Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara handledare?... 7 Handledare, handledd och verksamhets chef... 7 hur ser de olika rollerna ut Etik i handledning... 9 Betydelsen av ett samarbetskontrakt... 9 Vad säger forskningen om handledningens betydelse...10 Samarbetskontrakt i handledning...10 Referenser...11

GRUPPHANDLEDNING 4

Grupphandledning kan beskrivas som att en grupp personer samlas regelbundet på en avtalad tid med en handledare och gemensamt arbetar med att ta tillvara och utveckla gruppens samlade kompetens. Begreppet psykosocialt arbete och psykosocialt behandlingsarbete används för att betona att man för att förstå en klient i bemötande och behandling måste beakta såväl klientens personliga läggning som förhållanden i familj, arbetsmiljö och samhälle. Att se människor ur ett psykosocialt perspektiv har alltid varit det dominerande synsättet i psykosocialt arbete. Idag ses handledning som ett självklart inslag för dem som arbetar med psykosocialt arbete, samtidigt som det har ifrågasätts då det är en resurskrävande insats där själva resultatet inte alltid är så tydligt. Den här broschyren vill visa betydelsen av grupphandledning och vänder sig till er som vill veta mer vad det kan innebära och hur man som arbetsgrupp och verksamhetsansvarig kan bidra för att nå så bra resultat som möjligt. Frågor som vi tar upp Hur man kan närmare beskriva handledningens roll i psykosocialt arbete, med betoning på grupphandledning? Varför kan det vara bra med handledning? Vilka krav vi kan ställa på en handledare? Hur ska rollfördelningen mellan handledare, handledd och arbetsgivare se ut? Vad är det som bör ingå i ett samarbetskontrakt? Vilka etiska dilemman och riktlinjer bör beaktas? Vad säger forskningen om effekten av handledning i psykosocialt arbete? Handledningens roll i psykosocialt arbete Handledningen har fått en allt större betydelse i psykosocialt arbete, exempelvis så är den ett krav för att kunna bli auktoriserad socionom. Det finns idag flera riktlinjer och förordningar som betonar handledningens betydelse. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att återkommande handledning skall vara ett naturligt inslag i verksamheter med yrkesverksamma socionomer. I förbundets etiska riktlinjer förordas handledning som väsentligt för att främja arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket betonar i sin rapport kring Hot och våld inom vård och omsorg (Arbetsmiljöverket, 2013) att handledning är nödvändig för personer som arbetar med utagerande, aggressiva och psykiskt sjuka patienter och klienter. 5

Grupphandledning Grupphandledning är den vanligaste handledningsformen i psykosocialt arbete. Fördelar av denna handledningsform kan vara att det är: Effektivt användande av tiden med större utrymme för reflektion. Ger en möjlighet till deltagarna att lära sig mer eftersom man lär sig av varandra. Större möjlighet till återkoppling av det egna arbetet eftersom man kan få återkoppling från fler. Att dela med sig av sina reaktioner på arbetet kan ge en insikt i att mina reaktioner är normala och att jag inte är ensam. Men en grupphandledning kan också ha sina begränsningar, nackdelarna kan vara: Risken att inte tillgodose de individuella behoven av handledning Att ämnen som tas upp är kanske inte intressanta för alla. Att problem i arbetsgruppen kan påverka handledningen. Innan man startar en grupphandledning så kan det var bra att fundera över: Storleken på gruppen. Ett lämpligt antal beror dels på målen med handledningen, dels på hur lång tid man har vid varje träff. Om det ska vara en sluten grupp där det redan på förhand är bestämt vilka som kan vara med eller en öppen grupp där personer i arbetsgruppen kan vara med när de har möjlighet. Hur man skall hantera eventuell frånvaro Teoretiskt inriktning Handledningslitteraturen om socialt arbete är ofta influerad av psykodynamiska och psykoanalytiska teoribildningar (FOU 2007, Hawkins & Shohet, 2011). Under de senare åren har även kognitivaoch beteendeinriktade arbetsmetoder i handledning blivit alltmer efterfrågade. Samtidigt betonas i handledningslitteraturen nödvändigheten att flera teoretiska inslag kan integreras (Bernard & Goodyear 2013). Det allra viktigaste är hur arbetsgruppen definierar vad de anser att psykosocialt arbete innebär för dem. Vilka teoribildningar grundar man sitt arbete och vilka önskemål om teoretisk inriktning finns det på handledningen. Varför handledning? Handledningens övergripande mål är att bidra till en personlig och professionell utveckling för den som handleds. Denna målsättning kan delas in i tre huvudområden. Den stödjande funktionen, den professionella utvecklingen och en kvalitetssäkring av verksamheten (Bernard & Goodyear, 2013, Hawkins & Shohet, 2011). De här målsättningarna kan variera för samma grupp över tid beroende på vad som är aktuellt vid handledningstillfället. 1. Stödjande funktion Att genom handledning få stöd av gruppen och handledaren i de svåra och krävande situationer som vi råkar ut i arbetet kan ha många fördelar då det: Ger en möjlighet att få dela med sig av det som har varit svårt i arbetet 6

och på så sätt förhindra känslomässig utmattning. Skapar en insikt i hur vi känslomässigt påverkas av våra klienter och ett stöd i hur vi skall hantera dessa känslor. Utvecklar kommunikationen i arbetsgruppen. 2. Professionell utveckling och lärande Det övergripande målet med professionell utvecklig är att utveckla en personlig yrkesroll. Att genom handledningen erhålla kompetensutveckling genom fortbildning i teorier och metoder i arbetet och reflektera över rollen som yrkesverksam bidrar till: Att vi förstår våra klienter bättre. Att vi lär oss olika sätt att arbeta med klienter idag men även liknande situationer som dyker upp i framtiden. 3. Kvalitetssäkring Denna målsättning innebär att handledningen skall leda till att klienten får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Felaktigt bemötande från personal förebyggs med det yttersta syftet att klienten och i vissa fall anhöriga inte utsätts för någon risk. Hur stor betydelse denna målsättning med handledning har beror ofta på hur erfarna deltagarna är i sina yrken. I utbildningshandledning och för personer som är nya i sina yrken är handledningen viktig för att garantera klientens säkerhet. Vem kan vara handledare? Att vara handledare är en kompetens i sig och följande kan vara bra att ha som krav på en handledare: Att handledaren har en handledarutbildning. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att det ska vara en sammanhållen handledarutbildning i psykosocialt arbete på universitet eller en annan likvärdig, exempelvis handledarutbildning för legitimerade psykoterapeuter och att det är en fördel om handledaren har socionomexamen som grundutbildning. Att handledaren har kunskap om det arbetsområde som man ska handleda i. Att handledaren har både arbetsgruppens och verksamhetens förtroende. Handledare, handledd och verksamhets chef hur ser de olika rollerna ut Handledaren Handledarens främsta ansvar är leda handledningsgruppen samtidigt som den enskilde gruppmedlemmens behov av handledning ska tillgodoses. Det här kan handledaren visa genom att: Skaffa sig kunskap om gruppen och organisationens kultur och värderingar, eventuella skillnader mellan deltagarna och hur det påverkar gruppen. Tillsammans med gruppen definiera målsättningen med handledningen och ansvara för att handledningen 7

får den önskade inriktningen. Är det en grupp som behöver stöd och avlastning, professionell utveckling eller finns det behov att se till att klienterna får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Ansvara för strukturen i gruppen. Exempelvis genom att bestämma samarbetsregler redan från början och sätta upp en agenda för varje session. Balansera samtalet i gruppen genom att stämma av när någon delar med sig för mycket eller inte delar med sig alls. Får gruppmedlemmarna trygga i vad man delar med sig så att ingen skall behöva känna sig utlämnad. Dåligt handledarskap kan visa sig genom att handledaren: Inte är tillgänglig. Inte är uppmärksam i handledningssituationen. Konstant kommer försent. Ställer in handledningstider. Överdrivet kritisk mot de handledda. Inte ger eller är villig att ta emot återkoppling. Handledde Den handledde främsta ansvar är att vara aktivt delaktig i handledningen. Det här kan den handledde visa genom att: Ha kunskap om sin klient och vilken hjälp och förändring klienten önskar. Formulera önskemål med handledningen. Förbereda handledningen genom att formulera en handledningsfråga. Vara mottaglig för återkoppling från handledaren. Ge en ärlig återkoppling till handledaren av vad som är bra med handledningen och vad som skulle kunna vara bättre. Arbetsgivaren För att en handledare och handledningsgrupp skall känna trygghet så är det viktigt att de känner arbetsgivarens stöd. Detta stöd kan arbetsgivaren visa genom att: Ansvara för den ekonomiska överenskommelsen med handledaren. Ha en öppen attityd till handledaren och handledningsgruppen. Det vill säga att all information från arbetsgivaren till handledaren kommer till handledningsgruppens kännedom. Vara överens med handledningsgruppen om administrativa rutiner som vad som händer om en handledning ställs in eller hur klagomål ska hanteras. Vara tydlig med organisationens förväntningar av handledningen. Är det ok med en handledning av stödjande karaktär eller finns det förväntningar på professionell utveckling? Etik i handledning Det rekommenderas att handledningen följer etiska riktlinjer då det finns en mängd etiska dilemman som kan uppstå i handledningssammanhang. Exempel på det kan vara: Dubbla roller, ex som kollega, arbetsledare eller god vän. 8

Rädslan att bli bedömd från handledaren och därmed också indirekt från arbetsgivaren. Oro från handledaren att den handledde inte klarar att utföra sitt arbete. Olika uppfattning om vilka teorier som kan vara mest användbara. Att den handledde inte gör de framsteg som man önskar. Här kommer några exempel på vad de etiska riktlinjerna kan innehålla. Handledningen bör: Vara en process som leder till självständighet. Att man som handledare tillåter och stödjer att de handledda blir alltmer självständiga ju mer erfarna de är. Vara ett bidrag att höja klientens livskvalité. Att handledningen skall förmedla kunskap i interventioner som är bra för den individ jag hjälper. Det här kan bli en konflikt om klienten har ett beteende som innebär att någon familjemedlem far illa. Innehålla överenskommelser som är möjliga att genomföra. Att det som man kommer överens om i kontraktet verkligen är möjligt att genomföra. Bestå av en rättvisa mellan gruppdeltagarna. Att handledaren ger alla samma uppmärksamhet och om det finns olika behov av inlärning i gruppen så bör handledaren se till att gruppen samtycker till att deltagarna får olika mycket tid (Scaiffe 2008). Betydelsen av ett samarbetskontrakt För att samarbetet ska fungera så smidigt som möjligt mellan handledaren, handledningsgruppen men också med arbetsgivaren rekommenderas ett samarbetskontrakt. Det skapar en trygghet då alla från början bli införstådda med vilka förväntningar som finns och förutsättningar för hur de skall kunna uppfyllas. Samarbetskontraktet skapas av handledaren och handledningsgruppen men diskuteras med och delges verksamhetsansvarig för att alla skall ha samma förväntningar på handledningen Fördelar med ett kontrakt kan vara att det blir tydligt med: Samarbetsformer exempelvis om det ska vara en öppen eller sluten grupp, tider när man skall ses och rutiner för frånvaro är klara från början. Vad målen med handledningen är och därmed göra det lättare att utvärdera handledningen. Metoder och teorier som handledningen skall ha fokus på. Vilka förväntningar som finns på handledaren och handledningsgruppen. Sekretessregler som gäller i gruppen och rutiner för hur kommunikationen med arbetsgivaren ska se ut. Hur man hanterar samarbetsproblem i och utanför gruppen som kommer fram i handledningen. Utvärderingsmetoder som ska användas. 9

Vad säger forskningen om handledningens betydelse Det finns två huvudområden som forskningen beskriver om effekten av handledning. Dels är det hur handledningen påverkar personalens välbefinnande och dels är det hur klienterna påverkas av att personalen har handledning. Handledningens betydelse för att öka välbefinnandet och reducera stress har presenterats i flera rapporter och studier. I en studie från Västra Götalandsregionen (FOU/Väst, 2007) beskrivs hur arbetsgruppen och arbetsledare är överens om att det yrkesmässiga stödet i form av stressreducering är den viktigaste funktionen för handledning. I en australiensisk studie (Chiller, Phoebe & Crisp, 2012) beskrivs den positiva effekten av handledning av socialarbetare. Den största fördelen är just att handledningen upplevs som stödjande och leder till ökat välbefinnande. Studien visar också att brist på handledning leder till ökad känsla av stress, oro och risk för utbrändhet. I denna studie rekommenderas även regelbunden handledning som viktig för att minska personalomsättningen. Flera amerikanska studier har visat att stödjande handledning har kunnat reducera socialarbetares stress och minskat risken för utbrändhet (FOU/Väst, 2007). Däremot är det svårt att hitta några evidensbaserade studier kring vad handledningen kan ha för betydelse för de klienter vi arbetar med (ex. Carpenter, Webb & Bostock, 2013). Det kan vara svårt att visa att det är just handledningen som hjälper då det finns många faktorer som påverkar att våra klienter mår bättre, som att klienten har fått ändrade levnadsförhållanden. Samarbetskontrakt i handledning Administrativa frågor Tid och plats. Rutiner för återbud från handledaren och handledningsgruppen. Öppen eller sluten grupp. Rutiner för frånvaro. Målformulering Målsättningen vara med handledningen. Ska den vara stödjande, professionellt utvecklande eller en kvalitetssäkring för klientens välbefinnande, eller skall det var en kombination? Ska det vara ett gemensamt mål för hela gruppen eller ska handledningen ta hänsyn till de individuella målen som varje gruppmedlem kan ha? Hur och när skall det utvärderas om målsättningen med handledningen är uppfylld? Metoder och teorier Finns det önskemål om att handledaren har någon speciell teoretisk inriktning i handledningen, exempelvis systemisk, psykodynamisk eller KBT? Finns det önskemål om att arbeta utifrån eller lära sig någon speciell arbetsmetod, ex att göra utredningar på ett speciellt sätt? 10

Utvärdering av handledarens insatser Hur ska handledarens arbetsinsatser utvärderas? Ska det exempelvis ske genom en öppen diskussion eller genom anonyma enkäter? Vem skall ge återkoppling till handledaren om det är anonym utvärdering? Utvärdering av den handleddes insatser Skall det ingå någon form av utvärdering av gruppmedlemmarnas arbetsinsatser? Hur skall det gå till? Skall vi använda oss av några mätinstrument? Samarbete mellan handledare och handledningsgrupp Ska de handledda förbereda sig på något sätt före handledningen, exempelvis med en handledningsfråga? Ska alla i gruppen erbjudas lika mycket handledningstid eller är det behovet av handledning som ska styra? Vilka sekretessregler ska vi följa? Samarbete mellan handledare, handledningsgrupp och verksamhetchef. Hur skall kommunikationen se ut med verksamhetschef om vad som tas upp i handledningsgruppen? Vem kan jag som handledare respektive handledd vända mig till om det uppstår samarbetsproblem som vi inte kan lösa själva? Har vi en rimlig balans mellan arbetsgivarens/utbildningens önskemål med handledningen och gruppens önskemål? Etiska riktlinjer Finns det önskemål om att redan på förhand komma överens om några etiska riktlinjer för handledningen? Om etiska riktlinjerna inte följs hur gör vi då. Vem kan man som handledare, respektive handledningsgrupp vända sig till? REFERENSER Akademikerförbundet SSR, Etik i socialt arbete, etiska koder för socialarbetare Arbetsmiljöverket, Kunskapsöversikt, Hot och våld inom vård 2013, Bernard, J.M., & Goodyear, R.K. (2013). Fundamentals of Clinical Supervision. Boston Ally&- Bacon. Carpenter, J., Webb, M., Bostock, L (2013). The surprisingly weak evidence base for supervision: Findings from a systematic review of research in child welfare practice (2000 2012). Children and Youth Services Review 35 (2013) 1843 1853 Chiller Phoebe & Crisp Beth R (2012). Professional Supervision: A Workforce Retention Strategy for Social Work? Australian Social Work, vol. 65:2, p. 232-242. Hawkins, P., Shohet, R. (2013). Supervision in helping professions. Open University FoU i Väst/GR (2007) Varför handledning? Handledning som profesionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg. Mölndal: Göteborgsregionen kommunalförbund. Scaife, J. (2009). Supervision in Clinical Practice. Hove: Brunner-Routledge. 11

Box 12800, 112 96 Stockholm 08-617 44 00 akademssr.se Akademikerförbundet SSR 2015. Foto: Colourbox.