Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys
|
|
- Charlotta Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REDOVISAR 2001:9 Barn med vårdbidrag Enheten för statistisk analys Upplysningar: Ulla Östman Krantz
2 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare sammanställningar av resultat från försäkringsanalyser uppföljningar Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera data om de olika förmånerna inom socialförsäkringen. Publiceringen sker endast på nätet. Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) Författningar med bindande föreskrifter. RFV Rekommenderar (RAR) Allmänna råd om tillämpningen av författningar. RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer. Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete. Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen. Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning.
3 BARN MED VÅRDBIDRAG RFV REDOVISAR 2001:9 Barn med vårdbidrag Vårdbidrag underlättar för föräldrar att ge sitt sjuka eller funktionshindrade barn den tillsyn och vård och det stöd som krävs för att barnet ska kunna utvecklas på bästa sätt. En förälder kan få vårdbidrag för sitt barn om barnet är yngre än 16 år och på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller något annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn eller vård under minst sex månader. Föräldern kan också få vårdbidrag om barnets sjukdom eller funktionshinder förorsakar ökade utgifter (merkostnader). Om föräldern vårdar flera sjuka eller funktionshindrade barn i den aktuella åldern grundas rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt på de ökade utgifternas omfattning. Vårdbidraget kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Ett helt vårdbidrag uppgår till 2,5 prisbasbelopp per år. Under vissa förhållanden kan merkostnadsersättning betalas ut utöver det normala beloppet för hel förmån. I december 2000 betalades det ut vårdbidrag för drygt barn. Barn för vilka det betalas ut vårdbidrag, december Antal Ålder Antalet barn ökar med stigande ålder upp till 10 års ålder för att därefter avta. Barn som är nio respektive tio år utgör den största gruppen. För de äldre åldrarna minskar antalet barn successivt. Andelen barn med vårdbidrag är också högst i åldrarna 9 11 år, i dessa åldrar har 2,5 procent av befolkningen vårdbidrag. 3
4 BARN MED VÅRDBIDRAG RFV REDOVISAR 2001:9 Barn för vilka det betalas ut vårdbidrag, december Antal Flickor Pojkar Ålder Det betalas ut vårdbidrag för betydligt fler pojkar än flickor. Pojkarna utgör cirka 60 procent i alla åldersgrupper. Både för flickor och pojkar gäller att 10-åringarna är flest. Av alla flickor i åldern 0 15 år betalas det ut vårdbidrag för 1,5 procent. Motsvarande andel för pojkar är 2,3 procent. För 10-åringarna är andelen för flickor 1,8 procent och för pojkar 3,1 procent. Vårdbidrag för flera barn Av de vårdbidrag som betalades ut i december 2000 avsåg 11 procent (3 088) fler än ett barn. Det vanligaste är att vårdbidrag betalas ut för två barn. Antal barn Antal vårdbidrag Totalt antal barn Summa
5 BARN MED VÅRDBIDRAG RFV REDOVISAR 2001:9 Inte oväntat beviljas vid flerbarnsprövningar högre vårdbidrag än när vårdbidraget beviljas för ett barn. Nivå på vårdbidraget Vårdbidrag för ett barn, % Enbart merkostnadsersättning 1 % 0 % En fjärdedels vårdbidrag 32 % 24 % Halvt vårdbidrag 29 % 27 % Tre fjärdedels vårdbidrag 9 % 14 % Helt vårdbidrag 29 % 17 % Helt + ett fjärdedels vårdbidrag 6 % Helt + ett halvt vårdbidrag 8 % Helt + tre fjärdedels vårdbidrag 1 % Två hela vårdbidrag eller mer 3 % Summa 100 % 100 % Vårdbidrag för flera barn, % Uppgifterna i denna rapport är framtagna av statistikenheten för att användas i kvartalsuppföljningen av anslaget för vårdbidrag i augusti år
6 Följande RFV Redovisar har publicerats under år :1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomisk tillväxt 2001:2 Utveckling av närståendepenning under 1990-talet 2001:3 Vad får oss att arbeta fram till 65? 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall 2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro, om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering 2001:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag. Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar 2001:7 Invandrares förtidspensioner under 1990-talet 2001:8 Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren :9 Barn med vårdbidrag
Utveckling av närståendepenning under 1990-talet
REDOVISAR 21:2 Utveckling av närståendepenning under 199-talet Enheten för statistisk analys Januari 21 Upplysningar: Katriina Severin tel 8-786 92 65 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket
Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV
REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95
Samråd i rehabiliteringen
REDOVISAR 2002:5 Samråd i rehabiliteringen Samrådet mellan handläggare och de försäkrade 2001 Rapport från RFV:s tillsyn Avdelningen för sjukförmåner 2002-06-10 Upplysningar: Ylva Eklund 08-786 96 22 ylva.eklund@rfv.sfa.se
Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa
REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela
Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren
REDOVISAR 2001:8 Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren 1997 1999 Enheten för bidrag 2001-08-23 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar
Tredje avstämningen av bostadsbidrag
REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin
Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Fjärde avstämningen av bostadsbidrag
REDOVISAR 22:6 Fjärde avstämningen av bostadsbidrag Resultatet av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Sammanfattning Bostadsbidrag har man under flera år. 48 procent
Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Partiell sjukskrivning
REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra
Medelpensioneringsålder
REDOVISAR 2004:11 Medelpensioneringsålder Enheten för analys 2004-12-17 Upplysningar: Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karlsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare
Effekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige
REDOVISAR 2002:4 Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige Enheten för läkemedelsfrågor 2002-06-10 Upplysningar: Niklas Hedberg 08-786 91 38 niklas.hedberg@rfv.sfa.se Riksförsäkringsverket
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.
REDOVISAR 2002:3 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 2000 och 2001 Enheten för analys 2002-06-14 Upplysningar: Ulrik Lidwall 08-786 97 26 ulrik.lidwall@rfv.sfa.se
Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Beslut av socialförsäkringsnämnder
REDOVISAR 2002:7 Beslut av socialförsäkringsnämnder Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2002-11-26 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94 80 frederic.klinghoffer@rfv.sfa.se
Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa
REDOVISAR 2003:1 Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa ålder, kön och diagnos Enheten för analys 2003-02-19 Upplysningar: Björn Andersson 08-786 96 54 bjorn.andersson@rfv.sfa.se Sammanfattning
Invandrares förtidspensioner under 1990-talet
REDOVISAR 21:7 Invandrares förtidspensioner under 199-talet Enheten för forskning 21-8-7 Upplysningar: Inger Marklund 8-786 92 2 inger.marklund@rfv.sfa.se Riksförsäkringsverket publicerade 1996 rapporten
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om vårdbidrag; RAR 2002:15 beslutade den 2 december 2002. Riksförsäkringsverket beslutar
Beslut av socialförsäkringsnämnderna
REDOVISAR 2004:10 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 2003 Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2004-11-10 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000 REDOVISAR 2001:11.
REDOVISAR 2001:11 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 1999 och 2000 Enheten för socialförsäkringsutredning 2001-11-05 Upplysningar: Ulrik Lidwall
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 29 november 2005
Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)
Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras
Beslut av socialförsäkringsnämnderna
REDOVISAR 2003:3 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 1998 2002 förmån, län och kön Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2003-10-06 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric
Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
REDOVISAR 2:12 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Har 1997 års regeländringar haft olika effekt beroende på om man bor i glesbygd eller tätort? Enheten för statistisk analys 2-12-14 Upplysningar:
Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?
REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen
Regeringens proposition 1997/98:131
Regeringens proposition 1997/98:131 Lagändringar med anledning av flyttning av viss verksamhet vid Riksförsäkringsverket till Söderhamn, m.m. Prop. 1997/98:131 Regeringen överlämnar denna proposition till
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 april 2018 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Nordica Assistans AB Box 6052 700 06 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Försäkringskassornas arbete med arbetshjälpmedel
REDOVISAR 2004:6 Försäkringskassornas arbete med arbetshjälpmedel En redogörelse för resultatet av en enkätundersökning i mars 2004 och statistik från åren 2001, 2002 och 2003 Enheten för förebyggande
Delpensionärerna vilka är de?
REDOVISAR 2001:3 Delpensionärerna vilka är de? en statistisk översiktsbild Sammanfattning Enheten för statistisk analys Februari 2001 Upplysningar: Anders Järleborg tel 08-786 95 54 anders.jarleborg@rfv.sfa.se
ANALYSERAR 2002:10. Vårdbidragen ökar en kartläggning av orsakerna
ANALYSERAR 2002:10 Vårdbidragen ökar en kartläggning av orsakerna I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete I huvudsak
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida
Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm
Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning
REDOVISAR 2003:4 Långtidssjukskrivna egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning Enheten för analys 2003-11-17 Upplysningar: Christina Olsson Bohlin 08-786 91 66 christina.olsson.bohlin@rfv.sfa.se Ulrik
Full arbetsförmåga under åtta år
REDOVISAR 2004:9 Full arbetsförmåga under åtta år 1995 2002 Enheten för forskning och utveckling 2004-12-21 Upplysningar: Sten Olsson 08-786 92 41 sten.olsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar
Kvinnor, män och sjukfrånvaro
REDOVISAR 2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering Sammanfattning Enheten för utredning Maj 2001 Upplysningar: Ulrik Lidwall tel 08-786
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer
ANALYSERAR 2004:9. Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning. Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning
ANALYSERAR 2004:9 Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning Barns rätt till personlig assistans & assistansersättning en kartläggning och analys av utvecklingen 1996 2002 I serien RFV
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 29 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att
Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004
25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning Försäkringskassans
ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut
ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete
Föräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863
26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten
Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
Webbinarium 29 november 2018 Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Sid 1 Agenda två nya socialförsäkringsförmåner Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning istället för vårdbidrag Merkostnadsersättning
Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1
Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2016-07-01 Innehåll 1 Försäkringens innehåll... 2 1.1 Ersättningsgrundande inkomst... 3 2 Sjukpenning... 4 2.1 Nedsatt arbetsförmåga...
Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning
Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning
RFV Anser 2000:4 Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning Uppföljning av hanteringen hos försäkringskassorna och effekterna för bidragshushållen av de ändrade reglerna. RFV ANSER Under
Övergångar mellan skola och arbetsliv
År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier
Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011
1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till
Socialförsäkringens finansiella omfattning 97 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 118
Socialförsäkringens finansiella omfattning 97 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse 104 Tillfällig föräldrapenning 106 Pappadagar 108 Havandeskapspenning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att
Sjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokal samverkansansvarig Innehåll Försäkringskassans uppdrag Statistik Viktiga aktörer - Individen - Hälso- och sjukvård - Arbetsgivare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn
Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863
25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik
Assistansersättning Referensår
Assistansersättning Referensår 1999 och 2000 SF0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd till barnfamiljer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, 9 i lagen om handikappförmåner och 35 och 70 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se
KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER Dnr xxx KF, xxx 201X stockholm.se 3 Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) Gäller från och med
Socialförsäkringen. i siffror
8927654183469876543228476529893876451749126543 98437652947978489276541834698765432284765298 817126543789984376529479784892765418346938764 491265437876529479789843765294797848927654183 9876543228476529893876451629925437899843765294
Vårdbidrag. Vägledning 2012:1 Version 1
Vårdbidrag Vägledning 2012:1 Version 1 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid Till socialförsäkringsbalken 25 kap. 2 (upphört att gälla genom FKAR 2018:1) 25 kap. 9
Vad kostar olika sjukdomar?
REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent
ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35
ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete
AT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Vårdbidrag. Vägledning 2012:1 Version 2
Vårdbidrag Vägledning 2012:1 Version 2 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. Den innehåller en samlad information om vad som
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om handikappersättning och vårdbidrag; SFS 1998:703 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna
Socialförsäkringen i siffror
Socialförsäkringen i siffror Socialförsäkringen i siffror Socialförsäkringens finansiella omfattning 79 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 88 Föräldrapenning vid barns födelse 88 Tillfällig föräldrapenning
Ökning av antalet vårdbidrag
ANSER 2003:2 Ökning av antalet vårdbidrag perspektiv från flera myndigheter Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET ANSER publicerar Riksförsäkringsverket bl. a. rättslägesanalyser och rättsfallsöversikter
Försäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Sammanfattning Inledning Metod Genomsnittliga merkostnader Referenser Bilaga 1 Merkostnadskategorier...
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metod... 5 Genomsnittliga merkostnader... 6 Referenser... 12 Bilaga 1 Merkostnadskategorier... 13 Bilaga 2 Genomsnittliga merkostnader... 15 Sammanfattning Vårdbidrag
ANALYSERAR 2003:5. Nya eftergiftsregler i bostadsbidraget. en utvärdering
ANALYSERAR 2003:5 Nya eftergiftsregler i bostadsbidraget en utvärdering I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I huvudsak
Sjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner
Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande
Lättläst. Till alla barnfamiljer
Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar
Underhållsstöd. Referensår. A. Allmänna uppgifter och 2000 SF0102
Underhållsstöd Referensår 1999 och 2000 SF0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd till barnfamiljer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg
Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se
Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer
Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Emmeli Gidius Persson Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Sid 1 September 2018 AT utbildning Agenda Försäkringskassans uppdrag Åtgärdsprogrammet
6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Lättläst. Socialförsäkringen
Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.
Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag
VÄGLEDNING 2012:1 1 (5) Historik information om ändringar i vägledningen 2012:1 Vårdbidrag I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner.
Assistansersättning 2009 SF0108
Avd. för och prognos/enheten för statistisk 2010-03-24 1(8) Assistansersättning 2009 SF0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Sjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten
Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Assistansersättning 2012 SF0209
Försäkringsutveckling/Enheten för statistisk analys 2013-03-13 1(9) Assistansersättning 2012 SF0209 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN
2006:4 Kontroll av skenseparationer ISSN 1653-3259 Redovisar 2006:4 Bakgrund och syfte För tilltron till socialförsäkringen är det viktigt att skydda försäkringar och bidrag mot fusk. Riksdagen och regeringen
Assistansersättning 2013 SF0209
Försäkringsutveckling/Verksamhetsområdet för 2014-01-14 1(9) Assistansersättning 2013 SF0209 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning
Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag
2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863
2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan
Fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Försäkringskassans ställningstagande 1. Varaktighetskravet som anges i 25 kap. 3 andra stycket 2 socialförsäkringsbalken (SFB) ska tolkas som att det
Bedömningsfrågor i tillsynen
Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift
Din information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOX 5125, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 502006-6329 Din information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
Utgifter inom socialförsäkringen m.m.
Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 2,7 4,1 4,1 4,4 4,6 4,3 Timlöneökning 2,2 3,1 2,3 3,1 3,2 3,3 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell