Kvalitetsredovisning. för. Lemshaga Akademi

2010-10-04 Kvalitetsredovisning för Lemshaga Akademi 2009/2010 1

Skolans namn: Lemshaga Akademi Ansvarig chef: Jill Sterner, Anna-Lena Bengtsson Beskrivning av skolan: HT 2010. På skolan finns Lillgården, Villan, Mellangården, Storgården och Ladan där 448 barn/elever i ålder 6-16 år är uppdelade i åldershomogena grupper. Lillgårdens förskola har nu fasats ut, hösten 2010. Lillgården har numera två klassrum med åk 4, där förskolan tidigare hade ett av klassrummen. Mellangården inrymmer elever i år 0-2 och år 3 i Villan. I Storgården har vi elever i år 5-6 och i den så kallade Ladan finns de äldsta eleverna (år 7-9).I år 0-3 har vi två grupper med vardera 18 elever som har två 1-7-lärare knutna till sig och arbetar i olika grupperingar utifrån behov. I år 4,5 har vi 24 elever i varje klass och i åldern 11-16, 26 elever/klass. Vi har två klasser i varje årskurs. Inom Lemshaga Akademis skolområde finns också idrottsplats, gymnastiksal, musiklada, slöjdsal/hemkunskapslokal, NO sal med laboratorium och annexet för administrationen och skolhälsovården. Fritidsverksamheten erbjuds samtliga elever från F- klass till år tre, och är integrerad i den obligatoriska skolverksamheten. Elever i år. 4 6 erbjuds verksamhet på Klubben. Lemshagastiftelsen äger Lemshaga Akademi. Lemshagastiftelsen leds av en styrelse som ansvarar för skolans övergripande förutsättningar, dvs. budget, inriktning, uppföljning av verksamhetens kvalitet och resultat samt tillsättning av skolans rektorer. I styrelsen finns familjen Wallenberg representerade såsom grundare av skolan, föräldrar, ledamöter med anknytning till skolan och näringslivet samt skolans rektorer. Styrelsen leds av ordförande Manfred Holmelin. Personalen har också en ledamot. Skolan verksamhet leds av två rektorer i ett likvärdigt delat ledarskap som ansvarar för den operativa verksamheten. Syftet med det delade ledarskapet är att skapa en verksamhet där organisationen stödjer såväl en långsiktig pedagogisk planering som en kortsiktig mer praktiskpedagogisk verksamhet. Vi ser också att det delade ledarskapet skapar kontinuitet, fokus på samarbete och bidrar till ett demokratiskt förhållningssätt. Skolan är organiserad i åtta arbetslag/arbetsgrupper. Fyra av dessa är pedagogiska arbetslag, två är resurs- och elevvårdande arbetsgrupper, ett består av kökspersonal och ett arbetslag är rent administrativt (skolexpeditionspersonalen). Skolan har delat ledarskap även inom arbetslagen, en pedagogisk utvecklingsledare samarbetar med en samordningsledare. Den pedagogiska utvecklingsgruppen och Samordningsgruppen träffas i var sitt möte 1,5 h varje vecka och gemensamt någon gång per termin. Arbetslagen har ett Pedagogiskt dokumentationsmöte och ett Samordningsmöte varje vecka på 1,5 h vardera. Från och med i år kommer det delade ledarskapet även att omfatta elevrådet. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och Trygghetsgruppen, med ansvar för att motverka mobbing/kränkande behandling, träffas varje vecka. Elevrådet ses var tredje vecka, varannan gång deltar de i skolans SAM/PUG möten, vilket är nytt för i år. Skolans Kamratstödjare träffas var tredje vecka. All 2

personal på skolan träffas 2-3 kvällar per termin för gemensam fortbildning samt för att arbeta med skolans utveckling. För att samordna föräldrarnas intressen finns Föräldrakoordinatorgruppen, Dess uppgift är att vara länken mellan styrelsen och alla föräldrar. Varje klass har två föräldrarepresentanter i föräldrakoordinatorgruppen, vilken träffar skolledningen varje månad. Gruppen har även en operativ funktion och arbetar aktivt med gemensamma förbättringsområden. Verksamhetens förutsättningar: Resurser: Skolan ligger placerad i en mycket vacker natur och består av vackra gårdar. Från början var några av gårdarna en del av ett Säteri vilket gör några av klassrummen charmiga men inte alltid så funktionella. Efterhand byggdes några gårdar som skolbyggnader. Totalt sett ser vi gårdarna som en positiv resurs på Lemshaga Akademi. Vi är mycket glada över att ha alla speciallokaler på Lemshaga Akademi såsom No-lab, idrott, slöjd och Musik. Köket har två utbildade kockar, en person som i första hand arbetar med specialkost och sallad och en person i disken. Köket lagar egen mat varje dag och endast i få undantag serveras halvfabrikat. Eleverna kan välja mellan två maträtter varje dag + vegetarisk kost och salladsbord. Personal: Arbetslagen är uppdelade efter ålder och gårdar, vilket gör att arbetslagens storlek varierar. Skolan har välutbildad personal. Det finns två specialpedagoger anställda där en av dem är inriktad på de yngre och den andra på de äldre elever. Dessa två sitter i ett väl fungerande elevvårdsteam. Vi har även tre elevresurser anställda. Ekonomin har varit stabil och i balans de senaste åren och 2008-2009 gick skolan med ett litet överskott. Dessa pengar satsades på nya och funktionella lokaler då skolan växer även under nästa år. Övergripande mål för Lemshaga Akademi 2007-2010 - Ledarskap De tre senaste åren har vi på olika sätt utforskat begreppet ledarskap. Under läsåret 07/08 låg fokus på Ledarskap utifrån vår värdegrund och vi har bl.a. ägnat oss åt självkännedomens och självkänslans betydelse för ledarskapet, samt betydelsen att ta ansvar för sin egen påverkansgrad. Under föregående läsår 08/09 fördjupade vi oss i ledarrollen i förhållande till familjerna dvs. i rollen som mentor/pedagog i mötet med elever och föräldrar. Det tredje året ägnade vi oss åt relationer, relationer till våra elever, deras familjer och till omvärlden. I framtiden kommer ledarskapsutveckling inte längre ske i projektform utan vara en del av skolans profil. Att utvärdera målet kring självkänsla och självkännedom är svårt 07/08. Dock ser vi rektorer att vårt ledarskaps-fokus har lyft fram ledarskapets betydelse och vi har gemensamt och individuellt under medarbetarsamtalen reflekterat över och öppnat upp för en diskussion kring detta. Vårt redskap Förändringens fyra rum och inom ramen för detta, Organisationsbarometern, har visat på en ökad nöjdhet och inspiration i hela organisationen. Beträffande de fortbildningssatsningar vi gjort inom ramen för Fyrarummaren för att öka 3

självkännedomen hos våra medarbetare så ser vi att vår egen övertygelse om att självkännedomen har en avgörande betydelse för att utveckla det egna ledarskapet inte riktigt nått fram på det sätt vi önskade. I en utvärdering, som gjordes genom ett helt nytt utvärderingsverktyg och därför inte var helt rättvisande, framgick det att fortbildning med fokus på konkreta, direkt användbara redskap, såsom att hantera svåra samtal har upplevts ha haft större betydelse för utvecklingen av det egna ledarskapet än de satsningar som haft som mål att utveckla självkännedomen. Dock vidhåller vi att självkännedom och medvetenhet om styrkor och utvecklingsområden är avgörande för den egna ledarskapsutvecklingen och kommer att fortsätta dessa satsningar. Fokus på relationer med vår närmiljö 08/09, dvs. elever och föräldrar, har bidragit till tydlighet och en röd tråd i vår externa kommunikation. Vi rektorer upplever att relationerna mellan pedagoger och vårdnadshavare utvecklats i det att färre ärenden hamnar på rektorernas bord utan hanteras direkt med mentorerna. Det sista delmålet inom ramen för ledarskap läsåret 09/10 var följande: Alla som arbetar på Lemshaga Akademi ska i sitt ledarskap vara goda förebilder för och kunna kommunicera Lemshagas vision och pedagogiska profil i sina relationer med elever, föräldrar och omvärld. Utifrån detta mål identifierade vi viktiga kontaktytor vars utveckling formulerades som delmål vilka vi arbetat med på följande sätt: Målsättning Måluppfyllelse Veckobrev Föräldramöten Utvecklingssamtal Lokal planering Vi ville Utveckla Ersätter utveckla Implementera lokala röd och tråd skapa beträffande den kursplaner policy en röd som och innehåll tråd implementeras tagits beträffande och fram upplägg under innehåll under och 08/09 kommande utförande läsår och ska skapa tydlighet kring vårt arbetssätt. Samtliga Återstår Detta är har glädjande att mentorer vi utveckla, lagt ner att har mycket samtliga vilket fått fortbildning kommer tid på att i ske undersökningsgrupper hur i man augusti pedagogiska lägger -10. ut ett veckobrev utom en i på hemsidan Pilenundersökningen dokumentationsmötena och hur man ser länkar och en förbättring i bilder och beträffande dagsläget filmer använder till frågan detta. På de flesta lokala utvecklingssamtalen planeringar och lägger samtalar ut dem vi på om mitt nätet. barns Nästa kunskaper termin förväntas och färdigheter. alla Policyn behöver nu utvärderas och uppdateras, vilket kommer att ske i augusti -10. Vi tror att resultaten kommer att förbättras avsevärt då Schoolsoft är i full funktion kommande läsår, då all information blir mycket mer tydlig och tillgänglig. 4

Gemensamma matrisen Ett viktigt underlag för utvecklingssamtalen har tagits fram och kommer att implementeras och utvecklas. Förväntansavtalet har tagits fram i samarbete med föräldrakoordinatorsgruppen och ska implementeras under året för att skapa tydligare förväntningar på skola respektive hem beträffande samarbetet kring eleverna. Externa relationer - Hemsida, Studiebesök, VT-konferensen, Reggio Emilia-nätverket Arbetsro på lektionerna En grundläggande förutsättning för att vår pedagogiska profil ska fungera, nå ut och vara trovärdig. Gemensam fortbildning, grupphandledning, gemensam reflektion och reflektion i studiecirkelform baserat på Jesper Juuls bok Relationskompetens i pedagogernas värld har varit viktiga verktyg för att nå målen ovan. använda och publicera lokala planeringar. Vi ser att de förutom givande pedagogiska diskussioner skapat en transparens och en tydlighet kring vad vi gör i vår dagliga praktik. Steve Wretman var här under våren och föreläste, efter det tog PUG fram en lathund och arbetslagen har reviderat samtliga matriser. Ett arbete som ska avslutas i augusti. Mellangården har påbörjat sitt arbete med att ta fram matriser även för år 1-3. Har delats ut och kommunicerats till samtliga vårdnadshavare. Dock måste vi se över rutinerna för hantering av de påskrivna dokumenten. Skolan har nu en ny, användargenererad hemsida. Som en konsekvens av artiklar i grundskoletidningen kring lokala planeringar och matriser har antalet studiebesök glädjande nog ökat. VTkonferensen genomfördes och blev en succé. Skolan, främst Mellangården, deltar i Reggio-Emilias skolnätverk. Glädjande nog har denna målsättning givit resultat. Pilenundersökningen visade att samtliga arbetsron låg på samma nivå eller bättre i samtliga grupper som omfattades av undersökningen. Dock är vi inte nöjda utan vill höja resultaten ytterligare. Samtliga pedagoger fick vid skolstart ett exemplar av denna bok och har under året på olika sätt arbetat med den. I en enkät som pedagogerna fick besvara under ett utvärderingstillfälle framkom att en majoritet ansåg att deras ledarskap utvecklats tack vare denna satsning. 5

Viktiga händelser under året: Nya kommunikationsverktyg en interaktiv hemsida och Schoolsoft Lägerskola Planetspelen Lemshagaspelen Lemshagaforum Invigning av vår nya lokal Loftet Föräldra/personalfest Lucia Våra nior är på danskväll med de andra skolorna Uppskattad föreläsning i elever i behov av stöd Steve Wretman föreläste för samtliga lärare om bedömning och lärande Hattparad i samband med Valborg FN-dagen Elevens valvecka Visible thinking konferens Skolans Dag Rektor Jill Sterner klar med sin statliga rektorsutbildning och Anna-Lena påbörjar sin. Ändring av lokalpengen från 1 januari. 6

Normer och värden Målen för trygghetsgruppen var följande och resulterade i följande: Arbeta vidare mot vår målsättning Ett mobbingfritt läsår. Ansvara för en fortbildningskväll för samtliga medarbetare kring trygghetsfrågor och vår likabehandlingsplan. Vidareutveckla och formalisera ett eget program för förebyggande arbete mot mobbing och trakasserier som bygger på Individ, Grupp och Ledarskapsutveckling utifrån bl.a. videoupptagningar och gruppdiskussioner samt söka en samarbetspartner på universitetsnivå för kvalitetssäkring. Vi kommer sedan kanske att använda detta i kombination med något annat material/metod som utvärderats i den granskning som för närvarande görs på skolverket (Farstametoden, Friends, Koment, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolmedling och StegVis) och på sikt troligtvis ersätta Lion s Quest. En av våra pedagoger har i sin tjänst 25% som elevcoach för att ansvara för att arbeta med trygghetsfrågor och framtagande av detta program. Sammanställa en social matris i samarbete med skolans pedagogiska utvecklingsgrupp. Revidera och se över skolans likabehandlingsplan och tillsammans med skolans beredskapsgrupp säkerställa att skolans Beredskapsplan Vi ser en radikal sänkning av antalet anmälda mobbingfall. Genomfördes och kommer i fortsättningen utgöra ett återkommande inslag varje läsår. Vi har kommit överens om efter många och långa diskussioner i Trygghetsgruppen att våra lokala planeringar från och med HT -10 ska utgöra basen för det förebyggande grupp och individutvecklande arbetet. Beträffande elevcoachens arbete så har i tagit fram en mall för detta så att det blir lättare att följa upp effekterna av dessa insatser. Detta arbete har påbörjats, men inte slutförts och trygghetsgruppen kommer nu att lämna sin grundstruktur vidare till PUG. Då nya riktlinjer för hur en likabehandlingsplan ska vara utformad kommit från skolverket under detta läsår kommer vi att göra en genomgripande 7

och Likabehandlingsplan är koherenta och kompletterar varandra utan att överlappa varandra. Vidareutveckla vårt arbete med kamratstödjarna och bl.a. låta dem få uppgifter i rastverksamheten samt utveckla användandet av Tryggburkarna. Utbilda fler medlemmar i Trygghetsgruppen i hur man genomför mobbingsamtal. Synliggöra trygghetsgruppens arbete bl.a. genom egen hemsida och bord på skolans dag. Prova Barnens Fyrarummare såsom ett förebyggande redskap i trygghetsarbetet. revidering av skolans likabehandlingsplan under uppstartsdagarna i augusti -10. Beredskapsgruppen har inlett arbetet med att samköra dessa respektive planer, men denna målsättning kommer vi att arbeta med i augusti, se ovan. Eleverna har under året tagit fram tryggburkar, ett diskussionsunderlag, som samtliga klasser provat på, samt varit aktiva i rastverksamheten, något vi vill utveckla ytterligare. Detta gjordes. Återstår att utveckla. Vi gjorde ett litet pilotförsök, men detta föll inte väl ut, så mentorerna beslöt att använda den s.k. känslotavlan med de yngre eleverna och tryggburkarna med de äldre. Det är glädjande att se att vi ökat något sedan förra året och att vi ligger högre än genomsnittet på Värmdö på följande frågor, det visar att vi är på rätt väg! Men än finns det utmaningar att ta sig an, se nedan. 2. Mitt barn/jag känner sig/mig trygg i skolan LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,7 3,5 3,5 3,6 3,5 5. Personalen/De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,5 3,4 3,3 3,4 3,3 I observationsrapporten fick vi också ett bra omdöme, 3,4, samt följande kommentar: Vi upplever att Lemshaga Akademi präglas av ett mycket gott förhållningssätt mellan elever och pedagoger. En grund till den goda stämningen tror vi är deras förankring i Visible Thinking. 8

Arbetsron varierar mellan klasser och ämnen. Det kreativa arbetssättet kan bidra till att arbetsron försämras, det blir för högt i tak. Arbetet med att förbättra arbetsron som skolan redan har påbörjat bör fortsätta. Arbetssättet skapar möjlighet för alla individer att komma till tals, inte alltid på ett positivt sätt. Arbetssättet kräver pedagoger som är trygga i sin ledarroll, som också skolan har som fortbildningsområde. Eftersom pedagogens ledarskap är viktig och avgörande för Visible Thinking, bör även nyanställd personal också få ta del av den treåriga satsningen på ledarskap. Det finns ett övergripande helhetstänkande som genomsyrar verksamheten. Pedagogerna har ett engagerat och medvetet förhållningssätt som vi ser när de möter eleverna, bland annat genom att regelmässigt stå för gruppindelningen av elever och påminna om hur de ska förhålla sig inför sin arbetsgrupp. Ett område vi tror kan upplevas av eleverna som otrygg är utrymmet utanför matsalen och det finns behov av gemensamma rutiner och regler. Ladan, år 7-9 Så här har vi arbetat med målområdet: Gemensamt utvärderingssystem (burkarna), kamratstödjarna har haft regelbundna möten och skapat aktiviteter för andra elever. Utvärderingsmetoder: Utvärdering har skett i arbetslaget, utvärdering med eleverna återstår att göra. Utvärdering och analys av måluppfyllelsen visar: Vi måste utveckla arbetet med burkarna och prova alternativa sätt som har dykt upp. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Eleverna ska utvärdera metoden. 9

Kunskaper - utveckling och lärande PUG Skolans Pedagogiska UtvecklingsGrupp Målsättningar inför 09/10 och måluppfyllelse En lång rad av de kontaktytor vi identifierade inom ramen för skolans övergripande mål och delmål Ledarskap föll under den Pedagogiska Utvecklingsgruppens ansvar. I observationsrapporten ger man verksamheten betyget 3,7 av 4 inom målområdet utveckling och lärande/kunskaper. Man skriver bland annat att: Vi anser att verksamheten på Lemshaga Akademi håller god kvalitet och erbjuder elever en möjlighet att lära sig på ett varierat sätt utifrån elevernas egna frågor och intresseområden. Vi ser att Visible Thinking och Reggio Emilia genomsyrar pedagogernas sätt att stimulera lärandet. Eleverna visar prov på att lyssna, tänka, formulera och uttrycka egna åsikter och reflektioner i gruppen. Detta omdöme är ett gott betyg som visar att skolan i sin helhet arbetar efter den egna pedagogiska profilen och att detta ger resultat! Dock vill vi höja det genomgående resultatet i Pilen beträffande följande frågor: 6. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och 2008 behov.(år 8, FS, FK, 2F, 5F) LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,3 3,4 3,1 3,2 3,3 Här tror vi att tydligheten beträffande vad vi gör i vår dagliga praktik i form av lokala planeringar och tydligare matriser kommer att höja detta resultat. 7. Jag lär mig viktiga saker i skolan.(5e, 8E, LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,8 3,5 3,6 3,6 3,6 Denna fråga förväntar vi oss se ett höjt resultat på utifrån de kommande tre års satsningarna på autentiskt lärande, se ovan. Beträffande frågorna nedan så ser vi en försämring som vi tror kommer vända då vår nya plattform Schoolsoft fungerar fullt ut samt då lokala planeringar och reviderade 10

matriser gjort målen och elevernas kunskapsutveckling tydligare. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.. (5E och 8E) LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,4 3,1 3,4 3,0 3,3 Under en fråga som från och med i år ställs till samtliga grupper får vi dock ett mycket gott resultat, vilket ligger helt i linje med föregående års målsättning: På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns kunskaper och färdigheter LA -10 Värmdö 3,8 3,6 De senaste åren har PUG fokuserat på mycket strukturella, organisatoriska frågor. Nästa år kommer därför att inbegripa mer av omvärldsspaning och reflektion, samt implementering och vidareutveckling av det som vi de senaste åren sjösatt, såsom matriser, policy för utvecklingssamtal och lokala planeringar. It/Media Utförliga beskrivningar av våra IKT-satsningar finns i bilaga 1 (Mediapedagogens rapport) samt i bilaga två IT-teknikerns rapport. Här nedan finna satsningar och utfall i korthet. Dock känns det viktigt att här ta med det omdöme som skolobservatörerna gav i sin observationsrapport och som visar att vi är på rätt väg! IT används som ett naturligt redskap i lärandet ända in i hemmet, exempelvis kan elever ta del av lektioner digitalt och mycket av dokumentationen är digital. Den rikliga dokumentationen digitalt och på väggarna följer elevernas lärprocesser och skapar en bra bild av elevernas lärande. Mål och satsningar inför föregående läsår samt måluppfyllelse: Samtliga medarbetare skall få fortbildning i och kunna använda bild, ljud och film i sitt dokumentationsarbete Vi ska skapa ett system för att kontrollera att samtliga elever som tilldelas en dator behärskar grundläggande färdigheter för att kunna använda datorn som ett effektivt redskap i sina lärprocesser. Genomfördes under uppstartsdagarna HT - 09 Återstår att utveckla 11

Vi ska ersätta vår befintliga hemsida med en ny mer interaktiv hemsida, där användarna kommer att ges större möjligheter att själva generera och redigera innehållet. Vi utvecklar en intern kunskapsbas, LemshagaWiki, där såväl inspelade lektioner som andra former av dokumentationer ska finnas tillgängliga Vi uppmanar pedagoger att driva sina egna bloggar bestående av pedagogiskt innehåll att kunna dela med sig av och återanvända Vi spelar in videoguider kring användandet att våra olika program. Elever som själva vill ska i mån av tid och utrymme få spela in videoguider Vi erbjuder inledningsvis 7-9 eleverna en egen blogg under skolans hemsida. Ambitionen är att den ska kunna användas i så många ämnen som möjligt. Projektorer finns nu i princip alla klassrum Vi har köpt in 20 stycken små digitala videokameror av märket flip Mino HD fördelade i de olika arbetslagen. Vi har också 2 nyinköpta "riktiga" digitala videokameror av märket Panasonic SD100. Vi har i princip en digitalkamera per klasslärare av märket Canon Ixus (olika modeller beroende på ålder på kameran). Genomfördes i december -09. Sker kontinuerligt Fler och fler pedagoger gör detta, och målsättningen är att antalet ska öka ytterligare då vi ser fina resultat och ett stort intresse från omvärlden för vilka möjligheter som bloggarna öppnar. Detta fungerar mycket väl och reducerar tiden som tekniker/mediapedagog behöver lägga på grundläggande information. Har gjorts med gott resultat. Har varit avgörande för den snabba utveckling av IKT-användandet som vi nu ser. Används i mycket stor utsträckning i verksamheten Märks inte minst i form av kvalitetshöjning beträffande dokumentationen samt i veckobreven. Ladan år 7-9 12

Så här har vi arbetat med målområdet: Vi har skapat en plan för utvecklingssamtalen, till denna har vi nu utvecklat lokala planeringar samt påbörjat arbetet med att revidera ämnesmatriser. Vi har infört ämnesklassrum. Vi har infört fasta parkompisar i samtliga årskurser. Utvärderingsmetoder: Vi har utvärderat planen för utvecklingssamtalen i arbetslaget. Arbetet med Lokala planer återstår att utvärdera. Vi har utvärderat ämnesklassrum i arbetslaget. Utvärdering av parkompisar återstår att utvärdera i arbetslaget. Utvärdering och analys av måluppfyllelsen visar: Innehållet i utvecklingssamtalet har blivit tydligare, förarbetet har blivit grundligare, vi har en tidsplan för när alla delar ska ske. Ämnesklassrummen har bidragit till arbetsro tack vare att rummet präglas av ämnet, elever och pedagoger visar större respekt för klassrummet och pedagogerna kan välja placeringar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Vi ska ha samma upplägg av utvecklingssamtalen nästa termin som vi hade denna termin. Se nedan. Vi ska jobba vidare med rastaktiviteter, t.ex caféverksamheten och gemensamma uteaktiviteter. Barns och elevers ansvar och inflytande I observationsrapporten får vi ett jämförelsevis något lägre resultat under detta målområde, 3,0, och därför är det skönt att begreppet demokrati aktualiseras under kommande års mål. Dock säger observatörerna i sin sammanfattning: Eleverna själva säger sig var mycket nöjda med sitt inflytande. Vi anser att det beror på den genomtänkta pedagogik skolan genomsyras av, där elevernas tankar och olika åsikter får plats, blir respekterade och planeras utifrån. Vilket är den uppfattning som vi som arbetar på Lemshaga ser i den dagliga praktiken, men naturligtvis är detta ett målområde som vi ska utveckla! Mål inför 09/10 och måluppfyllelse: Utse och utbilda elevskyddsombud Göra eleverna mer delaktiga i utformningen av likabehandlingsplan, verksamhetsplan och kvalitetsredovisning. Låta det delade ledarskapet omfatta även elevrådet, dessa ska ha en SAM och en PUG representant som deltar i dessa ledningsgruppsmöten en gång per månad. Har gjorts Återstår att utveckla Har gjorts, men det återstår att utveckla formerna för detta. 13

Göra elevrådet delaktiga i utformningen av likabehandlingsplan, verksamhetsplan och kvalitetsredovisning. Utveckla formerna för elevråd och kanske komplettera elevrådet med husråd. Ladan, år 7-9 Så här har vi arbetat med målområdet: Elever ges tid att förbereda sina utvecklingssamtal för att där kunna ta en aktivare del i utvecklingssamtalet. Genom att regelbundet tillämpa VT-rutiner i klassrummet ges eleverna ökat inflytande och möjlighet att påverka undervisningen. Utvärderingsmetoder: För att få ett bredare underlag ska vi genomföra ytterligare ett samtal och därefter utvärdera. Utvärdering och analys av måluppfyllelsen visar: Vi har inte utvärderat med eleverna men i arbetslaget kunde vi konstatera att eleverna var mer insatta och förberedda än tidigare. Vi har fått positiva kommentarer från föräldrarna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Alla åtgärder i Ladan har samma upplägg nästa termin. Skola och hem I vårt övergripande mål har fokus legat på en ökad tydlighet i våra relationer med vårdnadshavarna, se övergripande mål ovan. Under året har vi bl.a. infört vårt förväntansdokument, som gått ut till samtliga föräldrar i samtliga klasser. Vi har också bytt kommunikationsplattform, vilket ytterligare kommer att öka tydlighet och tillgänglighet. Förskolan Alla som arbetar i skolan skall: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skall samverka med och fortlöpande informera Följande fungerar bra: Olika möten med föräldrar såväl utvecklingssamtal som föräldramöten. Dagliga möten där relationer, dialog och delaktighet uppstår. Veckobreven, utvecklingssamtal Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Fortsätta att förtydliga vårdnadshavarens betydelse för elevens utveckling och lärande. Vårdnadshavare måste motiveras att bli mer 14

föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och dagliga kontakter. aktiva i att ta del av information som ges. hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. Skapa förtroende genom dialog och samtal med vårdnadshavare. Genom samtal och fortlöpande dokumentation som skapar nyfikenhet. Ladan, år 7-9 Så här har vi arbetat med målområdet: Vi har en ny plattform för kommunikation som ger föräldrarna tillgång till mer information, t.ex. lokala planeringar, provresultat, närvaro och bloggar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Vi fortsätter att utveckla delarna och involvera föräldrarna. Övergång och samverkan Kommande år är det första då vår nya organisation är helt igenom genomförd, därför ska vi under kommande år utarbeta tydliga planer för övergång och samverkan. Skolan och omvärlden I observationsrapporten lyfter man fram samverkan med omvärlden som ett av våra förbättringsområden: Samverkan med omvärlden behöver utvecklas för skolan. Detta är en av anledningarna till att detta kommer att vara en viktig del av skolans kommande treåriga målsättning, se skolans verksamhetsplan. Vidare lyfter man fram samarbetet mellan Fritids och skola. Under 10/11 kommer vi att lägga upp en plan för detta arbete. Ladan, år 7-9 Så här har vi arbetat med målområdet: Vi har fortlöpande diskussioner om elever i behov av särskilt stöd under våra arbetslagsmöten. Projektarbeten skapar djupare kunskaper och mer tid för eleverna samt knyter an till verkliga mottagare. Vår verksamhet har blivit tydligare och synligare med vår nya hemsida. Vi har bjudit in gymnasieskolor till att presentera sin verksamhet. Vi har skapat kontakter och nya intryck från andra delar av världen genom VTkonferensen. Utvärderingsmetoder: Detta har vi inte hunnit med. 15

Bedömning och betyg I och med att vi nu har vår nya interna kommunikationsplattform, Schoolsoft, kommer det att bli mycket enklare att sammanställa och göra en analys av elevernas kunskapsresultat. Vi ser att vi håller en jämn och god kvalitet beträffande våra meritvärden, men att vårt SALSA-värde visar att det är möjligt att höja våra resultat ytterligare. Nytt för i år är tidig screening av våra yngsta elever, för att tidigt identifiera och sätta in åtgärder för elever som är i behov av särskilt stöd. En plan för detta kommer att skapas av EVT-teamet i augusti. Beträffande de nationella proven, som för närvarande är det mätinstrument som vi har på skolan för att möta elevernas kunskapsresultat, så utföll de enligt nedan: Betygen i de nationella proven för år 9: RESULTAT NATIONELLA PROV ÅK 9 VT -09 (jmf vt-08) Antal betyg Eng Sv Ma VT -08 VT-09 VT-10 VT -08 VT-09 VT-10 VT-08 VT-09 VT-10 G 7 13 4 6 20 20 15 31 33 VG 20 26 31 39 29 24 19 15 15 MVG 24 12 17 6 2 7 14 4 4 e.u.m. - - - - 1-1 (frånvarande, sjuk) - - Antal elever 51 52 51 51 51 52 Det genomsnittliga meritvärdet utföll enligt nedan: GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE LEMSHAGA AKADEMI Genomsnittligt meritvärde V -10: 253 Genomsnittligt meritvärde VT-09: 243 Genomsnittligt meritvärde VT-08: 262 I år 5 genomfördes de nationella proven med följande resultat: Ämne Antal elever som gjort provet VT-10 Godkända på alla delprov VT- 09 Godkända på alla delprov VT- 10 Ej godkända på något/några delprov VT-09 Ej godkända på något/några delprov VT- 10 16

Svenska 48 41 44 8 4 Engelska 47 47 46 2 1 Matematik 48 46 46 3 2 Här ser vi en förbättring i samtliga ämnen sedan föregående år. Resultatet av nationella proven i år 3 utföll enligt nedan: Ämne Antal elever som gjort provet VT-10 Godkända på alla delprov VT-09 Godkända på alla delprov VT-10 Ej godkända på något/några delprov VT-09 Svenska 24 22 21 2 3 Matematik 24 24 15 0 9 Ej godkända på något/några delprov VT- 10 Här ser vi en försämring sedan föregående år, särskilt i matematik. Vi kommer be ansvarig pedagog att göra en analys av resultatet för att sedan lägga upp en plan. Elever i behov av särskilt stöd Det är glädjande att se att vi ökat sedan föregående år under följande punkt i Pilen: 7. Mitt barn/jag får det stöd och den hjälp som behövs.(år 8F, FS, 5E, 8E, FK, 2F, 5F) LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,5 3,3 3,2 3,4 3,3 Mål inför 09/10 och måluppfyllelse: Inrättande av en ny, central, studio i Storgården för att ge specialpedagoger/speciallärare samt resurspersoner ett naturligt forum för kunskapsutbyte och samarbete och möjlighet att skapa en bas för kompensatoriska hjälpmedel. Ett centralt fokus inom specialpedagogiken varje år för samtliga medarbetare, i år kommer detta att handla om hur man arbetar konstruktivt med barn som har diagnosen ADHD, vilket även är en del i vår målsättning att Har gjorts, men det återstår att utveckla bättre arbetsformer och struktur för denna verksamhet. Anna-Maria Strömberg kom till skolan och höll en mycket uppskattad föreläsning om bemötande av barn med ADHD. 17