MKB till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken, E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik

MKB till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken, E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik Sundsvalls kommun, Västernorrlands län 2012-05-29 Objektnummer 83245791

Titel: MKB till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken, E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik Objektnummer: 83245791 Kontaktperson: Andreas Aronsson, miljöspecialist Trafikverket, 010-452 20 62 Uppdragsansvarig: Anders Westlund, Trafikverket, 010-123 89 31 Distributör: Trafikverket, E4 Sundsvall, Box 30, 851 02 Sundsvall Konsult: Tyréns AB MKB-samordning och teknikansvarig naturmiljö: Andreas Aronsson MKB och layout: Malin Nordlander Illustrationer: Linus Edström

Sammanfattning I gällande arbetsplan E4 Sundsvall delen Myre- Stockvik är passagen av Vapelbäcken planerad som en 125 meter (100 meter fri öppning) lång landbro (nollalternativet). I senare skeden har det i bygghandling framkommit att denna landbro inte kan konstrueras med mindre än att man riskerar att göra ingrepp i Vapelbäcken vid konstruktionen av brostöden. Av denna anledning, samt av ekonomiska skäl, har tre alternativ till broutformning framlagts av Trafikverket. Av dessa har två alternativ förkastats efter samrådsprocess med bland annat länsstyrelsen och Sundsvalls kommun. Det alternativ som är aktuellt i förslag till kompletterande arbetsplan och som beskrivs i denna MKB är en totalt 69 meter lång (58 meter fri öppning) betongbro med två mellanstöd. konsekvens som bedöms kvarstå. Utläggande av natursten och anläggande av lekområde för fisk i bäcken bedöms kunna ge positiva konsekvenser för fisk och övriga vattenlevande organismer. Förslaget till kompletterande arbetsplan innebär inte några väsentliga förändringar avseende miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet. För de miljöaspekter som förväntas uppvisa en förändrad påverkansbild på grund av det nya förslaget bedöms de negativa konsekvenser som kan uppkomma vara som mest måttliga och av temporär karaktär under byggskedet. I huvudsak gäller detta omgrävning av bäcken med efterföljande grumling som negativ konsekvens. I driftskedet är en eventuellt lägre frekvens i passager av större viltarter den enda negativa 3

Innehåll SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH SYFTE 5 2. AVGRÄNSNING AV KOMPLETTERANDE ARBETSPLAN 6 2.1 Geografisk avgränsning 6 2.2 Avgränsning av miljökonsekvenser 6 3. LAGSTIFTNING 7 3.1 Väglagen 7 3.2 Miljöbalken 7 3.3 Allmänna hänsynsregler 7 3.4 Miljökvalitetsnormer 8 4. TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT 10 5 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 11 5.1 Avförda alternativ 11 5.2 Teknisk beskrivning föreslagen bro 11 5.3 Byggprocessen 11 5.4 Skydds- och kompensationsåtgärder 13 6. FÖRUTSÄTTNINGAR 14 6.1 Väg- och trafikförhållanden 14 6.2 Markanvändning 14 6.3 Riksintressen och Natura 2000 14 6.4 Geotekniska förutsättningar 14 6.5 Samband med andra projekt 14 6.6 Gällande planer 14 7. MILJÖKONSEKVENSER 15 7.1 Nollalternativet 15 7.2 Landskapsbild 15 7.3 Kulturmiljö 16 7.4 Naturmiljö 16 7.5 Rekreation och friluftsliv 20 7.6 Barriäreffekter och intrång 20 7.7 Buller och vibrationer 20 7.8 Förorenad mark 21 7.9 Luftkvalitet 21 7.10 Jord- och skogsbruk 22 7.11 Vattenresurser 22 7.12 Masshantering 22 7.13 Olyckor med farligt gods 23 7.14 Störningar och påverkan under byggskedet 23 7.15 Samlad bedömning 23 8. MILJÖMÅL 24 8.1 Relevanta nationella miljömål 24 8.2 Regionala miljömål 24 8.3 Lokala miljömål 25 8.4 Projektmål miljö 25 9. KOMMANDE SAKPRÖVNINGAR 26 10. UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 26 11. SAMRÅD OCH FORTSATT ARBETE 26 12. KÄLLOR 27 BILAGOR 1. Skiss beskrivande föreslagna arbeten 2. Broritning 3 45 k 20 04 3. Bro skogsbilväg 4. Utredning sandtransport i bäcken 4

1. Bakgrund och syfte I gällande arbetsplan E4 Sundsvall delen Myre- Stockvik (AP 2009) är passagen av Vapelbäcken planerad som en 125 meter (100 meter fri öppning) lång landbro (fig. 1). I senare skeden har det i bygghandling framkommit att denna landbro inte kan konstrueras med mindre än att man riskerar att göra ingrepp i Vapelbäcken vid konstruktionen av brostöden. Av denna anledning, samt av ekonomiska skäl, har tre alternativ till broutformning framlagts av Trafikverket. Av dessa har två alternativ (25 och 60 m) förkastats efter samrådsprocess med bland annat länsstyrelsen och Sundsvalls kommun. Det alternativ som är aktuellt i förslag till kompletterande arbetsplan och som beskrivs i denna MKB är en totalt 69 meter lång (58 meter fri öppning) betongbro med två mellanstöd. Syftet med föreliggande MKB är att beskriva de miljökonsekvenser som kan uppstå till följd av föreslagen komplettering av arbetsplan och som inte tidigare är beskrivet i Arbetsplan 2009. E4 Sundsvall, delen Myre - Skönsberg Föreslagen väglinje Utredningskorridor 0 500 1 000 Meter Lantmäteriet. Ärende nr M2004/5067 555 551 TPL NJURUNDA 5 Km Å Åmon 6 Km 7 Km TPL NOLBY 8 Km 568 9 Km 10 Km Hemmanets dalgång Broläge passage av Vapelbäcken 11 Km 12 Km 14 Km Gräns mellan arbetsplanerna TPL STOCKVIK Skönsmon 20 Km 22 Km 21 Km E4 TPL SKÖNSBERG Skönsberg 1 Km 2 Km 3 Km 4 Km E4 Njurundabommen Ljungan Klockarberget Nolby E4 Svartvik Vapelnäs Stockviksverken 15 Km Kubikenborg Bredsand 19 Km 16 Km 17 Km 18 Km Nedre Bredsand E4 TPL KUBIKENBORG Fläsian TPL SKÖNSMON Ljungan Kvissleby Figur 1. Översiktskarta projekt E4 Sundsvall. Område som berörs av förslag till kompletterande arbetsplan markeras med ring i kartan. 5

2. Avgränsning av kompletterande arbetsplan Då detta är ett förslag till kompletterande arbetsplan där förändringen i huvudsak består i en föreslagen bro med längden 69 meter istället för den ursprungliga om 125 meter kommer mycket av förutsättningar och konsekvenser att sammanfalla med vad som beskrivs i den ursprungliga arbetsplanen från 2009. Tydligast blir detta för de aspekter i själva konsekvensbeskrivningen där förutsättningarna enligt föreslagen kompletterande arbetsplan inte förändras jämfört med Arbetsplan 2009. 2.1 Geografisk avgränsning Landbron i Arbetsplan 2009 omfattar sektion 12/533 till 12/649. Den nu föreslagna bron omfattar sektion 12/569 till 12/627. Omfattningen i öst-västlig riktning är ca 150 meter inklusive omgrävning av Vapelbäcken och dammar för vägdagvatten (broskiss, bilaga 1). 2.2 Avgränsning av miljökonsekvenser och rekreation och friluftsliv. Barriäreffekter för vilt behandlas under naturmiljö. Konsekvenserna för huvuddelen av miljöaspekterna bedöms inte ändras till följd av föreslagen brolösning och beskrivs därför i enlighet med Arbetsplan 2009. Dessa miljöaspekter är: kulturmiljö barriäreffekter och intrång buller och vibrationer förorenad mark luftkvalitet jord- och skogsbruk vattenresurser masshantering olyckor med farligt gods Riskerna avseende en eventuell olycka med kemikalieutsläpp som följd på Akzo Nobels fabriksområde öster om föreslaget broläge är också de samma som beskrivs i Arbetsplan 2009, varför detta inte behandlas vidare i denna MKB. I arbetet med denna kompletterande arbetsplan har förutsättningarna för tre av miljöaspekterna som beskrivs i Arbetsplan 2009 bedömts påverkas i sådan grad att detta behöver beskrivas och konsekvensbedömas. Dessa är landskapsbild, naturmiljö 6

3. Lagstiftning 3.1 Väglagen Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns fastlagd i väglagen 13-20. Processen delas in i tre steg; Förstudie, vägutredning (om behov av att studera flera alternativ finns) och arbetsplan. Arbetsplan krävs i alla vägprojekt där ny mark tas i anspråk. Enligt väglagen är det obligatoriskt med MKB i arbetsplan. MKB:n ska följa bestämmelserna om samråd och innehåll i 6 kapitlet miljöbalken, och ska godkännas av länsstyrelsen innan den fogas till arbetsplanen. Arbetsplanen måste sedan prövas och fastställas av Trafikverket innan marken kan tas i anspråk. 3.2 Miljöbalken Miljöbalkens bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Här redovisas några delar av miljöbalkens bestämmelser som har relevans för vägprojektet och MKB:n. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som strävar mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Syftet med reglerna är framförallt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Hänsynsreglerna behandlas nedan. I femte kapitlet finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Normerna anger vissa miljökvaliteter som inte får överskridas utan att krav ställs på åtgärder. Miljökvalitetsnormerna beskrivs också nedan. Miljöbalkens sjätte kapitel reglerar MKB för tillståndspliktig verksamhet. Enligt miljöbalken 6:3 är syftet med miljökonsekvensbeskrivningen: att identifiera och beskriva de direkta och i direkta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra - dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö - dels på hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt - dels på annan hushållning med material, råvaror och energi att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 3.3 Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Tillämpning och bevisbörda, 1 Det är den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som är skyldig att visa att man följer hänsynsreglerna på ett godtagbart sätt. Kunskapskravet, 2 Kunskap skall inhämtas som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning och för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen, 3 Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel innebär att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs skall iakttas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik ska användas. Produktvalsprincipen, 4 Innebär att man skall undvika att använda kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga. 7

Hushållningsprincipen, 5 Hushållning med råvaror och energi ska ske samt möjligheterna till återanvändning och återvinning skall användas. I första hand skall förnybara energikällor användas. Lokaliseringsprincipen, 6 Plats skall väljas som medför minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Rimlighetsavvägning, 7 Hänsynsreglerna gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Miljömässig nytta och ekonomisk rimlighet skall vägas in liksom vad som är rimligt i förhållande till andra intressen förutom miljöintressen. Ansvar för skadad miljö, 8 Den som orsakat en olägenhet eller skada på miljön ansvarar för att avhjälpa eller ersätta skadan. Hänsynsreglerna i projektet I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och att krav på kvalitetssäkring och miljöhänsyn under byggtiden kommer att ställas. För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets och miljöstyrning, samt miljökrav vid entreprenadupphandlingar som bland annat reglerar utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Tilläggskrav avseende t.ex. skydd av naturmiljöer kan ställas. I projekt E4 Sundsvall har projektspecifika miljökrav formulerats av Trafikverket. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen), 4 (produktvalsprincipen) och 5 (hushållningsprincipen). 6 (lokaliseringsprincipen) har tillämpats först i valet av korridor i vägutredningen. I arbetsplanen har linjen optimerats ur olika avseenden, varav miljöhänsyn är ett. Trafikverket som beställare har att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. Trafikverket tillgodoser också 2 genom att ha rätt kompetens i den egna organisationen. 3.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön, eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De kan även användas för att de 16 nationella miljökvalitetsmålen (se kapitel 8) ska uppnås eller för att kunna genomföra EU-direktiv. När en miljökvalitetsnorm meddelas måste regeringen samtidigt utse myndigheter och kommuner som ska mäta och kontrollera att normen uppfylls. De miljökvalitetsnormer som införts i svensk lagstiftning berör flera av miljökvalitetsmålen, framförallt Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten, en för omgivningsbuller och förordningen om förvaltningen kvaliteten på vattenmiljön (Ramdirektivet för vatten). Föroreningar i utomhusluft Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Fisk- och musselvatten Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. För att upprätthålla kvaliteten på de utpekade områdena ska de skötas enligt det program som Länsstyrelsen tagit fram för aktuellt vatten. I åtgärdsprogrammen anges hur föroreningar skall bekämpas och hur riktvärdena skall kunna uppfyllas. 8

Omgivningsbuller Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Kvalitetskrav på vattenmiljön Kommunens planarbete styrs av Plan- och bygglagen (1987:10). Arbeten i vatten regleras förutom i miljöbalken i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Inga vattenförekomster som omfattas av Svensk vattenförvaltning påverkas av förslaget på kompletterande arbetsplan. Miljökvalitetsnormerna i projektet Inga vatten som omfattas av normer för fisk- och musselvatten eller Svensk vattenförvaltning påverkas av förslaget på kompletterande arbetsplan. Luftföroreningarna längs vägen har beräknats och underskrider med god marginal alla värden i normen. Trafikverket har genomfört en utredning för att identifiera de mest bullerutsatta delarna längs ny E4 och åtgärder har genomförts för de fastigheter där behov föreligger. 3.5 Annan lagstiftning Flera andra lagar kan komma att tillämpas vid prövningar som följer direkt eller indirekt av vägprojektet, exempelvis: 9

4. Tidigare utredningar och beslut E4 genom och söder om Sundsvall har utretts i decennier, i både Vägverkets och kommunens planeringsarbete. De utredningar som är mest relevanta för denna arbetsplan är de tidigare skedena i vägplaneringsprocessen som lett fram till arbetsplanen. En förstudie upprättades 1999 enligt den då nya miljöbalken. Förstudien ledde till en vägutredning som insändes till regeringen 13/3 2002 för tillåtlighetsprövning. Vägutredningen E4 Myre-Skönsberg presenterar fyra alternativa ut/ombyggnader av E4:an. Övriga diskuterade alternativ har av miljö- och trafikperspektiv sorterats bort. Två av alternativen innebar en väg i ny sträckning (Alternativ A och B) och de två övriga omfattande åtgärder i befintlig sträckning (ombyggnads- respektive förbättringsalternativet). Ombyggnadsalternativet innebar planskilda korsningar i befintlig sträckning med 110 km/h som dimensionerande hastighet. Förbättringsalternativet, även det i befintlig sträckning, hade plankorsningar och lägre standard (90 km/h). Alternativen i befintlig sträckning avfärdades på grund av att de ansågs ge alltför stora negativa konsekvenser för boendemiljön i form av buller och barriäreffekter. Alternativ A innebar en dragning långt väster om nuvarande E4 och bedömdes innebära stor risk för negativa konsekvenser för Nolby vattentäkt vid en eventuell olycka med farligt gods. Alternativ B ansågs i sin ursprungsform av Riksantikvarieämbetet ge påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö i Nolby. Detta ledde fram till att Vägverket i samarbete med Riksantikvarieämbetet reviderade föreslagen korridor B under våren 2007. Efter revideringen ansågs alternativ B sammantaget uppnå projektmålen med minst negativ miljöpåverkan, utan påtaglig skada på riksintresset, och blev därmed det alternativ som drivs vidare i denna arbetsplan. Vägverket har den 4 juni 2007 kompletterat tilllåtlighetsansökan från år 2002 med den reviderade korridoren förbi Nolby. Ytterligare en revidering av korridoren har skett i början av 2009. Beslut om tilllåtlighet har meddelats 2009-06-11. Under arbetet med förstudie och arbetsplan har Vägverket haft samråd enligt miljöbalken och väglagen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har 1999-06-07 beslutat att projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan och ett utökat samråd enligt miljöbalkens tidigare lydelse har genomförts. Arbetsplanen för E4 Sundsvall delen Myre- Stockvik fastställdes av Trafikverket 2010-05-21. Arbetsplanen överklagades till regeringen, som fattade beslut i ärendet 2011-01-20. 10

5 Beskrivning av verksamheten 5.1 Avförda alternativ Utöver den nu föreslagna och nedan beskrivna bron har tre andra alternativ studerats: 125 meter lång landbro i enlighet med den ursprungliga arbetsplanen från 2009 60 meter lång stålbro i ett spann 25 meter lång betongbro i ett spann Den ursprungliga 125 meter långa landbron kan inte utföras utan att påverka bäcken och beräknas dessutom kosta i storleksordningen 15-20 miljoner mer än det nu föreslagna alternativet. 60-metersalternativet var en tekniskt komplicerad och dyr lösning. Som ett tredje alternativ utarbetades ett förslag i form av en 25-meters betongbro i ett spann. Denna bedömdes i allt väsentligt medföra acceptabla konsekvenser avseende landskapsbild och ekologiska aspekter som viltpassage och fri passage för vattenlevande organismer, i relation till de besparingar i arbetstid och kostnader som denna brotyp skulle medföra. Efter samråd med bland andra Sundsvalls kommun och länsstyrelsen i december 2011 avser istället Trafikverket att ta fram en kompletterande arbetsplan med den nedan beskrivna bron. 5.2 Teknisk beskrivning föreslagen bro Den föreslagna bron är en slakarmerad betongbro i tre spann med en total längd om 69 meter, längd på spannen framgår av ritning 345K2004 (bilaga 2). Broöppningen blir 58 meter med fyra brostöd, avståndet mellan brokonerna (slänt till slänt) blir ca 37 meter. Mellanstöd 2 och 3 består av fyra parallella pelare med cirka 5 meters öppning mellan respektive pelare, medan landfästen 1 och 4 gjuts som skivstöd. Total brobredd är 21,5 meter med fyra körfält och höjden mellan dalbotten och undersida bro omkring 6-9 meter. Bron avvattnas via dagvattenledningar och dagvattnet från körytor leds till en dagvattendamm öster om landfäste 1. Avrinning och flöde i Vapelbäcken förväntas inte påverkas i jämförelse med nollalternativet. Byggtiden uppskattas till 10 månader. 5.3 Byggprocessen Så fort klartecken för anläggandet av föreslagen bro ges, avser entreprenören att gräva om den del av Vapelbäcken som ska passera bron (fig. 2). En omledning av bäcken under byggskedet och en liknande omgrävning krävs även i nollalternativet. I nollalternativet krävs dessutom sannolikt en permanent spont mellan brostöd och bäck för att säkerställa att grundläggningen inte undermineras. Den omgrävda delen blir ca 15 meter kortare än befintlig bäck, räknat från anslutning uppströms till anslutning nedströms föreslagen bro. Passagen kommer att ske i rät vinkel mot bron i terrängens lågpunkt där befintlig bäckfåra i dag är lokaliserad. Omgrävning, som sker i torrhet, kommer att omfatta en sträcka på ca 133 meter och påbörjas troligtvis i öster (nedströms broläget) vid anslutning till befintlig bäck för att fortsätta västerut mot planerat broläge. Vid bron kommer man att gräva så nära befintlig bäck som möjligt mitt under planerad bro, utan att riskera ett oplanerat genombrott. Avslutningsvis grävs en kortare sektion med avsikt att ansluta befintlig bäck med den omgrävda för att erhålla en passage i rät vinkel mellan bro och bäck (bilaga 1). Innan nygrävd bäckfåra ansluts till befintlig, ska den nygrävda bäckfåran kläs med natursten i olika dimensioner i de avsnitt där naturlig bäckbotten kan förväntas se så ut. Främst är det topografin som avgör vilken typ av botten som kan förväntas uppkomma under naturliga förhållanden. Vilka partier av omgrävningen som blir aktuella att klä med natursten måste beslutas på plats under omgrävningen, eftersom förutsättningarna i detta skede inte är fullständigt kända. Området för nytt bäckpåslag uppströms bron kommer att erosionsskyddas med natursten för att undvika att bäcken tar oönskade vägar, liksom att sträckan under själva bron kommer att erosionsskyddas för att undvika underminering och konstruktionsskador på brostöden och bron. Byggtid för hela omgrävningen beräknas till en vecka, varav sektionen i anslutning till bron tar omkring en dag. Samtidigt som omgrävningen av bäcken pågår anläggs dagvattendamm öster om landstöd 1 till vilken 11

%H QWOLJ ElFNInUD VRP XWJnU I\OOV LJHQ RFK PDUNHQ N PRGHOOHUDV RFK DQVOXWHU QDWXUOLJW PRW RPJLYDQGH terräng. eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar och senare vägdagvatten kommer att ledas, och ytterligare en dagvattendamm anläggs vid det norra landstödet för omhändertagande av vägdagvatten (bilaga 1). Placering och utformning av dessa är inte fastställt, bilaga 1 ska i första hand ses som en illustration av detta. Nedströms planerat broläge (ca 35-40 meter) korsas Vapelbäcken av en skogsbilväg. Efter omgrävningen kommer en bro för denna skogsbilväg att anläggas i nytt läge något söderut. Landfästena för denna bro kommer att grundläggas innan vattnet påförs i den omgrävda delen av bäcken. Grundläggningen sker i form av schakt ner till fast botten, varpå betongplattor gjuts på packad fyllning. Själva bron lyfts på plats vid senare tillfälle och detta påverkar ej bäcken (broförslag, bilaga 3). Ianspråkstagande av mark för denna bro sker med hjälp av lantmäteriförrättning och påverkas därmed inte av processen med kompletterande arbetsplan, men beskrivs här för att ge en helhetsbild över området. 470 m3 vägområdesgräns arbetsområdesgräns lj Figur 2. Skiss på föreslagen omgrävning av Vapelbäcken. 12 110 m3 När bäcken är omgrävd vidtar arbeten med brostöd, som plattgrundläggs på befintlig mark. Vid stöd 1 och 4 erfordras utskiftning av massor till fast botten, en till två meter vid stöd 1 och fyra meter vid stöd 4. De massor som grävs bort ersätts med krossat bergmaterial. Vid stöd 2 och 3 krävs endast ett grunt lager av krossat bergmaterial. Vid stöd 2 och 3 kan det mot bäck bli aktuellt med temporär konsolspont om bäckvatten tenderar att tränga in och fylla schaktgropen. Detta avgörs under själva byggskedet

och eventuellt inträngande vatten länspumpas till den färdigställda dagvattendammen. När schakt och där så erfordras utskiftning av material har skett, kommer formen för bottenplattan att byggas. Därefter sker armering och gjutning av bottenplattorna. Vid brostöd 2 och 3 sker demontering av eventuell temporär spont och därefter återfyllning mot bottenplattor. När bottenplattorna är färdigställda anläggs formarna för pelarna för stöd 2 och 3, varpå armering sker innan pelarna gjuts. Processen är densamma för skivstöden för landfäste 1 och 4. När bottenplattor och pelare samt skivstöd är på plats är det dags att konstruera själva farbanan. Detta arbete inleds med att stålstämp (tillfälliga stöd) placeras på brostödens bottenplattor som upplag för en fribärande formkonstruktion. När formen är på plats konstrueras farbanans armering och själva farbanan gjuts därefter. När betongen härdat demonteras formställningen och fyllning mot stöd 1 och 4, samt resterande fyllning vid stöd 2 och 3, genomförs. 5.4 Skydds- och kompensationsåtgärder Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten och helst vintertid, då marken är frusen och risken för ytavrinning med erosion och grumling som följd är som minst. Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar kommer att pumpas till dagvattendammen öster om landstöd 1. Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar etablering av för platsen naturligt förekommande vegetation. Om behov uppkommer kan det bli aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare växtetablering för att minska risken för grumling av bäcken till följd av erosion i yta. För att förhindra att Vapelbäcken i driftskedet tillförs potentiellt förorenat vatten leds vägdagvattnet från bron via ledningsnät till en dagvattendamm. Tillkommande vägdagvatten från området söder om bron kommer att ledas via den södra dagvattendammen innan det via översilningsyta når bäcken. En mindre dagvattendamm kommer också att anläggas norr om Vapelbäcken för att hantera tillrinnande vägdagvatten från området norr om bron på liknande sätt. Dessa dammar har såväl en fördröjande som renande effekt på vägdagvattnet. Bäcken kommer efter omgrävningen att ha ett något rakare lopp och därmed förlorar den delvis sitt naturligare strömningsmotstånd med kortare gångtider som följd. För att motverka detta planeras att öka bottenstrukturens råhet, det vill säga att utplacering av större stenar och block genomförs för att erhålla en fördröjande effekt av vattnets gångtid i broläget. Ett lekområde för öring föreslås anläggas någonstans längs den omgrävda sträckan, där så är lämpligt. Detta kräver detaljstudier av lämpligt område av person med kompetens om hur lekområden anläggs med bibehållen funktion under en längre tid. Arbetet med att anlägga ett lekområde kommer att ske efter det att bron är på plats, helst ska åtminstone en vårflod ha spolat igenom omgrävningen för att lämpligt område ska kunna identifieras. 13

6. Förutsättningar 6.1 Väg- och trafikförhållanden Befintlig E4 mellan Myre i söder och Stockvik i norr har en längd av ca 11 km. Skyltad hastighet är i huvudsak 70 km/h, med inslag av 50 km/h i Kvissleby. Söder om Njurundabommen är den skyltade hastigheten 100 km/h. Signalreglerade korsningar finns precis norr om Ljungan samt i Kvissleby och Hemmanet. Vägen har två körfält och den totala vägbanebredden är ca 13 m. Vid passagen av Kvissleby har vägen fyra körfält och norrgående och södergående trafik separeras med refuger. Sidoräcke finns på delar av sträckan. I övrigt har sidoområdena mycket låg säkerhetsstandard, ofta är slänterna branta och i många fall finns oeftergivliga hinder i släntområdet. Längs med E4 söder om Sundsvall finns ett stort antal mindre väganslutningar, direkta fastighetsutfarter, busshållplatser och övergångsställen. Trafikmängden (årsdygnstrafik, ådt) på E4 i avsnittet Vapelbäcken var 16 900 fordon/dygn år 2006. Andelen tung trafik var ca 11 %. Beräknade trafikmängder år 2030 om ingen ny väg byggs (nollalternativet) beräknas vara 21 900 fordon/dygn, varav 13 % tunga fordon. Trafikmängden år 2030 på ny E4 beräknas enligt de trafikprognoser som utförts bli 16 000 fordon/dygn, varav 14 % tunga fordon. Omkring 6 000 fordon/dygn beräknas således ligga kvar på befintlig E4. 6.2 Markanvändning I läget för föreslagen bro omges den nya vägen av skogsmark, vägar och olika former av öppen mark (ej åkermark). Akzo Nobels kemiska fabrik är lokaliserad öster om broläget. Söder om broläget återfinns en bergtäkt. 6.3 Riksintressen och Natura 2000 Inga riksintressen eller Natura 2000-områden finns i direkt anslutning till Vapelbäcken. 6.4 Geotekniska förutsättningar Mellan ca km 12/450 och 12/680 utgörs marken av 0,5 3 m sandiga sediment överlagrande 0 1 m silt ovan 1 1,5 m lera. Under leran vilar ca 0,5 m silt ovan morän på 2 6 m djup under markytan, vilket motsvaras av nivåerna +23 till +28. Grundvattenytan bedöms vid tillfartsbankarna ligga 1 3 m under markytan och i mellanliggande stödlägen 0 2 m under markytan. Jorden utgörs i huvudsak av tunna sediment på en fast lagrad morän. I km 12/547 utgörs undergrunden av två meter lösa sediment av överst sand och därunder lera på en fast morän. Ytligt berg kan förekomma. I km 12/605 utgörs undergrunden av två meter lösa sediment av överst sand och därunder lera på en fast lagrad grusig sandig morän. Ytligt berg kan förekomma även här. Jordprofilen i km 12/649 utgörs av ca 5,5 m lösa sediment av överst sand och därunder av silt, siltig sand eller lera. Sedimenten underlagras troligen av morän. 6.5 Samband med andra projekt Förslag till kompletterande arbetsplan för bro över Vapelbäcken ingår som en del i projekt E4 Sundsvall, delen Myre-Stockvik. 6.6 Gällande planer En översiktsplan för Sundsvalls kommun antogs av kommunfullmäktige den 19 december 2005. I planen anges en ny sträckning av E4 som överensstämmer med vägutredningen. Den del av Vapelbäcken som berörs i E4-projeketet ligger inte inom detaljplanelagt område. 14

7. Miljökonsekvenser 7.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att förutsättningarna i befintlig arbetsplan gäller. Detta skulle innebära att bron över Vapelbäcken blir 125 meter lång, med ett avstånd mellan brokonerna (slänt till slänt) på ca 95 meter. I MKB till befintlig arbetsplan påpekas att påverkan på bäcken kan komma att ske vid anläggande av brostöd. I dagsläget står det klart att bäcken även med arbetsplanens broförslag behöver ledas om under byggskedet, grävas om för att passera bron i rät vinkel, samt erosionsskyddas för att förhindra erosion under bron. Med denna lösning är det också troligt att en permanent spont måste sättas mellan brostöd och bäck för att förhindra erosion med försvagad konstruktion som följd. De störningar som uppstår är de som förväntas enligt miljökonsekvensbeskrivning för E4 delen Myre-Stockvik, Arbetsplan 2009. Vapelbäckens dalgång skär in som en kil i den östra delen av det stora skogsområdet mellan Sundsvall och Ljungan. Den i huvudsak skogklädda dalgången är ca 5 km lång. Bebyggelse, infrastruktur och industrier dominerar de östra delarna närmast havet, medan övriga delar är skogsdominerade. En del öppna fält förekommer i den breda, flacka mellersta delen av dalgången. Ny E4 korsar Vapelbäcken väster om Akzo Nobels fabrik i Stockvik i en skogklädd del av dalen. Dalbotten består av en svagt konkav sedimentyta som gränsar mot omgivande skogsklädda moränsluttningar. I det berörda området har bäcken ett meandrande lopp med sandig botten, bitvis med inslag av större stenblock (fig. 3). Konsekvenser E4 kommer att innebära en visuell barriär tvärs dalgången, oberoende av vilken brotyp som väljs, eftersom E4 går på bank större delen av sträckan. Föreslagen bro innebär minskad fri öppning jämfört med nollalternativet. På södra sidan ökar bankens längd från ca 300 till 330 meter, med en höjd 7.2 Landskapsbild Förutsättningar Figur 3. Vapelbäckens dalgång i läge för bro. Foto taget från söder, vy mot nordost (2011-11-16). 15

a) b) Figur 4. Sedimentation av sand på bäckbotten i anslutning till bro över befintlig skogsbilväg a) och lätteroderade områden med sand cirka två kilometer uppströms broläget b). av 3-8 meter. På norra sidan ökar bankens längd från ca 150 till 180 meter, med en höjd av ca 3 9 meter. Bankernas höjd ökar inte, eftersom marken är relativt plan mellan placeringen av landfästena i Arbetsplan 2009 respektive det nya förslaget. Den barriäreffekt som vägen kommer att utgöra i dalgången ökar således något. Konsekvenserna bedöms som obetydliga jämfört med nollalternativet, eftersom området ligger i skogsterräng och bankernas förlängning är liten. Omgrävningen av Vapelbäcken kommer inledningsvis att förändra landskapets karaktär i det berörda området. Detta sker i det område som ändå påverkas av vägprojektet, och den artificiella känslan kommer att avta när vegetationen återtar området och skogen växer upp igen. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga utöver de som anges under naturmiljö. 7.3 Kulturmiljö Förutsättningar Inga kända fornlämningar påverkas av bron över Vapelbäcken. Arbetsplaneändingen ändrar inte dessa förutsättningar. Konsekvenser Inga konsekvenser på kulturmiljön uppstår på grund av arbetsplaneändringen. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreslås. 7.4 Naturmiljö Förutsättningar för Vapelbäcken Ny E4 korsar Vapelbäcken i arbetsplanens norra del vid Akzo Nobels fabrik i Stockvik (fig. 3). Bäcken går i dess östra delar delvis genom trumma genom fabriksområdet och under befintlig E4. Nedströms den planerade bron finns en mindre vägbro som ska byggas om. Vapelbäcken har beskrivits i ett flertal handlingar, bland annat i underlag till Arbetsplan delen Stockvik-Skönsberg (Tyréns, 2008) och av Ramböll 2011. En omfattande beskrivning har inkommit från Sundsvalls kommun i yttrande över förslag på 60 meters-alternativet (Sundsvalls kommun, 2011). I huvudsak är det förekomst av stationär och havsvandrande öring, samt flodnejonöga, som utgör det övergripande skyddsvärdet. Tätheterna av öring har varit låga under ett antal år, men de senaste två åren synes reproduktionen ha lyckats bättre (Fisk o Vattenvård, 2010, 2011). Utöver detta har bäcken ett värde som relativt ensam i sitt slag i Sundsvallsområdet; kustmynnande större bäck. Bäcken omfattas idag inte av något formellt skydd 16

och den är inte utpekad som vattenförekomst i svensk vattenförvaltning. Bäcken har således inga beslutade miljökvalitetsnormer. Det största miljöproblemet torde idag utgöras av transport samt sedimentation av stora mängder sand från uppströms liggande källor. Detta miljöproblem utpekas också i ett flertal rapporter gällande elfisken i Vapelbäcken. De största konsekvenserna av detta är igenslamning av bottnar med förlust av lekområden och uppväxtområden för öring och flodnejonöga (fig. 4). Med anledning av detta miljöproblem har Trafikverket i samband med konsekvensutredning av nya broalternativ ombett Tyréns AB att undersöka eventuella förbättringsåtgärder för att minska påverkan och konsekvenser av sandtransporten i bäcken. Tyréns utförde i anledning härav fältbesök 2011-11- 16 (bilaga 4). Problemet består i att bäcken under högflöden år 2000 och 2001 eroderade omkringliggande mark kraftigt. Jordarten består i huvudsak av sand av stor mäktighet och ingen eller lite vegetation har ännu stabiliserat dessa slänter. Sannolikheten för skred vid högflöden är därmed stor, med tillskott av nya massor till bäcken som resultat. Fisk och Vattenvård (2010, 2011) lyfter fram brustna bäverdammar som orsak till den stora förekomsten av sand i bäcken. Oavsett orsak så är den naturlig och svår att komma tillrätta med. I huvudsak kan två åtgärder framläggas för att lösa problem av det här slaget: 1. stabilisering av slänter 2. anläggande av sedimentationsdammar Vid fältbesöket visade det sig att problemet var större än befarat, sträckan med eroderade och exponerade slänter är lång och mängden sand enorm (bilaga 4; foton 4-6). Den totala sträckan det rör sig om är ca 300 m och att stabilisera detta bedöms som såväl tekniskt som ekonomiskt orimligt. Återstår då alternativet med att anlägga en sedimentationsdamm, som rent tekniskt och för uppfyllande av funktionskrav skulle kunna utföras exempelvis i slutet av åkermarken vid Vaple. Argumentet mot detta är att man då riskerar att skapa ett vandringshinder och det är uppenbart att underhållet av denna damm skulle bli omfattande för att vidmakthålla funktionskravet. Av ovanstående resonemang följer att det av såväl tekniska som ekonomiska skäl torde vara orimligt att genomföra förbättringsåtgärder i syfte att minska transport och sedimentation av sand i bäcken. Detta måste också betraktas utifrån vetskapen om att de förhållanden som orsakar miljöproblemet i huvudsak är av naturligt ursprung (Tyréns AB, 2011). Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten och helst vintertid, då marken är frusen och risken för ytavrinning med erosion och grumling som följd är som minst. Bäckbotten i den omgrävda delen förses i lämpliga partier med natursten i olika storlekar för att efterlikna en naturlig bäckbotten för att förbättra förutsättningarna för fisk och andra vattenlevande organismer. Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar kommer att pumpas till dagvattendammen öster om landstöd 1. Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar etablering av för platsen naturligt förekommande vegetation. Om behov uppkommer kan det bli aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare växtetablering för att minska risken för erosion och grumling av bäcken till följd av ytavrinning. För att förhindra att Vapelbäcken i driftskedet tillförs potentiellt förorenat vatten leds vägdagvattnet från bron via ledningsnät till en dagvattendamm. Vägdagvatten från områden söder och norr om Vapelbäcken kommer att ledas till dammar med möjlighet till oljeavskiljning innan det via översilningsytor når recipienten. Ett lekområde för öring föreslås anläggas någonstans längs den omgrävda sträckan, där så är lämp- 17

ligt. Detta kräver detaljstudier av lämpligt område av en person med kompetens om hur lekområden anläggs med bibehållen funktion under en längre tid. Arbetet med att anlägga ett lekområde kommer att ske efter det att bron är på plats, helst ska åtminstone en vårflod ha spolat igenom omgrävningen för att lämpligt område ska kunna identifieras. Konsekvenser Projektet bedöms inte utgöra vandringshinder för akvatiska organismer under vare sig byggskede eller driftskede. Utformningen av föreslagen bro medför ingen försämring avseende möjligheten för akvatiska organismer att förflytta sig i Vapelbäcken eller för semiakvatiska organismer som utter och bäver att förflytta sig längs stränderna. Temporär grumling med måttliga konsekvenser bedöms kunna uppkomma under byggskedet, i synnerhet vid omgrävningen av bäcken och då vattnet släpps på i den nygrävda bäckfåran. Detta skiljer sig dock inte från nollalternativet, som också kräver en liknande omgrävning av bäcken. Denna grumling förväntas bli stor men under en relativt begränsad period. Konsekvenserna för organismerna i bäcken bedöms därför bli små till måttliga. Grumling i mindre omfattning kan uppkomma vid anläggandet av slänter med erosion av massor som följd, men detta är mindre volymer och av övergående karaktär och konsekvenserna bedöms bli små. Sammanfattningsvis förväntas inte den grumling som kan uppkomma till följd av brobygget över Vapelbäcken innebära några bestående, negativa konsekvenser för organismerna i bäcken. Till följd av föreslagna skyddsåtgärder (dagvattendammar) bedöms inte heller potentiellt förorenat vägdagvatten (främst salt) innebära några risker eller negativa konsekvenser för Vapelbäcken. Förutsättningar för vilt Förutsättningar för vilt finns beskrivet i MKB till Arbetsplan 2009. Skogsområdena kring Hemmanet och Vapledalen hänger ihop väl med sammanhängande skog västerut. Markerna hyser goda populationer av vilt, såsom älg, skogshare och i låglänta partier även rådjur. I området finns även lodjur, orre och tjäder. Den nya vägen kommer att innebära en kraftig barriär för de flesta djur. Passagemöjligheterna över ny E4 är få och på bara några tiotals meter ska anlagda faunapassager kompensera för bortfall av vandringsmöjligheter längs en sträcka på åtskilliga kilometer. Det gör det särskilt viktigt att de passager som anläggs utformas så bra som möjligt. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder För att göra passagen attraktivare för vilda djur och därmed öka andelen passager under bron ska ledstrukturer (Trafikverket, 2011a) i form av exempelvis buskar, träd, död ved och stenpartier anläggas i anslutning till och under bron (fig. 5). Utformningen av detta måste objektsanpassas och görs därför när anläggningsarbetena i huvudsak är färdigställda. Konsekvenser Som beskrivs i underlagen från Ramböll (2011) och Trafikverket (2011b) hade både 60- och 25-metersförslagen en öppenhet som gott och väl överstiger Trafikverkets föreslagna minimivärde på öppenhetsindex för viltportar (22 respektive 9, jämfört med minimivärdet 1,5; Banverket/Vägverket, 2005), och borde alltså komma att användas av större viltarter. Bägge alternativen hade i övrigt en utformning som gör att de borde komma att användas även av mindre viltarter (Helldin, 2011). Tillgänglig forskning pekar dock inte på några tydliga tröskelvärden, vare sig vad gäller öppenhet eller andra mått, istället får man förutsätta att antalet viltpassager ökar successivt med ökad öppenhet. Öppenhetsindexets minimi-värde på 1,5 bör tolkas som att det är det minsta som kan accepteras för att vilt ska våga använda passagen, men ju större öppenhet desto effektivare viltpassage och höjden är också en viktig faktor. Utifrån detta resonemang torde den nu föreslagna bron passeras av en större andel djur jämfört med både 60- och 25 m-alternativet, men en något mindre andel jämfört med nollalternativet (125 meter) (Helldin, 2011). Givet att vägen här kommer att ligga ganska högt kommer trafiken att märkas ganska tydligt i omgivningen. Vissa individer kanske vänjer sig vid detta, 18

Figur 5. Illustration av hur landskapet vid broläget bör utformas för att gynna passage av vilt och bidra till en högre grad av naturlighet. 19

men många djur kommer att bli störda av trafikbuller och åsynen av fordon, och undvika att uppehålla sig i dalgången nära vägen, och kanske särskilt att gå under bron. Sammantaget bedöms konsekvenserna av förslaget till kompletterande arbetsplan för större vilt bli små till måttliga, medan konsekvenserna för mindre viltarter blir obetydliga. 7.5 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Skogs- och bergterrängen mellan Sundsvall och Ljungan är ett stort och välbesökt friluftsområde. Centrum för nyttjandet är Södra berget och spårsystemen som utgår därifrån. De västra delarna av Vapledalen berörs, medan de centrala och östra delarna nyttjas i mycket liten grad för friluftsliv. Vägen in kan utgöra en utgångspunkt för turer in i friluftsområdet. Nyttjandet i dalen är i första hand knutet till vägnätet. Längs bäcken finns inga stigar eller andra spår av friluftsliv på den aktuella sträckan. Fiske är inte tillåtet i bäcken. Jakt förekommer i området. Inga riksintressen eller andra intresseområden för friluftsliv berörs. Konsekvenser Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte innebära några andra konsekvenser för rekreation och friluftsliv än de som är beskrivna i Arbetsplan 2009. Den föreslagna öppningen är så bred att den kan användas av människor som rör sig längs bäcken. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 7.6 Barriäreffekter och intrång Förutsättningar Förutsättningarna beskrivs i huvudsak i kapitel 7.2 och beskrivs därför inte ytterligare här. Konsekvenser Passagen av Vapledalen kommer att leda till en visuell och fysik barriär, såväl för människor som för vilt i området (fig. 6). Detta beskrivs i kapitel 7.2, 7.4 och 7.5. Konsekvenserna jämfört med nollalternativet har för landskapsbild och rekreation bedömts som obetydliga, för större vilt som små till måttliga. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder För att främja förutsättningarna för att vilt ska passera under bron har åtgärder föreslagits. Dessa beskrivs i kapitel 7.4. 7.7 Buller och vibrationer Förutsättningar Buller definieras som oönskat ljud och upplevelsen av denna störning är därför i hög grad individuellt betingad. Beräkningar visar att ca 1,6 miljoner människor i Sverige är utsatta för vägtrafikbuller högre än riktvärden för godtagbar miljö. Buller från gator och hårt belastade trafikleder med tung trafik svarar för merparten av störningarna. Vägtrafikbullret kommer både från motorerna och från däcken. Vid hastigheter över 50-70 km/tim dominerar däcksljuden. Under byggtiden kan transporter, arbetsmaskiner och sprängning orsaka bullerstörningar som kan var mycket störande även om de är tillfälliga. Bullerstörningar beror på mottagarens/miljöns känslighet och på bullrets karaktär. Buller kan orsaka minskad trivsel, sömnstörningar och i värsta fall ohälsa i bostadsområden samt kraftigt försämrade rekreationsvärden och naturupplevelser i parker och grönområden. Konsekvenser Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte innebära några konsekvenser med avseende på buller och vibrationer, då bostäder eller utpekade rekreationsområden saknas i närområdet och konsekvenserna av buller och vibrationer inte skiljer sig jämfört med nollalternativet. 20

Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga som en följd av förslaget till kompletterande arbetsplan. 7.8 Förorenad mark Förutsättningar Inga utpekade riskobjekt finns i föreslaget broläge. Konsekvenser Inga konsekvenser förväntas uppkomma till följd av den kompletterande arbetsplanen. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga skyddsåtgärder har bedömts vara nödvändiga. 7.9 Luftkvalitet Förutsättningar Figur 6. Illustration över hur bro över Vapelbäcken kommer att upplevas från markplan enligt föreslagen broutformning. För luftkvaliteten gäller förutsättningarna beskrivna i Arbetsplan 2009. Vägtrafiken orsakar utsläpp till luft som kan påverka hälsan. Längs sträckan bedöms vägtrafik tillsammans med långväga transporterade föroreningar vara de största källorna till föroreningar. 21

Konsekvenser En beräkning av halter av kvävedioxid och partiklar har gjorts för den nya vägen. Halterna, som redovisas för avståndet 10 meter från vägen, understiger med god marginal miljökvalitetsnormerna och bedöms inte medföra några lokala hälsoeffekter. När trafiken flyttas från befintlig E4, där fler människor bor och arbetar i närheten, kommer föroreningshalterna där att sjunka och människors totala exponering för luftföroreningar från vägtrafik att minska. Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte medföra några förändringar avseende luftkvalitet jämfört med nollalternativet. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreslås. 7.10 Jord- och skogsbruk Förutsättningar I närområdet förekommer i huvudsak blandskog och omfattningen av ett rationellt skogsbruk är begränsat. Konsekvenser Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för skogsbruket i området jämfört med nollalternativet. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreslås med anledning av förslaget till kompletterande arbetsplan. 7.11 Vattenresurser Förutsättningar Inga utpekade vattenresurser påverkas av förslaget till kompletterande arbetsplan. Konsekvenser Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte innebära några konsekvenser med avseende på vattenresurser jämfört med nollalternativet. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreslås. 7.12 Masshantering Förutsättningar I vägbyggnadsprojekt förflyttas stora mängder berg- och jordmassor. En storskalig väg med höga krav på geometrisk standard som byggs i ett kuperat landskap medför en omfattande masshantering. För terrasseringen, vägens grund, kan oftast material som schaktas bort på andra ställen längs den blivande vägen nyttjas. För materialet i vägens övre lager, överbyggnaden, ställs högre krav på hållfasthet m.m. och här krävs ofta material från täkter. Beläggningen tillverkas också av material utifrån. Konsekvenser Inga konsekvenser bedöms uppkomma till följd av förslaget till kompletterande arbetsplan. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Massbalans, att schakt och fyllning ska ta ut varandra, har varit en viktig faktor som beaktats när vägens plan- och höjdläge har bestämts. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet. Bankpålning föreslås i stället för urgrävning på vissa delar, samt omhändertagande av delar av massorna i terrängmodellering i anslutning till trafikplatsen. Avbaningsmassor och andra massor som inte kan användas som vägbyggnadsmaterial kommer så långt det är möjligt att användas som släntutfyllning och återställning av mark. Till överbyggnadsmaterial används krossat berg vilket är i linje med miljömålet God bebyggd miljö för att minska användningen av naturgrus. Masshanteringsplaner tas fram av entreprenören i byggskedet. 22

7.13 Olyckor med farligt gods Förutsättningar Väg E4 är en primär transportled för farligt gods. De primära transportlederna bildar ett huvudvägnät för genomfartstrafik med farligt gods och därför transporteras det ofta relativt stora mängder farligt gods på dessa vägar. På den aktuella sträckan transporteras totalt mellan 50 000 och 100 000 ton farligt gods per kvartal (Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Räddningsverket, 1998). De största mängderna är av kategorierna brandfarliga vätskor (mest petroleumprodukter) och gaser. Frätande ämnen och oxiderande ämnen förekommer också i stor mängd. Konsekvenser Förslaget till kompletterande arbetsplan bedöms inte innebära några konsekvenser med avseende på olyckor med farligt gods jämfört med nollalternativet. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreslås med anledning av förslaget till kompletterande arbetsplan. 7.14 Störningar och påverkan under byggskedet Förutsättningar Risk för störning under byggskedet finns vid byggande av bro över Vapelbäcken. Vid omgrävning av bäckfåran finns risk för grumling med skador på naturmiljön nedströms arbetsområdet som följd. Denna risk skiljer sig dock inte från nollalternativet, som också det förutsätter en omledning och omgrävning av Vapelbäcken. Övriga miljöaspekter förväntas inte påverkas negativt under byggskedet som en följd av förslaget till kompletterande arbetsplan. Åtgärder Den huvudsakliga skyddsåtgärden i byggskedet består i att omgrävningen av bäcken sker i torrhet i så stor utsträckning som möjligt. Man kommer att eftersträva att utföra omgrävningen vid lågvatten och helst vintertid, då marken är frusen och risken för ytavrinning med erosion och grumling som följd är som minst. Eventuellt länshållningsvatten från schaktgropar kommer att pumpas till dagvattendammen öster om landstöd 1. Avbaningsmassor från närmiljön kommer att användas för slänter i anslutning till bron. Detta gynnar etablering av för platsen naturligt förekommande vegetation. Om behov uppkommer kan det bli aktuellt med sprutsådd av vissa ytor för en snabbare växtetablering för att minska risken för grumling av bäcken. 7.15 Samlad bedömning Förslaget till kompletterande arbetsplan innebär inte några väsentliga förändringar avseende miljökonsekvenser jämfört med nollalternativet. För de miljöaspekter som förväntas uppvisa en förändrad påverkansbild på grund av det nya förslaget bedöms de negativa konsekvenser som kan uppkomma vara som mest måttliga och av temporär karaktär under byggskedet. I driftskedet är en eventuellt lägre frekvens i passager av större viltarter som älg den enda negativa konsekvens som bedöms kvarstå. Utläggande av natursten och anläggande av lekområde för fisk i bäcken bedöms kunna ge positiva konsekvenser för fisk och övriga vattenlevande organismer. 23