Utveckling av närståendepenning under 1990-talet
|
|
- Ellinor Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REDOVISAR 21:2 Utveckling av närståendepenning under 199-talet Enheten för statistisk analys Januari 21 Upplysningar: Katriina Severin tel
2 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet I utrednings- och forskningsarbete analyseras och bedöms socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera all kunskap om socialförsäkringen. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Rekommenderar (RAR RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferensverksamhet. Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i olika frågor Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter med mer begränsade frågeställningar.
3 RFV Redovisar 21:2 1 Utveckling av närståendepenningen under 199-talet Ersättning för närståendevård infördes den 1 juli Ersättning utges till den som avstår från förvärvsarbete för att vårda en person som är svårt sjuk. Med begreppet svårt sjuk menas att hälsotillståndet är så nedsatt att det föreligger ett påtagligt hot mot den sjukes liv. Närståendepenning utges för högst 6 och i vissa fall för högst 24 per person som vårdas. Ersättning för vård kan inte ges till flera vårdare för samma tid. Ersättningsnivån motsvarar i huvudsak vårdarens sjukpenning. Fr o m juli 1992 utges ersättning även för vård som äger rum på sjukhus eller annan institution. Tidigare utgavs ersättning i högst 3 enbart för vård i hemmet. 1 juli 1993 utökades ersättningstiden till 24 i vissa fall. Nuvarande bestämmelser gäller fr o m juli Kostnaden för närståendepenning Milj kr 35 3 Milj kr Kostnaden för närståendepenning har flerdubblats under 199-talet. Det beror främst på att ersättningsnivån per dag ökar och att antalet personer som vårdas har ökat. Däremot har antalet ersatta närståendepenning per person inte ökat nämnvärt. Antal vårdade resp antal vårdare Vårdare Vårdade Under 1999 vårdades ca 6 personer av 6 8 personer som tagit ut närståendepenning. Det innebär i genomsnitt 11 ersatta per vårdare. Grupperna vårdade resp vårdare har ökat i samma takt. Omkring 14 procent vårdas av flera än en person som tar ut ersättning. 1
4 RFV Redovisar 21:2 2 Antalet personer som tar ut närståendepenning är något färre här jämfört med den reguljära statistiken. Det beror på att varje person har hänförts till det år ersättning första gången togs ut även om na egentligen fördelar sig över flera år. Antalet ersatta netto 8 7 Nettodgr Nettodag=partiella har summerats till hel dag Antalet personer som vårdar och antalet ersatta ökar i stort sett i samma takt, dock finns en antydan om att antalet vård per person ökar något. Hur många närståendepenning man tar ut tycks inte vara beroende av kompensationsnivån. Däremot varierar antalet personer med ersättning. Under 199-talet ändrades kompensationsnivån flera gånger, både upp och ned och både kostnadsoch antalsutvecklingen återspeglar i någon mån den variationen. I mars 1991 sänktes kompensationsnivån avsevärt och färre personer tog ut närståendepenning även om det inte syns i diagrammet -, däremot tog de inte ut färre per person ändrades bestämmelserna om var vården kunde äga rum. Samtidigt höjdes ersättningsnivån några procentenheter liksom under 1993 och då hade också flera personer närståendepenning sänktes kompensationen och ökningstakten minskade. Fr o m 1998 infördes samma högre nivå som 1993, 8 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, och antalet personer som tar ut närståendepenning ökade igen. Antalet ersatta netto per vårdare 12 1 Dag per förs Däremot visar alltså inte det genomsnittliga antalet per vårdare samma följsamhet till regeländringar, det är relativt konstant. Efter att under första hälften av 2
5 RFV Redovisar 21: talet ha tagit ut en till två mindre ligger medelantalet under senare år på 11 per vårdare. Antalet hela håller sig kring 85 procent och antalet halva på drygt 1 procent av det sammanlagda antalet. Närståendepenning kan utbetalas även som fjärdedels och tre fjärdedels. Medelersättning per (netto)dag 7 6 Ers/dag 5 Kronor Ersättningens storlek bestäms av vårdarens inkomst och den kompensation som reglerna medger. Förändringen i storleken på den genomsnittliga ersättningen per dag följer i huvudsak ändringarna i kompensationsnivåerna. Den genomsnittliga dagersättningen för män ligger omkring 1 kronor högre än för kvinnor. Personer som vårdats procentuellt fördelade efter antalet (brutto)vård Andel personer som vårdats Antal Högst Summa Summa vårdades 4 procent av personerna i högst 5 av en anhörig som tog ut närståendepenning, mot närmare hälften Var tredje vårdas mellan Förändringen i antalet är mindre om man i stället ser på de som vårdar. Nära hälften har genom åren tagit ut högst 5 närståendepenning och 3 procent har tagit mellan Kvinnor tar ut flera per person men skillnaden mellan könen är liten. Av de som vårdas är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Drygt hälften är i åldern 5-75 år och 38 procent är äldre än 75. Den procentuella åldersfördelningen varierar endast lite genom åren. 3
6 RFV Redovisar 21:2 4 Genomsnittsåldern för dem som vårdar ökar var nära hälften av dem mellan 36 5 år och 36 procent var över 5 år. Män som tar ut närståendepenning har ökat sin andel något genom åren men fortfarande är mer än sju av tio vårdare kvinnor. Som tabellen nedan visar tar kvinnor och män i genomsnitt ut ungefär lika många per person. Procentuell fördelning av antalet personer som tagit ut närståendepenning och av antalet ersatta Vårdare Ersatta (netto) Kvinnor Män Summa Sa antal Kvinnor Män Summa Sa antal Kvinnor tar ut närståendepenning lika ofta för att vårda män som för att vårda kvinnor. Män vårdar dubbelt så ofta kvinnor som de vårdar män. 4
7 Följande RFV Redovisar har publicerats under år 21 2:1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomiskt tillväxt
Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys
REDOVISAR 2001:9 Barn med vårdbidrag Enheten för statistisk analys 2001-09-13 Upplysningar: Ulla Östman Krantz 08-786 95 44 ulla.ostman-krantz@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket
Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV
REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95
Tredje avstämningen av bostadsbidrag
REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin
Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Partiell sjukskrivning
REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra
Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren
REDOVISAR 2001:8 Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren 1997 1999 Enheten för bidrag 2001-08-23 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar
Fjärde avstämningen av bostadsbidrag
REDOVISAR 22:6 Fjärde avstämningen av bostadsbidrag Resultatet av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Sammanfattning Bostadsbidrag har man under flera år. 48 procent
Medelpensioneringsålder
REDOVISAR 2004:11 Medelpensioneringsålder Enheten för analys 2004-12-17 Upplysningar: Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karlsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare
Samråd i rehabiliteringen
REDOVISAR 2002:5 Samråd i rehabiliteringen Samrådet mellan handläggare och de försäkrade 2001 Rapport från RFV:s tillsyn Avdelningen för sjukförmåner 2002-06-10 Upplysningar: Ylva Eklund 08-786 96 22 ylva.eklund@rfv.sfa.se
Delpensionärerna vilka är de?
REDOVISAR 2001:3 Delpensionärerna vilka är de? en statistisk översiktsbild Sammanfattning Enheten för statistisk analys Februari 2001 Upplysningar: Anders Järleborg tel 08-786 95 54 anders.jarleborg@rfv.sfa.se
Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
REDOVISAR 2:12 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Har 1997 års regeländringar haft olika effekt beroende på om man bor i glesbygd eller tätort? Enheten för statistisk analys 2-12-14 Upplysningar:
Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa
REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela
Föräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Effekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst
Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner
Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande
Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning
Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 (upphört att gälla genom FKAR 2018:1) 25 kap. 9
ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut
ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete
Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?
REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Beslut av socialförsäkringsnämnder
REDOVISAR 2002:7 Beslut av socialförsäkringsnämnder Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2002-11-26 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94 80 frederic.klinghoffer@rfv.sfa.se
Beslut av socialförsäkringsnämnderna
REDOVISAR 2004:10 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 2003 Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2004-11-10 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1531 Utkom från trycket den 30 december 2009 utfärdad den 17 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001
Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att
ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader
Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter
Invandrares förtidspensioner under 1990-talet
REDOVISAR 21:7 Invandrares förtidspensioner under 199-talet Enheten för forskning 21-8-7 Upplysningar: Inger Marklund 8-786 92 2 inger.marklund@rfv.sfa.se Riksförsäkringsverket publicerade 1996 rapporten
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Beslut av socialförsäkringsnämnderna
REDOVISAR 2003:3 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 1998 2002 förmån, län och kön Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2003-10-06 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric
FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner
FAKTABAS REVISION 2016 Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner 0 Innehåll Faktabas Revision 2016... 2 Antal revisorer... 2 Revisorer valda med undantag... 2 Representativitet...
2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863
2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan
Fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Försäkringskassans ställningstagande 1. Varaktighetskravet som anges i 25 kap. 3 andra stycket 2 socialförsäkringsbalken (SFB) ska tolkas som att det
2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN
2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan
Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning
REDOVISAR 2003:4 Långtidssjukskrivna egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning Enheten för analys 2003-11-17 Upplysningar: Christina Olsson Bohlin 08-786 91 66 christina.olsson.bohlin@rfv.sfa.se Ulrik
2007:10. VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning 1974 2006 ISSN 1653-3259
2007:10 VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning 1974 2006 ISSN 1653-3259 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Vård av barn formas till lag... 6 Användandet av tillfällig föräldrapenning åren
Vägledning 2003:3. Närståendepenning
Vägledning 2003:3 Närståendepenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning
Försäkringskassans allmänna råd
Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3
ANALYSERAR 2002:15. Kompensationsgraden för individer som gick i pension under 1990-talet
ANALYSERAR 2002:15 Kompensationsgraden för individer som gick i pension under 1990-talet I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete
Försäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Vägledning 2003:3 Version 9. Närståendepenning
Vägledning 2003:3 Version 9 Närståendepenning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. Den innehåller en samlad information om vad
ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35
ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete
Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 17 december 2008 i mål nr
Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
Kvinnor, män och sjukfrånvaro
REDOVISAR 2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering Sammanfattning Enheten för utredning Maj 2001 Upplysningar: Ulrik Lidwall tel 08-786
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 7 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att
Det reformerade förtidspensionssystemet
ANALYSERAR 2004:2 Det reformerade förtidspensionssystemet Effekterna av förändrade beräkningsregler I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings-
Dagersättning sjukförmåner 2015 SF0201
Avd. för analys och prognos/verksamhetsområdet för 2016-01-23 1(9) Dagersättning sjukförmåner 2015 SF0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Försäkringskassornas arbete med arbetshjälpmedel
REDOVISAR 2004:6 Försäkringskassornas arbete med arbetshjälpmedel En redogörelse för resultatet av en enkätundersökning i mars 2004 och statistik från åren 2001, 2002 och 2003 Enheten för förebyggande
Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse
2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN
2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan
Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige
REDOVISAR 2002:4 Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige Enheten för läkemedelsfrågor 2002-06-10 Upplysningar: Niklas Hedberg 08-786 91 38 niklas.hedberg@rfv.sfa.se Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 16 december 2002. Riksförsäkringsverket
Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.
Kommittédirektiv Översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2004:44 Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reglerna
Dagersättning sjukförmåner 2014 SF0201
Avd. för analys och prognos/verksamhetsområdet för 2015-01-26 1(8) Dagersättning sjukförmåner 2014 SF0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
En fördjupad redovisning av studietider i sfi
PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll
Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet
Dagersättning sjukförmåner 2013 SF0201
Avd. för analys och prognos/vo Statistisk analys 2014-01-16 1(8) Dagersättning sjukförmåner 2013 SF0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Barn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Full arbetsförmåga under åtta år
REDOVISAR 2004:9 Full arbetsförmåga under åtta år 1995 2002 Enheten för forskning och utveckling 2004-12-21 Upplysningar: Sten Olsson 08-786 92 41 sten.olsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar
Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg
Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se
PM Dok.bet. PID
1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Till lagen (1993:389) om assistansersättning 3 första stycket Den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och
Statistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
Riktlinjer för kvalifikationsregler och förmånsnivåer för Kollektivavtalsstiftelsen Scenkonstens Omställning och Karriärväxling (SOK)
PROTOKOLLSBILAGA 2 Riktlinjer för kvalifikationsregler och förmånsnivåer för Kollektivavtalsstiftelsen Scenkonstens Omställning och Karriärväxling (SOK) 1 Allmänt Styrelsen för Kollektivavtalsstiftelsen
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 januari 2008 i mål nr
Socialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN
Social Insurance Report Ohälsoskulden 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Olsson 010-116 96 54 hans.olsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Statistikinfo 2013:12
Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen
Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ohälsotal 2016 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet.
Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103
Vägledning 2003:3 Version 7. Närståendepenning
Närståendepenning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3
Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Kompensationsgrad vecka 35/
Kompensationsgrad vecka 35/2017 Sida: 2 [9] Rapport över kompensationsgrad vecka 35/2017 Sveriges a-kassor följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 29 november 2005
Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?
Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre
Barn och personal i förskolan hösten 2013
1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012
2006:8. Medelpensioneringsålder ISSN
2006:8 Medelpensioneringsålder ISSN 653-3259 Sammanfattning Det finns flera olika sätt att definiera och beräkna det mått som ofta brukar benämnas genomsnittlig eller faktisk pensionsålder. När detta mått
Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa
Rapport: Så påverkar den nya deltidsregeln de arbetslösas ersättningsrätt. Exempel från Akademikernas a-kassa Maj 2017 Fler kommer att kunna deltidsarbeta och få a-kassa under en längre tid när en ny deltidsregel
Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?
Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre
Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?
Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre
STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar
ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4
ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 mars 2015 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 7 april 2014 i
Full sysselsättning kräver jämställdhet
Full sysselsättning kräver jämställdhet Sammanfattande inledning Full sysselsättning kräver jämställdhet, men det är inte mycket som händer. År 2005 var sysselsättningsgraden 5,3 procentenheter lägre för
Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa
REDOVISAR 2003:1 Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa ålder, kön och diagnos Enheten för analys 2003-02-19 Upplysningar: Björn Andersson 08-786 96 54 bjorn.andersson@rfv.sfa.se Sammanfattning
Utgifter inom socialförsäkringen m.m.
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,1 4,1 4,4 4,6 4,3 Timlöneökning 2,2 3,1 2,3 3,1 3,2 3,3 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000 REDOVISAR 2001:11.
REDOVISAR 2001:11 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 1999 och 2000 Enheten för socialförsäkringsutredning 2001-11-05 Upplysningar: Ulrik Lidwall
Bedömningsfrågor i tillsynen
Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift
Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se. Publicerad:
Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2017 Publicerad: 2018-10-12 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet.