Väg 570, gång- och cykelväg Kongahällavägen Hisingsleden och väg 563/570 Bärby korsning Göteborgs Stad, Västra Götalands län

FÖRSTUDIE Väg 570, gång- och cykelväg Kongahällavägen Hisingsleden och väg 563/570 Bärby korsning Göteborgs Stad, Västra Götalands län SAMRÅDSHANDLING 2013-11-07 Objekt nr: 130954 och 109773

Beställare: Projektledare: Trafikverket Emelie Josefsson Konsult: Ramböll Sverige AB, Box 5343, 402 27 Göteborg, 010-61560 00 Uppdragsledare: Per Åkesson Trafik: Staffan Sandberg Kulturgeografi: Pia Pettersson/Karin Blomsterberg Miljö: Lena Åsander Kartor: Berny Karlsson/Åsa Westman Rapportlayout: Sivan Bergenstein Foton: Ramböll Sverige AB, om ej annat anges Uppdragsnr: 61451251652-05

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 1 BAKGRUND... 6 1.1 Inledning 6 1.2 Brister, problem och syfte 7 1.3 Aktualitet 7 1.4 Tidigare utredningar och beslut 8 1.5 Geografisk avgränsning 8 1.6 Mål 8 1.7 Vägplanerings- och projekteringsprocessen 9 2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN...12 2.1 Markanvändning 12 2.2 Trafik och trafikanter 15 2.3 Miljö 18 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar 20 2.5 Förorenad mark 20 2.6 Naturresurser 20 3 FUNKTIONSANALYS...21 3.1 Funktionsmål Tillgänglighet 21 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa 22 4 PROJEKTMÅL... 22 5 TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 23 5.1 Nollalternativet 23 5.2 Analys enligt fyrstegsprincipen 23 5.3 Studerade alternativ 24 5.4 Effekter och konsekvenser 25 5.5 Kostnader 26 6 RISKHANTERING... 27 7 MÅLUPPFYLLELSE... 27 8 SAMRÅD... 28 9 VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE... 28 10 FORTSATT ARBETE... 29 KÄLLFÖRTECKNING... 29 3

Sammanfattning Brister, problem och syfte Förstudiens syfte är att ligga till grund för den fortsatta planeringsprocessen avseende en cirkulationsplats i korsningen Kongahällavägen/Tuvevägen, samt en gång- och cykelväg längs Tuvevägen (mellan Kongahällavägen och Hisingsleden). Förstudien utgör ett viktigt underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan och ska redovisa problem och förutsättningar samt ge förslag till tänkbara åtgärder för att lösa de aktuella bristerna i trafiksystemet. Trafiksituationen i korsningen Kongahällavägen/Tuvevägen samt längs Tuvevägen innebär idag problem, både för framkomligheten, trafiksäkerheten och tillgängligheten i området. Den starka landsbygdskaraktären samt vägens bredd medför att den skyltade hastigheten om 70 km/h ofta överträds och under de senaste åren har flera allvarliga olyckor skett på sträckan. Fotgängare och cyklister är idag hänvisade till att förflytta sig i blandtrafik längs vägen. Gång- och cykelvägen är ett delobjekt i projektet 10 mil gång-och cykelväg i Västra Götaland som Trafikverket driver tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Syftet är att genom att bygga ut gång- och cykelvägnätet och förbättra anslutningarna till kollektivtrafiken öka möjligheterna att pendla till skola och arbete. Efter denna förstudie ska en vägplan tas fram enligt Trafikverkets nya planläggningsprocess, som trädde i kraft den 1 januari 2013. Byggstart planeras till år 2014. Tänkbara åtgärder För att lösa bristerna gällande framkomlighet, trafiksäkerhet och tillgänglighet längs Tuvevägen, föreslås att en cirkulationsplats anläggs i korsningen Kongahällavägen/Tuvevägen, samt en gång- och cykelväg längs Tuvevägens södra sida. Gångoch cykelvägen föreslås anslutas till befintlig gång- och cykelväg i såväl den norra som södra delen av utredningsområdet. Effekter och konsekvenser Förslaget att anlägga en cirkulationsplats medför positiva effekter för trafiksäkerheten samt framkomligheten för svängande trafik i korsningen Kongahällavägen/ Tuvevägen. I och med anläggandet av en separat gång- och cykelväg separeras de oskyddade trafikanterna från bil-/fordonstrafiken, vilket ökar trafiksäkerheten betydligt för såväl gång- och cykeltrafikanter som för övriga trafikslag. Tillgängligheten för gående och cyklister längs vägen ökar med de föreslagna åtgärderna, särskilt för barn och ungdomar på väg till/från skola och fritidsaktiviteter. Genom att de befintliga gång- och cykelvägarna norr och söder om området binds 4

samman ökar även tillgängligheten i hela gång- och cykelnätet. Åtgärdernas negativa påverkan på natur- och kulturmiljön bedöms bli förhållandevis liten då åtgärderna förläggs intill befintlig väg. Fortsatt arbete Nästa steg i det fortsatta arbetet är att samrådshandlingen kompletteras med en samrådsredogörelse, därefter tas en förslagshandling fram. Förslagshandlingen ligger till grund för länsstyrelsens beslut om åtgärden kan medföra betydande miljö påverkan, enligt Miljöbalken 6 kap 4. Efter länsstyrelsens beslut fattar Trafikverket beslut om vilka föreslagna åtgärder som ska genomföras. Detta redovisas i en beslutshandling. I det fortsatta arbetet med vägplanerings- och projekteringsprocessen krävs en anmälan om vattenverksamhet. Provtagning avseende misstanken om förorenad mark kommer också att utföras i kommande skeden. Geotekniska undersökningar rekommenderas för att utreda markförhållandena inom området och samråd bör hållas med ledningsägaren för den markförlagda högspänningskabeln. 5

1 Bakgrund Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Ett av syftena med den nya lagen är att den fysiska planläggningen ska bli effektivare och mer situations-anpassad än tidigare. Den gamla planläggningsprocessen med skede förstudie, vägutredning och arbetsplan har ersatts av en sammanhängande planprocess: vägplan. Det innebär en förändrad arbetsprocess där bland annat en åtgärdsvalstudie enligt fyrstegsprincipen ska föregå vägplanen. Denna förstudie följer den gamla processen och kommer att slutföras med en beslutshandling och fortsätter därefter enligt den nya planläggningsprocessen. 1.1 Inledning En förstudie är i huvudsak ett inventeringsskede där förutsättningar, viktiga intressen och kvaliteter inom ett utredningsområde beskrivs inför den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Trafikverket driver tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland projektet 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland, under perioden 2012-2014. Syftet är att genom att bygga ut gång- och cykelvägnätet samt förbättra anslutningarna till kollektivtrafiken öka Figur 1:1 Orienteringskarta. 6

möjligheterna att pendla till skola och arbete. De nya gång- och cykelvägarna kommer också att innebära förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Denna förstudie utreder möjligheterna att anlägga en cirkulationsplats i korsningen Kongahällavägen (väg 563)/Tuvevägen (väg 570), samt en gång- och cykelväg längs Tuvevägen, mellan Kongahällavägen och Hisingsleden (väg E6.20). 1.2 Brister, problem och syfte Kongahällavägen och Tuvevägen har i dagsläget relatvit höga trafikflöden och en skyltad hastighet om 70 km/h. Detta medför en bristande framkomlighet för vänstersvängande fordon i trevägskorsningen Kongahällavägen/Tuvevägen. Trafiksituationen längs Tuvevägen medför även brister gällande trafiksäkerheten, i synnerhet för oskyddade trafikanter. Den starka landsbygdskaraktären samt vägens bredd medför att hastighetsbegränsningen ofta överträds. Flera allvarliga olyckor har inträffat under senare år. Flertalet av olyckorna har endast involverat biltrafikanter, men i vissa fall både bil- och motorcykeltrafikanter. Längs den aktuella sträckan har kommunen också identifierat ett behov av en gångoch cykelväg. I dagsläget saknas en förbindelse av god standard mellan gång- och cykelvägarna i den norra respektive södra utkanten av utredningsområdet. Därmed saknas en sammanbindande länk mellan gång- och cykelvägnäten norr och söder om Hisingsleden. Oskyddade trafikanter är hänvisade till att gå eller cykla i blandtrafik inom utredningsområdet, då det inte finns några parallella vägar att utnyttja. Detta inbjuder inte till cyklande och medför en bristande tillgänglighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister. Förstudiens syfte är att ligga till grund för den fortsatta planeringsprocessen avseende utbyggnaden av en cirkulationsplats och en gång- och cykelväg. Den utgör också ett viktigt underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan. 1.3 Aktualitet Gång- och cykelvägen finansieras till hälften av Göteborgs Stad, till en fjärdedel av Trafikverket och till en fjärdedel av Västra Götalandsregionen inom ramen för projektet 10 mil gång och cykelväg i Västra Götaland. I den regionala infrastrukturplanen för 2010 2021 för Västra Götaland omtalas en särskild satsning på utbyggnad av gång- och cykelbanor längs det statliga vägnätet. Objektet är prioriterat för utbyggnad i Göteborgs Stads cykelprogram från år 1999. Byggstart planeras till 2014. 7

1.4 Tidigare utredningar och beslut Sträckan är utpekad för utbyggnad i Göteborg Stads cykelprogram från år 1999. I övrigt har inga tidigare utredningar genomförts för en cirkulationsplats eller gångoch cykelväg i utredningsområdet. 1.5 Geografisk avgränsning Utredningsområdet omfattar ett cirka en kilometer långt avsnitt av Tuvevägen, från Kongahälla vägen i nordväst till Hisingsleden i sydost (se figur 1:2). 1.6 Mål Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop. 2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmålet och Hänsynsmålet. Figur 1:2 Utredningsområdet. 8

Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Lokala mål I översiktsplanen för Göteborgs Stad 2009 (ÖP) har utbyggnaden av gång- och cykelförbindelser inom kommunen hög prioritet. För gångtrafiken anger kommunen målet att erbjuda en tillgänglig, säker och trygg trafikmiljö, så att andelen fotgängare ökar bland kommunens resenärer. För cykeltrafiken uppger kommunen att det krävs en utbyggnad av cykelinfrastrukturen för att förbättra säkerheten, tryggheten och framkomligheten för cyklister. Tuvevägen omfattas av kommunens övergripande cykelnät, som ska ha god kontinuitet, hög säkerhet och god komfort. Göteborgs Stad tog år 1999 fram Cykelprogram för Göteborg 1999. Ett program som, förutom de mer övergripande nationella målen och visonerna som finns, beskriver en rad lokala mål för cykeltrafiken i Göteborg. De generella målen handlar om tillgänglighet, framkomlighet och trygghet. Det finns också två operativa och kvantifierbara mål som dels avser att öka andelen resor som utförs med cykel och dels att förbättra trafiksäkerheten, vilket ska mätas i ett minskat antal skadade och dödade cyklister. 1.7 Vägplanerings- och projekteringsprocessen Enligt Väglagen är förstudien i huvudsak ett inventeringsskede inför den eventuella fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Förstudiearbetet resulterar i ett dokument där viktiga intressen och kvaliteter inom ett område beskrivs och där projektmål och möjliga åtgärder för att uppnå dessa definieras. Förstudien var det första steget i den gamla vägplaneringsprocessen, se figur 1:3. Med den nya planeringsprocessen följer en förändrad arbetsprocess där bland annat en åtgärdsvalstudie enligt fyrstegsprincipen ska föregå en så kallad vägplan. Detta projekt initierades innan den nya lagstiftningen trädde i kraft, varför genomförandet av en åtgärdsvalsstudie inte har föregått förstudien, se figur 1:4. 9

Figur 1:3 Den gamla planeringsprocessen. Figur 1:4 Den nya planeringsprocessen. 10

I arbetet med att ta fram åtgärder för att komma tillrätta med problem i transportsystemet arbetar Trafikverket utifrån fyrstegsprincipen. Principen innebär att steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram ett antal olika åtgärds-alternativ innan planeringen fortsätter. Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begränsade ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegsprincipen visas i figur 1:5. Fyrstegsprincipen 1. 2. 3. 4. Påverka transportbehov och transportsätt Effektivare utnyttjande av vägnät Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Figur 1:5 Fyrstegsprincipen. 11

2 Befintliga förhållanden Figur 2:1 Målpunkter. 2.1 Markanvändning Befolkning Hela Göteborgs Stad hade vid årsskiftet 2011/2012 cirka 526 000 invånare. Utredningsområdet tillhör stadsdelen Norra Hisingen, med en befolkning om cirka 48000 invånare. Primärområdet Säve hade år 2012 cirka 2300 invånare, vilket motsvarar cirka 5 procent av hela stadsdelens befolkning. Befolkningsförändringen har sedan 2008 varit positiv i Säve och enligt prognosen till år 2016 kommer invånarantalet att växa till cirka 2600 personer. Bebyggelse I Säve utgörs bebyggelsen idag nästan uteslutande av småhus. Primärområdena Tuve och Säve, båda inom stadsdelen Norra Hisingen, har dock ett behov av att växa befolknings- och bebyggelsemässigt då service och infrastruktur för ett större invånarantal redan finns etablerad på flera platser. Bebyggelseutvecklingen kan ske både genom förtätning i Tuve-området och på lång sikt genom storskalig nyexploatering för bostäder och verksamheter i Säve. I Göteborgs Stads områdesbeskrivning karaktäriseras Säve som ett glesbefolkat jordbruksområde. 12

I den norra delen av utredningsområdet, på Tuvevägens östra sida, finns en jordbruksfastighet som i nuläget är obebodd och relativt förfallen. Fastigheten används idag för företagsverksamhet och uppställning av bland annat containrar och arbetsfordon. Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i Tuve-Säve-området baseras huvudsakligen på fordonsindustri, jordbruk/hästsport och flygplatsverksamheten vid Göteborg City Airport. Flygplatsverksamheten är inne i en expansionsfas, vilket framför allt uppges gynna omgivningen öster om flygplatsen. Bland de bofasta invånarna i primärområdet framträder andra dominerande näringslivssektorer än de ovan nämnda: vård och sociala tjänster, företagstjänster, handel, samt tillverkning och industri. Sektorerna sysselsätter vardera cirka 12 15 procent av den bofasta befolkningen. Inpendlingen till Säve överstiger utpendlingen och andelen arbetslösa är låg, generellt sett lägre än i kommunen som helhet. Viktiga målpunkter Bärbyskolan (F-6) och Bärby bygdegård är viktiga målpunkter inom utredningsområdet, inte minst för oskyddade trafikanter som till stor del utgörs av barn och ungdomar. I Bärby bygdegård bedrivs barn- ungdomsverksamhet och lokalen kan även hyras av allmänheten för diverse arrangemang. Busshållplatsen Bärby Norra, cirka 200 meter norr om utredningsområdet, är också en större målpunkt, inte minst för barn och ungdomar på väg till och från skola och fritidsaktiviteter. Hållplatsen Bärby korsväg fyller främst en funktion som byteshållplats och har ett relativt lågt antal på- och avstigande resenärer. Hållplatsen Skändla Rös, som är belägen i korsningen Tuvevägen/Hisingsleden, är en mindre knutpunkt för kollektivtrafiken och har stor potential för ett ökat antal resenärer. Med infart från Kongahällavägen är bensinstationen i korsningen Konga hällavägen/ Tuvevägen en målpunkt som genererar biltrafik inom och till utredningsområdet. Cirka 4,5 kilometer väster om utredningsområdet är Göteborg City Airport belägen. Flygplatsen är viktig, både ur ett lokalt, kommunalt och regionalt perspektiv. Kornhalls färja, fyra kilometer norr om utredningsområdet, är betydelsefull för förbindelserna till Kungälvs kommun. I den södra utkanten av Säve, med infart från Kongahällavägen, finns en populär gårdsbutik med självplock: Bärby självplock. Under sommar och höst besöker kunder från hela Göteborgsregionen självplocksverksamheten. I den centrala delen av Säve, cirka en kilometer nor om utredningsområdet, finns också ett flertal verksamheter, till exempel verksamhetsområdet Flatåkern, Säve kyrka och flera fotbolls-planer. Befintliga ledningar och kablar På den norra sidan om Tuvevägen, i den östra delen av utredningsområdet, finns kommunala tryckspillvatten- och vattenledningar på ett avstånd om cirka 10 meter från vägkanten. 13

Parallellt med den södra sidan om vägen ligger el-, opto- och telekablar, cirka 6 7 meter från asfaltskanten. En högspänningskabel är också förlagd till denna sida. Längs med Tuvevägen finns belysningsstolpar som försörjs via luftledningar. I den västra delen av området står belysningsstolparna på den norra sidan av vägen och i den östra delen på den södra sidan. Befintlig avvattning Avvattning av Tuvevägen sker genom befintliga vägdiken. I mitten av utredningsområdet korsar vägen ett kulverterat vattendrag: Pansarkvillen. Inom utredningsområdet finns ett befintligt markavvattningsföretag. Kommunala planer, framtida markanvändning Utredningsområdet för den föreslagna cirkulationsplatsen och gång- och cykelvägen berörs inte av någon gällande detaljplan. I kommunens översiktsplan (ÖP) redogörs för planerad bebyggelseutveckling i Säve. I första hand handlar det om bevarande av åkermarken, vilken omfattas av ett tillägg till ÖP för jordbruksområden. Övrig bebyggelseutveckling handlar främst om ett föreslaget naturreservat i Öxnäs/Askeby, samt en planerad utbyggnad av verk- Figur 2:2 Trafiknät, hastighetsbegränsningar och busshållplatser. 14

samhetsområdet Flatåkern, cirka 100 300 meter öster om utredningsområdet. På längre sikt kan större delen av Säves närområde komma att exploateras då området öster om Kongahällavägen klassas som utredningsområde för stadsutveckling. 2.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Tuvevägen förbinder Tuve med Säve och är på aktuell sträcka förbindelselänk mellan Kongahällavägen och Hisingsleden/Norrleden (väg E6.20). Vägen kategoriseras som en sekundär länsväg och har en skyltad hastighet om 70 km/h. Vägbredden är nio meter. Anslutande Hisingsleden är primär transportväg för farligt godstrafik, samt huvudväg för godstransporter till/från hamnområdet på sydvästra Hisingen. Tuve kyrkväg som löper parallellt med Tuvevägen söder om Hisingsleden, hade tidigare en anslutning till Tuvevägen i den centrala delen av utredningsområdet (se figur 2:2). Detta vägavsnitt är en enskild väg som numer är igenvuxet och inte längre används för biltrafik. I den nordvästra delen av utredningsområdet, på vägens östra sida, finns en åkerinfart. Trafikmängderna längs Tuvevägen, inom utredningsområdet, uppgår till cirka 8 300 fordon ÅDT (trafikuppräkning för år 2013, från mätningar år 2004). Trafikflödet längs Kongahällavägen uppgår till i storleksordningen 4 000 fordon ÅDT för år 2013. Andelen tung trafik utgör cirka 6 procent längs båda vägarna. Utredningsområdet har påverkats av införandet av trängselskatter i Göteborg (den 1 januari 2013). Sedan införandet hade biltrafiken längs anslutande Norrleden ökat med cirka 20 procent i april 2013, jämfört med samma månad föregående år. För Tuvevägen finns inga mätningar under år 2013, men prognoser för effekterna av trängselskatten visade år 2012 på en ökning med 500 fordon/dygn. Den förväntade trafikökningen längs Tuvevägen bedöms vara cirka en procent per år, vilket tillsammans med effekterna av trängselskatten, motsvarar cirka 11000 fordon ÅDT för år 2035. Andelen tung trafik bedöms ligga kvar på cirka sex procent. Kollektivtrafik Längs Tuvevägen finns två hållplatslägen på den aktuella sträckan: Skändla Rös och Bärby Korsväg, se figur 2:2. Avstånden mellan busshållplatserna är knappt 900 meter. Inom utredningsområdet trafikeras Tuvevägen av sju busslinjer: 35, 36, 37, 148, 178, 179 och 320. Tre av dessa (linje 35, 36 och 37) kör mellan 22 och 28 turer i vardera riktningen på vardagar till Säve, Klareberg och Hjalmar Brantingsplatsen. Under helger körs 18 20 turer i vardera riktningen per busslinje. Resterande fyra busslinjer (nummer 148, 178, 179 och 320) utgör förstärkningslinjer till/från Torslanda, Angered, Arendal och Linnarhult, respektive mellan Tjuvkil och Göteborg. Från och med 15 december 2013 kommer linje 178 och 179 att dras in under dagtid och linje 320 nattetid. 15

Utblick mot nordost från Tuvevägen. Linje 36 trafikerar endast hållplatsen Bärby korsväg och linje 148, 178 och 179 endast hållplatsen Skändla Rös. Gång- och cykelvägnät Gång- och cykeltrafikanter som vill förflytta sig längs Tuvevägen genom utredningsområdet är i dagsläget hänvisade till att använda vägbanan då en bred vägren saknas på sträckan. Både norr och söder om utredningsområdet finns anslutande cykelvägnät. Längs Kongahällavägen finns en separerad gång- och cykelväg som börjar i höjd med bensinstationen vid korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen och löper norrut mot Säve. Söder om korsningen med Hisingsleden har en gång- och cykelväg nyligen anlagts längs Tuvevägen. Denna viker efter cirka 100 meter av och går via Lilla Skändlavägen, mot Tuve Kyrkväg. Längs Tuve Kyrkväg, som är en enskild väg med låga trafikmängder, är gång- och cykeltrafikanterna hänvisade till befintlig körbana fram till korsningen med Tuveliden där gång- och cykelvägar mot både Skogome och Tuve/centrala Göteborg tar vid. Det är inte sannolikt att en sammanhängande gång- och cykelväg kommer att kunna anläggas längs Tuve kyrkväg. Gång- och cykelvägen mellan Tuveliden och Skogomevägen förbättrar cykelpendlingsmöjligheterna från utredningsområdet till Skogome. Denna sträcka ingår i det 16

så kallade Turiststråket norra, vilket är en drygt 5 mil lång cykelrutt i norra Göteborg. Det finns således goda förutsättningar för cykelturism i utredningsområdets närområde. Det finns även ett förslag om att anlägga en cykelväg längs Kongahälla vägen, från korsningen med Tuvevägen till Spänstvägen. En sådan åtgärd skulle förbättra möjligheterna för cykelpendling från utredningsområdet i sydvästlig riktning, bland annat till/från Göteborg City Airport. Någon tidplan för denna åtgärd är dock inte fastställd och finansiering saknas. Varken busshållplatserna eller passagerna över Hisingsleden inom utredningsområdet är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten är bristande inom utredningsområdet, särskilt i korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen. Korsningen är en plankorsning och idag reglerad med väjningsplikt. Här saknas både ett övergångsställe och passage. Även korsningen Tuvevägen/Hisingleden är en plankorsning, men är ljusreglerad. Här finns ljusreglerade övergångsställen med mittrefuger samt separat trafiksignal för cykeltrafikanter. Gatubelysning finns längs Tuvevägen och Kongahällavägen medan Hisingsleden enbart är belyst i korsningen med Tuvevägen. Figur 2:3 Natur- och kulturmiljöintressen. 17

Under den senaste sexårsperioden ( januari 2007 maj 2013) har det inträffat 16 trafikolyckor inom utredningsområdet, varav samtliga i eller mycket nära någon av de två korsningarna. I korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen har det skett ett antal upphinnande- och vändningsolyckor, då fordon ska svänga av från Tuvevägen, respektive svänga ut från Kongahällavägen. Korsningen Tuvevägen/Hisingsleden är dock mest olycksdrabbad. En av olyckorna i utredningsområdet var en dödsolycka, fyra klassi fi - ceras som svåra och elva som lindriga olyckor. Inga fotgängare eller cyklister har varit inblandade i någon olycka sedan år 2007. 2.3 Miljö Områdets allmänna karaktär Tuvevägen ligger på norra Hisingen, nära Säve. I Kvillebäckens dalgång utgörs landskapet av ett småbrutet odlingslandskap med flacka vida dalar mellan skogsklädda höjder, bitvis med berg i dagen. Dalgångarna består av bördig lera. Odlingsmarken är här klassificerad som särskilt brukningsvärd, vilket är den högsta klassningen i Göteborgsområdet. I en zon närmare bergshöjderna finns friktionsjord, och det är också här och på bergshöjderna som bebyggelsen ligger. Från vägen har trafikanten en vidsträckt utsikt över det öppna odlingslandskapet som sveper mjukt mellan de skogsbeklädda bergsryggarna. Vy över den södra sidan av Tuvevägen, mot sydost. 18

I anslutning till utredningsområdet finns områden som i ÖP är klassificerade som områden med mycket värdefull landskapsbild. Naturmiljö I figur 2:3 redovisas utredningsområdets kända natur- och kulturvärden. Underlaget består av befintlig kunskap som hämtats hos länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Ytterligare uppgifter som omnämns i texten har hämtats från Artdatabanken. Det aktuella vägavsnittet gränsar till Natura 2000-området Öxnäs, ett värdefullt och väldokumenterat odlingslandskap med vidsträckta betesmarker. Bärbyområdet har stora värden och finns dokumenterat i den nationella planen för värdefulla odlingslandskap, bevarandeprogrammet för regionalt värdefulla odlingslandskap, ängs- och hagmarksinventeringen respektive ängs- och betesmarksinventeringen. Delar av Bärbyområdet utgör också Natura 2000-område. Strandskydd och generellt biotopskydd Kvillebäcken omfattas av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Längs vägsträckan kan finnas biotoper i jordbruksmark som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna, till exempel vattendraget Pansarkvillen, som till sin karaktär är ett öppet dike. Vattendraget rinner ut i Kvillebäcken, som omfattas av strandskydd. Artuppgifter Enligt uppgift från Artdatabanken finns fynd av gräshoppssångare inom utredningsområdet. Arten är inte upptagen i den nationella sammanställningen av rödlistade arter. Kulturmiljö Det omgivande landskapet klassas i kommunens ÖP som område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap. Flera mycket värdefulla kulturmiljöer ligger i nära anslutning till utredningsområdet, däribland Öxnäs by, Skändlaområdet och Säve kyrkeby. Intilliggande Bärby har också kulturhistoriskt värde som bygdens gamla tingsplats och Säves första skola. Samtliga kulturmiljöer omfattas av kommunens bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg. Det finns inga kända fornlämningar inom utredningsområdets gränser. Inom en radie om en kilometer från utredningsområdet finns dock ett större antal lämningar, främst boplatser och gravfält (se figur 2.3). Dessa är registrerade i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornminnesregister) som fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. 19

Rekreation och friluftsliv Området som omfattas av förstudien är litet i omfattning och har mycket små förutsättningar för rekreation och friluftsliv då det är starkt präglat av infrastruktur. Därtill omges vägen av aktiv jordbruksmark. Skyddade och skyddsvärda områden Hisingsleden är av riksintresse för kommunikationer. Vägen ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt och är av särskild nationell betydelse. Tuvevägen och Kongahällavägen är också av riksintresse för kommunikationer då de utgör anslutning till Göteborg City Airport, som är ett utpekat riksintresse. Inga riksintressen för natur- eller kulturmiljö, naturreservat eller Natura 2000- områden berörs direkt av föreslagen utbyggnad. Indirekt förbättras dock tillgängligheten till näraliggande natur- och kulturmiljöintressen för oskyddade trafikanter. Miljöbelastning och miljöpåverkan Inom utredningsområdet överskrids inga gränsvärden avseende miljökvalitetsnormer. Buller från vägtrafik har avgränsats och behandlas inte i förstudien då utbyggnaden av cirkulationsplatsen och gång- och cykelvägen inte påverkar eller förändrar bullersituationen negativt. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Topografin i området är svagt böljande. På den södra sidan om vägen finns en liten nivåskillnad mellan vägen och den intilliggande åkermarken. Enligt SGU:s jordartskarta är vägen anlagd på postglacial lera. På den nordöstra sidan om vägen rinner Kvillebäcken. En del av avrinningsområdet till bäcken ligger inom det studerade området. 2.5 Förorenad mark Inom utredningsområdet finns ingen identifierad förorenad mark. En misstanke finns dock att förorenad mark kan förekomma i området kring bensinstationen (numera automatstation) i korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen. På fastigheten längs Tuvevägens norra sida, som i nuläget används främst för uppställning av containrar med mera, finns ett antal fordon uppställda. Även här kan förorenad mark förekomma. 2.6 Naturresurser Inom utredningsområdet finns jordbruksmark på båda sidor om vägen. 20

3 Funktionsanalys 3.1 Funktionsmål Tillgänglighet Tillsammans med Kongahällavägen knyter Tuvevägen samman norra Hisingen och Kungälvs kommun (via Kornhallsfärjan och Rödbomotet), med övriga Hisingen och centrala Göteborg. Den är också en viktig förbindelselänk mellan Kongahällavägen och anslutande Hisingsleden, vilken är en kapacitetsstark trafikled som kopplar samman E6 med Torslanda och västra Hisingen med Frölunda och Mölndal, via Älvsborgsbron. Den har också en viktig funktion i det statliga vägnätet för godstransporter till/från Göteborgs hamn, som är Skandiaviens största hamn. Därtill har Hisingleden fått en mer betydande roll för personbilstrafiken i och med trängselskattens införande den 1 januari 2013. Vägen hade i april 2013 fått ett trafiktillskott om drygt 20 procent i jämförelse med april år 2012, genom överflyttning av trafik från radiella trafikleder till ringleder likt Hisingsleden. Tuvevägens strategiska lokalisering i förhållande till bland annat Göteborgs City Airport medför att en stor andel av trafikflödet längs Tuvevägen svänger in på Kongahällavägen. Detta leder till framkomlighetsproblem, främst för de trafikanter som ska svänga vänster in på, respektive ut från Kongahällavägen. Frånvaron av ett vänstersvängfält på Tuvevägen missgynnar till viss del också framkomligheten för den genomgående trafiken längs vägen. Sammantaget bidrar detta i förlängningen till en osäker trafikmiljö. Även för gång- och cykeltrafikanter är Tuvevägen idag en trafiksäkerhetsmässigt otrygg miljö. Gång- och cykeltrafiken blandas med biltrafiken på vägen, som i många fall också håller hög hastighet. Människor undviker därför att gå eller cykla på vägen. Tillgängligheten för dessa trafikanter måste därför betraktas som dålig. Inte minst barn och ungdomar har en starkt begränsad möjlighet att röra sig på egen hand i området. Med de ökande trafikflödena på Hisingsleden och med troligt ökande trafikflöden på övriga vägar, på grund av en växande befolkning i Säve och på Hisingen, kommer situationen för oskyddade trafikanter att vara fortsatt utsatt framöver. Tillgängligheten med kollektivtrafiken är i dagsläget bra, med både god turtäthet och två busshållplatser inom utredningsområdet. Tillgängligheten till hållplatserna är dock bristande på grund av avsaknaden av trafiksäkra gång- och cykelpassager över samt längs med vägarna i utredningsområdet. Detta missgynnar i förlängningen ett ökat resande med kollektivtrafiken. Tillgängligheten till busstrafiken kan också förbättras med en högre standard på hållplatsernas utrustning avseende väderskydd, plattform, tillgänglighetsanpassning etcetera. 21

3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Inom utredningsområdet har det inträffat relativt många trafikolyckor inom den senaste sexårsperioden, varav flera med allvarliga följder. Inga fotgängare eller cyklister har dock varit inblandade i någon av olyckorna. En trolig orsak är att det är få som överhuvudtaget går och cyklar inom utredningsområdet. Det är framförallt korsningen mellan Tuvevägen och Kongahällavägen som är riskfylld att passera som fotgängare eller cyklist då passager saknas. Här har också flera trafikolyckor med motorfordon inträffat, varav en dödsolycka mellan en motorcykel och en personbil. Korsningen mellan Tuvevägen och Hisingsleden är mer olycksdrabbad totalt sett, men här finns ljusreglerade gång- och cykelpassager som bidrar till en mer trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter. Potentialen för en minskad negativ miljöpåverkan från trafiken är till stor del beroende av ett ökat resande med kollektivtrafiken, gång och cykel, vilket i sin tur främjas av en god tillgänglighet till busshållplatser och gång- och cykelvägar. Avsaknaden av en gång- och cykelväg samt den bristfälliga tillgängligheten till busshållplatserna inom utredningsområdet, missgynnar ett ökat resande med kollektivtrafiken och därigenom även möjligheterna till en ökad fysisk aktivitet. Detta främjar vare sig miljön eller människors hälsa på lång sikt. 4 Projektmål Specifika mål för projektet är att: förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för trafiken i korsningen Tuve-vägen/Kongahällavägen. förbättra tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter utmed Tuvevägen. bidra till att skapa en sammanhängande och säker gång- och cykelförbindelse från norra Hisingen, via anslutande gång- och cykelvägnät, vidare söderut mot centrala Göteborg. 22

5 Tänkbara åtgärder 5.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen kommer även fortsättningsvis att ha ett framkomlighetsproblem och bidra till en osäker trafikmiljö. Frånvaron av en gång- och cykelväg medför att oskyddade trafikanter fortfarande kommer att sakna en sammanhängande och trafik-säker förbindelse längs Tuvevägen. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kommer därför inte att förbättras. Utifrån funktionsanalysens mål bedöms nollalternativet inte vara förenligt med målen för projektet och studeras därför inte vidare. 5.2 Analys enligt fyrstegsprincipen För planering av vägsystemet använder Trafikverket en metod, fyrstegsprincipen, för prövning av alternativa lösningar. Innan ny- och ombyggnad av infrastruktur föreslås ska alternativa lösningar analyseras och övervägas i fyra steg. I detta fall kan proble- Figur 5:1 Föreslagen sträckning för cirkulationsplatsen samt gång- och cykelvägen. 23

men med bristande framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet inte lösas med påverkans- eller effektiviseringsåtgärder enligt steg 1 och 2. För att uppnå projektmålen krävs därför förbättrings- och ombyggnadsåtgärder enligt steg 3 och 4. 5.3 Studerade alternativ En cirkulationsplats föreslås anläggas i korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen. För att minimera intrånget på bensinstationen föreslås att cirkulationens mittpunkt lokaliseras sydöst om korsningens nuvarande mittpunkt. Den asfaltsbelagda ytan kommer att ta cirka 15 meter i anspråk av den intilliggande åkermarken på vägens östra sida. Därtill föreslås anläggandet av en gång- och cykelväg längs den sydvästra sidan av Tuvevägen. Gång- och cykelvägen föreslås byggas separerad från vägen med en skiljeremsa. Vid korsningen med Hisingsleden måste gång- och cykelvägen passera flera körfält med hjälp av trafiksignaler. Här behöver den befintliga trafiksignalen för cyklister flyttas till anslutningen för den föreslagna gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen föreslås sedan följa Tuvevägen parallellt fram till den nya cirkulationsplatsen, där den passerar över Kongahällavägen väster om cirkulationen. Gång- och cykelvägen fortsätter därefter norrut, mellan Kongahällavägen och bensinstationen, varpå den ansluter till den befintliga gång- och cykelvägen norr om utredningsområdet. Passagen över Kongahällavägen behöver ordnas och ges en utformning som tillförsäkrar en trafiksäker överfart. Gång- och cykelvägen föreslås byggas enligt typsektionen i figur 5:2 med en bredd om 2,5 meter och en 3 meter bred skiljeremsa. Åtgärdsförslaget omfattar också att de befintliga belysningsstolparna byts ut och ny belysning anläggs på skiljeremsan mellan Tuvevägen och gång- och cykelvägen. Därtill föreslås att gång- och cykelvägens passage över Kongahällavägen kompletteras med belysning. Möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg på den norra sidan av Tuvevägen har studerats men valts bort, då den inte kan anslutas till befintliga gång- och cykelvägar i frånvaron av passager över Tuvevägen. Figur 5:2 Vägsektion. 24

Resandet från busshållplatsen Bärby Korsväg är lågt i dagsläget, framför allt till/från hållplatslägena längs Tuvevägen (se figur 2:2). Dessa föreslås därför utgå i samband med att gång- och cykelvägen anläggs. Hållplatslägena längs Kongahällavägen föreslås behållas. 5.4 Effekter och konsekvenser Tillgänglighet Den föreslagna cirkulationsplatsen förbättrar framkomligheten för vänstersvängande biltrafik i korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen. Även tillgängligheten för gående och cyklister förbättras i utredningsområdet, genom anläggandet av en gång- och cykelväg, med vilken de får ett eget trafikutrymme skiljt från biltrafiken. Detta gynnar i synnerhet barns och ungdomars tillgänglighet. Genom att de befintliga gång- och cykelvägarna binds samman ökar tillgängligheten i hela gång- och cykelnätet. Den föreslagna gång- och cykelvägen förbättrar också tillgängligheten till kollektivtrafiken, främst genom att hållplatsen Skändla Rös får en god tillgänglighet från norr. Trafiksäkerhet En cirkulationsplats i korsningen Tuvevägen/Kongahällavägen kommer att bidra till en säkrare trafiksituation för biltrafiken, genom förbättrad framkomlighet och en jämnare trafikrytm. Med separeringen av gång- och cykeltrafiken från biltrafiken längs Tuvevägen, samt en ny gång- och cykelpassage över Kongahällavägen, blir trafikmiljön också tydligare. Detta bidrar till att trafiksäkerheten förbättras för samtliga trafikslag, samt till en klart förbättrad trygghet för oskyddade trafikanter. Miljö och hälsa I området finns det en potential för överflyttning av resande, från bil till kombinationen cykel/kollektivtrafik. Detta skulle i sin tur bidra till en minskning av trafikens negativa miljöpåverkan, bland annat genom minskade utsläpp av luftföroreningar. Åtgärderna skapar också en säkrare och trevligare vägmiljö, vilket både ökar viljan samt möjligheterna att gå samt resa med cykel och kollektivtrafik. Detta bidrar både till förbättrad hälsa och fler tillfällen till rekreation för fotgängare och cyklister. Landskap I och med att gång- och cykelvägen föreslås lokaliseras i ett parallellt läge, på ett nära avstånd från Tuvevägen, kommer konsekvensen för landskapsbilden att vara liten. Detta gäller även för cirkulationsplatsen, då dess storlek har utformats med anpassning till omgivningen genom att utnyttja befintlig korsning i så stor utsträckning som möjligt. De föreslagna åtgärderna kommer att medföra att odlingsbar mark tas i anspråk. 25

Natur- och kulturmiljö Föreslagna åtgärder bedöms inte påverka Bärbyområdets stora natur- och kulturmiljövärden negativt, då cirkulationsplatsen samt gång- och cykelvägen ligger utanför detta område. Tillgängligheten till natur- och kulturmiljövärdena förbättras dock för oskyddade trafikanter. Det strandskyddade området kring Kvillebäcken berörs inte av föreslagen utbyggnad, då föreslagna åtgärder i huvudsak är förlagda till den sydvästra sidan av Tuvevägen. Cirkulationsplatsens intrång på vägens östra sida berör inte heller det strandskyddade området. För förlängningen av Pansarkvillens kulvertering krävs en anmälan om vattenverksamhet. Byggnadstekniska förutsättningar De geotekniska förhållandena i området, med lera och korsande av vattendrag, medför risk för sättningar. Geotekniska undersökningar rekommenderas för att utreda markförhållandena inom området. Där den nya gång- och cykelvägen skär av befintliga dag- och dränvattenledningar som ansluter till Tuvevägens befintliga diken, föreslås att de befintliga ledningarna ansluts till det nya dagvattensystemet. I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet krävs samråd med berörda sakägare och aktuella myndigheter angående det befintliga markavvattningsföretaget. Där gång- och cykelvägen utförs över befintligt vattendrag ska kulverteringen av detta förlängas. Befintlig markförlagd högspänningskabel kan komma i konflikt med gång- och cykelvägen, vilket föranleder ett behov av samråd med ledningsägaren. Förorenad mark I utredningsområdets norra del finns risk att förorenade massor förekommer i marken på platsen för bensinstationen, samt inom den fastighet som bland annat används för uppställning av containrar och arbetsfordon. Förutom att de eventuellt förorenade massorna kan innebära en potentiell risk för människor och miljö, kan f örekomsten av förorenade massor orsaka förseningar eller fördyringar i utbyggnaden. 5.5 Kostnader En översiktlig beräkning visar att totalkostnaden för att bygga en cirkulationsplats samt gång- och cykelväg längs Tuvevägen, uppgår till cirka 7,2 miljoner kronor i 2012 års prisnivå. Detta belopp inkluderar föreslagna förändringar av belysningen i utredningsområdet. 26

6 Riskhantering Tuvevägen har inskränkningar för transporter av farligt gods som inte får föras längs vägen. Ett undantag mot förbudet för transporter av farligt gods gäller dock för transporter där Tuvevägen utgör kortast lämpliga väg till/från av- och pålastningsplatser, enligt punkt 2 föreskrift 14 TFS 2011:79. Det kan därför förekomma förhållandevis många fordon med farligt gods på den aktuella vägsträckan i och med dess funktion som förbindelseväg till Säve flygplats. Närliggande Hisingsleden/Norrleden och väg E6 är dock primära transportvägar för farligt gods. Konsekvenserna för människor av en olycka med farligt gods kan bli relativt stora, med till exempel Bärby skola på nära avstånd. Med cirkulationsplatsen i korsningen Kongahällavägen/Tuvevägen ökar dock trafiksäkerheten för alla trafikslag, vilket också minskar risken för olyckor med farligt gods i viss utsträckning. Bensinstationens tankar och cisterner kommer inte i konflikt med byggandet av cirkulationsplatsen och gång- och cykelvägen. 7 Måluppfyllelse De föreslagna åtgärderna uppfyller uppställda projektmål samt nationella och lokala mål. Framkomligheten och trafiksäkerheten för trafiken förbättras i korsnignen Tuvevägen/Kongahällavägen. Därtill förbättras tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter utmed Tuvevägen, samtidigt som en sammanhängande gångoch cykelförbindelse skapas mellan Säve och den södra delen av Hisingen. Även tillgängligheten till flygplatsen förbättras. En utbyggnad av en gång- och cykelväg på sträckan bidrar också till genomförandet av Göteborgs Stads cykelprogram. Förbättringar av gång- och cykelnätet bedöms medverka till ett jämställt transportsystem då det på ett likvärdigt sätt svarar mot kvinnors respektive mäns behov. Om förbättringarna leder till att fler människor går och cyklar medverkar de också till förbättrad miljö och hälsa. 27

8 Samråd Under arbetet med förstudien har flera samråd genomförts. Berörda fastighetsägare Ett förenklat samråd har hållits med berörda fastighetsägare. Framförda synpunkter har noterats för den fortsatta planeringsprocessen. Göteborgs Stad Kommunen vill ta del av ritningarna för åtgärdernas utformning för att kunna upprätta ett nytt arrendeavtal. Bärby 1:18 Fastighetsägaren önskar bibehålla in-/utfarterna till fastigheten både via Tuvevägen och Kongahällavägen. Bärby 2:2 Fastighetsägaren önskar att tillträde till åkermarken säkerställs samt att befintlig avloppsledning under Tuvevägen bevaras. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Per Carlberg, 2012-10-04 Ett tidigt samråd har hållits med länsstyrelsen där förutsättningarna i området presenterades. Länsstyrelsen såg inga andra frågor som särskilt ska beaktas på annat sätt än vad skyddsbestämmelserna kräver. Västtrafik Ett tidigt samråd har hållits med Västtrafik gällande resandeunderlag och framtida trafikering av de olika hållplatserna i utredningsområdet. 9 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Kompletteras efter samråd. 28

10 Fortsatt arbete Samrådshandlingen ska efter samrådstiden kompletteras med en samrådsredogörelse. En förslagshandling ska sedan översändas till Länsstyrelsen i Västra Götaland för yttrande samt beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) enligt Miljöbalken 6 kap 4. Efter länsstyrelsens beslut fattar Trafikverket beslut om fortsatt arbete, vilket redovisas i en beslutshandling. Gång- och cykelvägen passerar vattendraget Pansarkvillen, vilket kräver en anmälan om vattenverksamhet i den fortsatta väg- och planeringsprocessen. Provtagning avseende misstanken om förorenad mark kommer att utföras i kommande skeden av planerings- och projekteringsarbetet. Geotekniska undersökningar rekommenderas för att utreda markförhållandena inom området. Samråd bör också hållas med ledningsägaren för den markförlagda högspänningskabeln. Källförteckning Artdatabanken Cykelprogram för Göteborg, 1999 Länsstyrelsen i Västra Götaland Nationell vägdatabas (NVDB) Statistiska centralbyrån STRADA Trafikverket Västtrafik Översiktsplan för Göteborg, 2009 29

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se