Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014



Relevanta dokument
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Skogshöjdens skola

Kvalitetsredovisning

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Tjänsteskrivelse Resultatrapport VT 2014

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsrapport Valla skola

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Undervisning och resultat Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport Föllinge Barn och Utbildning

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Beslut för grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Söderskolans kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Tillsammans når vi toppen!

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Fliseryds skola

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län

Systematisk kvalitetsarbete

Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Primaskolan Farsta. Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11-

Beslut för förskoleklass och grundskola

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Systematiskt Kvalitetsarbete

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Kvalitetsredovisning läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsrapport Så här går det

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: Årskurs: 9 Pojkar

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Rapport om läget i Stockholms skolor

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

KVALITETSRAPPORT GRA MESTA SKOLAN 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsarbete i skolan

Verksamhetsplan 2013/14

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Munkfors kommun Skolplan

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Beslut för grundskola och fritidshem

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

KVALITETSRAPPORT 2014

Kompetensförsörjningsplan

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

SKL:s arbete med skolan

Kristdalaskolan F - 6

Kvalitetsredovisning

Transkript:

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga kostnader 216 446 196 358 90,7% Ålem fkl/grundskola/fritids Summa 7 944 129 7 769 244 97,8% Ålem särskilt stöd Personalkostnader 50 970 222 959 437,4% Ålem särskilt stöd Summa 50 970 222 959 437,4% Ålem övrigt Intäkter -55 000-45 028 81,9% Personalkostnader 1 569 348 1 523 396 97,1% Övriga kostnader 175 853 177 636 101,0% Ålem övrigt Summa 1 690 201 1 656 004 98,0% Resultat 9 685 300 9 648 207 37 093 Vi har hållit oss inom budget vilket vi är mycket nöjda med. Kortfattat kan man säga att fritids gått något plus medan skolan gått med ett visst underskott. Vi har inom budget finansierat elevstödjande åtgärder som varit kostsamma men gett resultat. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer När vi tittar på våra resultat från vårterminen nedan ser det väldigt bra ut. 100 % bedöms i åk 3 bedöms nå minst E. 95 % bedöms nå minst E i matematik i åk 3 dvs 1 elev som ej bedöms klara målen. 100 % godkända på de nationella proven i åk 6 i matematik, engelska, so och no. 91 % godkända på de nationella proven i svenska, en elev blev ej godkänd. Analys: Vårt jobb med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov ger resultat. Resultaten i svenska och matematik i åk 3 måste vi följa upp nu i åk 4 eftersom det skiljde ganska mycket på den bedömda måluppfyllelsen och resultaten på de nationella proven. Åtgärder: Vi har till viss del inför ett tvålärarsystem och det har, trots att vi periodvis saknat speciallärarkompetens, gjort att vi haft möjlighet att ge mer stöd till elever med särskilda behov. Vi ska fortsätta att utveckla sättet på vilket vi fortlöpande utgår från resultat från kontrollstationerna. Vi har satsat mycket resurs på några elever med stora behov. Det har gett bra resultat. Sida 1 av 7

Analys av insatta åtgärder och resultat: Positiva effekter av lärarförtätningen. Det har bland annat hjälpt oss att klara en situation med en deltidssjukskriven speciallärare. Det har också gett oss möjligheter att bättre arbeta med extra anpassningar. Stora, strukturerade satsningar på några elever med särskilda behov har fallit mycket bra ut. Med en speciallärare på heltid ser jag fram emot att utveckla arbetet med kontrollstationerna. Vi har lyckats bra med att rekrytera personal. Antal elever i årskurs 3 Skola 2010 2011 2012 2013 2014 Alsteråskolan 14 13 24 17 25 Kommunen 128 129 114 123 129 Svenska, svenska som andraspråk Skola 2010 2011 2012 2013 2014 Alsteråskolan 93% 77% 71% 82% 100% Kommunen 93% 88% 85% 86% 93% Matematik Skola 2010 2011 2012 2013 2014 Alsteråskolan 64% 92% 75% 82% 95% Kommunen 88% 88% 89% 82% 86% Svenska, svenska som andraspråk Skola 2014 Pojkar Flickor Alsteråskolan 100% 100% 100% Kommunen 93% 86% 97% Matematik Skola 2014 Pojke Flicka Alsteråskolan 95% 89% 100% Kommunen 86% 79% 91% Andel elever som nått kravnivån på alla delprov - Ämnesprov matematik åk 3 Alsteråskolan Mönsterås kommun Flickor 23% 52% Pojkar 22% 52% Total andel 23% 52% Antal elever 22 125 Andel elever som nått kravnivån på alla delprov - Ämnesprov svenska åk 3 Alsteråskolan Mönsterås kommun Flickor sv 67% 88% Pojkar sv 36% 60% Flickor sva 0% 50% Pojkar sva - 67% Total andel 50% 72% Antal elever 24 125 Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Matematik Alsteråskolan Mönsterås kommun Flickor 100% 91% Pojkar 89% 79% Total andel 95% 86% Antal elever 22 125 Andel elever (%) med godkänt provbetyg per ämnesprov Alsterå Antal elever som skrev provet Ämnesprov - ämne Engelska åk 6 - EN 100 11 Matematik åk 6 - MA 100 12 NO-ämnen åk 6 100 12 SO-ämnen åk 6 100 12 Svenska åk 6 - SV 91 12 Svenska åk 6 - SVA - Sida 2 av 7

3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola Andel med betygen A-E i resp ämne åk 6 vt2014 Analys: Vi är mycket nöjda med vårt genomsnittliga meritvärde på 219 (vt 2014). Vi ser det som en framgång eftersom det inte varit en grupp som med självklarhet skulle nå så högt. Gruppens storlek har varit gynnsam och har möjliggjort undervisning anpassad efter varje elevs förutsättningar och behov. Under åk 6 har klassen haft tillgång en dator per elev vilket har gynnat framförallt elever med läs och skrivproblem. En specialpedagog har under höstterminen i åk 6 arbetat nära arbetslaget och stöttat i arbetet med att anpassa undervisningen efter de behov som funnits. Sommarskola har vi inte haft under 2014. Jag var inte med och fattade beslut om sommarskola och har haft svårt att få reda på vad som låg till grund för det beslutet. Resultaten visar dock på att intresset troligen inte skulle varit så stort. Ämne Alsterå Mönsterås kommun Bild 100 97% Biologi 100 89% Engelska 92 88% Fysik 100 91% Geografi 100 86% Hem- och konsumentkunskap 100 99% Historia 100 88% Idrott och hälsa 100 94% Kemi 100 87% Modersmål - 100% Matematik 100 90% Musik 100 96% Religionskunskap 100 94% Samhällskunskap 100 90% Slöjd 100 96% Svenska 92 91% Svenska som andraspråk - 53% Teknik 100 93% Meritvärdets medelvärde per skola och kön Skola Flickor Pojkar Total Alsteråskolan 225 216 219 Total Mönsterås kommun 191 180 185 4. Åtgärder efter brukarundersökningen Analys av rektor: På grund av täta rektorsbyten har vi varit dåliga på att följa upp brukarenkäten. Jag är säker på att det sattes upp mål efter enkäten 2013 men arbetet mot dem har inte prioriterats vid de rektorsbyten som skett. I stället ser jag fram emot resultaten från enkäten som görs nu 2015. Utifrån de nya resultaten ska vi göra en analys och se vilka områden vi ska fokusera på. 5. Verksamheternas kvalitet Under 2014 har mycket hänt på Alsterå/Skytt, ny rektor, separation från Tillinge, nyrekrytering av specialpedagog, ny skolsköterska, ny organisation (lärarförtätning), flera nya lärare m.m. Allt detta gjorde att slutet på vårterminen 2014 inte var bra, främst på Alsteråskolan. Fokus har legat på att få tillbaks lugnet, tryggheten och känslan av en skola med hög kvalitet som har ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Under hösten har en stor förändring märkts som jag hoppas ska synas i brukarenkäten, i elevernas resultat och i personalens psykosociala enkät. Den organisation vi strävat efter är att i åk 1-3 ska en lärare och en lärare/fritidspedagog vara ansvariga för varje klass. Det har nästan lyckats, i en klass är det lärare och förskollärare vilket gjort att upplägget blivit lite annorlunda där. Sida 3 av 7

I åk 4-6 är två lärare ansvariga för varje klass. Här är alla behöriga lärare, en undervisar i ämnen hen inte är behörig i. Våra slöjdlärare är erfarna men obehöriga. Båda håller dock på att komplettera sina utbildningar för att bli behöriga. På organisationsnivå har vi skapat arbetslag som består av två klasser åk 1-2, åk 3-4 respektive åk 5-6. Varje arbetslag består av 4 pedagoger som på bästa sätt försöker skapa en flexibel organisation där varje pedagogs kompetens utnyttjas effektivt. Förskoleklassen samarbetar med åk 1-2. I förskoleklassen arbetar två behöriga förskollärare. Samverkan mellan fritidshemmet och skolan blir en självklarhet med den organisation vi har där fritidspedagogerna (som även är behöriga att undervisa i vissa ämnen) är inne i skolan som lärare. Vi har sett att vi kan bli bättre på att hantera de övergångar som finns i vår verksamhet förskola till f. klass, f. Klass till åk 1, åk 3 till 4 och åk 6 till 7. Under våren 2015 har vi gjort en ny plan på hur det ska fungera så att det inte blir något kunskapstapp vid olika övergångar. De rekryteringar som gjordes under sommaren var mycket lyckade vilket på ett positivt sätt påverkat skolan. Vårt arbete med barn med särskilda behov har blivit lite stört eftersom vår specialpedagog varit sjukskriven stora delar av höstterminen. Den nya organisationen och en bra vikarie för spec. pedagogen har dock lös situationen på ett bra sätt. Jag upplever att vi har ett mycket väl fungerande samråd tillsammans med områdets barnomsorg. Det är viktigt att vi tillsammans med föräldrar diskuterar och funderar kring våra verksamheter. Det är positivt att vi vid flera tillfällen haft politiker på våra möten. 6. Anmälda kränkningar Under 2014 hade vi 11 anmälda kränkningar. Vi ser ett mönster i det som hänt och arbetar aktivt för att komma till rätta med problemet. Vi har stora förhoppningar på att det vi gör ska minska antalet kränkningar. 7. Genomförd fortbildning Kommungemensam fortbildning i ledarskap under höstterminen 2014. Målet om den kollektiva kompetensutvecklingen är uppfyllt men vi (skolledningen) har mycket att lära av hur det ska organiseras och vilka krav som ska ställas på dem som ska hålla i utbildningen. Sida 4 av 7

De positiva effekter jag ser är att det blev en tydlig koppling till forskning i och med att boken Utmärkt undervisning lästes, diskuterades och förelästes kring. I samband med boken gjordes ett arbete som mynnade ut i flera spännande projekt. Delvis drunknade de positiva effekterna i en diskussion om förutsättningar för utbildningen och när och hur uppgifter skulle lösas. Matematiklyftet i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan. Jämställdhetsarbetet. SKL matematiksatsning PISA 2015. Matematiklyftet har gjort att lärarna fått nya idéer och ett nytt sätt att se på ämnet. Fortbildningen har varit mycket uppskattad. Dock är det för tidigt att säga om och vad den gett för resultat. Vi har ju också utökat antalet timmar matematik. Förhoppningsvis ger det tillsammans bättre resultat framöver. En kort analys av ledarskapsfortbildningen finns under punkt 8, strategidagsmål. Jämställdhetsarbetet har inte prioriterats hos oss under året, delvis på grund av rektorsbytet. Inför SKLs matematiksatsning PISA 2015 har vi svarat på några frågor och skickat vidare vad vi skulle vilja ha stöd/hjälp med. Vi ser fram emot återkoppling. Barnkulturaktiviteter Arrangemang vt 14 F.klass har fått arrangemanget/arrangemanen: En häxas dagbok (teater), Lässurr Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: kultis Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: En häxas dagbok (teater), kultis Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Stenåldersdag Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Medeltidsdag Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Filmskapande Sida 5 av 7

Arrangemang ht 14 Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester, kultis Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester, kultis, xperimentlabb och museum i Oskarshamn Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester, kultis Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkester, kultis 8. Kommunfullmäktiges mål Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenslet Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procentför mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinjlytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Sjuktalen för grundskolorna i Ålem är 5,76%. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Se punkt 1 Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till ål' 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Sida 6 av 7

Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Kvalitetsredovisningen är skriven av: Rektor Ove Nyblom Sida 7 av 7