Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Relevanta dokument
Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbiverkningar

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Läkemedel till äldre 245

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Äldres läkemedelsbehandling


Hantering av läkemedel

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Äldre och läkemedel LATHUND

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Äldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Läkemedelsgenomgångar

Arbetsutvecklingsrapport

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Tema äldre och läkemedel

Den multisjuka äldre och läkemedel

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Mikael Rizell Trosa Vårdcentral.

30 REKLISTAN

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedel till äldre

Översyn av dosrecept 2008

Biverkningar i min vardag som apotekare. LLK utbildning Anna Falk

Att följa upp läkemedelsbehandling

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedel - generella direktiv vid kvinnokliniken

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Handlingsplan Modell Västerbotten

Äldre och läkemedel Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Läkemedelsgenomgångar. 24 november 2009 Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén

Läkemedelsförskrivning till äldre

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Indikatorer - i vårdens tjänst

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

God läkemedelsterapi hos äldre

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Transkript:

Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci

Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar Farmakokinetik Farmakodynamik Förstärkt effekt Förlängd effekt Större variabilitet

Farmakokinetiska förändringar

Farmakokinetiska förändringar Digoxin Många antibiotika Kaliumsparare ACE-hämmare PO diabetesmedel H 2 -blockerare NSAID 1 ml/min/år DAKS-projektet 72% < 60 ml/min 19% < 30 ml/min Många opioider m.fl. Estimerad glomerulär filtration (egfr) M: (1.23 * (140 - ålder) * vikt) / S-krea K: (1.04 * (140 - ålder) * vikt) / S-krea www.fass.se/lif/produktfakta/kreatinin.jsp

Farmakodynamiska förändringar Psykofarmaka Smärtstillande medel Antikolinerga läkemedel m.fl. Hjärt-kärlläkemedel Andra läkemedel NSAID Trötthet Kognitiva störningar EPS Fall Hjärtsvikt Njursvikt NSAID ASA Blodtrycksfall Svimning α Magsår Magblödningar

Problemläkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga medel Neuroleptika Opioider NSAID Blodtryckssänkande läkemedel PO diabetesmedel Digoxin

Läkemedelsanvändningen hos äldre Alla äldre 1988 3 preparat/person 2011 5-6 preparat/person SÄBO, multisjuka 1988 3 preparat/person 2011 10 preparat/person

Läkemedelsanvändningen hos äldre Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2008

Läkemedelsanvändningen i olika boenden/omsorg Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Polyfarmaci konsekvenser Biverkningar Läkemedelsinteraktioner Följsamhet Olämplig läkemedelsanvändning

Förändrad omsättning Polyfarmaci Biverkningar Yrsel Dåsighet, trötthet Muntorrhet Förstoppning Matleda Sömnstörning Oklarhet, Minnesstörningar Stelhet Blodtrycksfall Fall Magblödning Förvirring Salt-/vätskebalansrubbning Hjärtrytmrubbning Njurpåverkan/hjärtsvikt Blodsockerfall Förändrad känslighet Polyfarmaci

Läkemedelsinteraktioner C-interaktioner 25% D-interaktioner 3-4%

Läkemedelsinteraktioner SFINX C-interaktioner SSRI - ASA Warfarin - Paracetamol Kalcium - Levotyroxin Beta2-stimulerare - Ipratropium Warfarin - Levotyroxin ACE-hämmare - Kaliumsparare D-interaktioner Klopidogrel - Omeprazol Kalium - Kaliumsparare Warfarin - ASA Warfarin - Tramadol Verapamil/Diltiazem - Betablockare Waran - NSAID Glöm inte Additiva effekter

Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre Hjärt-kärlläkemedel NSAID, ASA Antikoagulantia Analgetika Psykofarmaka Höga doser Nedsatt njurfunktion Läkemedelsinteraktioner

Vad gör vi åt allt detta?

Klok förskrivning Uppföljning Läkemedelsgenomgång

Grundläggande Aktuell läkemedelslista Ordinerad Använder

Grundläggande Indikation Nytta-risk Behandlingsmål Icke-farmakologisk behandling Individanpassning - ålder, fysiologi, diagnoser, läkemedel

Socialstyrelsens indikatorer Läkemedelsspecifika Typ av läkemedel Regim Dosering Polyfarmaci Vid nedsatt njurfunktion Vid vissa symtom Diagnosspecifika Elva diagnoser Rationell Irrationell Olämplig/riskfylld

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskilt stor betydelse

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskilt stor betydelse

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika 1.7 Läkemedel och njurfunktion

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Läkemedelsspecifika 1.8 Läkemedel och vissa symtom Symtomgivande ortostatism/blodtrycksfall Fall Kognitiv störning

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Diagnosspecifika 2.5 Diabetes, typ 2

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-29

Erik är 91 år. Han har högt blodtryck, och är opererad för prostatacancer. Bröt lårbenshalsen för ett år sedan. Har hjärtsvikt, förmaksflimmer och kärlkramp. Besväras av muntorrhet, förstoppning, vattenkastningsbesvär, yrsel och värk. Han har vårdats på sjukhus tre gånger senaste året, sammanlagt 14 dagar. Erik bor sedan två år tillbaka på sjukhem. Han är nöjd med det och med husläkarna som har haft täta kontakter med honom, hans anhöriga, sjukhemmet och sjukhuset.

1.2 Finns indikation 1.1 Olämpliga läkemedel 2.x Kontraindikationer 1.4 Rätt dos 1.3 Rätt regim 1.5 Dubbelanvändning 1.6 Interaktioner 1.8 Biverkningar Ber.form Preparatnamn Styrka Dosering Tabl Flunitrazepam 1 mg 0+0+0+1 Tabl Trombyl 75 mg 1x1 Tabl Amilorid 5 mg 1x1 Tabl Digoxin 0,13 mg 1+0+0+0 Tabl Behepan 1 mg 1+0+0+0 Tabl Verapamil 80 mg 1+0+0+0 Tabl Citalopram 20 mg 1x1 Tabl Lergigan 25 mg 0+0+0+2 Depottabl Imdur 60 mg 1+0+0+0 Tabl Dexofen 100 mg 1+0+1+0 Tabl Furix 40 mg 1+0+0+0 Droppar Laxoberal 7,5 mg/ml 10 Tabl Panodil 500 mg 2+0+2+0 + vb Tabl Zopiklon 7,5 mg 0+0+0+1 Ögondr Timolol 1x1 Depottabl Kaleorid 750 mg 1x1 Dosgran Inolaxol 1+1+1+0 Sugtabl Xerodent 0,25 mg 1x6