LIA-rapport från Future-drömmen Innehåll Abstract Introduktion 1 Syfte och frågeställning 2 Genomförande och teoretisk bakgrund 3 Struktur 3.1 Maktfördelning 3.1.1 Könsfördelning 3.1.2 Erfarenhet inom projektgruppen 3.1.3 Tidsupplägg 4 Kulturformer 4.1 Henrik Wallgren 4.2 Staffan Sörenson 4.3 Thomas Davidsson 4.4 Diskussion Abstract I have attempted, through engagement in the interactive art and live roleplay www.futuredrome.com, to come to some conclusions about the co-operation between different art forms. My examples are the three project leaders with whom I have worked during my LIA practical placement in the month of April in 2002. Their different work strategies are part of the cultural elements they come from. Music, theatre and illusion and live role play. I would suggest here that performance art, non-western cultural performances, real-time performance and it s many variants, including many forms of alternative theatre even and especially popular music phenomena such as raves and the rise of the DJ may provide us with more useful understandings of the unfinished than the classical theatre. They could all be repeated in fact they all often rely on repetition yet their repetition is that of a shifting, constantly different experience. They are all about being conscious of assemblage and interaction and the possibilities of producing something new. On the other hand, the classical theatre of foregrounded and uncomplicated illusion, more often than not, sidelines itself into re-producing pre-established social relations maintaining a politics clearly positioned on the line. Som Andrew Murphie skriver om interaktivitet/ofärdighet i tidskriften Convergence upplever jag Futuredrome.
Futuredrome är: Multikonstfestival med lajv, levande musik, 6 DJ-anläggningar, filminspelning, konstinstallation i en designad miljö i form av en stad i plåt, tält och skrot i stenbrottet i Kinnekulle i Götene kommun. Det finns cirka 50 grupper som har olika uppgifter att fylla i Drome City. Ett levande rollspel eller lajv är en stor improvisationsteater där alla har varsin roll som är mer eller mindre styrd från en spelledning. Sjåarna till exempel bygger om, flyttar och reparerar, Poeterna berättar historier och har poesitävlingar, Pyntarna målar med spray och gör make-up. Drottningen och Kännarna har mest makt över staden. I varje grupp är det cirka 30 personer, de leds av en gruppledare som vet det mesta om staden och andra grupper. Artisterna kommer inte ha en scen och inte sina vanliga kläder utan de ska bli gatumusikanter.djs kommer att spela mycket varierande musik samtidigt i staden. Att dansa och festa är spelets mål. Några av lajvets deltagare kommer att följas av kameror och storyn kommer att utkristallisera sig under spelets gång. Filmen kommer att släppas på Göteborgs Filmfestival 2003. Några av HDKs elever tar fram en lösning på en stad som kommer att vara beboelig och storslagen. Funktionärer, deltagare, snickare och kulissmakare kommer att bygga den från 5e augusti på plats. Man kommer att kunna sova inne i den och den kommer att bestå av ett antal zoner som har namn som Hettan, Drömmen, Arenan och Tivolit. Den kommer att rymma allt som en modern stad har, inklusive tre restauranger. 1 Syfte och frågeställning Syftet med min LIA var att se om det är möjligt, och isåfall på vilket sätt, som ett lyckat samarbete mellan olika konstinriktningar genomförs. Förutom det kommer det att bli mycket intressant att se hur dessa tre huvudpersoner Thomas, Henrik och Staffan arbetar. De har sinsemellan mycket olika approach till att arbeta med ett stort och kaotiskt projekt och det ska bli mycket intressant att se vad som kommer att utvecklas. Frågeställningen är dels organisatorisk - hur kommer detta projekt att te sig till slut i fråga om maktaspekter, åtaganden och genomförande. Men också rent praktiskt hur arbetar de olika arbetsgrupperna, vad är deras attityder gentemot varandra? Metoden kommer att vara deltagande i administrationsarbetet.jag kommer att göra veckobrev, hålla kontakter med kontaktpersoner inom arbetsgrupperna, hjälpa Thomas med det redaktionella arbetet med textgruppen, svara i telefon när anmälda har frågor, göra en FAQ, förmodligen hålla i lite presskontakter, gå på gruppmöten, göra en budget över byggarbetet, vara med på presentationer för skolor och möjligen hålla i några själv samt skriva en grupptext själv. 2 Genomförande och teoretisk bakgrund Etnologi var det första ämnet jag fördjupade mig i. Det innebär att jag har lärt mig att arbeta med kontrasteringar för att hitta punkterna där kulturformers mening visar sig, enligt exempel i boken Kulturanalys. Futuredrome är en sådan punkt i sig. Arbetssättet fungerar bara när man själv deltar eller befinner sig i den miljö man studerar, man kan säga att det är en mycket subjektiv och empirisk vetenskap. Att representera så många olika berättelser om samma sak som möjligt men hela tiden med sig själv synlig i texten. Berättelsen skriver världen, är en utgångspunkt för
färden in i den, som Stefan Jonsson skriver i De Andra, en bok som representerar min syn på forskning. Etnologi har en icke-normativ syn på kulturers innehåll, det är motsatsen till den värderande kultursidans innehåll. Att kontrasteringen från min egen akademiska familj ger mig en klarare bild, ett främmande-görande från mig själv. Makt är en viktig aspekt i etnologiskt arbete, makt som enligt Foucault är en kraft som inte är statisk utan ögonblicklig, det gäller vem som tar den i situationen, i diskussionen, i mötet mellan två människor. Om den blir statisk beror det på att man gått med på det. 3 Struktur 3.1 Maktfördelning Det finns olika aspekter av maktfördelningen inom Futuredrome. Könsfördelningen, erfarenhet och kunskap samt tid. 3.1.1 Könsfördelning Jag upplever den här uppdelningen i kulturarbetares arbetsroller som tydlig. Män är de galna regissörerna utan struktur, alternativt kontrollmaskiner som har verklig makt genom att implementera sin struktur på andra. Kvinnor är organisatörer och support. Det märks i nätverkstans arbetsfördelning, det märks i de uppgifter som KV-studenterna i Futuredrome väljer (hela tiden de konstnärliga) och det märks i ledares attityd till mig när jag väljer andra uppgifter än de anvisade. 3.1.2 Erfarenhet inom projektgruppen Det faktum att de tre cheferna över det gigantiska projektet har en legitimitet som de skaffat sig i externa sammanhang, Staffan Sörenson genom Nefertiti, Henrik Wallgren genom en lång rad olika vilda projekt och Thomas Davidsson genom sin rollspelsposition märks tydligt. De olika traditionerna har skapat olika ledartyper. Arbetssätt som premieras är de som är liknande deras egna. Staffan och Malins strukturella idéer stämmer överens, alltså passar de bra att jobba ihop. Jag känner däremot inte mig hemma i någon av arbetstyperna. Dessutom har jag svårt att uppfatta vilka krav som ställs. 10/4 2002 Efter helgen är det mycket osagt och oklart att reda ut. Jag undrar vad som egentligen är mina ansvarsområden gentemot Malin och Johan och det känns som att det är en kamp oss emellan att kunna så mycket som möjligt. Vi försöker att konkurrera för att få de uppgifter vi vill åt, men det finns ju oundvikligen uppgifter som man måste göra. Malin och Johan tar på sig mycket sådant som arkivering och organisation. Jag tror att den här osäkerheten beror på den otydliga ledningen. 3.1.3 Tidsupplägg
I grunden har Futuredrome, innan vi kom in i bilden, varit på idéstadiet. Det man ägnat sig åt är i huvudsak att presentera och utveckla idén för att presentera den för bidragsgivare, nu måste den ta praktisk form. Hur ska detta genomföras? En strukturering och arbetsfördelning måste ta form. Vi trodde det var meningen att det var vår uppgift att göra det som KV-elever. Med vår schemalagda tid att lägga på budget, marknadsföring och genomföranden har vi kunnat göra det. Men det har uppstått en extrem tidsbrist eftersom vi avlastat med uppgifter som inte hunnits med och då inte kunnat gå igenom organisation och dylikt. Vi har tappat bort tid på det tyvärr. 4 Kulturformer Tydliga gränsdragningar mellan lajvare och koordinatörer. Syftet är ändå alltid att göra en fusion av konstarter men i det här stadiet är posteringarna bemannade. Trots att jag vet vad det egentligen handlar om med levande rollspel känner jag mig så enormt tillhörande icke-lajvarna. Det är en fördel för mig att jag har kunskapen Det är det jag har kommit hit för. Jag måste sitta för mig själv och tänka utanför all information jag redan har fått, den översvämmar sinnena. Jag undrar över hur det ändå kan vara en så hög balans på materialet. Men å andra sidan är det ju kaoset som skapat det; och Thomas förstås, en länk mellan världarna. Jag har vacklat i min uppfattning om hur kulturformer blandas. Från början såg den ut som den ovanstående. Att det var en fördel att jag rört mig mellan världar. Men nu vet jag att anledningen till att jag har gjort det är att jag har en högre tolerans för kulturskillnader. Alla i projektet kommer från olika kulturtraditioner, jag skulle vilja exemplifiera genom de tre olika projektledarna. Teater, happenings, musik, levande rollspel, film och illusion är de inslag som finns. 4.1 Henrik Wallgren (henrik.wallgren@ebox.tninet.se) är en visionär, han är positiv och konstnärligt fokuserad. Hans ingång är hans tankar om den illusoriska världen. Staden Drome är en fantasiskapelse som växer med honom som medelpunkt. Dels för att han ett kontaktnät som är mer universellt, dels för att han har ett enkelt sätt att ta stressade situationer. Han inger förtroende och säkerhet som kan rädda gruppen. Men han har inte den strukturella överblicken utan den konstnärliga. I illusionen finns också inbyggda toaletter, lösningar på avlopp som inte syns. Det är en kuliss som ska byggas och det är teaterns och filmens värld. Hans lösningar och instruktioner är som en ström av idéer som det är svårt att värja sig från. Det finns så mycket man vill fånga upp, men man hinner inte riktigt med i svängarna. Att undersöka alla trådar han dragit i är ett långtidsarbete och det är inte många riktiga avtal satta. 4.2 Staffan Sörenson (staffan@futuredrome.nu) är bokare i botten men nu VD för jazzklubben Nefertiti. I musikbranschen är det hård konkurrens, gängbildning och skev distribution av den egentligen stora mängd pengar som florerar. Så han är en strateg, extremt ekonomisk och ger tvärsäkra besked. Vissa saker kanske inte har tagit form ännu, men det har de i hans tankar. Det är därför att man ska ge folk en tro på det man själv gör. Jag kan mycket väl förstå det. Staffan befinner sig ofta ute bland folket på Nefertiti eller på andra musikarrangemang, så han jobbar dubbelt. Han har inflytande över externa kontakter som bokningsbolaget JAM, gör ansökningar och budget. Tillsammans med Henrik representerar han projektet och hans mobiltelefon är aldrig tyst. Det är besked som man söker av honom, budgetar ska beviljas och
granskas och policyn utåt ska fastställas. Ibland ligger det för mycket på honom och då får man akta sig. 4.3 Thomas Davidsson (fabel@home.se) är improvisations-skådespelare och kulturproducent. Men han är också dokumenterare och pådrivare av textarbetet i lajvet Futuredrome. Han koncentrerar sig på sin bit, som så många andra i Futuredrome vars ambition är personligt konstnärlig, vars inblandning i helheten är mer begränsad. Han är en textens hantverkare och minutiöst noggrann. Rollapparaten på Futuredromes community är ett stort gissel som han och Johan har fått arbeta med. Thomas ger sig aldrig och verkar jobba nästan jämt. De få människor som jag lärt känna som spelledare för lajv har varit som han. Man jobbar mycket målmedvetet och nästan destruktivt för den här skapade illusionen. 4.4 Diskussion Hur deras arbete påverkar arbetet i helhet och mig, var frågan jag ställde mig. De har sinsemellan haft mycket eget utrymme att lägga upp sitt arbete. Systemet funkar så att man arbetar på med det som finns inom ens område för att sedan mötas och rapportera. Precis som våra morgonmöten har fungerat. Problemet med vårt arbete har varit att vi inte haft lika stor handlingsfrihet eftersom tvånget finns att fråga någon om råd hela tiden. Alltså ringer man mycket stor del av tiden upp någon av de tre. Emellan dem behövs inte det, för att det finns en informell kontakt, de är polare. De försöker att ordna in oss i den strukturen också, men den bygger ju på längre bekantskap, Futuredrome är viktigt och det är farligt att släppa allt för mycket eftersom det påverkar riktningen på hela projektet. Det finns viss information som kanske inte uppenbart behöver förmedlas. Den består av regler och tillvägagångssätt i förhållande till andra som varje människa har en uppsättning av. Om man ska utföra någon annans arbete måste man vara förtrogen med dem. Jag vill ha deras kunskap om sitt område och de vill ha avlastning från arbete, men vi når inte riktigt dit, kommunikationen brister. Om jag till exempel ska ordna med en klubblokal och ett program för promotionklubben Drome så måste jag ju veta hur klubben ska se ut. Eftersom idén hänger på Henrik är jag beroende av att tolka hans instruktioner som består i en allmänt öppen och inkluderande attityd. Konkretionsnivån är för låg för mig. Därför att hans sammanhang har krävt en sådan instruktions-stil. Om jag däremot ska lösa en uppgift från Staffan så är den väldigt konkret och kalkylerande. Hur många heltider måste anställas på lokalproducentuppgiften? Jag kan inte lösa dem direkt för de kräver en del förarbete. Min handledare Thomas vill ha löpande rapportering för att kontrollera vad jag arbetar med. En lista med deadlines är både ett mycket bra arbetssätt, för att man kan överblicka vad man arbetar med. Och ett gissel därför att saker påverkar de planer man har, man blir inte klar för att man behöver extra uttrymme för opålitligheter. Men dessa opålitligheter behöver inte betyda att det är otrevliga människor man jobbar med. Han är van att pressa skribenter, i syfte också att inspirera och sporra dem. Han är i ständig kontakt med så många som möjligt. Deras arbete sinsemellan går bra därför att de gjort avgränsningar för varandras inflytande. Men det fungerar inte att ha så olika arbetssätt när man försöker att handleda människor som kommer in, förhållandevis ovetande om idén och strukturen. För att det ska bli effektivt måste det finnas en anda som man arbetar i, inte bara en jargong och ett trevligt gäng att hänga runt med. Det är genre-mässigt otydliga gränser eftersom fiktionen fyller projektledningen delvis. Idén och drömmen Futuredrome är en stark bild för alla som börjar arbeta med det. På ett
episkt och förföriskt sätt fångar illusionen in oss. Det innebär att i stöd av den starka idén och de kreativa atombomberna i projektet kan problemen överbryggas. Idén är likamycket som texten en utgångspunkt i världen. Vi skapar en känsla, en identitet, en community och ett konstverk som kommer att vara till mer än halvvägs fyllt av de deltagandes bidrag. -- Futuredrome Episk Förening S Larmgatan 6 411 16 Göteborg 031-13 00 25 031-13 07 50