Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10



Relevanta dokument
Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Effekter av Pappabrevet

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

ANALYSERAR 2001:7. Flexibel pensionsålder

Utveckling av närståendepenning under 1990-talet

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Medelpensioneringsålder

Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

och ekonomiskt tillväxt

Vad blev det för pension?

Hur länge ska folk jobba?

Pensionen en kvinnofälla

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Väljarnas syn på ökande klyftor

ANALYSERAR 2001:4. Vad får oss att arbeta fram till 65?

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Frågor och svar om barns försörjning

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Lönediskriminering praxis bland män?

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Personalöversikt 2009

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Den svenska sjukan. av Kjell Nyman Edward Palmer Sisko Bergendorff

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Semesterplaner Ingela Gabrielsson Privatekonom

Statens Folkhälsoinstitut

Underhållsstöd ANSER 2003:3

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

70 procents sysselsättning år 2025

Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

Till alla som väntar eller just fått barn

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring , statistik

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

STHLM ARBETSMARKNAD:

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx,

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben

R E H A B I L I T E R I N G

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

(a) Hur stor är sannolikheten att en slumpvist vald person tror att den är laktosintolerant?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Bokslut över jämställdhetsarbetet

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

ANALYSERAR 2001:12. Är barnen sjukare?

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Personalöversikt 2008

Trogna bankkunder med bunden ränta

Allmänt hälsotillstånd

Nationella jämställdhetsmål

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Hög tid för kompetenssparande

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2014

Nordeas Trygghetsindex 2012

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2015

Utlandsföddas företagande i Sverige

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Transkript:

REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor kvar i arbetslivet från 60-årsåldern och uppåt. Ungefär en tredjedel av befolkningen mellan 60 och 64 år har förtidspension, men nästan hälften står utanför arbetskraften enligt SCB:s arbetskraftundersökningar. Riksförsäkringsverket har genomfört en studie där man utreder om olika individegenskaper medverkar till eller motverkar att folk vill sluta arbeta före 65 års ålder. Sammantaget visar studien att psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga och ekonomiska drivkrafter är alla viktiga faktorer bakom önskemålet om ett förtida utträde från arbetskraften.

I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet I utrednings- och forskningsarbete analyseras och bedöms socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera all kunskap om socialförsäkringen. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferensverksamhet. Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i olika frågor Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter med mer begränsade frågeställningar.

Studie om förtida utträde från arbetskraften Den allmänna pensionsåldern med full kompensation sänktes 1976 från 67 till 65 år. Individerna kan dock ta ut förtida uttag med reducerad kompensation redan vid 61. I praktiken finner man allt färre människor kvar i arbetslivet från 60-årsåldern och uppåt. Ungefär en tredjedel av befolkningen mellan 60 och 64 år har förtidspension, men nästan hälften står utanför arbetskraften enligt SCB:s arbetskraftundersökningar. Bland dem utanför arbetskraften försörjer sig en del genom privata besparingar, andra av avtalspensioner, eller förtida uttag. Ytterligare andra lever på makens, makans eller andra personers inkomster. Mot denna bakgrund är det angeläget att förstå vilka faktorer som ligger bakom det sjunkande arbetskraftsdeltagandet i högre åldrar. Riksförsäkringsverket har genomfört en studie där man utvärderar om olika individegenskaper medverkar till eller motverkar att folk planerar lämna arbetskraften före 65 års ålder. 1 Logistisk regressionsanalys har tillämpats för att utreda befintligt samband mellan önskemålet att vilja sluta arbeta före 65 och faktorer som arbetsförhållanden, psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga, hälsotillstånd samt individens ekonomiska förutsättningar. Studien har gjorts på basis av en enkätundersökning om arbetsförhållande, hälsa och pension genomförd år 2000 inom ramen för Socialförsäkringsboken. Fokus ligger på den del av arbetskraften som inte har pension och som har uttryckt önskemål om fortsatt arbetskraftsdeltagande fram till 65 eller önskemål om tidigare utträde. Önskemål om tidigare utträde från arbetslivet De individer som i undersökningen har en klar uppfattning om framtida arbetskraftsdeltagande fram till 65-årsåldern beskrivs i figuren nedan. Procent 100 80 60 40 20 Kvinnor Män Önskar inte lämna arbetskraften i förtid Önskar lämna arbetskraften i förtid 0 35 44 år 45 54 år 55 64 år Andel kvinnor och män mellan 35 och 64 år som önskar respektive inte önskar lämna yrkeslivet före 65 1 En mer fullständig rapport finns som manuskript. Denna avses att publiceras inom ramen för RFV Analyserar. 3

Omkring tre av fem säger sig vilja lämna arbetskraften före 65 enligt RFV:s enkätundersökning. Yngre generationer anger i större utsträckning än äldre önskemål om ett förtida utträde. Det kan tänkas spegla den mer krävande period i livet som familjeliv och yrkesliv faktiskt innebär. En annan tolkning kan vara att yngre generationer är väl medvetna om de framtida hälso-, arbetsmiljö- och anpassningsproblem som kan föranleda att omkring hälften av den manliga äldre arbetskraften och en ännu större andel av den kvinnliga faktiskt har lämnat arbetslivet före 65-årsåldern enligt AKU-statistiken. Några resultat Det finns faktorer som verkar för höjd utträdesålder och sådana som verkar för sänkt utträdesålder. Sammantaget visar RFV:s studie att psykosocial arbetsmiljö, arbetsförmåga och ekonomiska drivkrafter är alla viktiga faktorer bakom önskemålet om ett förtida utträde från arbetskraften. Resultaten är även robusta då alternativa mått har testats. Ålder är en betydelsefull faktor bakom sannolikheten att önska lämna arbetskraften i förtid. Ju äldre individen är desto lägre är sannolikheten att de säger sig vilja lämna arbetskraften före 65. Det negativa sambandet förklaras delvis av den selektion av äldre i arbetskraften som ingår i studien vilka har starka preferenser för arbete. 2 Önskemålet om ett förtida utträde från arbetskraften är även vanligare bland gifta individer än bland ensamstående. En tänkbar förklaring är att gifta i högre utsträckning föredrar mer fritid tillsammans medan arbete spelar en relativt viktigare roll i livet för den ensamstående. Dessutom är det ekonomiskt lättare att klara sig på två inkomster. Könsskillnader förekommer på de flesta områden men kön ger inget signifikant utslag på sannolikheten att önska lämna arbetskraften i förtid. Det kan med andra ord finnas en annan förklaring till att kvinnor i något större utsträckning vill lämna arbetskraften före 65 vilket framgick av figuren ovan. Till exempel har ett antal studier kommit fram till att den försämring som tycks ha skett av den psykosociala arbetsmiljön under den senaste tiden nästan enbart gällt kvinnodominerade yrken. Önskemålet om ett tidigare utträde är inte heller större bland högre utbildade (till och med högskola) jämfört med dem som endast har förgymnasial utbildning när andra faktorer hålls konstanta. 2 I det befintliga datamaterialet kunde man se en sådan åldersselektion redan vid 55-årsåldern då det är vanligare att de intervjuade svarade att de planerade stanna kvar fram till allmän pensionsålder samtidigt som de osäkra svaren (svarade vet ej på frågan) minskade avsevärt bland dem. En rimlig tolkning är att de som vill och har planerat sluta i förtid då till stor del också har gjort det och ingår därmed inte i den redovisade datan. 4

I det följande skildras några av de slutsatser som dras i studien. Nedanstående figur visar den skattade sannolikheten att önska lämna arbetskraften i förtid vid olika åldrar och för olika nivåer på krav i arbetet samtidigt som andra kontrollvariabler hålls konstanta. 3 Procent 85 80 75 Höga krav Medel krav Låga krav 70 65 60 55 50 45 35 40 45 50 55 60 Ålder Sannolikheten att önska lämna arbetskraften före 65 vid låga, medel och höga krav på arbetet efter ålder Ju högre krav på arbetsuppgifterna i form av att behöva arbeta för fort eller hårt, alltför stor arbetsinsats, förekomsten av motstridiga krav eller tidspress i förhållande till låga krav, desto sannolikare att individer uttrycker önskemål om ett förtida utträde. Oavsett ålder är den skattade sannolikheten cirka 10 procent högre om höga krav på arbetet förekommer än om kraven skulle vara låga. Exempelvis är sannolikheten cirka 65 procent vid åldern 55 om individen upplever höga krav på arbetet. Motsvarande sannolikhet för samma individ skulle nästan vara 55 procent om kraven vore låga. Arbetsförmågan påverkar även önskemålet om ett förtida utträde. Figuren nedan visar motsvarande sannolikhet av ett önskat tidigare utträde vid olika åldrar och vid olika nivåer för nedsatt arbetsförmåga, allt annat konstant. Sannolikheten är cirka 10 procentenheter högre om en individ vid 55 års ålder bedömer sin arbetsförmåga reducerad till hälften i förhållande till när arbetsförmågan var som bäst, än om motsvarande nedsättning endast skulle motsvara 10 procent. 3 Den skattade sannolikheterna är beräknade på så sätt att övriga kontrollvariabler som hålls konstanta antar sina respektive medelvärden. 5

Procent 85 80 75 70 65 60 55 50 45 Nedsatt med 10% Nedsatt med 50% Nedsatt med 80% 35 40 45 50 55 60 Ålder Sannolikheten att önska lämna arbetskraften före 65 vid nedsatt arbetsförmåga med 10, 50 och 80 procent efter ålder Likaså spelar ekonomiska drivkrafter en betydelsefull roll för önskemålet om förtida utträde från arbetslivet. Avtalspension medverkar till ett förtida utträde från arbetskraften eftersom den kompenserar för bortfall av arbetsinkomst och ger därmed en högre nivå på sammanlagd pension. Avtalsförsäkringar har dessutom under de senaste åren erbjudit ytterligare nya vägar för tidigt utträde då olika försäkringar i många fall erbjuds redan före 65-årsåldern. Detta belyser vikten av ett samspel mellan ersättningar från socialförsäkringssystemet och olika avtalsförsäkringar. Figuren nedan visar att sannolikheten att vilja sluta arbeta i förtid även är högre bland individer med en genomsnittlig inkomstnivå över taket. Exempelvis är sannolikheten att vilja lämna arbetskraften tidigt ungefär 5 procentenheter högre för en individ som är 55 år och har haft en genomsnittlig inkomst över taket 4 under de fem senaste åren jämfört med om han/hon hade haft en inkomst mellan 6 och 7,5 pensionspoäng. Detta samband tyder på att ekonomiska incitament av fortsatt arbete avtar då individen inte får kompensation för inkomster över 7,5 basbelopp vid pensionering. 4 Tak går vid 7,5 basbelopp. 6

Procent 85 80 75 70 (> 7,5) (6<, 7,5) (5<, 6) (4<, 5) (0<, 4) 65 60 55 50 45 35 40 45 50 55 60 Ålder Sannolikheten att önska lämna arbetskraften före 65 vid olika kategorier av genomsnittlig pensionspoäng efter ålder 7

Följande RFV REDOVISAR har publicerats under år 2000 2000:1 Båda blir bäst. Attityden till delad föräldraledighet 2000:2 Dagmar 235 en uppföljning av den särskilda ersättningen för rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården år 1998. 2000:3 Inkomstavstämning av 1998 års bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar 2000:4 Socialförsäkringens omfattning 1998 2001. Vem får pengarna och hur finansieras försäkringen? 2000:5 Mötet med försäkringskassan. Kundundersökning 1998. 2000:6 Parallellimporterade läkemedel inte till vilket pris som helst 2000:7 Försäkringskassan bedömer Riksförsäkringsverket år 1999 2000:8 Landstingens tandvårdstaxor den 1 maj 2000. En undersökning av prisutvecklingen från 1 januari 1999. 2000:9 Varför föds det inte fler barn i Sverige?