Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22
KOLDIOXID från fossila bränslen
Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor
Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg koldioxidekvivalenter 1 kg metan = 25 (21) kg koldioxidekvivalenter 1 kg lustgas = 298 (310) kg koldioxidekvivalenter IPCC, 2007 [4AR] (IPCC, 1995) [SAR])
Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Köra 500 mil med bensinbil Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller 9 000 gånger (om kolel) Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år Odla bort 270 kg kol Förlora 2 kg N 2 O-N från åkermark Metan- raparna från en mjölkko i fyra månader
Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark ~16 % (NV. 2010. National inventory report 2011 Sweden.)
Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 (NV. 2010. National inventory report 2011 Sweden.)
10 9 ton CO2ekv Animalieproduktionens växthusgasutsläpp (globalt) N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 2 1,5 1 0,5 indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation 0 CH4 N2O CO2 (Steinfeld, H. m.fl. 2006. Livestock's long shadow. FAO) deforestation
Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem spelar ingen roll var utsläppen sker Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården - Hela livscykeln viktig Livscykeltänk viktigt! Viktigt relatera utsläppen till produktionen (t ex kg CO 2 -ekv per kg produkt)
Växtodlingens klimatpåverkan
CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 Insatsvaror och inköpta tjänster NO 3-, NH 3 Växtodling Försålda varor
Diesel Olja Produktion av NPK Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner ton koldioxidekvivalenter Växtodlingsgård - 278 ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter 400 300 Metan Lustgas Koldioxid 200 100 0 * Indirekt N2O-emission = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet
kg CO2-ekv/hektar 4000 3500 3000 2500 2000 Växtodlingsgården - utsläpp per hektar övrigt diesel direkt lustgas från mark prod. N Kvävet centralt: Produktion av NPK N 2 O från kvävets omsättning i mark 1500 1000 500 Sockerbetor Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt
kg CO2-ekv/kg produkt 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 övrigt diesel direkt lustgas från mark produktion av kvävegödsel Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda Avkastningen central: + Fördela utsläppen på många ton Årsvariationer? Växtföljden! 0,2 0,1 Sockerbetor (10 kg) Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt
Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur
Kg CO2e/kg N 12 Klimatavtryck för olika kvävegödselmedel 10 8 6 4 2 0 EU BAT (AN) EU utan lustgasrening (AN) Rysk utan lustgasrening (AN) Kalksalpeter, utan lustgasrening (Yara, 2010. Davis & Haglund, 1999)
Djurhållningens klimatpåverkan
CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2
Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsmed., bek.medel m.m. Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Kalkning Metan från djuren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Mjölkgård 1 400 1 200 1 000 265 mjölkkor (10 500 kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid 800 600 400 200 0 Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±230 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet
(kg CO2e/kg foder) Växthusgasutsläpp från produktion av olika fodermedel 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Flysjö m fl, 2008. SIK-rapport 772
Metan från idisslare CO 2 + 8 H CH 4 + 2 H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)
Metan från djurens fodersmältning Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO 2 -ekv/ djur och år) Mjölkko 120-140 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Jämförelse: 1 000 mil med bensinbil ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha 1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO 2 -ekv
(kg CH4/ko, år) Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko 140 130 120 110 6 8 10 12 (ton ECM/ko, år)
(kg CH4/ko, år) (kg CH4/ton ECM) Metan från mjölkkons fodersmältning 150 140 kg metan per ko kg metan per ton ECM 20 130 15 120 110 6 8 10 12 (ton ECM/ko, år) 10
Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär även: Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt fotavtryck ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot kompensera med köttdjur Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk
Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Metan från djuren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Grisgård - 16 000 smågrisar, 550 slaktsvinsplatser - 240 ha: höstvete, korn, vårraps 400 350 300 250 Metan Lustgas Koldioxid 200 150 100 50 0 Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±88 ton CO 2 för hela gården (JOKER-projektet)
Växthusgaser från gödsellager Metan: Bildas i syrefri miljö - Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) - Temperatur (+hög temp) - Lagringstid Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner - Tillgång till kväve och kol - Temperatur (hög temp gynnsamt) - Lagringstid Ammoniak indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas
Åtgärdskategorier
Tre kategorier av åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokus på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik klimatbovar som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning III. Genomgripande systemändringar Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi
Växthusgasutsläpp från växtodling - vad påverkar klimatavtrycket per kg gröda? Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Undantag energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och långa transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) Mulljordar Även ILUC (indirect land use change)
Växthusgasutsläpp från djurhållningen - vad påverkar klimatavtrycket per kg produkt? Produktionen + Bra tillväxt, friska djur, små kassationer Foder (speciellt gris och fågel) + Effektivt foderutnyttjande + Fodermedel med låga utsläpp (t ex lokalt proteinfoder, bra grovfoder) (Nöt) Metan från vommen + Hög smältbarhet på fodret, avel (preparat, fett) + Hög mjölkavkastning Energi (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)
I stort sett samma åtgärder som inom annan (miljö)rådgivning! Viktiga områden: Kväve! Resursutnyttjandet & minska förluster God djurhälsa, frisk gröda, bördighet Nya områden: Energi Klimatavtryck av inköpta varor Av mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakförluster)
Allt är så osäkert! Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret
Aktuellt
Klimatmärkning: Svenskt Sigill (tilläggsmärkning) och KRAV (bakas in i KRAV-reglerna) Greppa Näringen: Klimatkollen Energi: Energikartläggningscheckar (Energimyndigheten) Investerings- och projektstöd (Jordbruksverket)
Litteraturtips och länkar Rapport 2010:10 Jordbruksverket. Handlingsprogram. www.greppa.nu www.gradvis.se www.matochklimat.se www.lrf.se/klimat www.klimatmarkningen.se www.hush.se/halland (Fliken Miljö, energi och klimat)
Vanliga frågor/diskussionsämnen Hur står sig ekologisk produktion ur klimatsynpunkt? Köttfri måndag/måste minska köttkonsumtionen Kolinlagring i naturbetesmarker då? Korna måste ju rapa metan! Djurantalet har ju minskat Hur stora är de naturliga växthusgasutsläppen då? Varför ska lantbruket bära skulden?! Hur kan man säga nåt om allt ändå är så osäkert?!
Tack!