket enligt vår uppfattning ger positiva effekter för elevernas lärmiljö. Mixen av elever är av stor, vilket ger eleverna erfarenhet att umgås med människor från olika geografiska områden och med många olika förutsättningar. Den lilla skolans styrka är också att elever, lärare och övrig personal kommer varandra nära i vardagen. Behöver eleven nå någon träffas alla oftast i matsalen eller i någon korridor. Detta är särskilt viktigt när en elev behöver ha hjälp och stöd med sina studier och andra frågor som rör elevens välbefinnande. Genom närhet och ett massivt stöd tror vi oss kunna nå detta mål. Skolans fysiska miljö har en stor positiv inverkan på alla som vistas där. Utemiljön är stimulerande i sig och närheten till djur och natur är välgörande för alla individer. Varje klass har sitt klassrum. Vi tror att denna lösning har en positiv påverkan på eleven och minskar elevernas stress. Eleverna får extra stöd i sina studier via undervisande lärare på resurstimmen eller med hjälp av specialpedagogiskt stöd. Vi har försökt att slimma vår organisation med att noggrant kontrollera vilket stöd som efterfrågats och bemannat därefter. En planering upprättas för varje elev i behov av stöd. I de uppföljningar vi gjort, bland annat genom dialoger med undervisande lärare och elever, framkommer att stödet upplevts som positivt. Vår Likabehandlingsplan uppdateras och utvärderas kontinuerligt (se aktivitetsplan). Värdegrunden ska löpa som en röd tråd genom allt arbete och i alla grupperingar på skolan. Alla på skolan försöker hitta lösningar på alla plan för att möjliggöra lösningar för eleverna att må bra och att nå sina mål. Den nya Likabehandlingsplanen gås igenom med skolans elever. Elevhälsoteamet arbetar med eleverna i årskurs 1 vilket sker i temaform i början av hästterminen. Rektor träffar eleverna i årkurs 2 och 3 under höstterminen varje läsår för genomgång av Likabehandlingsplanen och Diskrimineringslagen.
14 Programarbetsplaner Naturbruksprogrammet Bygg och anläggningsprogrammet Gymnasiesärskolan Bilagor