Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Relevanta dokument
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Om självskadebeteende och bemötande

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Känslor och känslohantering

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Dialektisk Beteendeterapi DBT

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

1

TA HAND OM DIN KROPP OCH SJÄL. "Mindfullness Meditation city - Credit to homethods is licensed under CC BY 2.

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov

Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

13 nov -12 Shane MacDonald

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Mentalisering och borderline

Personlighetsstörningar

Vad är psykisk ohälsa?

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

UP-A Unified Protocol för Ungdomar

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

SMART Utbildningscentrum

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Emotionsregleringsbehandling i grupp tilläggsbehandling inriktad mot självskadebeteende; 5,5 hp

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April Anneli Bryntesson

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Känsloreglering - ett tvärvetenskapligt, transdiagnostiskt perspektiv på psykisk hälsa

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Emotion regulation individual. Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Adolescents selling sex and sex as self injury

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

Uppmärksamma den andra föräldern

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

STRESSHANTERING VID NPF

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Dialektisk beteendeterapi : arbetsblad för färdighetsträning PDF ladda ner

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Vilka är ni? menti.com

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

KBT vid depression: Beteendeaktivering. Jan Bergström

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Välkommen till din föräldrakurs!

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Pass C3 Självskadebeteende

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

Utbildning Huntingtons sjukdom

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Transkript:

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI & SLSO

Vad är känsloreglering? Identifiera känslor som behöver regleras Välja en känsloregleringsstrategi Minska (eller öka) fysiologiska reaktioner kopplade till känslan Fokusera om uppmärksamheten Implementera denna Utvärdera utfallet justera, fortsätta eller byta strategi

Mål för känsloreglering Styra sitt beteende utifrån uppsatta mål och vad situationen kräver, ej utifrån stundens känsla Uppleva en känsla utan att trappa upp den eller vara tvungen att döva den

Effektiv känsloreglering i vardagen Något händer känslomässig reaktion Lägg märke till och tillåt den primära känslan Nyfikenhet och självvalidering Sök validering och stöd/tröst från andra Problemlös om så behövs Känslans intensitet minskar Livet fortsätter Något händer känslomässig reaktion.

Känsloreglering vid olika faser av en känsla Process model of emotion regulation (Gross, 1998) Emotion regulation is defined as the process by which people influence which emotions they have, when they have them, and how they experience and express these emotions. (Gross, 2002)

Adaptiv känsloreglering Aktiva val Problemlösning Reappraisal Flexibilitet Situationsanpassade strategier Leder till mer positiv affekt, bättre relationer, mindre negativ affekt (ångest, depression) Acceptans

Maladaptiv känsloreglering Undvikande Förnekande Undantryckande/ suppression Inflexibilitet & vanemässigt användande: Leder till negativ affekt, irritabilitet, ångest depression, relationskonflikter Ältande

Om vi missar att reglera känslor? Misslyckade försök till känsloreglering Att inte använda sig av känsloregleringsstrategier när man skulle behöva det Missar att känna igen och sätta namn på känslor Agerar på sekundära känslor Använda strategier som inte passar för situationen Odifferentierade känslomässiga upplevelser som inte ger information om hur man kan agera för att nå sina mål i en situation. Ångest, nedstämdhet, oro, tomhetskänslor, konflikter, isolering Självskada, missbruk, våld

Följder av känslomässig dysreglering Svårt att känna igen och sätta namn på känslor Svårt att visa och beskriva känslor för andra Svårt att uttrycka och tolerera känsloreaktioner Svårt att hämma impulsiva beteenden Överdrivet användande av undvikandestrategier av känslor

Känslomässig dysreglering och psykiatriska syndrom Transdiagnostiskt fenomen? Ångestsyndrom Depression Bipolär sjukdom Substans(miss)bruk ADHD Borderline personlighetssyndrom

Psykiatriska problembeteenden som fyller en känsloreglerande funktion Elizabeth Malmquist &

Samsjuklighet och känslomässig dysreglering hos ASD Hög samsjuklighet med ångest och depression 14-84% ångest/ 17-70% depression Beteendeproblem Minska yttre krav Minska obehagliga inre sensationer och känslor Signalera till omgivningen Självstimulering

Problembeteenden hos individer med ASD som kanske fyller en känsloreglerande funktion

Svårigheter med känsloreglering hos ASD Svårigheter avseende förmåga att hantera känslor vanligt hos ASD Mer negativ affekt mindre positiv affekt Större problem med känsloreglering exekutiv funktion? Använder fler maladaptiva strategier (eller är det balansen?) Använder adaptiva strategier mindre ofta & mindre skickligt Låg självmedvetenhet avseende känslor hos ASD Sensorisk känslighet Alexitymi Få behandlingar som riktar sig mot känslor för personer med ASD trots möjlighet att påverka mående.

Känslomässig dysreglering hos ASD Mazefsky et al. Journal of the American academy of child and adolescent psychiatry, 7; 2013

Behandling med fokus på känsloreglering Dialektisk beteendeterapi (Linehan, 1993) Emotion regulation group therapy, ERGT (Gratz, 2006) Emotion-focused therapy, EFT (Greenberg & Safran, 1987) Emotion regulation therapy, ERT (Mennin & Fresco, 2007) Stepping stones (Oxnam & Gardner, 2011) Affect regulation training (Berking & Whitley, 2014) Unified protocol (Barlow et al. 2011) Mfl mfl

Kedjeanalys förändra beteenden och bryta gamla mönster Sårbarheter Problembeteenden Trigger/ händelse Förstärkande konsekvenser Använder färdigheter

Kedjeanalys med fokus på känslor Sårbarhet: ensamhet, trötthet, reaktivitet Skär sig Trigger: Invalidering Primär känsla: Ledsenhet Självinvalidering Jag borde inte känna så här Lättnad Sekundär känsla: Skam

Kedjeanalysen Noggrann genomgång med fokus på att identifiera och sortera fysiologiska reaktioner, känslor, tankar och overta beteenden Extra fokus på känslor & känsloreglering Sortera primära känslor från sekundära Strategier riktade direkt mot känslan. Syfte att öka eller minska känslans intensitet.

Kedjeanalys behandla känslor och ändra beteenden Sårbarheter Problembeteende Trigger: Invalidering Observera och beskriva Identifiera/namnge känsla Distrahera Kolla fakta Problemlösa Handla tvärtemot Be om det man behöver/säga nej Söka tröst Använda kroppen Tillåta den primära känslan Självvalidera Självtrösta Lättnad Aktivera sig

Kedjeanalys med fokus på känslor Sårbarhet: hunger Får ett utbrott Trigger: Ändring av rutiner Primär känsla: Obehag/rädsla Missar att identifiera känslan Missar att sätta känslan i en kontext Kan inte tolka känslans information Lättnad Rutin återinförs?

Identifiera/namnge vanliga känslor

Kedjeanalys behandla känslor och ändra beteenden Sårbarheter Problembeteende Trigger: Rutin ändras Lättnad Observera och beskriva Uttrycka/signalera Få hjälp att reglera Aktiverar sig Lugna Distrahera Hanterar/tolererar känsla och situation

Prova själv!

25