Objekt nr 10918. Väg 52, delen Grindstugan-Bo Hage Förstudie Förslagshandling 2006-06-01

Objekt nr 10918 Väg 52, delen Grindstugan-Bo Hage Förstudie Förslagshandling 2006-06-01

VÄG 52 delen Grindstugan- Bo Hage FÖRSTUDIE 2006-06 - 01 VAP VA-Projekt AB har av Vägverket Region Mälardalen fått i uppdrag att utföra en förstudie för väg 52 på delen Grindstugan-Bo Hage. Projektet handläggs av Ulrika Nilsson, Vägverket Region Mälardalen och för VAP har Jan Englund varit projektansvarig. Arbetet med förstudien har bedrivits under augusti till november år 2004. Resultat från den arkeologiska utredningen har inarbetats i dokumentet under juni 2005. Remissynpunkter på samrådshandlingen daterad 2005-08-01 har inarbetats i dokumentet i november 2005. Under våren 2006 har förstudien kompletterats med en fördjupning av passagen förbi Yngaren. Beställarens objektnummer: 10918 Foton: Anna Henrikson Omslagsbild: Anna Henrikson För publicering av Lantmäteriets GSD-produkter gäller tillstånd enligt: Copyright Lantmäteriet 1998. Ur GSD-Ortofoto/GSD- Fastighetskarta, Dnr:L1999/139

Om uppdraget 4 Sammanfattning 5 Kap 1 Bakgrund 6 -Geografisk avgränsning 6 -Brister och problem 6 -Aktualitet 6 -Tidigare utredningar och beslut 6 -Vägplaneringsprocessen 6 Kap 2 Förutsättningar och problemanalys 7 -Trafik 7 -Biltrafiken och vägnätet 7 -Kollektivtrafiken 7 -GC-nätet och de oskyddade trafikanterna 8 -Trafiksäkerhet 9 -Miljö 10 -Landskapets karaktär 10 -Naturmiljö 11 -Kulturmiljö 14 -Markanvändning 16 -Militära anläggningar 16 -Befolkning och bebyggelse 16 -Boendemiljö och hälsa 16 -Barriäreffekter 16 -Rekreation och friluftsliv 16 -Övrig infrastruktur 16 -Ledningar 17 -Näringsliv och sysselsättning 17 -Kommunala planer 17 -Vattenfrågor 18 -Naturresurser 18 -Byggnadstekniska förutsättningar 19 Kap 3 Funktionsanalys av transportsystemet 20 -Tillgänglighet 20 -Regional utveckling 20 -Trafiksäkerhet 20 -Transportkvalitet 20 -Miljö 20 -Jämställdhet 21 Kap 4 Mål 22 -Nationella mål 22 -Regionala mål 22 -Kommunala mål 22 -Projektmål 22 Kap 5 Tänkbara åtgärder 23 -Tänkbara åtgärder 23 -Alternativ 1 25 -Alternativ 2 26 -Alternativ 3 29 -Åtgärder aktuella i samtliga alternativ 32 -Besvärliga passager 35 -Effekter och konsekvenser/riskhantering 38 -Fördjupning av passagen vid Yngaren 41 -Kostnader 48 Kap 6 Måluppfyllelse 50 Kap 7 Samråd 51 Kap 8 Fortsatt arbete 53 -Kommande steg i planeringsprocessen 53 -Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 53 -Miljöbalksärenden 53 -Förankringsform 53 Kap 9 Underlagsmaterial 54 Bilaga 1 Resultattabell arkeologisk utredning 56 Innehållsförteckning

Om uppdraget Varför en förstudie? Väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping är ett viktigt stråk för transporter från Nyköping/Oxelösund inåt landet och vidare mot Oslo. Vägen håller god standard förutom på en sträcka av drygt en mil där vägen är smal och krokig. Det är denna sträcka, mellan Grindstugan och Bo Hage, som behandlas i denna förstudie. Motiven till att planeringsprossessen för det aktuella projektet har satts igång är: - att öka framkomligheten för genomfartstrafiken - att förbättra trafiksäkerheten inledande steg är i huvudsak ett inventeringsskede som ska utgöra en plattform för det fortsatta planeringsarbetet. Förstudien ska ge en bild av de behov och problem som finns och som ska lösas samt vilka värden och kvaliteter som finns i området. Dokumentet ska också redovisa tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar. Förslagen ska effekt-, konsekvens- och kostnadsbedömas. Foto:Vägen smalnar av vid Bo Hage. E18 Vägen är relativt lågt trafikerad, men olycksstatistiken för svårt skadade är högre än genomsnittet och det sker många avåkningar längs vägen. Infrastrukturen i form av vägar är eftersatt i Västra Sörmland. En ombyggnad på delar av väg 52 tillsammans med ny- och ombyggnader på väg 55 skulle öka framkomligheten till viktiga målpunkter såsom Stockholmsområdet, Skavsta flygplats samt hamnen i Oxelösund. I den gällande länstransportplanen 2004-2015 har ett ställningstagande gjorts för en förbättring av standarden på väg 52 delen Grindstugan-Bo Hage. En ökad tillgänglighet med förhoppning om ökad sysselsättningsutveckling är tillsammans med förbättrad trafiksäkerhet de områden som ges högst prioritet i planen. Förstudieskedet är det första steget i planeringsprocessen mot en ombyggnad av vägen. Detta E18 E20 E20 E18 Kartskiss:Väg 52 genom mellansverige, sträckan Grindstugan-Bo Hage i starkare röd färg. Väg 56 Väg 55/56 E4 Väg 221 Väg 55 E20 4(58) Förstudie Grindstugan - Bo Hage

Problemanalys Riksväg 52 är ett viktigt regionalt transportstråk. Den cirka 10 km långa sträckan mellan Grindstugan och Bo Hage har emellertid mycket låg standard. Den aktuella sträckan är smal och kurvig och har stort antal väganslutningar och enskilda utfarter. Vägen är olycksdrabbad och upplevs osäker. Trafiken är idag relativt låg, men antalet fordon har ökat snabbare än beräknat och andelen tung trafik är stor. Vägen, som ligger i anslutning till en rullstensås, har lång historisk kontinuitet och är väl anpassad till omgivande landskap och bebyggelse. Målsättningar Nationella-, regionala- och kommunala projektmål redovisas. De primära projektmålen är förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Tänkbara åtgärder För att klara Vägverkets nationella mål om trafiksäkerhet bör vägen antingen hastighetsbegränsas till 70 km/h eller mittsepareras. Tre tänkbara alternativ till breddning redovisas: Alternativ 1) 70 km/h, 9 m Alternativ 2) 1+1 med mitträcke, 10 m Alternativ 3) 1+1 med målad mittremsa, 9 m Förutom breddning behöver vägen justeras i både plan och profil för att klara de krav som ställs på en riksväg. Det betyder att delar av sträckan kräver större ombyggnad än enbart breddning. I ett antal större kurvor kan vägen rätas för att ytterligare öka framkomligheten och då krävs nyproduktion av väg. Breddningen går på stora delar av sträckan att utföra relativt problemfritt. Tre besvärliga passager har dock identifierats, vid Dämbol, vid passagen mellan Yngaren och Köpingsåsen samt vid Västra skolan. Som alternativ till breddning i befintlig sträckning diskuteras olika alternativa lösningar, bland annat en ny sträckning norr om Köpingsåsen. För ökad trafiksäkerhet föreslås även minskat antal enskilda utfarter, trafiksäkrare korsningar, förbättrade sidoområden och bussangörningsplatser. Om ombyggnationen klassas som väsentlig ombyggnad gäller lägre riktvärden för buller än idag. Detta medför i så fall att ett flertal fastigheter behöver bulleråtgärdas. Effekter och konsekvenser Alternativ 1 En låg hastighet ger ökat trafiksäkerhet, men målet om förbättrad framkomlighet uppnås inte i detta alternativ. Den låga hastigheten innbär lägre krav på vägens standard. Detta alternativ medför därför minst intrång i omgivande landskap. Alternativ 2 Ett mitträcke förväntas ge stor reduktion på antalet dödade och svårt skadade. För att få god framkomlighet krävs en bredare sektion vilket innebär större ingrepp i omgivande landskap. Ett mitträcke innebär vissa komplikationer vid in- och utfarter samt vid drift och underhåll av vägen. Alternativ 3 Trafikseparering i form av målad mittremsa förväntas ge ökad trafiksäkerhet, dock inte lika mycket som i fallet med mitträcke. Förslaget innebär dock lägre anläggnings- och driftkostnader samt att den barriäreffekt som uppstår med mitträcke försvinner Om vägen breddas i befinlig sträckning uppstår ingen konflikt med värdefulla natur- och kulturmiljöer. Vägen och dess trafikanordningar kräver dock medveten gestaltning för att anpassas till omgivande landskap. Om någon eller några av de alternativa sträckningara väljs får det både positiva och negativa konsekvenser inom en rad olika områden. Fortsatt arbete En samrådshandling har under hösten 2005 varit ute på remiss till ett stort antal myndigheter och organisationer. De remissynpunkter som framkommit har sammanställts i denna förslagshandling, som skall skickas till Länsstyrelsen för beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter beslutar Vägverket om projektet ska fortlöpa. Om så blir fallet kan arbetet fortsätta med nästa skede, vägutredning. Sedan görs en så kallad arbetsplan och slutligen en bygghandling varefter vägen byggs om. Sammanfattning Förstudie Grindstugan - Bo Hage 5(58)

Kapitel 1 Bakgrund Geografisk avgränsning Området som omfattas av förstudien är riksväg 52 mellan Grindstugan och Bo Hage. Väg 52 är utpekad som riksintresse för vägtrafiken som länk mellan regioncentra. Sträckan är 9,7 kilometer lång och förstudieområdet innefattar även de närmsta omgivningarna. Större delen av sträckan ligger i Flens kommun. Endast en kilometer, mellan Grindstugan och kommungräns, ligger i Katrineholms kommun. Väg 641 Brister och problem Det finns främst två motiv till att planeringsproccessen har satts igång för det aktuella projektet: Förbättra framkomligheteten för genomfartstrafik så att det ges bättre tillgänglighet till västra Sörmland. Idag är sysselsättningsutvecklingen i denna del av länet påtagligt svag. Analyser visar att bristfälliga kommunikationer är en betydande del av förklaringen. Öka trafiksäkerheten med effektiva trafiksäkerhetsåtgärder för att minska antalet dödade och svårt skadade samt förbättra tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Vägen är idag smal och krokig och det har under de senaste tio åren skett flera olyckor med svårt skadade personer som följd. Väg 52 Väg 640 Aktualitet Den aktuella vägsträckan finns med i den gällande länstransportplanen 2004-2015 där om- och nybyggnader av väg 55 och 52 för att öka framkomligheten i Västra Sörmland tillsammans med effektiva trafiksäkerhetåtgärder ges högsta prioritet. Ombyggnaden beräknas dock påbörjas tidigast 2013 enligt gällande länstransportplan. Tidigare utredningar och beslut Det har inte gjorts några tidigare utredningar som finns dokumenterade hos Vägverket utmed aktuell vägsträcka. Vägplaneringsprocessen Utifrån de trafikpolitiska målen utförs en strategisk planering som identifierar olika problem i transportsystemet. För att kunna åtgärda dessa brister inleds arbetet med en förstudie och resultatet av denna kan leda till olika inriktningar på det fortsatta arbetet: Problembeskrivning och önskemål från kommuner eller privatpersoner Analyser och avvägningar i planer Förstudie Tidigare utredningar och projektering Annan åtgärd än vägåtgärd Vägåtgärd inom befintligt vägområde Vägåtgärd som kräver nytt vägområde Ingen åtgärd, ev åter till strategisk planering Arbetsplan/ Bygghandling alt. sträckningar finns ej alt. sträckningar finns Väg 221 Kartskiss: Den aktuella sträckan mellan Grindstugan och Bo Hage är 9,7 km lång och går tätt intill sjön Yngarens Utförande Illustration: Förstudiens roll i vägplaneringsprocessen. Arbetsplan Bygghandling Utförande Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Utförande 6(58) Förstudie Grindstugan - Bo Hage

VING- ÅKER Norrköping- Södertälje Strängnäs- Södertälje Strängnäs- Eskilstuna Katrineholm- Kungsör Eskilstuna- Kungsör Katrineholmvästerut Katrineholm- Bettna Flen- Malmköping Strängnäs- Malmköping Nyköping- Björnlunda Nyköping- Bettna kton gods Trafik Biltrafiken och vägnätet Riksväg 52 är ett viktigt transportstråk ur regional synpunkt. Den förbinder Örebro/Katrineholm med Nyköping/Oxelösund. Ur nationell synpunkt förbinder den även Nyköping/Skavsta flygplats och Oxelösunds hamn med E18 mot Oslo. Skavsta flygplats är en av Sveriges största fraktflygplatser och bas för lågprisflyget Ryanair. Passagerartrafiken kan fram till 2010 öka från dagens 1 miljon passagerare till 3-5 miljoner om planerad utbyggnad av flygplatsen genomförs. Oxelösunds hamn har ett strategiskt läge och är därför utpekad av både EU, Sjöfarts- och Banverket som en hamn av nationellt och internationellt intresse. Mängden gods som transporteras på vägen är stor. Enligt godstansportundersökning Södermanland-Östergötland 2002 är väg 52 mellan Katrineholm och Bettna den sjunde mest trafikerade sträckan i Södermanland sett till den totala mängden gods som transporteras. 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 SÖRMLANDS LÄN 200-800 Busslinjer 56, 58, 61, 81 Tåglinjer Vägar Järnväg Mot Trafikupplysning 0771-22 40 00 Mot Örebro Ärnebäck Högsjö 722 402 Kalkbrottsvillorna 672 30 Läppe Rörvik 403 Total godsmängd på vägsträckor i Södermanland Rev 040615 401 Byle 401 Gimgöl Julita 61 Hävla Mot Arboga och Örebro Rabo Hjälmare 404 Överselö PULSEN Öster -åker 213 403 405 Baggetorp E4 E20 E20 56 E20 52 52 55 55 223 52 Vägsträcka Diagram: Trots att vägen är smal är det den sjunde mest trafikerade godssträckan i länet 405 730 Alberga Vägen är mellan 6 och 6,5 meter bred och hastigheten på största delen av sträckan är 90 km/h. Såväl plan- som profilstandard är bitvis dålig. Hastigheten är begränsad till 70 km/h där vägen går intill Yngaren (ca 1 km) samt i anslutning till korsningen med väg 641 (ca 1,3 km). Mellan Grindstugan och Dämbol var årsmedeldygnstafiken år 2002 ca 2300 fordon. Mellan Dämbol och Bo Hage var motsvarande siffra år 2003 något lägre, ca 1700. På båda sträckorna 406 Forsa 411 Mot Västerås utgörs ca 10 % av trafiken av tung trafik. Den totala trafiken beräknades 1998 öka årligen med drygt 2% fram till 2010. Den reella ökningen från 1998 till 2004 har dock varit 3.5%. Det finns ett 50-tal utfarter längs den aktuella sträckan. 213 211 211 212 223 225 216 Kollektivtrafiken 215 216 225 701/ 801 Kollektivtrafiken på sträckan sköts av Länstrafiken i Södermanland. Linje 465 mellan Nyköping och Äs 714 714 483 56 714 Bie Mot Kvicksund 780 Ändebol Mot Svalbovike PULSEN 56 KATRINE -HOLM 483 212 Skogstorp Hållsta 714 679 Floda 56 Hällby 56 Valla 790 563 Bälgviken Hällefors - 483 679 Mellösa Skölding 415 430 465 563 Sundbyholm 687 790 Gammelsta Stavsjö 81 221 ESKILSTUNA Hällberga 701/ 801 760 760 563 221 216 701/801 688 701 / 465 760 790 337 Högsten 715 325 Kjula Härad 216 Ärla 61 Bettna Ålberga Vrena 221 Stigtomt 720 337 567 877 333 Gubbklinte Länna Vallhalla Sparrehol 701/801 Skavsta Jönåker Enstaberga Nävekvarn 561 Tunaberg 333 Åkers Styckebru 555 557 710 725 562 Mot Enköping 58 Stjärnhov 567 Lid 715 725 303 Katrineholm trafikerar sträckan Grindstugan - Bo Hage med fem respektive fyra turer om dagen. Sträckan trafikeras endast varadagar och tiderna är anpassade för pendling från Katrineholm mot Nyköping. I Bettna kan man byta buss mot Flen. Sträckan Grindstugan-Dämbol trafikeras även av linje 790 som är den huvudsakliga bussförbindelsen mellan Katrineholm och Nyköping. Linje 790 har fler turer än linje 465 och trafikerar sträckan även helger och sommartid. Statistik från Länstrafiken visar att antalet resenärer på sträckan är lågt. Under två veckor sommar respektive vinter steg det endast på ett fåtal personer vid Bo Hage och Dämbol, övriga hållplatser hade inga påstigande. Längs den aktuella sträckan får 17 barn i åldern 6-16 i dagsläget skolskjuts till skolan i Bettna och högstadiet i Flen. Standarden på busshållsplatserna varierar. Omkring hälften har avkörningsficka. Vid övriga hållplatser stannar bussen på vägen eller vid en anslutande utfart. 304 341 543 514 557 555 555 557 557 705 Sjösa Läggesta 4 Laxne Björnlunda Forssjö 555 484 Glindran Strömsfors 780 465 483 Virå PULSEN 790 FLEN Björkvik Krokek/Kolmården PULSEN 789 225 Mälaren 58 Björsund 306 Ånhammar 301 340 Malmköping STRÄNG- NÄS Råby- Rekarne Strångsjö Marmorbyn NY- KÖPING Två busslinjer trafikerar hela/delar av sträckan, nr 465 och nr 790. 789 759 511 Buskhyttan 306 513 Östersjön 789 308 725 512 Ytterselö 634 636 Stallarholmen Sättersta 554 556 557 710 81 543 556 561 OXELÖSUN Mariefred 710 759 Tystberga 558 340, 341 61 GNESTA 705 551 Lästring 534 535 536 554 58 115 550 554 550 710 Studsvik 802 81 550 SÖDERTÄLJE Vagnhära 554 710 551 702 802 81 702 TROSA 702 Mot Stockholm 114 58 Tullgarn Foto: Väg 52 är en viktig transportväg för gods. Förstudie Grindstugan - Bo Hage 7(58) 61 81 Kapitel 2 Förutsättningar och problemanalys

Kapitel 2 Förutsättningar och problemanalys Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna Trafikmiljön för oskyddade trafikanter är på hela sträckan otillfredsställande. Vägen är smal, utan vägren och med djupa, branta diken. Trafiksäkerhet Olycksstatistik har studerats tio år bakåt i tiden. Under dessa år har det inte skett någon dödsolycka. Däremot har sju personer skadats svårt och 20 personer har drabbats av lindrigare skador. De olyckor som resulterat i svårt skadade personer har med ett undantag skett på en sträcka strax väster om Dämbol förbi utfarten från väg 641 fram till utfarten från Broby Herrgård. Övriga olyckor som skett utan personskador är jämt fördelade över sträckan. Av det totala antalet olyckor är viltolyckor med älg och framförallt rådjur klart dominerande. Dessa olyckor har dock bara resulterat i fem lindrigare personskador de senaste 10 åren. Det sker nästan en viltolycka per km och år, vilket är högre än normalvärden för vägar i Södermanland. Singelolyckorna utgör en mindre del av det totala antalet olyckor men står för drygt hälften av antalet svårt skadade. Singelolyckor 16 % Mötesolyckor 4 % Övrigt 3% Viltolyckor 77 % Diagram: Fördelning av olyckstyper Kartskiss: Trafikmiljö 8(58) Förstudie Grindstugan - Bo Hage

14 12 10 8 6 4 2 0 Singelolyckor Mötesolyckor Omkörningsolyckor Upphinnandeolyckor Avsvängningsolyckor Korsningsolyckor Diagram: Antalet skadade personer fördelat per olyckstyp. Endast 4 % av olyckorna är mötesolyckor, men de står för nästan hälften av det totala antalet svårt skadade. Olyckskvoten, dvs totalt antal olyckor (exklusive viltolyckor) dividerat med trafikarbetet, är något högre för denna väg än vad den statistiskt sett borde vara. Med trafikarbete menas ett visst antal fordon multiplicerat med en viss sträcka. Idag sker i genomsnitt tre olyckor per år på den aktuella vägsträckan, vilket är något högre än vad man statistiskt sett skulle kunna förvänta sig. En breddning av vägen till 9 meter och höjning av hastigheten till 90 Cykel Fotgängare Varia Klövviltolyckor Döda: Svårt skadade: Lindrigt skadade: km i timmen skulle beräkningsmässigt sänka antalet olyckor med en tredjedel. Risken att bli dödad eller svårt skadad på en väg uttrycks som DSS-kvot, dvs antal dödade och svårt skadade dividerat med trafikarbetet. En jämförelse med siffror på nationell nivå visar att risken nästan är dubbelt så stor att bli dödad eller svårt skadad på den aktuella vägsträckan jämfört med genomsnittliga olycksdata för 7- och 9-metersvägar med hastigheten 90 km/h. DSS-kvot Befintlig väg 0,088 7m, 90 km/h 0,044 9m, 90 km/h 0,045 2+1, markering 0,025 2+1, räcke 0,017-0,021 En breddning av vägen kommer statistiskt sett att innebära en minskning av det totala antalet olyckor med en tredjedel. Även risken att bli dödad eller svårt skadad kommer att minska, dock inte lika mycket som minskningen av den totala olycksrisken. En standardhöjning med ökad framkomlighet kan i vissa fall innebära försämrad DSS-kvot, eftersom hastigheterna och antalet omkörningar på vägen ökar. Detta innebär att risken att bli dödad eller svårt skadad kvarstår, vilken går emot nollvisionens mål. Foto: Olycksdrabbat avsnitt vid Rallersta soldattorp Kapitel 2 Förutsättningar och problemanalys Förstudie Grindstugan - Bo Hage 9(58)

Kapitel 2 Förutsättningar och problemanalys Foto: Där vägen passerar Yngaren ges utblickar över vattnet. Förkortningar: LST Länsstyrelsen SLU Sveriges Lantbruksuniveristet SVS Skogsvårsstyrelsen JBV Statens Jordbruksverk SNV Statens Naturvårdsverk Foto: Vägen slingrar sig fram på gränsen mellan morän och lera. Miljö Landskapets karaktär och gestaltningsfrågor Vägen leder fram i det för Sörmland typiska sprickdalslandskapet med omväxlande låga bergsklackar, öppna fält på lerslätter och flacka slättsjöar. Den går omväxlande i skog och öppen mark. Vägen är mycket väl anpassad till terrängen och ligger ofta i brynet mellan skogen på de fattigare jordarna och de öppna, näringsrikare slätterna. På en sträcka av en kilometer går vägen intill sjön Yngaren med fina utblickar över vattnet. Större delen av vägen går i nederkanten av en rullstensås, Tolmon. Den syns parallellt norr om vägen utmed halva sträckan i form av en långsträckt rygg med omgivande långsträckta åsgravar och åsgropar. Foto: Tolmons naturreservat mot väg 52. Naturmiljö Riksintresse Rullstensåsen är tillsammans med Åkforsån riksintresse för naturvård. Tolmon är genom sin storlek, mångformighet och relativa orördhet ett av mellansveriges mäktigaste åslandskap. Åkforsån är en slingrande å delvis djupt nedskuren i finkorniga sediment och omges av lövskogar och naturbetesmarker. Åkforsån har stora värden för växt- och djurlivet. Åsen har uppstått genom en isälv under istiden och det finns ett pedagogiskt värde i kontinuiteten till det nutida vattendraget. Delar av området ingår i Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet. Dessa områden ligger inte i direkt anslutning till vägen. Områdets naturvärden kan skadas bland annat av: täkter, utfyllnader, körskador och markberedningar, schaktningar samt tillförsel av näringsämnen och gifter. 10(58) Förstudie Grindstugan - Bo Hage