Innehållsförteckning Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3 1. Om att uppmärksamma och vid behov anmäla sid 4 2. Om att utreda kartläggning med diskussion och analys sid 4 3. Om att åtgärda upprätta åtgärdsprogram sid 5 4. Om att följa upp och utvärdera sid 6 5.1 Stöd inför kartläggning på skolnivå sid 7 5.2 Stöd inför kartläggning för klasslärare/mentor sid 8 5.3 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på gruppnivå sid 9 5.4 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på individnivå sid 10 5.5 Stödfrågor till kuratorer för skolsocial kartläggning sid 11 5.5 Stöd inför arbetslagets diskussion och analys efter kartläggning sid 13 Bilagor stöd till skolor BUF blankett Rutin för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd inkl. delegation BUF blankett Anmälan av elevs behov av särskilt stöd BUF blankett Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd BUF blankett Elevakt (försättsblad till elevakt) Dnr BU 2011/0376 Materialet har arbetats fram av: Gittan Claesson, specialpedagog, Erica Eklöf, specialpedagog, Ulla Winblad, leg. psykolog, Eva Svalin, leg. psykolog, Ann-Kristin Krutzén, specialpedagog, Anita Jansson, specialpedagog Anna Larsson, specialpedagog, Zarah Lindgren, specialpedagog, Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult, Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Materialet kompletterar BUFs Rutin för åtgärdsprogam. Materialet är reviderat av: Gittan Claesson och Erica Eklöf, verksamhetsutvecklare och specialpedagoger Materialet är fastställt av: Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Funktionen utveckling/kvalitet/it/vfu/information/nämnd Barn- & ungdomsförvaltningens förvaltningskontor Fotografier: Matton. 2013-08-30 2
Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? Komplement till rutinen stöd och förtydligande Denna skrift Stödmaterial för åtgärdsprogram kompletterar skriften Rutin för åtgärdsprogram. Rutinen innehåller det material inkl. blanketter som ska användas av samtliga skolor inom BUF, utifrån den nya skollagen som trätt i kraft 1 juli 2011. Detta stödmaterial syftar till att förtydliga, stödja och underlätta arbetet kring upprättandet av åtgärdsprogram och det innehåller stödfrågor för användning under arbetsprocessen. Arbetsprocessen i fyra steg Arbetsprocessen för att ta fram åtgärdsprogram kan beskrivas i fyra steg, vilka skall dokumenteras fortlöpande under processens gång. 1. Att uppmärksamma och anmäla 2. Att utreda kartläggning med diskussion och analys 3. Att utarbeta åtgärdsprogram 4. Att genomföra, följa upp och utvärdera Dessa fyra steg beskrivs ytterligare på följande sätt i texten nedan. Kapitlet inleds med ett kort utdrag ur lagtextens motivtext. Därefter följer ett antal stödfrågor som bör diskuteras och besvaras på den enskilda skolan för att ha möjlighet att upprätta de nödvändiga rutiner som krävs enligt den nya skollagen. Sist i stödmaterialet finns stödfrågor att använda vid utredningen, dvs stödfrågor inför kartläggning i olika nivåer samt inför diskussionen och analysen i arbetslaget. 3
1. Om att uppmärksamma och anmäla 1. Att uppmärksamma och anmäla Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder och att föra detta vidare till rektorn. Anmälningsskyldigheten kan i det enskilda fallet gälla en lärare, personal inom elevhälsan, annan skolpersonal, elev eller elevs vårdnadshavare. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. Om en elevs stödbehov uppmärksammas av en lärare inom ramen för den undervisning som läraren ansvarar för, är läraren skyldig att anmäla detta till rektorn. Bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Stödfrågor Vilka rutiner och vilken dokumentation finns/behöver skolan upprätta för att säkerställa att elevers stödbehov uppmärksammas? Hur involveras skolans elevhälsoteam i arbetet? Vilka rutiner och vilken dokumentation finns/behöver skolan upprätta kring anmälningsskyldighet? 2. Om att utreda 2. Att utreda om utredningsskyldighet Rektor ansvarar för att en utredning om en elevs behov av särskilt stöd görs, samt avgör vem som ska ansvara för utredningen. Det är rektor som ansvarar för att det finns fungerande rutiner på skolan för hur man går tillväga för att utreda, och för att all personal som kan få i uppdrag att göra en utredning känner till dem. Detta är inte något som rektor kan delegera till någon annan på skolan. Det är naturligt att den lärare som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal medverkar i utredningen. Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. En utredning består av två delar, först en kartläggning av elevens skolsituation och därefter en analys som leder till bedömning om tänkbara orsaker och behov. För stöd i kartläggning, analys och bedömning, se bilaga 1-5. Det behöver framgå av utredningen när den är gjord, vem som har gjort den och vilken befattning den personen har. Det är även lämpligt att det framgår om eleven, elevens vårdnadshavare eller extern utredningskompetens har varit involverade i utredningen. När utredningen är klar behöver skolan se till att elevens vårdnadshavare får ta del av den. Skolan behöver dokumentera sina utredningar skriftligt samt arkivera dessa då det enligt skollagen är möjligt för elevens vårdnadshavare, samt de elever som har fyllt 16 år, att överklaga ett beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram, liksom innehållet i ett beslutat åtgärdsprogram. Då behöver man kunna gå tillbaka till den enskilda utredningen och se vad som har framkommit och hur skolan har bedömt situationen. Se även BUF Rutin för elevakt. Stödfrågor Hur dokumenteras kartläggningen? Hur säkerställs att elevens och vårdnadshavares synpunkter förs fram i kartläggning och analys? Hur säkerställs att berörda pedagoger i arbetslaget kommer till tals? 4
3. Om att utarbeta åtgärds program 3. Att utarbeta åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram beslutas av rektor. Rektorn kan dock delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till någon annan, t.ex. en lärare i arbetslaget. Detta innebär inte att rektorn avhänder sig det övergripande ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. I samtal med skolan kan de ge sin syn på skolsituationen, elevens styrkor och svårigheter samt komma med egna förslag till åtgärder. Eleverna är själva experter på sin egen situation och deras åsikter kring utformningen av åtgärdsprogrammet är av stor betydelse för att det ska lyckas. Det kan också vara bra att eleven och elevens vårdnadshavare får en möjlighet att i lugn och ro ta ställning till de åtgärder som skolan anser behöver vidtas, innan skolan fattar ett formellt beslut om vad åtgärdsprogrammet ska innehålla. I de fall där eleven, elevens vårdnadshavare och skolan har olika uppfattningar om åtgärderna är det rektorn som ansvarar för att försöka få till stånd ett fungerande samarbete. Skolan kan emellertid alltid utarbeta ett åtgärdsprogram med åtgärder som rör skolans lärmiljö och undervisning även om man inte blir överens. Om en elev är i behov av särskilt stöd i flera ämnen utarbetar skolan ett samlat åtgärdsprogram för eleven. Ett sådant samlat åtgärdsprogram ger en överblick och det kan tydliggöra svårigheter som kanske inte är direkt ämnesanknutna. Även om programmet är samlat behöver man dock ange vad som gäller för respektive ämne och vem som ansvarar för vilka åtgärder. Stödfrågor Vilka rutiner behöver skolan utforma för att dokumentera beslut kring åtgärdsprogram? Hur ska delegationsförfarandet se ut? Hur dokumenteras detta? Vilka rutiner måste skolan ha för förvaring av samtlig dokumentation? Hur definierar skolan begreppen särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning? Se kapitel 9 i Rutin för åtgärdsprogram. Åtgärder ska inte fokuseras på individnivå utan omfatta åtgärder även på skolnivå och på gruppnivå. Beskrivningar av elevens personliga egenskaper ska inte förekomma i åtgärdsprogram. Exempel på åtgärder: Skolnivå lärmiljö kompetensutveckling handledning flexibilitet gällande gruppstorlekar och resursfördelning. arbete med/utifrån likabehandlingsplan struktur för samarbetsklimat rastpedagogik schemaläggning fysisk miljö samarbete med externa resurser 5
Gruppnivå rutiner och struktur arbetssätt fysisk undervisningsmiljö alternativa läromedel gruppdynamik social träning Tänk gärna särskilt på följande vid upprättande av åtgärdsprogram: Vilken bild av eleven skriver vi fram? Vad behöver eleven för att lyckas? Individnivå handledning och samtal stöd i sociala situationer individanpassningar av o fysisk undervisningsmiljö o lärmiljö o material o arbetssätt 4. Om att följa upp och utvärdera Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Stödfrågor Hur definieras uppföljning på skolan? Hur definieras utvärdering på skolan? Vilka rutiner ska gälla på skolan för uppföljning och utvärdering? Hur dokumenteras det dagliga arbetet med eleverna? 4. Att genomföra, följa upp och utvärdera 6
5.1 Stöd inför kartläggning på skolnivå Denna kartläggning görs ca en gång/läsår av rektor tillsammans med elevhälsoteamet och extern kompetens. Stödfrågor angående normer och värden Vilka grundläggande värderingar råder och hur syns det? Hur möter vi olikheter? Hur syns det? Vilken elevsyn råder? Hur fördelas ekonomiska resurser? Vilka prioriteringar görs och hur syns det? Hur arbetar vi med ledarskapet i klassrummet? Värdegrundsarbetet? Likabehandlingsarbetet? Ordningsregler? Beskriv hur detta syns på skolan. Hur tror vi vårdnadshavare beskriver vår skola? Varför tror vi det? Stödfrågor angående kunskaper Vilken kunskapssyn råder på skolan? Hur syns det? Hur säkerställer vi att kunskapsmålen är i fokus och att vi har höga förväntningar på alla elever? Hur ser måluppfyllelsen ut på skolan för varje klass i varje ämne? Hur arbetar vi utifrån analysen och åtgärderna i uppföljningsuppdraget? Hur svarar skolans organisation mot elevers behov? Hur organiseras arbetet vid t.ex. schemaläggning? Vilket är det dominerande arbetssättet? Vilka lärmiljöer finns representerade på skolan? Hur arbetar vi med differentiering dvs att arbeta på olika sätt utifrån elevers olika behov och förmågor inom samma tema? Vilka arbetsformer och arbetssätt är mer stödjande för eleverna? Mer kritiska? Vilken kompetens och vilka personalresurser finns att tillgå? Hur fördelas personalresurserna på bästa sätt utifrån elevernas behov? Hur använder arbetslaget de resurser (alternativa verktyg och läromedel) som står till förfogande? Stödfrågor angående elevens ansvar och inflytande Hur arbetar skolan för att utveckla elevernas ansvar och inflytande? Hur organiseras elevrådet? Klassråd? Hur organiseras likabehandlingsarbetet? Ordningsregler? Beskriv hur elevers ansvar och inflytande i detta syns. 7
5.2 Stöd inför kartläggning för klasslärare/mentor Stödfrågor på skolnivå Hur ser organisationen ut? Samarbetet i arbetslaget? Resurser? Flexibla grupper? Arbetssättet? Antalet undervisande lärare? Fysisk miljö t.ex. schema, förflyttningar, klassrumsmiljö i samtliga ämnen, rastorganisation, måltidsmiljö? Stödfrågor på gruppnivå Hur säkerställer jag att kunskapsmålen är i fokus och att jag har höga förväntningar på alla elever? Hur ser måluppfyllelsen ut för mina elever i varje ämne? Vilken analys gör jag, finns det t.ex. någon förmåga/område som behöver stimuleras ytterligare? Hur påverkar detta min undervisning? Hur ser det sociala samspelet ut (t.ex. elev-elev, elev-vuxen) och hur arbetar jag med detta? Vilket klimat råder (respekt, tolerans, genus, studiero)? Hur arbetar jag med det? Hur arbetar jag med samarbetsträning och värdegrundsarbete? Vilka lärstilar erbjuder jag mina elever? Hur arbetar jag som lärare för att eleverna kan påverka sin lärandesituation? Hur tar jag som lärare tillvara på gruppens styrkor? Stödfrågor på individnivå Hur ser måluppfyllelsen ut för eleven i alla ämnen? Vad säger eleven själv om detta? Vilka är elevens starka sidor? Hur syns det? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det? När och på vilka sätt lär sig eleven bäst? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det? Vilka är de kritiska situationerna? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag hänsyn till det? Hur klarar eleven instruktioner, förändringar och valsituationer? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag hänsyn till det? Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det? 8
5.3 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på gruppnivå Stödfrågor angående normer och värden Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och maktstruktur? Vilken status och vilka relationer har eleven i gruppen? Hur bemöts eleverna i gruppen? Är gruppen stödjande för individen? Hur? Hur arbetar gruppen med värdegrundsfrågor? Hur ser samarbetet ut mellan elev/elev, elev/lärare? Hur är studieron? Stödfrågor angående kunskaper Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna i alla ämnen? På vilket sätt tydliggörs och kommuniceras målen i läroplan och kursplaner? Hur är gruppen sammansatt? På vilket sätt arbetar vi med pedagogisk differentiering? Vad utmärker situationer där elevernas lärande fungerar? Vilka olika lärmiljöer och arbetssätt erbjuds eleverna? Hur utmanas eleverna? Vilka förväntningar har vi på eleverna? Hur kommuniceras detta? Hur påverkar analysen och åtgärderna i uppföljningsuppdraget undervisningen? Stödfrågor angående elevers ansvar och inflytande Hur kan eleverna påverka sin lärandesituation? Hur tränas elevernas ansvarsförmåga? Hur kan eleverna påverka sina redovisningsformer? På vilket sätt tar eleverna ansvar för sin studiero? 9
5.4 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på individnivå Stödfrågor angående normer och värden Hur är samspelet med andra elever? Hur är samspelet med vuxna? Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? Hur reagerar/ fungerar eleven i övergångssituationer? Stödfrågor angående kunskaper Hur ser måluppfyllelsen ut för eleven i alla ämnen? Vilka är elevens starka sidor? I vilka lärandesituationer fungerar eleven bra? Vilka behov har eleven gällande sin fysiska miljö - ljus, ljud, stimuli etc.? Självförtroende - hur tar eleven sig an en ny uppgift? Utmaningar - vågar eleven försöka? Hur klarar eleven gruppinstruktioner? Hur samspelar eleven i strukturerade och ostrukturerade situationer? Hur fungerar eleven i valsituationer och vid förändringar? Hur fungerar impulskontrollen självbehärskningen? Hur fungerar elevens uppmärksamhetsförmåga fokusering? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter/sin situation? Stödfrågor angående elevens ansvar och inflytande Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter i gruppen? 10
5.5 Stödfrågor till kuratorer för skolsocial kartläggning Elevens behov och elevens egen syn på sin skol- och levnadssituation ska stå i centrum. Elevens bild av sin hem- och skolsituation kompletteras av elevens föräldrar och berörd skolpersonal. Elevens styrkor och möjligheter ska lyftas fram så att de kan förstärkas i skolsituationen och i analysen ska tyngdpunkten läggas på friskfaktorer. Den sociala kartläggningen fokuserar på aspekter av elevens sociala förhållanden som är relevanta för den fortsatta skolgången. Stödfrågor på skolnivå Beskriv hur arbetet med följande punkter fortgår på skolan: - planen mot diskriminering och kränkande behandling - värdegrundsarbetet - likabehandlingsarbetet - ordningsregler Stödfrågor på gruppnivå Gruppklimat Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller värdegrundsfrågor, språkkultur, genusfrågor och maktstruktur? Hur sker arbetet med detta? Hur ser det sociala sammanhanget ut? (hierarkier, maktstrukturer, inneslutning/ uteslutning etc) Hur ser det sociala samspelet ut (t.ex. elev-elev, elev-vuxen) och hur arbetar läraren/gruppen med detta? Är gruppen stödjande för individer? Hur? Har stödåtgärder satts in tidigare? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Undervisningssituation Hur varierade är lärmiljöerna i klassen? Hur ser samarbetet ut mellan elev/elev, elev/lärare? Hur arbetar klassen med samarbetsträning och värdegrundsarbete? Hur tar läraren tillvara gruppens styrkor? Hur är studieron i klassen/gruppen? Ledarskap Hur ser ledarskapet ut i klassen? Hur bemöts eleverna i gruppen? Finns det informella ledare bland eleverna? 11
Stödfrågor på individnivå Styrkor Vilka är elevens starka sociala sidor? Hur syns det? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar läraren tillvara på det? Fungerande situationer När fungerar eleven väl? I vilken situation? Med vilka människor? I vilka lärandesituationer fungerar eleven bra? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar läraren tillvara på dessa aspekter? Nätverk Vilka är de viktiga personerna runt eleven? I skolan? Privat? Hur kan detta användas för att främja elevens lärande? Hur ser elevens sociala situation utanför skolan/hemförhållanden ut och hur påverkas skolgången av dessa? Hur ser elevens fritid ut? Vilken inställning har vårdnadshavarna? Vilket stöd eller hjälp anser vårdnadshavarna att eleven är i behov av? Intressen Vilka intressen har eleven? Vad tycker eleven om att göra? Vad tycker eleven mindre om? Vad fångar elevens uppmärksamhet? Vilka nycklar kan läraren ha nytta av att känna till? Socialt samspel Hur påverkar det sociala sammanhanget (klimatet i gruppen, lärmiljöer etc) elevens lärande? Hur påverkar det sociala samspelet (interaktion med andra elever och vuxna) elevens lärande? Hur reagerar/fungerar eleven i övergångssituationer? Hur fungerar eleven i valsituationer och vid förändringar? Hur trivs eleven i skolan? På lektionen, på rast, i matsal, idrott? Struktur Hur ser elevens behov av struktur ut? Hur arbetar läraren/eleven med detta? Hur påverkas eleven av strukturerade och ostrukturerade situationer? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar läraren tillvara på dessa aspekter? Hur fungerar elevens uppmärksamhetsförmåga fokusering? Självförtroende/Självkänsla/Självbild Hur ser elevens självförtroende/självkänsla/självbild ut? Hur tar eleven sig an en ny uppgift? Hur ser eleven på utmaningar - vågar eleven försöka? Vilken status och vilka relationer har eleven i gruppen? Kritiska situationer Vilka är de kritiska situationerna i det sociala samspelet? Vad föranleder dem? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar läraren hänsyn till dessa aspekter? Hur fungerar impulskontrollen självbehärskningen? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter i gruppen? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter/sin situation? Hur beskriver läraren elevens svårigheter/situation? 12
5.6 Stöd inför arbetslagets diskussion och analys efter kartläggning Vad visar kartläggningen: Skolans/gruppens måluppfyllelse Hur ser måluppfyllelsen ut på skolan för varje klass i varje ämne? Hur arbetar vi utifrån analysen och åtgärderna i uppföljningsuppdraget? Gruppens starka sidor Vilka starka sidor visar kartläggningen på? Hur använder vi dessa? Hur överför vi dessa till samtliga lärsituationer? Gruppens behov Vad ser vi utifrån kartläggningen? Hur tillgodoser vi dessa nu och framöver? Elevens starka sidor Vilka starka sidor visar kartläggningen på? Hur använder vi dessa? Hur överför vi dessa till samtliga lärsituationer? Elevens behov Vad ser vi utifrån kartläggningen? Hur tillgodoser vi dessa nu och framöver? Vilka synpunkter från eleven och vårdnadshavare har kommit fram och hur använder vi oss av den kunskapen? Vilka långsiktiga och kortsiktiga mål kopplade till styrdokument sätter vi upp för eleven? Varför? Vilka konsekvenser innebär detta för undervisningen? Har det framkommit något under kartläggningen på skolnivå som vi behöver diskutera vidare? Hur ska stödet utformas för att gruppen/eleven ska lyckas och känna framgång i sitt lärande? 13
Bilagor Stöd till skolor: BUF blankett Rutin för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd inkl. delegation BUF blankett Anmälan av elevs behov av särskilt stöd BUF blankett Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd BUF blankett Elevakt (försättsblad till elevakt) 14
15
Rutin för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 7-12 Skola Datum när rutinen är upprättad Rektor Beskrivning av skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd Beskrivning av t.ex. vem/vilka som medverkar i och/eller ansvarar för arbete enligt skollagens 3 kap 6-12, arbetsgången på skolan, mötesforum, dokumentationen som måste upprättas etc. Beskrivning av delegation till anställd avseende elever i behov av särskilt stöd Rektor kan överlåta sin beslutanderätt till någon anställd som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Rektor får inte delegera beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning, anpassad studiegång eller beslut om att uppflyttning (skolförordning 2011:185, 4 kap. 4-7 ) av elev inte ska ske. Om rektor väljer att delegera beslut måste rektor få återkoppling, eftersom rektor alltid har det yttersta ansvaret för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd. Beslut om: Delegerat till: Utredning (skollagen 2010:800, 3 kap 8 ) Åtgärdsprogram (skollagen 2010:800, 3 kap 9-10 ) BUF 110630 Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215
Forts. rutin för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd Om rutin för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd Från Skollagen 2010:800, 3 kap - Barns och elevers utveckling mot målen: Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Särskilt stöd 6 Bestämmelserna om särskilt stöd i 7 12 gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Från Skollagen 2010:800, 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning: 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd. Denna blankett är ett stöd för BUFs grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd 110630 av funktionschef AM. Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215
Anmälan av elevs behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 8 Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola & elevens klass Datum Vårdnadshavarnas namn Ansvarig lärare Beskrivning Beskrivning av t.ex. problembild, åtgärder som är vidtagna, kontakt med vårdnadshavare, kartläggningar som är genomförda, hjälp som önskas etc. Underskrift Datum, tid och plats Personal Denna anmälan lämnas till berörd person enligt skolans rutin för arbete med elever i behov av särskilt stöd. BUF 110630 Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215
Forts. anmälan av elevs behov av särskilt stöd Om anmälan och utredning om elevs behov av särskilt stöd Från Skollagen 2010:800 om anmälningsplikt och utredningsplikt - Kap 3: Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. I paragrafens första stycke föreskrivs inledningsvis en anmälningsplikt så snart det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder och att föra detta vidare till rektorn. Anmälningsskyldigheten kan i det enskilda fallet gälla en lärare, personal inom elevhälsan eller annan skolpersonal. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. Om en elevs stödbehov uppmärksammas av en lärare inom ramen för den undervisning som läraren ansvarar för, är läraren skyldig att anmäla detta till rektorn. Bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. Ett exempel på en omständighet som utlöser utredningsskyldigheten är att det av elevens resultat på ett nationellt prov framgår att han eller hon riskerar att inte nå kunskapskraven för den aktuella årskursen. Störst betydelse som en indikator på brister i elevens kunskapsutveckling har naturligtvis proven i årskurserna före den sista. Behovet kan också komma fram vid utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare eller genom uppgifter från andra utanför skolan, t.ex. socialtjänsten. Även eleven eller elevens vårdnadshavare har rätt att väcka frågan om elevens behov av särskilt stöd ska utredas. Utredningen ska genomföras skyndsamt. Genom paragrafen införs även en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter än svårigheter i skolarbetet. Med uttrycket andra svårigheter i sin skolsituation avses sådana situationer där en elev behöver särskilt stöd även om det just då inte finns anledning befara att han eller hon inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås. I utredningen ska elevens synpunkter inhämtas. Utredningen ska genomföras med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa i skollagens 1 kap. 10. I paragrafen anges att samråd ska ske med elevhälsan, utom i de fall där det är uppenbart obehövligt. Samråd med elevhälsan kan vara uppenbart obehövligt exempelvis om behovet avser rent pedagogiska insatser. Rektorn ansvarar, liksom tidigare, för att en utredning genomförs. Det är väsentligt att det finns lokalt utformade rutiner för rektorns samråd med elevhälsopersonalen. Denna blankett är ett stöd för BUFs grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd 110630 av funktionschef AM. Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215
Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap 8 Elevens namn Elevens personnummer Skolans namn Elevens klass Ansvarig för utredningen Datum Eventuella tidigare gjorda utredningar om elevens behov av stöd: Ja (se bilaga) Nej Eventuella tidigare åtgärdsprogram: Ja (se bilaga) Nej Eleven har medverkat i utredningen: Ja Nej Elevens vårdnadshavare har medverkat i utredningen: Ja Nej Elevhälsan har medverkat i utredningen: Ja Nej Andra gjorda utredningar Ange om det har gjorts psykologiska, sociala eller medicinska utredningar i ärendet. Ange i så fall vem eller vilka som har gjort utredningarna, vilken befattning den eller de personerna har samt vilket datum utredningarna gjordes. Kartläggning Beskriv elevens svårigheter och skolsituation, utifrån de stödfrågor som är tillämpliga i det enskilda fallet. Bedömning Beskriv elevens behov av särskilt stöd och vad som bedöms öka elevens förutsättningar i skolsituationen. Utgå från den kartläggning och de eventuella andra utredningar som har gjorts i ärendet. Ja, eleven är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas Nej, eleven är inte i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas inte. Beslutsfattare: Ort & datum Ansvarig för utredningen Befattning BUF 091005 Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215
Elevakt Skollagen 29 kap. 10 Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola Rektor Vårdnadshavarens namn Vårdnadshavarens namn Datum när elevakten upprättades Om elevakt En av utgångspunkterna i den nya skollagen är att stärka elevernas rättssäkerhet. Därför har det införts krav på handläggning av ärenden som rör myndighetsutövning mot elever (skollagen 2010:800, 29 kap 10 ). Det kan till exempel handla om ärenden som rör mottagande av elever, särskilt stöd, avstängning av elever etc. Kraven på ärendehandläggningen innebär: - Att en elev/vårdnadshavare har rätt att muntligen framföra sina synpunkter/information. - Att den personal som tar mot synpunkterna ska skriva ned uppgifterna, om de har betydelse i den fortsatta hanteringen i ärendet. - Att en elev/vårdnadshavare har rätt till att ta del av uppgifterna i ärendet för att t.ex. bevaka sitt intresse i ärendet, kunna bemöta och komplettera uppgifter i utredningsmaterialet men också och kunna kontrollera hur ärendet handläggs. - Att en elev/vårdnadshavare har rätt till en motivering till beslutet i ärendet. - Att en elev/vårdnadshavare har rätt till underrättelse av beslutet i ärendet. - Att en elev/vårdnadshavare har rätt till rättelse av skrivfel eller liknande. Varje beslut som handlar om myndighetsutövning mot enskild ska innehålla de skäl, med andra ord en motivering, som har lett fram till beslutet. Syftet med det är att garantera att ärendena prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt. Det gör det även lättare för de domstolar/andra myndigheter som ska pröva besluten efter överklagande att förstå besluten och kontrollera och bedöma att de är riktiga. Originalen av de olika beslutsdokumenten ska förvaras i elevens elevakt, som ska hållas systematiskt på skolan i ett brandsäkert skåp. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Beslutsdokument ska arkiveras för all framtid, efter att eleven lämnat verksamheten, enligt förvaltningens dokumenthanteringsplan. Om dokumenten innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess, så måste de diarieföras, vilket skolkontoret hjälper till med. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. föräldrar och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med den berörda elevens vårdnadshavare. Denna blankett är ett försättsblad till elevakter och blanketten är ett stöd för BUFs grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd 110630 av funktionschef AM. BUF 110630 Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215