Divisionsplan. Luleå 2011-12-20



Relevanta dokument
Handlingsplan för kompetensförsörjning

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Bildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Nationella jämställdhetsmål

Nässjö kommuns personalpolicy

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Kulturen i Örnsköldsvik

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

Jämställdhets- och mångfaldspolicy Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Sensus inkluderingspolicy

Verksamhetsberättelse 2012 Regional utveckling

Inriktning 2016 för Kultur i Halland

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Socialdemokraterna i Mora

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling

Arbetsgivarens plan för likabehandling

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Divisionsplan

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Norrbottens läns landsting 2014

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv Antagen av KS

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Landstingsplan Antagen av landstingsfullmäktige , 59 Dnr LD14/01427

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Vi växer för en hållbar framtid!

Foto: Mattias Johansson

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Detaljbudget 2016 Göteborgs botaniska trädgård

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Internationellt program för Karlshamns kommun

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsplan

SVT:s policy för mångfald och likabehandling

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Strategisk plan

Basenhetsplan 2012 Norrbottens museum

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Personalpolitiskt program

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Mångfaldsplan för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

NLL Norrbottens läns landsting 2014

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Transkript:

Divisionsplan 2012 Luleå 2011-12-20 Stefan Svärdsudd Bitr landstingsdirektör Elisabeth Lax Divisionschef

Omvärld Division Kultur och Utbildnings verksamhet blir allt tydligare relaterad inte bara till omvärldens ekonomiska villkor, förutom till kultur och utbildningssektorernas villkor, utan också till allt fler verksamhetsområden. Naturbrukskolornas relation till respektive branschers villkor är oomtvistligt. Att skapa attraktiva livsmiljöer i länet och att stärka infrastrukturen är avgörande för tillväxten. Infrastrukturutveckling både när det gäller gods- och persontransporter liksom infrastrukturutveckling av kulturverksamheter är nödvändiga för framtiden. För närvarande finns en demografisk situation i Norrbotten med minskad befolkning och ett ökande antal äldre. Att vända den mångåriga befolkningsminskningen kräver avgörande insatser för de unga när det gäller mångfald, utbildning och arbetstillfällen. Att Norrbotten blir ett län som välkomnar alla - besökare, inflyttande och återvändare - utgör en av grunderna för en stärkt befolkningsutveckling. Den pågående samhällsomvandlingen i flera av Norrbottens kommuner och hur den kommer att hanteras spelar en avgörande roll för Norrbottens framtid. Kulturens betydelse i denna utveckling blir allt tydligare uttalad. Avgörande för Norrbottens framtid blir även besluten om regionutvidgning som beräknas komma vid årsskiftet 2012-2013. En delrapport i regionutvidgningsfrågan kommer vid årsskiftet 2011-2012. Digitaliseringens utveckling skapar nya ekonomiska behov i Norrbotten för investeringar som även dessa är nödvändiga för den kulturella infrastrukturen och för möjligheterna att bibehålla en levande kultur. Kultursektorn utvecklas och förändras lokalt, regionalt och nationellt. Landstinget arbetar sedan 1 januari 2011 enligt kultursamverkansmodellen. Norrbotten har fått sin första Kulturplan för 2011-2013. Samverkan med kommunerna har stärkts. Arbetet har väckt nationell uppmärksamhet och innebär ett nationell fokus på Norrbottens arbete med kultur. Landstinget fördelar i modellen medel som tidigare fördelats av staten till verksamheter i Norrbotten. En ny myndighet för kulturanalys har inrättats under året som kommer att medföra utvecklingsbehov och möjligheter för utvärdering och uppföljning för divisionen. Tillsammans med Landstingsplanen för 2012-2014 utgör Kulturplanen det styrdokument som genomsyrar divisionsplanen. Naturbruksskolornas verksamheter utvecklas vidare utifrån Gymnasiereformen Gy 2011 och den nya skollagen. Den stora frågan om avgifterna till Statens Pensionsverk (SPV) har inte fått sin nationella lösning. Rekryteringsbasen för våra skolor speglar den demografiska situationen i Norrbotten och de konsekvenser som minskad befolkning och förskjutning mot högre åldrar innebär. Följden blir också att kulturin- 2

satser inom vård, omsorg och rehabilitering samt i förebyggande syfte får en ökande betydelse. Antalet ungdomar som söker sig till gymnasieskolans naturbruksprogram minskar över hela landet och det gäller i synnerhet i Norrbotten. Ungdomar tenderar att söka sig till högskoleförberedande program eftersom det råder brist på kunskap om att elever vid naturbruksutbildningarna också har möjlighet att erhålla grundläggande högskolebehörighet. Hela naturbruksbranschen står inför stora utmaningar genom ökad konkurrens om arbetskraft med andra branscher i länet, strukturrationaliseringar inom lantbruket och ett ökat behov av diversifiering av lantbruksföretag till andra verksamhetsområden exempelvis entreprenad, turism och grön omsorg. I oktober 2011 övertog Länsstyrelsen i Norrbotten det regionala Barentsordförandeskapet vilket sträcker sig över två år. För divisionen innebär ordförandeskapet större fokus på samarbeten inom Barentsregionen. Verksamhetsbeskrivning Division kultur och utbildning har det samlade ansvaret för landstingets insatser inom kultur och naturbruksutbildning. Inom kulturområdet finns basenheterna Norrbottensmusiken, Norrbottens museum och Norrbottens Länsbibliotek. Dessutom har landstinget avtal med Luleå kommun för driften av stiftelsen Norrbottensteatern samt med Piteå kommun för Dans i Nord. Piteå kommun och Luleå kommun medfinansiera även delar av Norrbottensmusikens verksamhet. Naturbruksutbildning bedrivs av landstinget vid Grans Naturbruksskola i Öjebyn och Kalix Naturbruksgymnasium. Divisionen arbetar med stöd till och uppföljning av verksamheter, med remissarbete, deltagande i utvecklingsprojekt, verksamhets- och projektbidrag till folkbildning, folkhälsoprojekt med folkbildande insatser, föreningar och organisationer samt riktade kulturinsatser för särskilda projekt, länskonsulenter för konst, teater, dans, ungdomsmusik och hemslöjd. I och med kultursamverkansmodellen har divisionen fått ett ansvar gällande regionalt filmresurscentra som är en del av Filmpool Nord. Särskilt arbete bedrivs inom området kultur och hälsa. Divisionen ska ta egna initiativ i projekt av särskilt intresse för utvecklingen i länet och vara ett stöd och en samtalspartner för länets kommuner och kulturarbetare. Divisionen handlägger också landstingets kulturstipendier Rubus Arcticus, Heders- och förtjänststipendium samt Idrottsstipendier. Divisionen har ansvar för landstingets konst. 3

Vision (Ur Landstingsplan 2012-2014) Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Inriktning för 2012 Öka tillgängligheten till kultur genom att verka för en stabilare infrastruktur som ger möjligheter för alla i Norrbotten att ta del av och delta i ett brett kulturutbud av hög kvalitet inom alla kulturområden fördelat över länet De kulturpolitiska insatserna bidrar till regionens utveckling och tillväxt, förtydligar kulturens roll och förstärker visionen om ett bra liv i Norrbotten Barn och ungdomar erbjuds ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet Naturbruksskolornas verksamheter utvecklas till de förändrade förutsättningar som den nya gymnasiereformen och skollagen innebär De grundläggande målen för divisionens verksamhet finns formulerade i landstingsplanen för 2012-2014. Attraktiv region Norrbottningarna ska känna stolthet och en stark samhörighet med sitt län och vara del av den regionala utvecklingen. Den enskilde norrbottningen och dennes engagemang har avgörande betydelse för länets utveckling. Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Norrbotten ska vara ett gott län att leva i. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid företagsetableringar, skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väljer bosättningsort. Inom turismnäringen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Ett redskap för att utveckla attraktiv region är kultursamverkansmodellen och Norrbottens kulturplan. Jord- och skogsbruket i länet är en av basnäringarna och genom att vårda det öppna landskapet, skapa möjligheter för turism samt producera och förädla livsmedelsråvaror och skogsråvaror bidrar detta till en attraktiv region. Detta förutsätter även en god kompetensförsörjning av välutbildad arbetskraft samt kompetensutvecklande insatser. Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Länet utgör en fjärdedel av landets yta och hyser endast 2,8 procent av landets befolkning. Varje del av länet har sin unika prägel. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att 4

med länets olikheter som tillgång skapa en stark, gemensam och hållbar utveckling för länet. Mångfaldsperspektivet är en mycket viktig faktor för en attraktiv region och divisionen arbetar med att på bästa sätt utveckla och tillvarata mångfalden (enligt Diskrimineringsombudsmannens definition) i länet. Avstånden och befolkningsstrukturen innebär en särskild utmaning när det gäller tillgängligheten till kultur. Divisionen stöder kulturplanens slutsatser att en förstärkning av kulturens infrastruktur behöver göras för att öka tillgängligheten och möjligheten till delaktighet i kulturlivet. Likaså behövs en levande institutionsverksamhet med samarbete även mellan våra institutioner. Under 2012 fortsätter divisionen, tillsammans med flera aktörer, arbetet med två större utvecklingsprojekt: Kraftcentrum för ny musik samt Konstmuseet i norr. En länsövergripande strategi gällande kulturella och kreativa näringar, framtagen under senhösten 2011 tillsammans med flera aktörer, ska byggas på med en handlingsplan. För 2012 har divisionen nedanstående delmål. Genomgående finns ett jämställdhetsperspektiv så att samtliga mål har utgångspunkten lika villkor för män och kvinnor, flickor och pojkar. Divisionens verksamhet främjar demokrati, jämställdhet och mångfald. Vi Delmål fortsätter att utveckla och fördjupa vårt samarbete med länets kommuner. Samtidigt skapas också nya former för dialog med civilsamhälle och enskilda kulturutövare stärker varumärket Norrbottens läns landsting/kultur och utbildning internt och externt stödjer arbetet med de nationella minoriteternas kultur, historia och utveckling förbättrar kopplingen mellan mål och verksamhetsuppföljning samt ökar mätbarheten i målen har minst en aktivitet per basenhet och/eller ökar antalet projekt med minst ett per basenhet gällande läns- och landsövergripande/internationellt arbete med fokus på Barentssamarbete har minst en aktivitet med mångfald i fokus per basenhet riktar specifikt minst 30 procent av programutbudet och/eller 30% av den totala budgeten till barn och unga (gäller ej skolorna) 5

utvecklar samarbetet med naturbruksbranschen via skolornas lokala programråd för att stärka attraktionskraften och öka samsynen om naturbruksutbildningarnas innehåll inleder arbetet med barn och ungastrategi utifrån ungdomsremissen genomförd oktober 2011 http://www.nll.se/upload/ku/stku/kulturplaner/ungdomsremiss. pdf samt formaliserar ett länsungdomsråd ökar våra länskulturinstitutioners samverkan utvecklar arbetet med ett Kraftcentrum för ny musik och Konstmuseet i norr utvecklar samarbetet med andra samhällsområden, särskilt gällande kulturella och kreativa näringar* samt samhällsplanering** * Tillväxtverkets definition: Begreppet kulturella och kreativa näringar innefattar områdena arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande. ** Samhällsplanering handlar om att skapa och utforma det framtida samhället. Planerare påverkar utformningen av städer och stadsliv, landsbygder och regional utveckling, ekonomi och miljö, kultur och befolkning utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Definition enligt kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet 6

Mått Mål Nuläge Nuläge Tillgänglighet och delaktighet för samtliga målgrupper Länsverksamhet i länets samtliga 14 kommuner. 2009: Norrbottensmusiken 14 st Norrbottensteatern 13 st Dans i Nord 14 st Norrbottens museum 14 st Norrbottens Länsbibliotek 14 st Hemslöjdskonsulenter 12 st Konstkonsulent 7 st Film, regionalt resurscentra 14 st Tillgänglighet och delaktighet för målgruppen barn och unga (0-20 år. Film 0-25 år) a) Länsverksamhet för barn och unga i länets samtliga 14 kommuner. 2009: Norrbottensmusiken 14 st Norrbottensteatern 13 st Dans i Nord 14 st Norrbottens museum 11 st Norrbottens Länsbibliotek 14 st Hemslöjdskonsulenter 2 st Konstkonsulent 3 st Film, regionalt resurscentra, 14 st 2010: Norrbottensmusiken 14 st Norrbottensteatern 14 st Dans i Nord 13 st Norrbottens museum 14 st Norrbottens Länsbibliotek 14 st Hemslöjdskonsulenter 14 st Konstkonsulent 10 st Film, regionalt resurscentra 14 st 2010: Norrbottensmusiken 14 st Norrbottensteatern 13 st Dans i Nord 12 st Norrbottens museum 10 st Norrbottens Länsbibliotek 14 st Hemslöjdskonsulenter 1 st Konstkonsulent 9 st Film, regionalt resurscentra 14 st b) Minst 30% av programutbudet och/eller 30% av den totala budgeten riktar sig specifikt till barn och unga (gäller ej skolorna) * b) Norrbottensmusiken 51% Norrbottensteatern 18% Dans i Nord 69% Norrbottens museum 9% Norrbottens Länsbibliotek 40% Hemslöjdskonsulenter saknas Konstkonsulent- saknas Film, regionalt resurscentra 40% b) Norrbottensmusiken 52% Norrbottensteatern 26% Dans i Nord 68% Norrbottens museum 11% Norrbottens Länsbibliotek 40% Hemslöjdskonsulenter 25% Konstkonsulent 40% Film, regionalt resurscentra 45% Kulturpåverkan för målgruppen barn och unga (0-20 år) Nöjd-Kund-Analys (NKA) Norrbottens museum Norrbottensmusiken Naturbruksskolornas attraktionskraft Antal samråd med branschens lokala programråd Antal samråd med konstnärliga referensgrupper på regional nivå Kulturens roll ur ett tillväxtperspektiv Ett samråd/ länskulturverksamhet i minst 5 av länets 14 2011: 3 av 14 kommuner 85% Saknas Antal årselever Grans 200, 2010: Kalix 143, Grans 204, 5 Kalix 105 ** 2011: Kalix 125, 5 Grans 206 3 samråd Grans 2010: Grans 2 Kalix 3 4 samråd Kalix 2011: Grans 1 Kalix 3 Minst fyra 2010: 3 2011: 4 Starta/vidareutveckla minst ett projekt inom kulturella och kreativa näringar som syftar till långsiktig hållbarhet * för 2011 var målet formulerat: Minst 30% av verksamheten riktar sig till barn och unga. Siffrorna för 2009 och 2010 anger i flesta fall besökare/användare men kan också innehålla personal samt andra resurser. ** påverkande faktorer är till exempel den demografiska situationen Information/kommunikation Divisionens informations- och kommunikationsarbete präglas av öppenhet och hög servicenivå såväl regionalt som nationellt och internationellt. 7

Den stora utmaningen under 2012 ligger i att tillsammans med basenheterna kommunicera frågorna om kulturplanens genomförande hos kommuner, institutioner, civilsamhälle, nationella myndigheter inom kulturområdet och allmänheten. Inom skolområdet väntar ett viktigt arbete med marknadsföringen för att trygga framtida rekrytering till utbildningarna. 2012 står Norrbotten som värd för kultursamarbetet inom Barentsregionen vilket leder till speciella insatser inom kommunikationsområdet. Sammantaget kräver detta att divisionens organisation och verktyg inom information, kommunikation, media och marknadsföring samordnas och vässas under året. Vi Delmål färdigställer divisionens kommunikationsplan och tillhörande strategier utvecklar webben utifrån divisionens behov God Hälsa Divisionen ska främja arbetet med att kultur används som en resurs och ett komplement till traditionell vård och medicin samt aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsa/hälsoutveckling hos länets befolkning. Vi Delmål ökar kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa och hur kultur kan användas som verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering ökar kunskapen om hur ett aktivt förenings- och kulturliv kan främja god folkhälsa färdigställer en plan för kultur och hälsa med tillhörande strategier arbetar för att på ett konkret sätt förverkliga kopplingen till kultur inom vård, omsorg och rehabilitering har minst två aktiviteter/basenhet med kultur och hälsa i fokus 8

Mått Mål Nuläge Kunskapsspridning om kopplingen kultur hälsa a) Nå samtliga NLL:s divisionsledningsgrupper. 75 % a) Saknas b) Nå samtliga ledamöter i landstingsfullmäktige. b) 76% Stark ekonomi Divisionens ekonomiska verksamhet är ett verktyg för utveckling och styrning av arbetet inom divisionen. Divisionen tar aktivt hänsyn till omvärldsfaktorer som inverkar på ekonomin. Det är därför av största vikt att verksamheterna inte förbrukar mer resurser än vad som är tillgängligt inom ramar och budget. För att kunna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet måste den ekonomiska redovisningen vara korrekt, lättbegriplig, lättillgänglig och aktuell så att ansvariga har nödvändig information för sin styrning. Divisionen strävar efter att nyttja digitala mötesmöjligheter för att minska antalet resor. Kulturplanens ekonomiska ställningstaganden beaktas i divisionens arbete. Basenheterna fortsätter arbeta med extern finansiering i projekt och uppdrag. Naturbruksskolorna arbetar enligt beslut från 2010 med finansieringsperiod 2010-2014 där underskott ska hanteras med slutresultat ekonomi i balans vid årets slut 2014. Vi Delmål bedriver divisionens verksamhet kostnadseffektivt ser till att resultatet för divisionen och basenheterna är minst +- 0. Naturbruksskolorna hanterar årligt underskott och följer den uppgjorda planen håller alla investeringar inom beslutade ramar och prövar dessa ur ett jämställdhetsperspektiv verkar för att kulturplanens ekonomiska prioriteringar får ett genomslag i budgeten 9

Mått Mål Nuläge oktober 2011 Ekonomiska resultatmål för skolorna Ekonomiska mål Ekonomiskt mål, miljömål Båda skolorna ska uppvisa positivt resultat 2012 Alla basenheter uppnår nollresultat eller överskott Minst 20% av alla möten som kräver resor ska ske digitalt Prognos okt: Underskott med 4 600,0 tkr Alla utom skolorna uppfyller målet 2011 Saknas Investeringar Den totala investeringsramen för divisionen 2012 uppgår till 5 700 tkr. I denna ram ingår medel för konstinköp med 500 tkr, för övriga investeringar 5 000 tkr varav 3 000 tkr avser engångsbelopp. Inom den totala ramen finns också 200 tkr avsatta för akuta investeringar. Alla investeringsobjekt behandlas ur ett jämställt perspektiv. Den treårsplan vi har för investeringar uppdateras för varje nytt år. Resursram Landstingsbidraget vid ingången av 2012 är 107 205,8 tkr vilket fördelas på följande sätt till divisionens verksamheter. Basenhet Landstingsbidrag (tkr) Grans Naturbruksskola* 1 015,3 Kalix naturbruksgymnasium* 1 015,3 Norrbottens Museum 20 805,0 Norrbottensmusiken ** 15 079,8 Länsbiblioteket 2 103,3 Kulturbidrag 52 443,7 Gemensam administration + projekt 14 743,4 Summa 107 205,8 * Landstingsbidraget som går till naturbruksskolorna ska användas till regionalt utvecklingsarbete inom naturbruksnäringarna ** I summan ingår det regionala verksamhetsbidraget till Piteå Kammaropera med 1 581,0 tkr, till Norrbottens Kammarorkester med 1 949,0 tkr samt till Norrbotten NEO med 1 500,0 tkr Budget 2012 Resultaträkning (mkr) Budget Prognos. Utfall 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter 226,0 226,0 209,6 Varav landstingsbidrag 107,2 96,0 94,3 Varav övriga intäkter 118,8 130,0 115,3 Verksamhetens kostnader -223,4-224,0-210,0 Varav personalkostnader -102,4-99,0-106,9 Varav övriga kostnader -121,0-125,0-103,1 Resultat före avskrivningar 2,6 2,0-0,4 Avskrivningar -2,6-2,0-2,0 Resultat 0,0 0,0-2,4 10

Internkontroll Säkerställa att målen i divisionsplanen följs upp och rapporteras i enlighet med tidsplanen samt vid negativ avvikelse omgående vidta åtgärder Tre områden blir föremål för särskild kontroll: uppföljning av utbetalade bidrag, resor, kontroll av kunskap om upphandlingskrav och rutiner. Engagerade medarbetare Chefer och medarbetare utgör tillsammans varandras arbetsmiljö och medverkar gemensamt till att skapa en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Divisionens chefer engagerar medarbetarna med ett gott ledarskap som utvecklar och tar tillvara medarbetarnas kompetens. I dialog med medarbetarna motiverar cheferna arbetet mot verksamhetens mål samtidigt som medarbetarna också tar ansvar för att uppnå dessa. Kompetensutveckling utifrån målen ska vara en naturlig del av verksamhetsutvecklingen för chefer och medarbetare oavsett kön. Samverkansavtalets intentioner genomsyrar alla verksamheter. Delmål Arbetsplatserna inom divisionen har en god arbetsmiljö anpassad till både kvinnors och mäns behov där varje medarbetare och chef känner engagemang Divisionens chefer engagerar medarbetarna med ett tydligt och modigt ledarskap samt utvecklar och tar tillvara både de kvinnliga och manliga medarbetarnas kompetens Medarbetare tar ansvar för egen kompetensutveckling Divisionens medarbetare har kunskap om verksamheternas mål och bidrar till att dessa uppfylls En tydlig lönebildningsprocess präglar hela divisionen genom att a) årliga medarbetarsamtal genomförs b) alla medarbetare har dokumenterade kompetensutvecklingsplaner c) årliga lönebildningssamtal, kopplade till kända lönekriterier, genomförs 11

Arbetsplatsen präglas av hög frisknärvaro. Mer än 75 procent av medarbetarna har inte mer än 5 dagars sjukfrånvaro under den senaste 12 månadersperioden Varje arbetsställe har en god arbetsmiljö med delaktighet, respekt och en öppen och rak kommunikation mellan alla anställda Värdegrundsarbetet i divisionen fortsätter 2012 Genomföra planerade och förberedda arbetsplatsträffar minst en gång per månad när verksamhet bedrivs Tidiga rehabiliteringsåtgärder vid sjukdom Avstämning av genomförandeplaner sker inom respektive verksamheter vid minst två tillfällen under 2012 Mått Mål Nuläge Dynamiskt fokustal, arbetsstillfredsställelse 75* samt positiv utveckling 2010: 69,8 2011: 71,5 Medarbetarnas kännedom om verksamhetens mål, målkvalitet 65 samt positiv utveckling 2010: 62,3 2011: 63,9 Ledarskap 72** samt positiv utveckling 2010: 69,3 2011: 71,3 Frisknärvaro *** 75% 2010: 72% 2011: 68% *Sammanvägt värde av medarbetarnas egenskattade hälsa samt hur processerna effektivitet, delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling, ledarskap och medarbetarskap på arbetsplatsen fungerar ** Sammanvägt värde av medarbetarnas uppfattning om närmaste chef; tydlig kommunikation, konsekvent agerande, tydlighet att nå arbetsplatsens mål och förändringsbenägenhet ***Andelen medarbetare, fast och tidsbegränsat anställda, som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden, 101101-111031. Jämställdhetsintegrering Norrbottens läns landsting har genomfört stora utbildningsinsatser och arbetar aktivt vidare för att på alla plan verkställa en jämställdhetsintegrering. Divisionen avser att arbeta under 2012 med fokus på integrering inom områdena: löner, rekrytering, investeringar och rehabiliteringsinsatser Verksamhetsförlagd utbildning och samarbeten med universiteten Skolorna samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet i projekt och fristående högskolekurser. Norrbottensmusiken har kontinuerliga samarbeten med musik- och kompositionsutbildningarna vid LTU, Piteå Musikhögskola, Örebro Musikhögskola, Kungliga Musikhögskolan och Visby Tonsättarskola. 12

Miljöarbetet Miljöarbetet ska följa landstingets fastslagna miljöpolicy och fokusera på hållbara insatser inom de tre huvudområdena energi, transporter och produkter och följa verksamhetsansvaret på alla nivåer. Miljöarbetet ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten och ingå som en naturlig del i arbetet. Divisionen strävar efter att nyttja digitala mötesmöjligheter för att minska antalet resor. Arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöarbetet ska vara systematiskt, främja hälsa och förebygga ohälsa. Under 2011 har ett kvalitetssäkringsarbete genomförts för att beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Riskbedömning ska göras och dokumenteras på alla arbetsplatser. Med riskbedömningar som underlag ska en handlingsplan tas fram under 2012 som syftar till att förebygga risker i arbetet. Säkerhetsarbetet Säkerhetsarbetet ska bedrivas med ett helhetsperspektiv. Säkerhetsprocessen ska bidra till att skapa en trygg och säker miljö, säkerställa den dagliga driften, skydda verksamhet och förebygga risker. Målen ska nås genom att chefer och personal har kunskap om landstingets och divisionens säkerhetsarbete. Under 2012 ska en gemensam process för avvikelsehantering utarbetas och riskbedömningar genomföras. Personalförsörjning Inom division Kultur och utbildning kommer 18 procent av medarbetarna att nå 65 år och pensionsålder de närmaste 10 åren. För de flesta kan återbesättning ske med normalt rekryteringsförfarande. 22 procent av gymnasielärarna på naturbruksskolorna når pensionsålder inom 10 år. Skolorna har ett uppdrag att analysera framtida rekryteringsbehov av gymnasielärare utifrån utgångspunkterna ny skolreform från hösten 2011, minskande ungdomsgrupper och pensionsavgångar. Bilagor Mångfalds/likabehandlings- och Jämställdhetsplan 2012. Faktaunderlag kvinnor och män, oktober 2011. 13

Samverkan Divisionsplanen har behandlats i samverkan med fackliga organisationer i divisionens utvecklings- och samverkansgrupp den 4 november och 15 november 2011. 14

Bilaga Mångfalds/likabehandlings - och jämställdhetsplan Mångfalds/likabehandlings- och jämställdhetsplan 2012 Mångfaldsplan 2012 Mångfald och likabehandling är grundläggande för framgång i konkurrens om framtida arbetskraft, god attraktionskraft som arbetsgivare och regional utveckling. Med mångfaldsarbete avses att bryta kategoritänkande och skapa ickediskriminerande arbetsplatser som ger medarbetare möjlighet till arbete och utveckling efter förmåga, intresse och förutsättningar. Medarbetarnas vilja och förmåga till lärande och förnyelse har stor betydelse för verksamhetens utveckling. För att Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region och norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla ska divisionen medverka till att skapa attraktiva livsmiljöer och mångfald. Mångfalds- och likabehandlingsarbete är viktig för kompetensförsörjning genom att ta tillvara kulturutövare, arbetskraft och locka studerande med annan etnisk bakgrund än den svenska attraktiv region genom att attrahera kulturutövare, framtida arbetskraft och studerande Mål 2012 Divisionen ska följa landstingets riktlinjer för mångfald, likabehandling och jämställdhet samt den nya diskrimineringslagen från 1 januari 2009. Divisionens chefer ska utbildas för att ha kunskap om diskrimineringslagstiftningen Mångfald och likabehandling ska ses som en självklarhet i det dagliga arbetet. Alla anställda, elever eller arbetssökande ska känna sig välkomna oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2012 ska en mångfaldsaktivitet riktad till all personal genomföras Uppföljning Mångfaldsplanen ska årligen följas upp. 15

Jämställdhetsplan 2012 Jämställdhet i arbetslivet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor. En viktig förutsättning för att nå jämställdhet är att makt och ansvar fördelas lika mellan kvinnor och män. Mål Divisionen ska följa landstingets riktlinjer för mångfald, likabehandling och jämställdhet samt diskrimineringslagen från 1 januari 2009. Jämställdhetsarbetet syftar till En jämn fördelning mellan kvinnor och män bland chefer Att löneskillnader som beror på kön inte ska accepteras En jämn könsfördelning inom olika yrkeskategorier a) dominansen av kvinnor behöver brytas inom grupperna assistenter, djur- och jordbruksarbetare, handläggare och städerska/lokalvårdare b) dominansen av män behöver brytas för musiker Att erbjuda deltid som en möjlighet Att kvinnor och män ska ha lika goda möjligheter till föräldraledighet och vård av barn Att sjukfrånvaron minskas med särskilt fokus på den kvinnliga sjukfrånvaron Att alla chefer, kontaktpersoner samt ett skyddsombud/basenhet ska erhålla utbildning för hantering av sexuella trakasserier Uppföljning Jämställdhetsplanen ska årligen följas upp. 16

Faktaunderlag kvinnor och män oktober 2011 Divisionen har 223 fast- och vikarieanställda medarbetare av vilka Bilaga 125 är kvinnor (56 procent) och 99 män (44 procent). Medelåldern för kvinnor är 46 och män 47 år. För fast anställd personal är andelen kvinnor 54 procent och medellönen 94 procent av männens löner. Löneandelen, kvinnors medellön dividerad med männens medellön: År 2011 År 2010 År 2009 År 2006 År 2003 94 % 94 % 93 % 95 % 92 % 2011 2010 2009 Fast anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 110 93 106 96 101 91 Medellön kronor 26925 28786 26094 27870 25316 27308 Medelsysselsättningsgrad 0,94 0,96 0,94 0,96 0,94 0,97 Chefer, ordinarie Verksamhet Kvinnor Män Enhetschefer Grans naturbruksskola 3 0 Kalix naturbruksgymnasium 1 2 Norrbottensmuseum 2 3 Norrbottensmusiken 1 2 Norrbottens Länsbibliotek 0 0 Delsumma 7 7 Divisionens kansli, 0 2 utan personalansvar Delsumma 7 9 Verksamhetschefer 1 3 Divisionschef 1 0 Summa 9 12 Andel 43% 57% 17

Bland enhetschefer med personalansvar är andelen kvinnor 50 procent. Kvinnliga enhetschefers medellön dividerad med männens medellön är 98 procent, kvinnor 34 347 kronor och män 35 235 kronor. Yrkeskategorier Kategori 2011 2010 2009 Antal Kvinnor Antal Män Antal Kvinnor Antal Män Antal Kvinnor Antal Män Antikvarie 9 6 8 5 7 5 Assistent * 11 1 12 1 10 1 Djur- och jordbruksarbetare 8 4 7 4 8 4 Gymnasielärare 22 24 23 28 22 29 Handläggare ** 15 8 12 6 17 10 Kanslist, registreringsass 5 6 4 6 5 6 Musiker 2 15 1 17 0 12 Städerska, lokalvårdare 11 0 9 0 11 0 * Assistent, arkivassistent, ekonomiassistent, marknadsassistent, receptionist ** Producent, kultursekreterare, projektledare, IT-tekniker, ekonom, informatör, marknadsförare, handläggare, ungdomskonsulent, strateg, utvecklingsledare. Inom divisionen, fast anställda i yrkesgrupper med tio eller fler anställda, är kvinnorna överrepresenterade bland yrkesgrupperna assistent 92 procent, 92 procent 2010 djur- och jordbruksarbetare 67 procent, 64 procent 2010 handläggare 65 procent, 67 procent 2010 städerska, lokalvårdare 100 procent, samma som 2009. män är överrepresenterade bland musiker 88 procent, 94 procent 2010. Jämn fördelning, 40 tom 60 procent, råder för antikvarie 60 procent kvinnor, 62 procent 2010 gymnasielärare 52 procent män, 55 procent 2010 kanslist, registreringsass 54 procent män, 60 procent 2010. 18

Löner K/M står för kvinnors medellön dividerad med männens medellön. Kategori Kvinnor Män K/M 11 K/M 10 K/M 09 Antikvarie 27169 26891 1,01 1,05 1,00 Djur-, jordbruksarbetare 21802 22209 0,98 1,00 0,98 Gymnasielärare 29038 29600 0,98 0,99 0,98 Handläggare ** 30685 28098 1,09 1,15 1,02 Kanslist, registreringsass 21009 20923 1,00 1,00 1,00 Musiker 30005 30328 0,99 - - * Assistent, arkivassistent, ekonomiassistent, marknadsassistent, receptionist ** Producent, kultursekreterare, projektledare, IT-tekniker, ekonom, informatör, marknadsförare, handläggare, ungdomskonsulent, strateg, utvecklingsledare. Löneskillnader mellan kvinnor och män är små inom beskrivna yrkeskategorier. Lön ska relateras till individens prestation i förhållande till verksamhetens mål. Lönen sätts i dialog med närmaste chef, förutom för Kommunals medlemsgrupper, utifrån kända löne- och utvecklingskriterier. Sysselsättningsgrader Divisionens fast anställda kvinnor har 93 procents medelsysselsättningsgrad och män 95 procent. 2010 var medelsysselsättningsgrad 94 procent för kvinnor och 96 procent för män. Medelsysselsättningsgrad för kategorier med tio anställda eller fler. Kategori Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2011 2010 2009 Antikvarie 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Assistent * 0,81 0,66 0,94-0,87 - Djur-, jordbruksarbetare 0,94 1,00 0,94 1,00 0,94 1,00 Gymnasielärare 0,99 0,98 0,96 1,00 0,96 1,00 Handläggare ** 0,95 0,91 0,93 0,92 0,99 1,00 Kanslist, registreringsass 0,75 0,86 0,75 0,83 0,75 0,83 Musiker 1,00 1,00-1,00-1,00 Städerska, lokalvårdare 0,93-0,92-0,91 - * Assistent, arkivassistent, ekonomiassistent, marknadsassistent, receptionist ** Producent, kultursekreterare, projektledare, IT-tekniker, ekonom, informatör, marknadsförare, handläggare, ungdomskonsulent, strateg, utvecklingsledare. 19

Frånvaro Under ett antal år har kort och lång sjukfrånvaro stadigt minskat. År 2003 var den totala sjukfrånvaron 8,1 procent av bruttoarbetstiden. Under perioden januari till och med augusti månad 2011 har den korta sjukfrånvaron ökat med 0,5 procent i jämförelse med 2010. 9 8 7 6 Sjukfrånvaro som del av bruttoarbetstid - år, % Total Lång Kort 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-10 Sjukfrånvaro som del av bruttoarbetstid division, kvinnor och män 10 9 8 7 6 5 4 2007 2009 2010 2011-09 3 2 1 0 Total KU Lång KU Kort KU Total Kv Lång Kv Kort Kv Total M Lång M Kort M 20