Hydrogeologisk kartering av grundvattenmagasinet Åsumsfältet, Sjöbo

Hydrogeologisk kartering av grundvattenmagasinet Åsumsfältet, Sjöbo Ludvig Ehlorsson Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 370 (15 hp/ects credits) Geologiska institutionen Lunds universitet 2013

Hydrogeologisk undersökning av grundvattenmagasinet Åsumsfältet, Sjöbo Kandidatarbete Ludvig Ehlorsson Geologiska institutionen Lunds universitet 2013

Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 5 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Berggrundsgeologisk beskrivning 6 2.2 Kvartärgeologisk beskrivning 6 2.3 Ytvatten 7 2.4 Naturlig grundvattenbildning 8 2.5 Tillrinningsområde 8 3 Metodik... 8 3.1 Brunnsinventering 8 3.2 Borrsondering 9 3.3 Flödesmätning 9 3.4 Vattenprovtagning 10 4 Resultat... 10 4.1 Brunnsinventering 10 4.2 Borrsondering 10 4.3 Tillrinningsområde 12 4.4 Vattenkvalitet 12 4.5 Flödesmätning 12 4.6 Brunnsarkivet 13 5 Tolkning och diskussion... 13 5.1 Grundvattnets flödesmönster 13 5.2 Grundvattenmagasinets geometri 13 5.3 Tillrinningsområde 13 5.4 Vattenkvalitet 13 5.5 Hot mot grundvattnet 15 5.6 Flödesmätning 15 5.7 Potentiellt grundvattenuttag 15 6 Slutsatser... 15 7 Tackord... 16 8 Referenser... 16 Bilagor... 18 Omslagsbild: Björkaån. Foto: Ludvig Ehlorsson 2013.

Hydrogeologisk undersökning av grundvattenmagasinet Åsumsfältet, Sjöbo LUDVIG EHLORSSON Ehlorsson, L., 2013: Hydrogeologisk kartering av grundvattenmagasinet Åsumsfältet, Sjöbo. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, Nr. 370, 21 sid., 15 hp. Sammanfattning: För att skydda Sveriges grundvattentillgångar har Sveriges riksdag beslutat om miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Ansvarig myndighet för att uppnå målet är Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Som ett steg i att uppnå målet utför SGU en kartering av landets grundvattentillgångar. Det innebär att definiera grundvattenmagasinens geometri och utbredning, tillrinningsområde, flödesriktning, uttagsmöjligheter och vattenkvalitet. Syftet med detta examensarbete är att kartera Åsumsfältet, beläget norr om Sjöbo, som utgör en öppen akvifer i ytliga isälvsavlagringar. Metodiken omfattar brunnsinventering, borrsondering, vattenprovtagning samt flödesmätning. Resultaten visar på en grundvattendelare i den östra delen av grundvattenmagasinet. Öster om denna flödar grundvattnet mot sydost, och väster om grundvattendelaren går flödet åt sydväst med riktning mot Björkaån. Åsumsfältets primära tillrinningsområde sammanfaller med det område där isälvsmaterialet ligger ytligt och är 3,6 km² stort. Det tertiära tillrinningsområdet definieras utifrån topografin och hydrauliska gränser och bedöms vara 7,2 km² stort. Störst mäktighet har magasinet i de västra delarna och här finns de bästa uttagsmöjligheterna. Det potentiella grundvattenuttaget bedöms vara ca 38 l/s. Åsumsfältets vatten är tjänligt som dricksvatten, men med anmärkning på höga nitrat- och järnkoncentrationer samt hög turbiditet. Åsumsfältet utgörs främst av sandigt och grusigt material som har en hög hydraulisk konduktivitet. Detta innebär att eventuella föroreningar snabbt sprider sig i akviferen. Resultatet från flödesmätningen visar på kontakt mellan Björkaån och grundvattnet, med en flödesriktning från grundvattenmagasinet till Björkaån. Nyckelord: Sjöbo, Björkaån, Grundvatten, Brunnsinventering, Vattenkvalitet. Handledare: Charlotte Sparrenbom, Mattias Gustafsson, Peter Dahlqvist. Ämnesinriktning: Kvartärgeologi. Ludvig Ehlorsson, Geologiska institutionen, Lunds universitet, Sölvegatan 12, 223 62 Lund, Sverige. E-post: ludde_ehl@hotmail.com

Hydrogeologic mapping of the groundwater reservoir Åsumfältet, Sjöbo LUDVIG EHLORSSON Ehlorsson, L., 2013: Hydrogeologic mapping of the groundwater reservoir Åsumfältet, Sjöbo. Dissertations in Geology at Lund University, No. 370, 21 pp., 15 hp (15 ECTS credits). Abstract: To protect groundwater resources of Sweden, the Swedish parliament decided on the environmental objective "groundwater of high quality". The authority responsible for achieving the goal is the Geological Survey of Sweden (SGU). As a step in achieving the goal SGU perform a mapping of the country's groundwater resources. This means defining the groundwater reservoir's geometry and distribution, drainage area, flow direction, possible withdrawal quantity and water quality. The aim of this thesis is to map the Åsumfield groundwater reservoir, located north of Sjöbo, which constitutes an open aquifer in shallow glaciofluvial deposits. The methods includes well inventory, drilling exploratory, water sampling and flow measurement. The results show a groundwater divide in the eastern part of the aquifer. East of the groundwater divide, the groundwater flows towards the southeast, and west of the groundwater divide the groundwater flows towards the southwest in direction to the Björkaån stream. The Åsumfield's primary catchment area coincides with the area where the glaciofluvial deposits is superficial and is about 3.6 km². The tertiary catchment area is defined by topography and hydraulic limits and is considered to be approximately 7.2 km². The greatest thickness of the aquifer is in the western parts, and here are the best withdrawal options. The potential yield of groundwater is considered to be c. 38 l/s. The water of the Åsumfield groundwater reservoir is suitable for drinking purposes, but with remarks on the high nitrate and iron concentrations and high turbidity. The Åsumfield consists mainly of sandy and gravelly material that has a high hydraulic conductivity. This means that any contamination spreads rapidly within the aquifer. The results of the flow measurement show that there is contact between the Björkaån stream and the aquifer, with a direction of flow from the aquifer to the Björkaån stream. Keywords: Sjöbo, Björkaån, Groundwater, Well inventory, Water quality. Supervisors: Charlotte Sparrenbom, Mattias Gustafsson, Peter Dahlqvist. Ludvig Ehlorsson, Department of Geology, Lund University, Sölvegatan 12, SE-223 62 Lund, Sweden. E-mail: ludde_ehl@hotmail.com

1 Inledning 1.1 Bakgrund Grundvatten är en av de viktigaste naturresurserna i dagens samhälle. Mer än hälften av dricksvattnet i Sverige utgörs av grundvatten. Tack vare klimatet och Sveriges geologiska utvecklingshistoria finns det i landet gott om grundvattentillgångar av god kvalitet. De flesta stora grundvattentäkter finns i de stora sandoch grusavlagringarna som bildades under och efter den senaste nedisningsperioden. Grundvattentillgångarna är dock ojämnt fördelade över landet. Flera större tätorter, bland annat Stockholm och Göteborg, använder ytvatten som vattenresurs då grundvattnet inte räcker till. Grundvatten är nästan alltid att föredra framför ytvatten om det finns tillgängligt i tillräckliga mängder. Grundvatten håller en jämnare kvalitet och temperatur över året, och kräver oftast ingen eller endast måttlig behandling innan användning (SGU 2009). För att skydda Sveriges grundvattentillgångar, från bland annat överutnyttjande och från förorening, har Sveriges riksdag beslutat om miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Detta är ett av sexton miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Riksdagens definition av målet lyder: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2013). Ansvarig myndighet för att uppnå målet är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Den 26 april 2012 beslutade Sveriges regering om preciseringar av miljökvalitetsmålen (Regeringen 2012). För grundvatten av god kvalitet fastställdes följande preciseringar: Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk status Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Påverkan på ytvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. G o d k v a n t i t a t i v s t a t u s Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. B evarand e av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring samt natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Utnyttjande av grundvatten för nuvarande eller framtida vattenförsörjning kan innebära att konflikter med motstridiga intressen uppstår med t.ex. infrastrukturprojekt, förändrad bebyggelse och etablering av grustäkter. För att undvika konflikter och för att redan i planeringsskedet ta hänsyn till vattenförsörjningsintressen är det viktigt att ha information och kunskap om betydelsefulla grundvattentillgångar (Ojala et al. 2004). Med anledning av detta utför SGU en kartering av Sveriges grundvattentillgångar, både i detaljerad skala (1:50 000) och översiktlig skala (1:250 000). Karteringen syftar till att bedöma utbredning och kapacitet hos grundvattenmagasin, ange grundvattnets flödesriktning och dess kemiska sammansättning samt sammanfatta annan relevant information. Resultatet av karteringen utgör ett viktigt beslutsunderlag för kommuner och länsstyrelser vid hantering av anmälningsoch tillståndsärenden för verksamheter som kan medföra en påverkan på grundvattnet. Resultatet utgör även ett viktigt underlag vid inrättande av vattenskyddsområden och andra skyddsåtgärder. 1.2 Syfte Som ett steg i karteringen av Sveriges grundvattentillgångar har SGU beslutat att undersöka ett grundvattenmagasin norr om Sjöbo i Skåne. Grundvattenmagasinet utgörs av en öppen akvifer i isälvsavlagringar, och benämns Åsumsfältet. Målsättningen är att undersökningen skall ge svar på följande frågor: Vilken utbredning och geometri har grundvattenmagasinet? Vilket är tillrinningsområdet? Hur ser flödesmönstret ut? Vilken kvalitet har grundvattnet? Hur ser utbytet ut mellan Björkaån och grundvattenmagasinet? Vilket är det potentiella grundvattenuttaget? 2 Områdesbeskrivning Grundvattenmagasinet Åsumsfältet, som denna studie avser att undersöka, är beläget strax norr om Sjöbo tätort, Skåne län, se Fig. 1. Grundvattenmagasinet är en öppen akvifer i ytliga isälvsavlagringar. Undersökningsområdet sträcker sig från Lillås gård i öst till Omma i väst och begränsas i söder av Björkaån, se Fig. 3. Isälvsavlagringen ligger på mellan 30 och 60 meter över havet med de högsta nivåerna i den östra delen. Markanvändningen inom Åsumsfältet domineras av åker-, betes- och skogsmark, se Tab. 1. 5

Fig. 1. Vänster bild: karta över Skåne län. Höger bild: översiktskarta över Åsumsfältet med omnejd. Åsumsfältet är markerat med grönt på kartan. Tabell 1. Markanvändningens fördelning inom Åsumsfältet (Länsstyrelsen 2013). Markanvändning Markandel Åkermark 46,8 % Betesmark 29,9 % Skogsmark 19,3 % Grus- och bergtäkt 3,1 % Frukt- och bärodling 0,7 % Vatten 0,2 % Å r 2 0 0 8 g j o r d e L ä n s s t y r e l s e n (Vatteninformationssystem VISS) en bedömning av Åsumsfältets potentiella föroreningsbelastning. Denna bedömning baseras på markanvändningen, antalet föroreningskällor och vilken typ av föroreningskällor som kan påverka grundvattenmagasinet. Markanvändning och föroreningskällor som innebär en stor föroreningsbelastning innebär att grundvattenmagasinet tilldelas högre poäng. Exempelvis innebär åkermark en större föroreningsbelastning än skogsmark. Poängen sammanställs och beroende på summan hamnar grundvattenmagasinet i en av fyra klasser. En poängsumma mellan 25 och 40 innebär stor potentiell föroreningsbelastning (Länsstyrelsen 2007). Bedömningen av Åsumsfältet resulterade i 33,6 poäng. Inom Åsumsfältet finns det totalt 3,3 km statlig väg. En klassning av vägens potentiella föroreningsbelastning har gjorts utifrån Vägverkets nationella vägdatabas och resultatet har placerat vägen i en av fyra klasser. Klassningen görs utifrån trafikmängd, trafikslag och om vägen saltas. Hela vägsträckan hamnar i riskklass B som innebär stor risk för påverkan (Länsstyrelsen 2013a). 2.1 Berggrundsgeologisk beskrivning Vombsänkan utgör en gravsänka i berggrunden, bildad under yngre krita till följd av tektonisk aktivitet. Den sträcker sig från Vombsjön mot Ystad och vidare ut i Östersjön, se Fig. 2. I sydväst begränsas den av urbergshorsten Romeleåsen och i nordöst av Fyledalens förkastningszon. Under mesozoikum avsattes mäktiga sedimentlager i Vombsänkan. Avsättningen skedde växelvis i marin respektive limnisk miljö. Den ytnära berggrunden i Vombsänkan utgörs av bergarter avsatta under yngre krita, och karaktäriseras generellt sett av sandiga glaukonitiska sediment med inslag av sandig kalksten och konglomerat med fosfatiska noduler. Större delen av Åsumsfältet ligger ovanpå Fyledalens förkastningszon. Den allra västligaste delen ligger på Vombsänkan. Den ytnära berggrunden i Fyledalens förkastningszon utgörs av ospecifierad sandsten och siltsten avsatt under jura (Erlström et al. 2004). 2.2 Kvartärgeologisk beskrivning Berggrunden i Vombsänkan täcks av kvartära avlagringar med varierande mäktighet. I Åsumsfältet varierar jorddjupet normalt mellan 20 och 40 meter. Enligt SGU:s jordartskarta (Daniel 1989) består de ytliga jordarterna inom Åsumsfältet av isälvsmaterial, se Fig. 3. Grus och grusig sand dominerar i ytan, med det grövsta materialet i de östra delarna. Åsumsfältets lagerföljd tyder på ett komplicerat bildningssätt där avsättningsmiljön skiftat mellan en isälvs- och en issjömiljö. I issjöarna avsattes finkornigt material, främst lera och silt, och i isälvarna avsattes grövre material i form av grus och sand (Daniel 1992). 6

Fig. 2. Utbredning av kritaberggrund i sydöstra Skåne (Erlström et al. 2004). 2.3 Ytvatten Åsumsfältet gränsar i söder till Björkaån som mynnar ut i Vombsjön och utgör ett av Kävlingeåns biflöden. Vattendraget ändrar namn uppströms till Åsumsån, Tolångaån, Vollsjöån och slutligen Sniberupsbäcken (Kävlingeån 2013). Troligtvis finns kontakt mellan Åsumsfältets grundvatten och Björkaån. Det är därför av stort intresse att känna till Björkaåns kemiska status. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) u p p n å r B j ö r k a å n e n g o d k e m i s k s t a t u s (Länsstyrelsen 2013b). Den kemiska statusen bestäms av mängden förorenande ämnen i ytvattnet. De ämnen som mäts är de som anges i EG-direktiv 2008/105/EG. Skulle halten av något av dessa ämnen överskrida sin miljökvalitetsnorm får ytvattenförekomsten bedömningen uppnår ej god kemisk status (Naturvårdsverket 2007). 7

Fig. 3. Grundvattenmagasinet Åsumsfältet inringat med svart linje på jordartskartan. Grön färg på kartan representerar isälvsmaterial, blått morän och lila svämsediment. (Modifierad med tillstånd från SGU. Sveriges geologiska undersökning) 2.4 Naturlig grundvattenbildning Den naturliga grundvattenbildningen styrs av mängden nederbörd samt hur stor del av nederbörden som kan infiltrera grundvattenmagasinet. Genom att subtrahera nederbördsmängden med evapotranspirationen och ytavrinningen erhålls ett mått på den mängd vatten som fyller på grundvattenmagasinet (Fetter 2001). SMHI, Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, har mellan åren 1961 och 1990 mätt nederbördsmängden månadsvis på ett stort antal stationer i Sverige. Den närmaste stationen till Åsumsfältet är Björka. Nederbördsmängden har här uppmätts till ca 721 mm i genomsnitt per år (SMHI 2013). Den naturliga grundvattenbildningen är 332 mm/år, beräknad på hela magasinets yta (Länsstyrelsen 2013a). 2.5 Tillrinningsområde Ett grundvattenmagasins tillrinningsområde kan definieras som det område inom vilket den effektiva nederbörden, helt och hållet eller till viss del, bidrar till att fylla på magasinet (Fetter 2001). Tillrinningsområdet kan i sin tur delas in i deltillrinningsområden: primärt, sekundärt och tertiärt. Som primärt tillrinningsområde räknas det område där grundvattenmagasinet går i dagen, och där hela eller majoriteten av den effektiva nederbörden tillförs magasinet. Som sekundärt tillrinningsområde räknas det område inom vilket hela eller majoriteten av den effektiva nederbörden tillförs magasinet, men där magasinet inte går i dagen. Det tertiära tillrinningsområdet definieras som det område varifrån endast en del av den effektiva nederbörden tillförs grundvattenmagasinet. Till det tertiära tillrinningsområdet räknas bl.a. markområden ovan eller vid sidan av magasinet varifrån läckage sker eller kan tänkas ske under särskilda förhållanden. Det kan t.ex. ske i samband med avsänkning av grundvattennivån (Lång et al. 2010). 3 Metodik 3.1 Brunnsinventering En brunnsinventering utfördes med syfte att skapa en bild av hur grundvattnet flödar i de ytliga avlagringarna. Brunnsinventeringen utfördes enligt SGU:s metodik under april månad 2013 och omfattade totalt elva brunnar. Grundvattenytan i grävda brunnar inom undersökningsområdet mättes in med ett ljuslod. Då lodet träffar vattenytan, sluts en strömkrets och en diod tänds och det hörs ett högfrekvent ljud. Djupet från brunnens överkant ner till grundvattenytan avläses på måttbandet. Med en tumstock mättes sedan avståndet från markytan till brunnens överkant samt brunnens diameter. Även brunnarnas totaldjup noterades med 8

Fig. 4. Karta över undersökningsområdet med inventerade brunnar, borrpunkter samt placering av flödesmätare utmarkerat. hjälp av ljuslodet. Mellan varje mätning rengjordes lodet med en spritlösning för att förhindra spridning av mikroorganismer och eventuella föroreningar. Brunnarnas position fastställdes med en GPS av märke Garmin, modell Oregon 300. Koordinatsystemet som användes var Sweref 99TM. För att erhålla grundvattenytans nivå i meter över havet i respektive brunn kombinerades brunnarnas koordinater med lantmäteriverkets höjddata. GSD-Höjddata i grid 2+ utnyttjades. Denna modell är framställd ur data från flygburen laserskanning. Modellen har en upplösning på två meter, och felmarginalen i höjd inom varierad terräng ligger på ca 0,2 meter (Lantmäteriet 2011). 3.2 Borrsondering Efter utförd brunnsinventering stod det klart att det fanns två större områden där information om grundvattenytans läge var otillräcklig. Därför valdes dessa områden ut för borrsondering. Totalt borrades fyra hål. För borrpunkternas position se Fig. 4. Initialt kontaktades fastighetsägare för att erhålla tillstånd för borrning. För att säkerställa att inga ledningar eller övrig infrastruktur skulle skadas i samband med borrningen informerades ledningskollen. Detta är en webbtjänst som underlättar kommunikation mellan ägare av nedgrävd infrastruktur i form av olika ledningar och de som vill veta var de finns (Ledningskollen 2013). Borrningen utfördes med borrbandvagn av modell Geotech 1000, se Fig. 5. I varje borrpunkt utfördes först trycksondering med rotation så djupt som det var möjligt. Sedan borrades det med skruvborr i samma hål för att ta jordartsprover. Grundvattenytans läge uppskattades till den nivå i lagerföljden där jorden blev fuktig. Fig. 5. Borrsondering utfördes med borrbandvagn av modell Geotech 1000. (Foto: Ludvig Ehlorsson 2013). 3.3 Flödesmätning En flödesmätning utfördes med två målsättningar. Ett av målen var att skapa en bild av hur utbytet sker mel- 9

lan Åsumsfältets grundvatten och Björkaån. Det andra målet var att undersöka om två öppna vattenytor, observerade i fält, representerade Åsumsfältets grundvattenyta. Flödesmätarna konstruerades med utgång från beskrivningen i Lee (1976). I botten på en plasthink borrades ett hål, genom vilket en ventil trycktes. På ventilen kopplades en gummislang med en plastpåse, se Fig. 6. Plastpåsen fylldes upp med fem dl vatten och hinken trycktes sedan ner upp och nedvänd i bottensedimenten, se Fig. 7. Då vatten flödar från grundvattenmagasinet in i ytvattnet kommer plastpåsen att fyllas på med vatten och om flödet går på andra hållet kommer vattenmängden i påsen minska. På grund av en alltför stenig botten som gjorde det svårt på de flesta ställen att trycka ner flödesmätaren, kunde endast två mätningar utföras. En mätning gjordes i anslutning till Björkaån (FM 2) och en mätning i en av de öppna vattenytorna (FM 1). För placering av flödesmätarna se Fig. 4. Flödesmätarna satt i mellan 3,5 och 21 timmar av logistiska skäl. Fig. 6. Egenkonstruerad flödesmätare använd vid flödesmätningen. (Foto: Ludvig Ehlorsson 2013). 3.4 Vattenprovtagning För att analysera grundvattnets kvalitet, togs med hjälp av en bailer ett prov vardera i två olika brunnar, båda använda för dricksvattenuttag. Bailern består av ett rör med en backventil i botten, som gör det möjligt för vattnet att rinna in i röret när det sänks ner i brunnen men inte rinna ut då det dras upp. Vattnet hälldes sedan över till en plastflaska som fylldes till brädden. Flaskorna förvarades i kylväska innan de lämnades till laboratoriet för analys. Dessa utfördes av ALcontrol laboratories, med avseende på ett antal kemiska parametrar, se Bilaga 1. Som bedömningsgrund för proverna används två olika föreskrifter. Dels jämförs provresultatet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Dessa regler och riktvärden gäller för brunnar och vattenverk som producerar mindre än tio m³ dricksvatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer (Socialstyrelsen 2008). Provresultatet jämförs också med statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 (Statens livsmedelsverks författningssamling 2011). Dessa föreskrifter gäller för dricksvatten från vattenverk som försörjer fler än 50 personer eller i genomsnitt tillhandahåller mer än tio m³ dricksvatten per dygn. 4 Resultat 4.1 Brunnsinventering Resultatet från brunnsinventeringen av de 11 brunnarna redovisas i Tabell 2. De högsta grundvattennivåerna uppmättes i den östra delen av Åsumsfältet. Lägst nivåer uppmättes i den västra delen, närmast Björkaån. Nivåskillnaden ligger på nästan 15 m. De inventerade brunnarna ligger längs akviferens kanter, inom de mer centrala delarna saknas information då tillgängliga brunnar saknas i området. 4.2 Borrsondering Resultatet från borrsonderingen presenteras i Tabell 3. Borrningen utfördes i varje punkt så djupt som borrbandvagnen klarade av. I första borrpunkten (BP1) klarade inte borren komma ner i jorden och därmed erhölls inget resultat från denna punkt. Troligtvis berodde detta på att lagerföljden överst bestod av fyllnadsmaterial, vilket inte var känt innan borrsonderingen. Resultatet från de övriga borrpunkterna visar på en lagerföljd dominerad av sandigt material med varierande grovlek. Inga rör sattes i samband med borrsonderingen. På grund av detta fick grundvattennivån i borrpunkterna uppskattas till den nivå i lagerföljden där jorden blev blöt. Fig. 7. Flödesmätaren är här nedtryckt i bottensedimenten i Björkaån. (Foto: Ludvig Ehlorsson 2013). 10

Tabell 2. Resultatet från brunnsinventeringen. Rök = röröverkant. Brk = brunnskant. Använt koordinatsystem är Sweref 99TM. Brunnsnummer x- koordinat y- koordinat Rök/Brk (m.ö.my) Totaldjup (m) Grundvattenn Markytan (m.ö.h) Grundvattennivå (m.ö.h) ivå (m.u.rö k/brk) 101 6167428 419931 0,23 17,75 17,38 59,8 42,65 102 6168557 416268 0,95 5,87 3,16 35,3 33,09 103 6168791 416608 0,82 2,43 2,32 37 35,5 104 6169112 416106 0,27 3,6 3,02 33,6 30,85 105 6168260 418307 0,37 4,48 3,1 45,3 42,57 106 6169182 416010 0,33 5,7 4,77 35 30,56 107 6168905 415593 0,08 3,64 2,87 30,8 28,01 108 6168156 416086 0 7,78 6,82 38,8 31,98 109 6168450 415842 0,9 10,66 10,02 39,7 30,58 110 6168989 416238 0,34 9 6,11 36,8 31,03 113 6168559 415624 0,3 3,34 2,68 30,5 28,12 Tabell 3. Resultat från borrsondering. För placering av borrpunkter se Fig. 4. Koordinater är angivna enligt koordinatsystem Sweref 99TM. Borrning i BP1 misslyckades och gav därmed inget resultat. Borrpunkt X- koordinat Y- koordinat Totaldjup (m) Markytans höjd över havet (m) Grundvattenytans nivå, m.ö.h. BP1 616754 419468-46,2 - - Lagerföljd BP2 6177904 419120 3,6 51,7 49,9 0-0,5 m: matjord 0,5-3,4 m: silt/lera som övergår i sand 3,4-3,6 m: moränlera BP3 6168281 417884 6 42,5 39 0-1 m: matjord 1-1,7 m: mellansand 1,7-6 m: grovsand BP4 6168349 416735 5,3 37,8 34,8 0-0,5 m: matjord 0,5-2,7m: sand med inslag av grus 2,7-5,3 m: grusig sand med inslag av sten 11

4.3 Tillrinningsområde Åsumsfältets primära tillrinningsområde definierades utifrån jordartskartan och motsvarar det område där isälvsmaterialet ligger ytligt. Någon avgränsning av det sekundära tillrinningsområdet har inte gjorts i samband med detta arbete. Det sekundära tillrinningsområdet sammanförs här med det tertiära. Det tertiära tillrinningsområdet definieras utifrån topografin samt hydrauliska gränser och uppskattas till 7,2 km², se Fig. 8. 4.4 Vattenkvalitet Resultatet från vattenprovtagningen presenteras i Bilaga 1. De parametrar som resulterade i anmärkning redovisas i Tabell 4. Prov nr 1 (fältnummer 4 i Bilaga 1.), taget i brunn nr 104, bedömdes som tjänligt med anmärkning, p.g.a. för hög koncentration av nitrat, mangan och järn. Nitratkoncentrationen i provet låg på 25 mg/l, vilket ska jämföras med riktvärdet för tjänligt som ligger på 20 mg/l enligt både socialstyrelsens och livsmedelsverkets föreskrifter. Riktvärdet för otjänligt är 50 mg/l. Mangankoncentrationen i provet låg på 0,1 mg/l vilket är över gränsen för tjänligt med anmärkning enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Jämförs mangankoncentrationen med socialstyrelsens föreskrifter innebär resultatet dock ingen anmärkning. Järnkoncentrationen i prov nr 1 ligger på 0,16 mg/l vilket innebär anmärkning enligt socialstyrelsen föreskrifter. Prov nr 2 (fältnummer 9 i Bilaga 1.), taget i brunn nr 109, bedömdes som tjänligt med anmärkning, p.g.a. för hög turbiditet samt för hög koncentration av järn och mangan. Turbiditet mäts i enheten formazine nephelometric unit (FNU), och är ett mått på partikelhalten i vattnet. Prov nr 2 hade en turbiditet på tolv FNU, vilket ska jämföras med riktvärdet för tjänligt som ligger på tre FNU enligt socialstyrelsens föreskrifter och 0,5 FNU enligt livsmedelsverket. Järnkoncentrationen i prov nr 2 låg på 1,3 mg/l. Riktvärdet för tjänligt är 0,5 mg/l. Mangankoncentrationen i prov nr 2 låg på 0,11 mg/l, vilket innebär en anmärkning enligt livsmedelsverkets föreskrifter. 4.5 Flödesmätning Resultatet från flödesmätningen i Björkaån (FM2) visar på ett flöde från grundvattenmagasinet till Björkaån. Flödesmätaren var endast installerad i drygt 3,5 timmar och efter denna relativt korta tid var plastpåsen maximalt fylld. När flödesmätaren som installerades i den öppna vattenytan (FM1) togs upp, innehöll den 0,8 l, vilket tydligt visar att grundvatten tränger upp underifrån. Det som kan bidra till ett felaktigt resultat är läckage av ytvatten direkt in i flödesmätaren, och att ytvat- Fig. 8. Karta över Åsumsfältets tillrinningsområde. Heldragen svart linje ringar in det primära tillrinningsområdet, streckad svart linje ringar in det uppskattade tertiära tillrinningsområdet. (Modifierad med tillstånd från SGU. Sveriges geologiska undersökning) 12

Tabell 4. Tabellen redovisar de parametrar som gav anmärkning i samband vattenprovtagningen. Resultatet jämförs både med livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17). Parameter Enhet Resultat Prov nr 1 Resultat Prov nr 2 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Tjänligt med anmärkning Socialstyrelsens Allmänna råd, SOSFS 2003:17. Tjänligt med anmärkning Mätosäkerhet Järn mg/l 0,16 1,3 0,1 0,5 +/- 15 25 % Mangan mg/l 0,1 0,11 0,05 0,3 +/- 10 15 % Nitrat mg/l 25 17 20 20 +/- 15 20 % Turbiditet mg/l 0,48 12 0,5 3 +/- 20 % ten rann in då flödesmätaren installerades. Då flödesmätaren trycktes ner i bottensedimenten böjdes slangen på mitten för att hindra vattnet i plastpåsen från att rinna ut. Genom att beräkna halva slangens volym kan ett mått på den volym vatten som kan tänkas ha läckt in erhållas. Denna volym beräknas till 0,02 l. Inga tecken på att ytvatten läckte in i flödesmätaren kunde noteras. 4.6 Brunnsarkivet Enligt svensk lag är den som yrkesmässigt utför borrning, rördrivning eller liknande arbeten med syfte att undersöka eller tillgodogöra sig grundvattnet skyldig att rapportera resultatet av arbetet till SGU (SFS 1975:424). Lagen tillkom 1975 och sedan dess lagras informationen i SGU:s brunnsarkiv. Inom Åsumsfältet finns enligt brunnsarkivet tre borrade brunnar. Två av brunnarna är lokaliserade precis öster om väg 13, se Fig. 4. I den sydligaste brunnen av dessa två uppges femton m som djup till berggrunden. I den norra uppges 45 m som djup till berggrunden. Den tredje brunnen är lokaliserad i Omma, se Fig. 4. Här är sedimenten betydligt mäktigare. Djup till bergrunden uppges här vara mer än 63 m. 5. Tolkning och diskussion 5.1 Grundvattnets flödesmönster Grundvattnets flödesmönster i en öppen akvifer styrs främst av topografin. Vattnet flödar från högre till lägre nivå (Fetter 2001). Resultatet från brunnsinventeringen och borrsonderingen visar på ett huvudsakligt flöde från Åsumsfältets nordöstra del mot den sydvästra, med undantag från längst i öster, där en grundvattendelare är belägen och flödet går från nordväst mot sydost. Grundvattenflödet är generellt riktat ner mot Björkaån, se Fig. 9. Resultatet följer i stora drag topografin i området. I borrpunkt nr 2 (BP2) uppskattades grundvattennivån till 49,9 m över havet. Denna punkt representerar därmed en rörlig grundvattendelare. Öster om grundvattendelaren flödar grundvattnet mot sydost. Då grundvattenytan i borrhålen uppskattades till den nivå i lagerföljden där jorden blev blöt, är 13 felmarginalen stor. 5.2 Grundvattenmagasinets geometri Åsumsfältets utbredning horisontellt bestäms utifrån jordartskartan. Gränsen dras längs med gränsen för isälvsmaterialet. I norr begränsas magasinet främst av lerig morän och i söder av svämsediment längs med Björkaån. Åsumsfältets yta bedöms vara 3,6 km². Mäktigheten på grundvattenmagasinet är svårt att bedöma. Resultatet från borrsonderingen tyder på en varierande mäktighet. I borrpunkt 2 var det grundvattenförande lagret knappt tre meter mäktigt, i borrpunkt 3 och 4 var mäktigheten ungefär fem meter. Grundvattenmagasinet kan dock vara mäktigare än vad som var möjligt att borra vilket innebär att dessa värden kan vara underskattade. Då information om lagerföljden i området är begränsad är det svårt att dra någon säker slutsats. Baserat på borrsonderingen, samt information från brunnsarkivet som tyder på ökad sedimentmäktighet mot väst, dras dock slutsatsen att isälvsmaterialet ökar i mäktighet mot väst. 5.3 Tillrinningsområde Det primära tillrinningsområdet utgörs av det område där isälvsmaterialet ligger ytligt, och är 3,6 km² stort. Det tertiära tillrinningsområdet definieras utifrån topografin samt hydrauliska gränser, och uppskattas vara 7,2 km² stort. Grundvattenmagasinet tillförs vatten främst från nederbörd som faller på avlagringen. Hur stort tillskottet är från det tertiära tillrinningsområdet är mycket svårt att uppskatta. Beräkningar av potentiellt grundvattenuttag i detta arbete baseras därför på att det tertiära tillrinningsområdet inte bidrar med något tillskott. 5.4 Vattenkvalitet När nederbördsvatten rör sig ner genom marken och vidare genom grus och sand sker en filtrering och en rening av vattnet, samtidigt som värdefulla mineral och spårämnen tillförs. Ofta utgör grundvattnet en bra råvara för dricksvatten som sällan kräver omfattande behandling innan användning. I vissa fall är dock kva-

Fig. 9. Kartan visar grundvattennivån och grundvattnets huvudsakliga flödesmönster inom Åsumsfältet. Då information om grundvattennivån i de centrala delarna är bristfällig har det inte gått att dra några ekvipotentiallinjer här. (Modifierad med tillstånd från SGU. Sveriges geologiska undersökning) liteten undermålig, antingen på grund av naturliga förhållanden i jord och berg, eller på grund av mänsklig påverkan (Bergmark et al. 2007). Baserat på de två vattenprover som tagits, bedöms grundvattnets kvalitet i Åsumsfältet som tjänligt för dricksvattenändamål, men med vissa anmärkningar. Prov nr 1 uppvisar en nitratkoncentration som ligger över gränsen för tjänligt med anmärkning. Nitratkoncentrationen i prov nr 2 ligger också på en relativt hög nivå (17 mg/l), dock under gränsen för tjänligt med anmärkning. Normalt sett överstiger nitratkoncentrationen i svenskt grundvatten sällan 2 mg/l. I de fall koncentrationen är högre beror det med största sannolikhet på mänsklig påverkan, främst i form av kvävegödsling och påverkan från avloppsvatten. En alltför hög nitratkoncentration i grundvattnet kan innebära att det blir oanvändbart som dricksvatten på grund av hälsoskäl (SGU 2013). Då ett grundvatten med hög nitratkoncentration når en ytvattenrecipient innebär detta ett eutrofierande tillskott vilket kan leda till övergödning (Naturvårdsverket 2002). Av denna anledning kan det i vissa fall vara aktuellt med strängare riktvärden för grundvattnets halt av nitrat (SGU 2008). Järn- och mangankoncentrationen i bägge proven ligger över gränsen för tjänligt med anmärkning. Koncentrationen av järn och mangan i grundvatten styrs främst av ph-värde och rådande redoxförhållanden. Höga halter av järn och mangan är ett av de vanligaste problemen hos grundvattenbaserat dricksvatten. Effekterna visar sig i form av ett missfärgat vatten med dålig smak som kan missfärga textilier vid tvätt. Höga halter mangan har tidigare ansetts vara ett tekniskt och estetiskt problem. På senare tid har det dock uppmärksammats att mangan i dricksvattnet kan leda till nervskador hos spädbarn (SGU 2013). Vattnet från prov nr 2 uppvisar en turbiditet som ligger över gränsen för tjänligt med anmärkning. Ett vattens turbiditet är ett mått på dess grumlighet. Turbiditeten styrs av halten partiklar i vattnet. Dessa utgörs främst av järnoxider och kalkutfällningar, men även av lerpartiklar från jordlager. Ökad turbiditet kan bero på att ytligare vatten tränger in i brunnen. Detta kan även medföra mikrobiologiska problem med vattenkvaliteten (SGU 2013). Bedömningen av Åsumsfältets grundvattenkvalitet baseras på endast två vattenprover tagna i den västliga delen av grundvattenmagasinet. Det är därmed svårt att dra några säkra slutsatser om kvaliteten. Det är osäkert om resultatet speglar grundvattnets allmänna kvalitet. De anmärkningar som noterats kan bero på lokala variationer och punktkällor från mänskliga aktiviteter. Innan provtagning bör vattnet i brunnen omsättas, helst med minst tre brunnsvolymer. Detta för att säkerställa att det vatten som analyseras tas direkt från akvi- 14

feren. Vatten som får stå i brunnen innan provtagning kan påverkas, både kemiskt och biokemiskt, av bl.a. brunnens material och av eventuella filter (U.S. Geological Survey 2006). Vid provtagningen i samband med detta arbete genomfördes ingen omsättning av brunnsvattnet, detta utgör därmed en stor felkälla. För att göra en säkrare bedömning av vattenkvaliteten bör fler prover tas i omsatta brunnar, och fler variabler bör analyseras. 5.5 Hot mot grundvattnet Åsumsfältet utgörs av en öppen akvifer i isälvsmaterial. På grund av isälvsmaterialets höga hydrauliska konduktivitet (Fetter 2001) samt avsaknad av ett överliggande tätande lager är akviferen mycket sårbar för eventuella föroreningar. Inom Åsumsfältet finns 3,3 km statlig väg. Dagvattnet från vägar innehåller ofta ett stort antal föroreningar, både från trafiken och vägunderhållet. Vanliga föroreningar är oljeprodukter, organiska föroreningar och metaller (Folkeson 1994). Vägsaltning kan leda till försämrad vattenkvalitet i form av ökade salthalter och hårdhet, ökad risk för korrosion och ökad metallrörlighet genom marken. Olyckor med miljöfarliga transporter kan utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet (SGU 2005). Nästan 50 % av Åsumsfältets yta utgörs av åkermark. Gödsling av denna mark kan leda till förhöjda nitrathalter i grundvattnet (Johnsson et al. 2002). Knappt 50 % av den svenska jordbruksmarken besprutas med bekämpningsmedel. Rester av bekämpningsmedel i grundvattnet är ett problem som uppmärksammats allt mer under det senaste årtiondet (Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen 2002). Inom Åsumsfältet finns en aktiv grustäkt. Denna verksamhet kan innebära ett hot mot grundvattnet både kvalitativt och kvantitativt. När det översta jordlagret tas bort minskar akviferens naturliga skydd mot föroreningar. Grundvattenbildningen kan eventuellt öka i samband med att vegetation tas bort. Detta kan leda till en ojämnare vattenkvalitet (SGU 2005). 5.6 Flödesmätning Resultatet från flödesmätningen i Björkaån visar på ett flöde som går från akviferen till Björkaån. Grundvattennivån i brunnarna närmast Björkaån ligger nära vattenytan i Björkaån, vilket gör dem känsliga för variationer i ytvatten- och grundvattennivåer. Ett alltför stort uttag från dessa brunnar skulle kunna leda till att grundvattennivån hamnar under Björkaåns vattenyta och därmed skulle en infiltration från ån induceras. I samband med ytvatteninfiltration förkortas ofta vattnets uppehållstid i grundvattenmagasinet. Detta medför ökade risker för virussmitta och annan föroreningsspridning (Bergmark et al. 2007). För att erhålla en säkrare bild av utbytet mellan Björkaån och grundvattenmagasinet bör fler mätningar utföras. Det vore intressant att utföra mätningar vid flera tidpunkter under året. Under april månad, då mätningen utfördes, står grundvattnet generellt som högst i södra Sverige (Gustafsson et al. 2005). Under de delar på året då grundvattnet står betydligt lägre skulle resultatet från flödesmätningen kunna se annorlunda ut. Resultatet från flödesmätningen i den öppna vattenytan tyder på att grundvatten tränger fram underifrån. Det innebär att den öppna vattenytan motsvarar grundvattnets tryckyta, som här ligger 37,4 m över havet, vilket stämmer väl in med topografin. 5.7 Potentiellt grundvattenuttag Det potentiella grundvattenuttaget är ett mått på den mängd grundvatten som långsiktigt kan utvinnas från magasinet. Detta styrs av den effektiva nederbörden, ytavrinningen samt tillrinningsområdets yta. Åsumsfältets primära tillrinningsområde är 3,6 km² stort och den naturliga grundvattenbildningen enligt VISS är 332 mm/år. Det innebär, i teorin, att det potentiella grundvattenuttaget är ca 38 l/s. Troligtvis är detta värde underskattat då bidraget från det tertiära tillrinningsområdet inte är medräknat. De bästa uttagsmöjligheterna från akviferen bedöms finnas i de sydvästliga delarna. Detta baserat på att det huvudsakliga grundvattenflödet bedöms gå mot väst/sydväst och skillnaden i grundvattennivå från borrpunkt 2 till brunn 107 och 113, som ligger i akviferens nordvästra hörn, är nästan 22 m. Akviferens mäktighet bedöms öka västerut, vilket även bidrar till ökade uttagsmöjligheter. Vid en eventuell etablering av en vattentäkt i området är det viktigt att inte placera den för nära Björkaån. Ett stort grundvattenuttag i den sydvästra delen skulle kunna leda till inducering av ytvatten från Björkaån. Detta vatten skulle få en kort uppehållstid i grundvattenmagasinet och därmed skulle risken för vattenkvalitetsproblem öka. 6 Slutsatser - Vilken utbredning och geometri har grundvattenmagasinet? Grundvattenmagasinet utgörs av isälvsmaterial och har en areell utbredning på 3,6 km². Isälvsmaterialets mäktighet varierar, med den största mäktigheten i den västra delen. - Vilket är tillrinningsområdet? Åsumsfältets primära tillrinningsområde omfattar 3,6 km². Det tertiära tillrinningsområdet definieras utifrån topografin samt hydrauliska gränser och bedöms vara 7,2 km² stort. - Hur ser flödesmönstret ut? En grundvattendelare bedöms finnas vid borrpunkt 2 (BP2). Väster om denna punkt flödar grundvattnet mot sydväst och ner mot Björkaån. Öster om denna punkt går flödet mot sydöst och ner mot Björkaån. - Vilken kvalitet har grundvattnet? Grundvattnet bedöms som tjänligt för dricksvattenändamål, dock med vissa anmärkningar. I prov nr 1 överstiger nitrathalten gränsen för tjänligt med anmärkning. Nitrathalten i prov nr 2 ligger också på en hög nivå, dock under gränsen för tjänligt med anmärkning. I bägge proven är järn- och manganhalten över grän- 15

sen för tjänligt med anmärkning och i prov nr 2 överstiger turbiditeten samma gräns. - Hur ser utbytet ut mellan Björkaån och grundvattenmagasinet? Resultatet från flödesmätningen visar på en flödesriktning för grundvattnet från grundvattenmagasinet och ut i Björkaån. Grundvattennivån i de västliga delarna av Åsumsfältet ligger nära nivån för Björkaåns vattenyta. Därmed sker troligtvis ett omvänt utbyte under andra delar av året då grundvattennivån står lägre. - Vilket är det potentiella grundvattenuttaget? Det potentiella grundvattenuttaget bedöms vara ca 38 l/s, med de bästa uttagsmöjligheterna i den västliga delen. Ett eventuellt grundvattenbidrag från det tertiära tillrinningsområdet räknas inte med, vilket innebär att det potentiella grundvattenuttaget troligtvis är underskattat. 7 Tackord Jag vill tacka mina handledare, Mattias Gustafsson och Peter Dahlqvist på SGU i Lund samt Charlotte Sparrenbom på Lunds universitet, för tips, stöd och hjälp under arbetets gång. Stort tack till Anna Månsson för ett bra samarbete i fält. Jag vill även rikta ett stort tack till Eric Torkelsson för hjälpen med kartbehandling samt korrekturläsning. Stort tack även till övriga vänner och familj för korrekturläsning och synpunkter. 8 Referenser Bergmark, M., Maxe, L., Ojala, L., Persson, G., Thun holm, B., 2007: Kan grundvattenmålet klaras vid ändrade klimatförhållanden? underlag för ana lys. Rapport 2007:9. Sveriges geologiska under sökning. 56 s. Blad. L., Maxe. L., Källgården. J., 2009: Vattenförsörj ningsplan Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning. Rapport 2009:24. Sve riges geologiska undersökning. 28 s. Daniel, E., 1989: Jordartskartan 2D Tomelilla SV. Sveriges geologiska undersökning. Serie Ae 99. Daniel, E., 1992: Beskrivning till jordartskartorna To melil la SV och Ystad NV. Sveriges geologiska undersök ning. Serie Ae 99. 149 s. Erlström, M., Kornfält, K-A., Sivhed, U., Wikman, H., 2004: Beskrivning till berggrundskartorna 2D: To melil la NV, NO, SV, SO. 2E: Simrishamn NV, SV. 1D: Ystad NV, NO. 1E: Örnahusen NV. Sveriges geologis ka undersökning. Serie Af 212-214. ISBN: 91-7158- 698-9. ISSN: 0586-1543. 144 s. Fetter, Charles Willard (2001). Applied hydrogeology. 4. ed. Upper Saddle River: Prentice Hall. 598 pp. Folkeson, L., 1994: Miljöeffekter av vägdagvatten Litteraturöversikt. VTI, Rapport 391. Linköping. Gustafsson, O., 1980: Jorddjupskarta över sydväst ra Skå ne. Sveriges geologiska undersökning. Serie Ba 28. Gustafsson, M., Gustafsson, O., Rurling, S., Thun holm, B., 2005: Beskrivning till kartan över g rundvattnet i Skåne län. Sveriges geologiska un dersökning. Serie Ah nr 15. ISBN: 91-7158-625-3. ISSN: 0280-0527. Uppsa la. 82 s. Holmberg, G., Johansson, L., 1986: Sedimentologisk undersökning av de övre glacifluviala avlagringar na i Vombsänkan, södra Skåne. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet. Nr 14. Geologiska institutionen Lunds universitet. 62 s. Johnsson, H., Mårtensson, K., 2002: Kväveläckage från svensk åkermark. Beräkningar av normalut lakning för 1995 och 1999. Naturvårds verket Rap port 5248. ISBN: 91-620-5248-9. ISSN: 0282-7298. Stockholm. 91 s. Jordbruksverket & Kemikalieinspektionen, 2002: För slag till handlingsprogram för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnär ingen till år 2006. Jordbruksverket Rapport 2002:7. ISSN: 1102-3007. Jönköping. 276 s. Kävlingeån 2013: Allmänt om Kävlingeån. Tillgäng lig: http://www.kavlingean.se/om- K A V L I N G E AN.html (Hämtat 2013-05-02) Lantmäteriet 2011: Höjdmodellens noggrannhet. Till gänglig: http://www.lantmateriet.se/global/ K a r tor%20och% 20geogra fisk%20information/h% C3%B6jddata/Rapporter/ NNH_noggrannhet.pdf (Hämtat 2013-04-27) Ledningskollen 2013: Så här fungerar tjänsten. Till gänglig: https://www.ledningskollen.se/svenska Sa_har_fun gerar_det Lee, D.R., 1976: A device for measuring seepage flux in lakes and estuaries. Limnology and Oceanogra phy 22, 140 147. Lång, L-O., McCarthy, J., 2010: Kortfattad vägledning vid Verifiering av utförd klassning av grundvatten förekomster inom första förvaltningscykeln. SGUrapport: 2010:11. Sveriges geologiska undersök ning. 17 s. Länsstyrelsen 2007: Påverkansbedömning Grund vatten, Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella förorenings belastning. Tillgänglig: h t t p : / / www.viss.lansstyrelsen.se/referencelibrary/ 51074/Metodbeskrivning%20p%C3%A5verkansbe 16

d%c3%b6mning%20grundvatten%2020071203.p df (Hämtat 2013-05-15) Länsstyrelsen 2013a: Vattenförekomst Åsumsfältet. Tillgänglig: http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Waters.aspx?wate reuid=se617117-136703 (Hämtat 2013-04-22) Länsstyrelsen 2013b: Vattenförekomst Björka å n / Åsumsån/Tolångaån. Tillgänglig: h t t p : / / www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?wate r E U ID=SE617060-136802 (Hämtat 2013-05-02) Naturvårdsverket 2002: Miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. Rapport 5180. Naturvårdsver k e t förlag. ISBN: 91-620-5180-6. ISSN: 0282-7298. 135 s. Naturvårdsverket 2007: Status, potential och kvalitets krav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. ISBN: 978-91-620-0147-6. ISSN: 1650-2361. 105 s. Naturvårdsverket 2013: Sveriges miljökvalitetsmål Grundvatten av god kvalitet. Tillgänglig: h t t p : / / www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i- s a m h a l let/sveriges- miljo mal/ Miljo kvalitetsmalen/ Grundvatten-av-god- kvalitet--/ (Hämtat 2013-04- 17) Ojala, L., Åsman, M., 2004: Identifiering av geologis ka formationer av nationell betydelse för vattenför sörjning. Rapporter och meddelanden 115. ISBN: 91-7158-694-6. ISSN: 0349-2176. Sveriges geolo giska undersökning. 40 s. Regeringen 2012: Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. ISBN: 978-91-38-23762-5. ISSN: 0284-6012. Stockholm. 176 s. Sveriges geologiska undersökning, 2009: Utredning på uppdrag av regeringen: Sveriges grundvatten tillgångar betydelse för näringslivsutveckling och tillväxt. Tillgänglig: http://www.sgu.se/dokument/ service_sgu_publ/utredning_sveriges- g r u n d v a t tentillgangar.pdf (Hämtat 2013-05-21) Sveriges geologiska undersökning, 2013: Bedömnings grunder för grundvatten. Rapport 2013:01. ISBN: 978-91-7403-193-5. Sveriges geologiska undersök ning, Uppsala. 238 s. SMHI, 2013: Normalvärden för nederbörd 1961-1990. Tillgänglig: http://data. smhi. se/met/climate/ time_series/month_ year/normal_1961_1990/ S M H I _ m o n t h _ y e a r _ n o r m al_61_90_precipitation_mm.txt (Hämtat 2013-04- 10) Socialstyrelsen 2008: Dricksvatten från enskilda vat tentäkter Ett nationellt tillsynsprojekt 2007. Till gänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/ Artikelkatalog/ Attachments/8621/2008-109- 15_200810915.pdf (Hämtat 2013-05-15) Statens livsmedelsverks författningssamling, 2011: Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Livsmedelsverket, Stockholm. 33 s. Sveriges geologiska undersökning. 2012. Upp sala. U.S. Geological Survey, 2006: Collection of water samples (ver. 2.0): U.S. Geological Survey Tech niques of Water-Resources Investigations. Book 9, chap. A4, September 2006. Tillgänglig: h t t p : / / pubs.water.usgs.gov/twri9a4/ (Hämtat 2013-0 6-03) Sveriges geologiska undersökning, 2005: Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges grundvatten sammanfattande rapport. Rapportering 22 mars 2005 enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Tillgänglig: http://www.sgu.se/ d o k u m e n t / m i l j o _ r a m d i r e k t i v / r a p port_kommissionen-05.pdf (Hämtat 2013-05-16) Sveriges geologiska undersökning, 2008: Sveriges geologiska undersöknings författningssamling. SGU-FS 2008:2. ISSN: 1653-7300. 12 s. 17

Bilaga 1. Analysresultat från vattenprovtagning 18

19

20

21

Tidigare skrifter i serien Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet : 321. Axbom, Jonna, 2012: Klimatets och människans inverkan på tallens etablering på sydsvenska mossar under de senaste århundradena en dendrokronologisk och torvstratigrafisk analys av tre småländska mossar. (15 hp) 322. Kumar, Pardeep, 2012: Palynological investigation of coal-bearing deposits of the Thar Coal Field Sindh, Pakistan. (45 hp) 323. Gabrielsson, Johan, 2012: Havsisen i arktiska bassängen nutid och framtid i ett globalt uppvärmningsperspektiv. (15 hp) 324. Lundgren, Linda, 2012: Variation in rock quality between metamorphic domains in the lower levels of the Eastern Segment, Sveconorwegian Province. (45 hp) 325. Härling, Jesper, 2012: The fossil wonders of the Silurian Eramosa Lagerstätte of Canada: the jawed polychaete faunas. (15 hp) 326. Qvarnström, Martin, 2012: An interpretation of oncoid mass-occurrence during the Late Silurian Lau Event, Gotland, Sweden. (15 hp) 327. Ulmius, Jan, 2013: P-T evolution of paragneisses and amphibolites from Romeleåsen, Scania, southernmost Sweden. (45 hp) 328. Hultin Eriksson, Elin, 2013: Resistivitetsmätningar för avgränsning av lakvattenplym från Kejsarkullens deponis infiltrationsområde. (15 hp) 329. Mozafari Amiri, Nasim, 2013: Field relations, petrography and 40Ar/39Ar cooling ages of hornblende in a part of the eclogite-bearing domain, Sveconorwegian Orogen. (45 hp) 330. Saeed, Muhammad, 2013: Sedimentology and palynofacies analysis of Jurassic rocks Eriksdal, Skåne, Sweden. (45 hp) 331. Khan, Mansoor, 2013: Relation between sediment flux variation and land use patterns along the Swedish Baltic Sea coast. (45 hp) 332. Bernhardson, Martin, 2013: Ice advanceretreat sediment successions along the Logata River, Taymyr Peninsula, Arctic Siberia. (45 hp) 333. Shrestha, Rajendra, 2013: Optically Stimulated Luminescence (OSL) dating of aeolian sediments of Skåne, south Sweden. (45 hp) 334. Fullerton, Wayne, 2013: The Kalgoorlie Gold: A review of factors of formation for a giant gold deposit. (15 hp) 335. Hansson, Anton, 2013: A dendroclimatic study at Store Mosse, South Sweden climatic and hydrologic impacts on recent Scots Pine (Pinus sylvestris) growth dynamics. (45 hp) 336. Nilsson, Lawrence, 2013: The alteration mineralogy of Svartliden, Sweden. (30 hp) 337. Bou-Rabee, Donna, 2013: Investigations of a stalactite from Al Hota cave in Oman and its implications for palaeoclimatic reconstructions. (45 hp) 338. Florén, Sara, 2013: Geologisk guide till Söderåsen 17 geologiskt intressanta platser att besöka. (15 hp) 339. Kullberg, Sara, 2013: Asbestkontamination av dricksvatten och associerade risker. (15 hp) 340. Kihlén, Robin, 2013: Geofysiska resistivitetsmätingar i Sjöcrona Park, Helsingborg, undersökning av områdets geologiska egenskaper samt 3D modellering i GeoScene3D. (15 hp) 341. Linders, Wictor, 2013: Geofysiska IPundersökningar och 3D-modellering av geofysiska samt geotekniska resultat i GeoScene3D, Sjöcrona Park, Helsingborg, Sverige. (15 hp) 342. Sidenmark, Jessica, 2013: A reconnaissance study of Rävliden VHMS-deposit, northern Sweden. (15 hp) 343. Adamsson, Linda, 2013: Peat stratigraphical study of hydrological conditions at Stass Mosse, southern Sweden, and the relation to Holocene bog-pine growth. (45 hp) 344. Gunterberg, Linnéa, 2013: Oil occurrences in crystalline basement rocks, southern Norway comparison with deeply weathered basement rocks in southern Sweden. (15 hp) 345. Peterffy, Olof, 2013: Evidence of epibenthic microbial mats in Early Jurassic (Sinemurian) tidal deposits, Kulla Gunnarstorp, southern Sweden. (15 hp) 346. Sigeman, Hanna, 2013: Early life and its implications for astrobiology a case study