3.5 Friluftsliv och framkomlighet för oskyddade trafikanter

3.5 Friluftsliv och framkomlighet för oskyddade trafikanter 3.5.1 Förutsättningar Väg 267, Rotebroleden, är en kraftig barriär för det rörliga friluftslivet och för oskyddade trafikanter. På båda sidor om vägen finns målpunkter av intresse för det rörliga friluftslivet. Längs trafikleden finns inte möjlighet att t.ex. arbetspendla med cykel på ett trafiksäkert sätt. Järvakilen Trafikleden skär av en av Stockholms gröna kilar, Järvakilen. Järvakilen är ett sammanhängande grönområde som sträcker sig från Hagaparken och Brunnsviken i söder ända upp till Sigtuna i norr. Inom Järvakilen finns flera naturreservat, bland andra Östra och Västra Järvafältet, Molnsättra och Hansta, samt attraktiva rekreations- och friluftsområden, bland annat Järvafältet, Ängsjöområdet och området kring Edssjön. De tre sistnämnda är identifierade som värdekärnor i kilen. De så kallade värdekärnorna i den regionala grönstrukturen består av stora, sammanhängande områden där det finns flera sammanfallande naturvärden inom kategorierna sociala, natur veten skapliga eller kulturvetenskapliga värden. Kilområdena i de regionala grönkilarna är inte av samma dignitet som värdekärnorna, men för friluftslivet är de väsentliga genom sitt läge och tillgänglighet (se Figur 3.5.1) och det är dessa som skapar den sammanhållna strukturen i regionen 19. FAKTARUTA FÖRUTSÄTTNING Förändringarna som genomförs längs vägen kan påverka förutsättningarna för rekreation och friluftsliv genom att rörelsefriheten förändras och störningseffekten (av t.ex. buller) förändras. UNDERLAGSMATERIAL Underlagsmaterialet utgörs av den tidigare förstudien, kommunala planer och samråd med boende, kommunerna och länsstyrelsen. BEDÖMNINGSGRUNDER Ett områdes värden och attraktivitet för rekreation och friluftsliv grundas på hur mark- och vattenområden upplevs och hur ett område kan användas. Det kan handla om dess natur- och kulturvärden, möjligheter till upplevelser, utblickar, tillgänglighet, förekomst av anläggningar, stigar m.m. Inte bara upplevelsevärden utan även närhet till bebyggelse, tillgänglighet, avsaknad av buller och andra urbana störningar kan göra ett område lämpligt för rekreation och friluftsliv. Bedömningen baseras på ambitioner och beskrivningar i kommunala planer och länsstyrelsens beskrivning av Järvafältet och Järvakilen som friluftsområde. Jämförelsen görs i förhållande till dagens situation. INFLUENSOMRÅDE Influensområdet utgörs av det område där rekreations- och friluftsintressen kan påverkas direkt eller indirekt. Det innebär i princip närområdet till vägen och dess nya passager samt de områden som kan nås från stigar och vägar kring vägområdet som berörs. OSÄKERHETER Hur ett område används och dess attraktivitet utgår till viss del från betraktarens erfarenheter och upplevelser. NOLLALTERNATIV Nollalternativet, att projektet inte genomförs (se vidare avsnitt 2.6.3), innebär att inga åtgärder vidtas för gående och cyklister. Möjligheterna för gående och cyklister att röra sig längs och korsa vägen är redan idag dåliga och kommer att försämras med den ökande trafiken, vilket bland annat påverkar det rörliga friluftslivet i området. 44

Avfallsanl. Rydholm Avfallsanl. Hjältartorp Bisslinge Gusä Bredden Lund Upplandsleden Kolartorp Dammängen Vällsta Svartinge Golfbana Edsån Antuna Grindstugan Rotsunda Knallboda Björkhagen Gustavslund Gillbo Motorb. Katrinedal Söderby 267 Överby Överby Kojtel Boda ridskola Golfb. Treudd Rotebro Norrviken Skillinge Stäket Norrtorp Mulltorp Berghova Golfbana Sollentuna kyrka Kolängen Villastaden Bodaäng Järvafältet Fäboda Sollentuna ridklubb L. Viby Ö Viby Ulvsättra Norrviken Bolinderbyn E18 Molnsättra naturreservat Ö Järvafältets naturreservat E4 Molnsättra Kallhäll Översjön Fågelsk.omr. Brända berget St. Viby Pommern Ravalen L. Kärrboda Polhem Granskog Grävlingberget Berghem Kolboda Björnmyren Rocksta V Järvafältets naturreservat Järvafältet Väsby Bög Säbysjön Återvinningsanl. Vattmyran Grönvreten TECKENFÖRKLARING Gångstig Jakobsberg Naturreservat Vandringsled Naturvärden Elljusspår Nykelbiotop Tånglöt Säby Fågeltorn Djupan Hansta naturreservat 265 Traktorväg Sumpskog Ny GC-passage Hammaren Sjuk- hus Befintlig GC-passage Motorb. Hägerstalund 0 1 2 Km Figur 3.5.1 - Målpunkter för friluftslivet Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 45

På Järvafältet söder om trafikleden finns ett rikt nät av stigar och markerade leder iordningställda rastplatser och raststugor samt kaféer. Vid Bögs gård finns en visningsgård där forna tiders jordbruk ska kunna upplevas och vid Väsby gård driver Sollentuna kommun en naturskola. Vid Bögs gård ordnas också turridning med islandshästar. På Järvafältet ligger flera ridskolor, bland annat Överby ridskola och Sollentuna ridklubb, och här finns närmare 40 km markerade stigar och vägar där ridning är tillåten. I närheten av trafikleden finns också flera golfbanor, bland annat vid Skillinge/Gillberga (söder om trafikleden), Gustavslund och Svartinge (norr om trafikleden). Ett belyst motionsspår (2,4 km) finns väster om golfbanan vid Gillberga. En av Järvafältets markerade vandringsleder är Järvaleden, som börjar i Hansta och fortsätter upp mot Väsby gård och sedan vidare genom skogsmark och öppna landskap upp till Fäboda. Från Fäboda kan man gå norrut mot Boda eller västerut mot Norrtorp för att korsa trafikleden vid Stäket. Många stigar och leder på Järvafältet saknar dock fortsättning på den norra sidan av trafikleden. Detta tyder på att området norr om vägen inte används lika frekvent som den södra sidan, vilket sannolikt delvis är en konsekvens av den kraftiga barriär som trafikleden utgör. Några av de viktigare lederna och målpunkterna för friluftslivet som idag finns norr om trafikleden är Upplandsleden, Järvaleden, Ängsjö friluftsområde och området kring Edssjön. Ängsjö friluftsområde ligger vid Mälaren ca 4 km norr om Stäket. Upplandsleden går förbi Ängsjö och passerar även Stäket. I äldre kartor finns en passage för Upplandsleden över väg 267, Rotebroleden. Denna har nu ersatts av en passage i plan vid Stäket. En öppning mellan betongsuggorna i mittbarriären finns dock fortfarande vid den äldre passagen och denna används fortfarande för att passera vägen, även om det är olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Edssjön och dess omgivningar, särskilt de östra, är också ett populärt friluftsområde. Järvafältet nås idag från närliggande bostadsområden och hjälpligt via kollektivtrafik (främst pendeltågsstationen Häggvik). Möjligheterna för bilburna besökare att nå Järvafältet är begränsade, till följd av att området kringgärdas av stora trafikleder. Gammal skog I vägens närområde finns en del skog som är över 60 eller 100 år gammal, vilket är skogsområden med goda friluftskvaliteter. Skog som är över 60 år, så kallad mogen skog har uppvuxna, stora träd och har därmed kvaliteter som kan ge upplevelsevärden som skogskänsla och i bästa fall orördhet och trolska naturmiljöer. Det finns fina skogsområden även utanför den gröna kilens värdekärnor 18. Gång- och cykeltrafik Förutsättningarna för gång- och cykeltrafikanter längs sträckan är i nuläget bristfälliga. Längs stor del av sträckan saknas separat gång- och cykelväg. De befintliga gång- och cykelvägarna på övriga sträckor är smala och saknar oftast separation mellan gående och cyklister. Det finns två broar över vägen för gående och cyklister (se bilaga 1) men i övrigt saknas trafiksäkra överfarter. Trafikverket, länsstyrelsen, landstinget och länets kommunförbund har i samverkan upprättat Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030 (remissversion 2013-03-25). Syftet med planen är ett underlag för utbyggnaden av regionala cykelstråk för arbetspendling. Ett av dessa är Rotebrostråket utmed väg 267. 46

3.5.2 Mål och åtgärdsstrategi God framkomlighet för alla och därmed minskad barriärverkan för gående, cyklister och det rörliga friluftslivet. Förbättra trafiksäkerheten och rörelsefriheten för oskyddade trafikanter. Det innebär att flera nya, trafiksäkra, passagemöjligheter ska skapas samt ett sammanhängande cykelstråk mellan Stäket och Rotebro. 3.5.3 Inarbetade anpassningar och åtgärder En separat gång- och cykelväg föreslås längs hela sträckan från trafikplats Stäket till Överby, som där ansluts till befintlig gång- och cykelväg mot Rotebro. Vägen blir generellt 4,3 m bred, beläggs med asfalt och förses med belysning. Där gång- och cykelvägen passerar faunabron vid Johannesfred kommer den att följa väg 267, Rotebroleden, under bron för att dess trafik och belysning inte ska komma i konflikt med viltstråket. Av samma anledning kommer gång- och cykelvägen att gå på bro i nivå med väg 267, Rotebroleden, över faunaporten vid Överby. För att möjliggöra säker passage för gående och cyklister över väg 267, Rotebroleden, förslås två nya gång- och cykelbroar som komplement till de två som redan finns. Dessa placeras vid Evelund/Söderbyvägen och Båtsmanstorp. Dessutom planeras för en separat passage för gående och cyklister i den nya trafikplatsen för verksamhetsområdet i Järfälla kommun. Utförligare beskrivning av planerade åtgärder finns i vägplanen, avsnitt 3.3 Val av utformning och lokalisering. Förslaget innebär att gående och cyklister kan korsa vägen planskilt med jämna mellanrum och vid samtliga busshållplatser längs hela sträckan. 3.5.4 Effekter och konsekvenser Den gång- och cykelväg som anläggs kommer tillsammans med de tre nya gång- och cykelpassagerna att underlätta arbetspendling, öka rörligheten för friluftslivet i Järvakilen, samt bidra till att tillgängliggöra de naturvärden som finns längs sträckan. Även faunabroarna bidrar till detta. Fler och bättre möjligheter att korsa trafikleden innebär att nya samband skapas och återskapas i kilen. Det kommer ge människor bosatta norr om trafikleden bättre tillgång till de kvaliteter som finns på Järvafältet samt bidra till att nyttjandet av områden norr om leden ökar. 3.5.5 Sammanfattande bedömning Planerade åtgärder bedöms komma att minska vägens barriäreffekt för gående, cyklister, det rörliga friluftslivet. Förutsättningarna att röra sig längs väg 267, Rotebroleden, och i de områden som ligger i anslutning till denna kommer att förbättras avsevärt. Konsekvenserna för gående, cyklister och det rörliga friluftslivet värderas sammantaget som positiva och i inte obetydlig omfattning (Värdet förstärks). 47

3.6 Vatten FAKTARUTA FÖRUTSÄTTNING Grundvatten En väg kan påverka grundvattnet på flera sätt. Görs en djup skärning vid t.ex. anläggande av passager/vägport kan grundvattennivån sänkas vilket kan påverka närliggande brunnar, byggnader, naturmarker och odlingar. Förorenat regnvatten från vägen och läckage i samband med trafikolyckor kan förorena grundvattnet om det infiltrerar ner i marken. Ytvatten Ytvatten i sjöar och vattendrag är utsatt för föroreningar av många slag. Föroreningar som når ett ytvatten kan döda eller skada dessa växter och djur och för lång tid framåt störa de ekologiska förutsättningarna i vattnet. Vägdagvatten Det vatten som rinner av från en väg kallas vägdagvatten. Det är förorenat av bilavgaser, oljespill, däckslitage, vägbaneslitage, salt med mera. Vägdagvattnet kan tas omhand på olika sätt beroende på områdets värden och känslighet. Gräsklädda diken har god förmåga att fastlägga metaller och petroleumprodukter kan brytas ned på biologisk väg. Miljökvalitetsnormer Från 2010 gäller nya miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster. Dessa baseras på EU:s ramdirektiv för vatten, «vattendirektivet», och syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. UNDERLAGSMATERIAL Underlagsmaterialet utgörs av den tidigare förstudien, utförd geoteknisk utredning och projektering av system för omhändertagande av vägdagvatten, information från länsstyrelsen, SGU, Vattenmyndigheten samt Sollentuna, Upplands Väsby och Järfälla kommuns översiktsplaner. BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömning av vattenförekomsters betydelse för dricksvattenförsörjningen, närhet till känsliga ytvattenrecipienter, transport av miljöfarligt gods inom områden känsliga för förorening. Modellerade halter i dagvatten från Rotebroleden jämförts med riktvärden för dagvatten framtagna av Stockholm stad samt med föreslagna riktvärden framtagna av Dagvattennätverket i Stockholms län. Bedömningen baseras på vattenförekomsternas status enligt vattenmyndighetens register samt gällande miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Bedömningen utgår också från Trafikverkets publikation 2012:179, Krav för gators och vägars utformning, kap 9:3-5 där det bl.a. framgår att grundvattentäkter och grundvattenförekomster som kan vara viktiga för framtida vattenförsörjning ska skyddas. Samt tillämpliga delar av Miljöbalken. INFLUENSOMRÅDE Influensområdet utgörs av det område där projektet direkt och indirekt kan påverka yt- och grundvatten. Det innefattar korsande vattendrag de avrinningsområden och grundvattenområden som berörs samt den nedströms liggande sjön Edssjön. OSÄKERHETER Vägdagvatten och föroreningar från andra källor når i dag Edssjön. Avståndet från väg 267, Rotebroleden, är relativt långt och i vilken grad naturlig fastläggning sker i diken och vattendrag är oklart. Hur mycket belastningen av föroreningar förändras till följd av förändringarna är också oklart. NOLLALTERNATIV Nollalternativet, att projektet inte genomförs (se vidare avsnitt 2.6.3), innebär att inga åtgärder vidtas som berör de grund- och ytvattenförekomster samt övriga vatten som finns i anslutning till vägen. Mängden föroreningar i avrinnande vatten kommer att öka med den ökande trafiken 48 Rotebroleden på vägen. - Miljöbeskrivning till vägplan

3.6.1 Förutsättningar Yt- och grundvatten är en naturresurs som ska hanteras med aktsamhet och som regleras i ramdirektivet för vatten (200/60EG). Direktivet syftar till att skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och bindande mål finns uppställda om att skydda, förbättra och säkerställa yt- och grundvattenförekomster. I Sverige har hittills endast sjöar större än 1 km 2 och vattendrag med tillrinningsområde större än 10 km 2 klassificerats som vattenförekomster och bedömts med avseende på miljökvalitetsnormerna (MKN). Av de aktuella recipienterna (se nedan) är det Mälarens två vattenförekomster, Görväln, Lårstaviken och Edsån som har fått en status enligt miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Ingen av de vattendrag som väg 267, Rotebroleden, passerar är definierade som ytvattenförekomst enligt ramdirektivet för vatten. För sådana mindre sjöar, åar och bäckar gäller att vattenkvaliteten inte får försämras jämfört med idag. 3.6.2 Korsande vattendrag De vattendrag som korsar trafikleden är Hjältarbäcken/Dammhagsån och Vibyån (även kallad Ravalnsbäcken eller Skillingebäcken) samt ett biflöde till Vibyån utan namn. Ett dike/vattendrag utan namn korsar väg 267, Rotebroleden, ungefär mitt på sträckan, strax öster om korsningen med Mälarvägen (här kallat ängsdiket). Dessutom finns ett dike vid Katrinedal, se Figur 3.6.1. Edssjön Bisslinge Bredden Ängsjö Älvsunda Mälaren - Lårstaviken Lund Antuna Mälaren - Görväln Uddnäs Stäket Kallhäll Vattendraget vid Katrinedal Villastaden E18 Söderby Dammhagsån Översjön Hjältarbäcken 267 Ängsdiket Svartinge Vibyåns biflöde Vibyån Edsån Rotebro Vibyån St. Viby Ravalen E4 Norrviken Norrviken 0 1 2 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Km Figur 3.6.1 - Vattendrag som korsar väg 267 49

Vibyån som rinner norrut rinner från sjön Ravalen till Edssjön och korsar väg 267, Rotebroleden, vid golfbanan vid Gillberga. Ån är belastad med föroreningar, framförallt näringsämnen, via dagvatten från vägar och bostadsområden samt från golfbanorna längs med ån. Hjältarbäcken/Dammhagsån, som också rinner norrut från Översjön till Edssjön, korsar väg 267, Rotebroleden, strax öster om korsningen med Mälarvägen. Medelhalterna av kväve och fosfor i ån är mycket höga respektive höga till mycket höga 20 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 21. Vid en bottenfaunaundersökning bedömdes dock bottenfaunan vara obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Metallhalterna i ån bedöms vara låga, med undantag för krom 12. Ängsdiket rinner söderut men var det mynnar ut är osäkert. Troligen når det Vibyåns större biflöde som sedan rinner vidare norrut till Edssjön. Vattendraget som korsar väg 267, Rotebroleden, vid Katrinedal är ett grävt dike med svag lutning kring vägen. En trumma leder vattnet under vägen söderut. Vattendragets fortsatta sträckning är oklart, men recipienten är med största sannolikhet Mälaren och vattenförekomst Görväln. Edssjön Edssjön är en grund, näringsrik sjö som omfattar 1,06 km 2. Medeldjupet är 3 m och sjöns teoretiska omsättningstid är 50 dagar. Dess avrinningsområde är 23,5 km 2. Edssjön tillhör Oxundaåns avrinningsområde som har sitt utlopp i Rosersbergviken i Mälaren. Tillrinning till Edssjön sker från Norrviken via Edsån, från Ravalen via Vibyån och från Översjön via Dammhagsån. Vibyån och Dammhagsån passerar väg 267, Rotebroleden, på sin väg till Edssjön. Markanvändningen i Edssjöns avrinningsområde domineras av jordbruk (46 %) och skog (43 %), medan bebyggelse och ängsmark står för respektive 6,5 % och 3 %. Kväve- och fosforanalyser av Edssjöns ytvatten visar, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, på mycket höga, respektive extremt höga halter. Kraftiga algblomningar förekommer ofta. Edssjön är dagvattenrecipient för bostadsområden öster om sjön i Upplands Väsby, bebyggelse i Sollentuna samt via diken och vattendrag. Höga halter av aluminium och kadmium har också uppmätts 13. Edssjön är inte klassad efter miljökvalitetsnormer ännu, men arbete pågår. Sjön benämns därmed som preliminär vattenförekomst och enligt länsstyrelsens arbetsmaterial har Edssjön måttlig ekologisk status på grund av problem med bland annat övergödning. 22 50

Mälaren Görväln och Lårstaviken Mälaren är uppdelad i ett antal vattenförekomster, varav två är Görväln respektive Lårstaviken. Vattendraget vid Katrinedal mynnar så småningom ut i vattenförekomst Mälaren-Görväln. Även dagvattnet som når trafikplats Stäket vid E18 leds via dagvattendammarna till Görväln. Edssjön ingår i Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Rosersbergsviken vilken är en del av vattenförekomst Mälaren-Lårstaviken. Görväln ingår i vattenskyddsområde Östra Mälaren. Vägdagvatten Befintlig avledning av dagvatten sker via öppna gräsklädda, oftast V-formade vägdiken som leder vattnet till korsande vattendrag. Vid trafikplatserna Rotebro och Stäket leds trafikledens dagvatten i ledningar till Edsån respektive Mälaren. I Stäket finns befintliga dagvattendammar som tillhör Trafikverket, men i Rotebro släpps dagvattnet till det kommunala dagvattennätet och vidare ut i Edsån utan ytterligare rening. Väg 267, Rotebroleden, utgör primär led för transport av farligt gods vilket medför en ökad risk för utsläpp av bränslen eller kemikalier i samband med olyckor. Förutsättningarna för infiltration av vatten i befintliga och planerade diken är goda längs med hela väg 267, Rotebroleden. Jordarterna i området består främst av friktionsmaterial iv under tunt lager lera eller torrskorpa. Partier med mäktiga lerlager finns, framförallt i lågområdena där de korsande vattendragen rinner. 3.6.3 Skyddade områden Vattenskyddsområde Östra Mälaren Östra Mälaren, där vattenförekomst Görväln ingår, utgör vattenskyddsområde för dricksvattentäkt, se Figur 3.6.2. Väg 267, Rotebroleden, gränsar i väster, vid trafikplats Stäket, till Östra Mälarens vattenskyddsområdes sekundära skyddszon. Detta innebär, enligt skyddsföreskrifterna 23 för vattentäkten, att dagvatten som avrinner mot trafikplats Stäket inte får släppas till Görväln (Mälaren) utan föregående rening. Vattenskyddsområde grundvattentäkt vid Rotebro Stockholmsåsen Solna I öster, mot trafikplats Rotebro, går väg 267, Rotebroleden, genom ett vattenskyddsområde för grundvattentäkt 24, se Figur 3.6.2. Denna vattentäkt ingår i ett stort gemensamt vattenskyddsområde för flera grundvattentäkter i Stockholmsåsen. Aktuellt område ingår i grundvattenförekomst Stockholmsåsen Solna. Väg 267, Rotebroleden, går en sträcka av ca 400 m inom vattenskyddsområdets zon 2. Grundvattennivån är ytlig här (0,5 m under marknivå) och jordarna relativt genomsläppliga (friktionsjordar). Grundvatten magasinet i Stockholmsåsen utgör en vattenförekomst enligt ramdirektivet för vatten. iv Sand och grus och jordarter med en större kornstorlek än 0,06 mm 51

Strandskydd Strandskyddet regleras i miljöbalkens sjunde kapitel och syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för den allemansrättsliga tillgången till strandområden och till att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. För att få ta strandskyddat område i anspråk krävs särskilda skäl. I höjd med väg 267 gäller strandskydd 100 m på ömse sidor om Hjältarbäcken/Dammhagsån och Vibyån (huvudflödet), se Figur 3.6.2. Generellt biotopskydd Småvatten i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet som regleras i miljöbalkens sjunde kapitel och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m. Av de vattendrag som korsar trafikleden är biflödet till Vibyån samt ängsdiket i höjd med Klubbacken, km 3/500 att betrakta som småvatten i jordbruksmark. 3.6.4 Markavvattningsföretag Väg 267, Rotebroleden, korsar två registrerade torrläggningsföretag; dessa är Wällsta i Eds socken och Svartinge, Överby, Sollentunaholm, Rännsskede och Boda äng i Sollentuna socken (vattendraget vid Katrinedal) och Vällsta Svartinge torrläggningsföretag (Hjältarbäcken/Dammhagsån), bilaga 1. Om markavvattningsföretagens villkor påverkas måste omfattningen fastställas och regleras. Vid mindre ändringar räcker det att sluta civilrättsliga avtal med företaget, men vid större ändringar krävs en omprövning av hela företaget. Mälaren - Lårstaviken Ängsjö Edssjön Bisslinge Älvsunda Bredden Mälaren - Görväln Lund Uddnäs Stäket Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Kallhäll Vattendraget vid Katrinedal Villastaden E18 Figur 3.6.2 - Vatten- och strandskyddsområden Svartinge Söderby 267 Dammhagsån Hjältarbäcken Ängsdiket Vibyåns biflöde Översjön Kommungräns Strandskydd Vattenskyddsområden Vibyån Antuna Edsån Rotebro Vibyån St. Viby Ravalen E4 Norrviken Norrviken 0 1 2 Km 52

Vandringshinder i vatten Samtliga befintliga vägtrummor är vattenfyllda åtminstone vissa tider på året och är därför fungerande för fiskvandringar. 3.6.5 Mål och åtgärdsstrategi Målet är att vattendragens vattenkvalitet ska bibehållas och inte ges någon långsiktig negativt påverkan till följd av projektet. Ambitionen är att utbyggnaden och trafikökningen inte ska leda till ökade utsläpp av föroreningar till recipienterna. Recipienterna har i detta fall ansetts vara de vattendrag som korsar trafikleden samt Mälaren - Görväln i fallet vid trafikplats Stäket. Gällande trafikplats Rotebro leds dagvattnet till det kommunala dagvattennätet vilket innebär att det är kommunen som ansvarar för vattnets kvalité då det släpps i recipienten Edsån (enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Avseende vägdagvatten är sektorsansvaret specifikt utpekat i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram genom en anvisning att: Trafikverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Det innebär att hitta ett system för dagvattenhanteringen längs med väg 267, Rotebroleden, som inte bidrar till en försämrad miljö i berörda recipienter och utpekade vattenförekomster. Det vägdagvatten som lämnar diken och når ytvatten ska inte innehålla mer föroreningar efter utbyggnad och beräknad trafikökning än det gör idag. Detta mål är satt på årsbasis och gäller mängden föroreningar, i kg/år. Anledningen till att man sätter målet som mängd förorening istället för utsläppshalter är för att det i första hand är mängden förorening som påverkar vattenmiljön och recipientens kvalitet så länge halterna inte är så höga att de är toxiska. Dagvattensystemets utformning och funktion ska uppfylla kraven i Trafikverkets publikation 2012:179, Krav för vägar och gators utformning. Grundvatten Något speciellt grundvattenskydd eller tätningsåtgärd kommer inte utföras inom vattenskyddsområdet vid Rotebro då väg 267, Rotebroleden, endast berör 400 m inom vattentäktens sekundära skyddszon. Liksom idag kommer dagvattnet att avledas via det kommunala dagvattennätet till Edsån. 3.6.6 Inarbetade anpassningar och åtgärder Nedan beskrivs inarbetade anpassningar och åtgärder gällande hantering av vägdagvattnet från väg 267, Rotebroleden. I övrigt beskrivs planerade åtgärder i vägplanen, avsnitt 3.3 Val av utformning och lokalisering. Diken Huvudprinciperna för hantering av dagvattnet längs med väg 267, Rotebroleden, baseras framförallt på väl fungerande diken. I vägdiken och vägslänter infiltrerar den allra största delen av dagvattnet. I marken sker flera kemiska, biologiska och fysiska processer som bidrar till rening av det förorenade vattnet. Det vatten som ändå avrinner längs med dikena renas på vägen mot recipienten genom sedimentation, växtupptag och adsorption. Utformningen av dikena är viktig för att uppnå en hög reningseffekt. Därför föreslås att dikena ska vara gräsklädda, breda (gärna trapetzoidformade), med flacka vägslänter och gärna flacka längslutningar. Målet med dessa utformningskrav är att öka vattnets uppehållstid i diket vilket framförallt leder till ökad sedimentation men även ökat växtupptag (framförallt på sommaren) samt adsorption. 53

Mellan vattendraget vid Katrinedal och trafikplats Stäket finns en antydan till vattendrag/dike söder om vägen. En trumma går under väg 267, Rotebroleden, till detta vattendrag som enligt inmätningar ser ut att rinna söderut, oklart vart. En del av vägdagvattnet från vägdikena når säkert detta dike/ vattendrag vilken i vägplanen avskärmas för att säkerställa att dagvatten från vägen leds ner till reningsdammarna vid trafikplats Stäket och blir omhändertaget på ett säkert sätt med hänsyn till de skyddsföreskrifter som finns för recipienten Mälaren som utgör vattenskyddsområde för dricksvattentäkt. För att leda vägdagvattnet som rinner från väg 267, Rotebroleden, mot trafikplats Stäket till Trafikverkets befintliga dammar utnyttjas befintligt system. Dagvattnet leds först i trummor från ledens diken till ett dräneringsdike längs med E18 som leder vattnet vidare till ledningar vid korsningen E18/ Almarevägen. Ledningarna släpper sedan dagvattnet i dammsystemet som består av två seriekopplade dammar: en fördamm och därpå en större reningsdamm. Sedimenteringsyta och haveriskydd Som en komplettering till den rening som sker i vägdikena ska en breddning av diket utföras precis före utsläpp till korsande vattendrag. Denna breddning utformas som en gräsklädd, sedimenterings- och fördröjningsyta med svag längslutning. En vall ska stoppa upp flödet ned mot vattendraget och skapar en tillfällig damm vid höga flöden. Endast vid väldigt höga flöden rinner vattnet över vallen och ner i vattendraget. Annars infiltrerar vattnet så småningom i marken och når vattendraget som markvatten eller grundvatten. Denna sedimenterings- och fördröjningsyta fungerar på två sätt: dels som avskiljare av föroreningar typiska för dagvatten, så som t.ex. partikelbundna tungmetaller samt fosfor och dels som ett haveriskydd. Vid en olycka och ett eventuellt utsläpp stoppas flödet upp vid vallen och räddningstjänsten får tid på sig att samla upp utsläppen, t.ex. oljespill. Denna lösning för haveriskydd blir dubbelverkande, lättskött och troligtvis effektiv. Figur 3.6.3 - Skiss, sedimenterinsyta och haveriskydd 54

Att sedimenteringsytan inte har ett utlopp (utöver bräddningsfunktionen över vallen) bidrar till att uppehållstiden för dagvattnet blir längre och därmed ökar sedimentationen och reningen av vattnet. Det bör påpekas att andra utformningar eller konstruktioner för rening av vägdagvatten och haveriskydd är tänkbara huvudsaken är att önskad reningseffekt uppnås före utsläpp till korsande vattendrag, dvs. att mängden förorening i kg/år inte ökar med planens utförande. 3.6.7 Förslag till ytterligare åtgärder Vägräcken bör placeras på båda sidor om vägen vid korsande vattendrag. Detta för att hindra fordon att välta ner i vattendragen utan möjlighet att samla upp oljespill till exempel. 3.6.8 Beräkningar Flödes- och föroreningsberäkningar gällande dagvatten har utförts och beskrivs i PM Avvattning 25. För beräkningarna har recipient- och dagvattenmodellen StormTac 26 använts, som är en internationellt vetenskapligt granskad modell. Eftersom utbyggnaden av väg 267, Rotebroleden, kommer att innebära ökad andel hårdgjord yta jämfört med dagens situation kommer mängden avrinnande vägdagvatten att öka i och med utbyggnaden. Varje korsande vattendrag har i denna utredning klassats som recipient, istället för att betrakta den sjö som vattendragen mynnar i som recipient. Anledningen till detta är att vattendragen anses skyddsvärda och redan idag är belastade med näringsämnen och andra föroreningar, bland annat från dagvatten. Att vattendragen klassas som recipient innebär ett direktutsläpp av dagvatten och detta medför att kraven som ställs på reningen blir hårdare, eftersom en viss rening av vattnet sker på dess väg mot sjön. För att bedöma föroreningshalterna används riktvärden för dagvattenutsläpp från Stockholms stad 27 och dagvattennätverket i Stockholms län 28. 3.6.9 Resultat av beräkningarna Resultaten från beräkningarna visar att fosfor, kväve, bly, koppar och zink förekommer i måttliga halter i vägdagvattnet vid utsläppspunkt i respektive vattendrag, både före och efter ombyggnad av vägen, enligt Stockholms stads riktvärden för dagvatten. Utom i ett fall (Dammhagsån) där blyhalten ligger strax ovan gränsen för höga halter. Kadmium, krom, nickel och olja förekommer i låga halter, medan suspenderat material bedöms förekomma i måttliga halter på alla platser efter utbyggnad. Värdena är reducerade med utgångspunkt i att en stor del (ca 90 %) av vägdagvattnet med dess föroreningar infiltrerar i diket. Föroreningsbelastningen från Rotebroledens vägdagvatten på respektive recipient har beräknats i kg/år. Resultaten visar på en ökad belastning av alla undersökta ämnen utom kadmium, i de flesta utsläppspunkter. Störst är ökningen av tungmetallerna bly, koppar, zink, krom och nickel. Typiska källor för dessa ämnen är trafik även om en stor del kommer från atmosfärisk deposition. Slitage av däck, vägbeläggning och fordonsbromsar är de främsta orsakerna till att ämnena hamnar i dagvattnet. Betydande källor för zink och krom är dessutom galvaniserade ytor så som vägräcken och lyktstolpar respektive rostfria produkter längs med vägarna. 3.6.10 Effekter och konsekvenser I och med breddningen av vägen ökar både den hårdgjorda ytan och trafikmängden. Detta leder till ökad avrinning och ökade föroreningshalter i dagvattnet. Det finns flera studier som undersökt vägdikens renande effekt på dagvatten. Resultaten varierar kraftigt mellan studier och beror 55

bland annat på svårigheter att mäta flödet i diket, variationer mellan årstiderna och på varierande utformning av dikena. De reningseffekter man kan förvänta sig i aktuella vägdiken ligger inom intervallet 20-60% och innebär att det är möjligt att de flesta föroreningar kan reduceras till den nivå som krävs för att nå målsättningen för rening av Rotebroledens dagvatten. Slutresultatet är beroende av dikenas utformning, vilka kommer att förbättras på de sträckor där vägen breddas. För att säkerställa möjligheterna att nå målet att inte öka föroreningsbelastningen till recipienterna har dessutom föreslagits att anlägga en sedimenteringsyta före utsläpp till respektive korsande vattendrag. Vägdagvatten innehåller till största delen partikulärt bundet fosfor. Den partikulära fosforn liksom de flesta metaller och partiklar avskiljs främst genom sedimentation. Om en hög grad av avskiljning uppnås för suspenderat material fås även en hög grad av avskiljning av andra föroreningar som är adsorberade till partiklar, ett speciellt tydligt samband finns mellan avskiljningen av suspenderat material och bly, koppar och fosfor. Kväve renas främst genom upptag av växter och infiltration, vilket gynnas av gräsbeklädda diken. Att kombinera flera konstruktioner för rening såsom gräsbeklädda diken och sedimentering- och fördröjningsytor gör att flera olika reningsprocesser utnyttjas och bidrar till ytterligare avskiljning. Med klimatförändringarna kommer nederbörden i Stockholmsområdet att påverkas och det leder till, enligt ett antal klimatscenarier, en medelökning av nederbörden på 10-30% i slutet av seklet. Analyserna av extrem nederbörd i framtiden visar på stor spridning. SMHI konstaterar v att medelvärdet för förändringen från två oberoende analyser av intensiv korttidsnederbörd och extrem dygnsnederbörd är cirka 20 % under seklet. Detta innebär en förväntad ökning av dagvattenflödena och risken att föroreningar når vattendrag och recipienter ökar. Eftersom sedimenteringsytor anläggs före utsläpp av vägdagvatten till alla korsande vattendrag bör en viss fördröjning dock kunna ske även vid ökade flöden pga klimatförändringar, även om hänsyn till fördröjning inte tagits med i beräkningarna av ytbehoven. I framtiden kan vallarna före vattendraget byggas upp ytterligare om behov av ökad fördröjning föreligger. Risken för utsläpp av farliga ämnen, t.ex. oljespill till vattendragen minskar med utbyggnaden av väg 267, Rotebroleden. Fördröjningsytor som haveriskydd anläggs vid varje korsande vattendrag och skyddsräcken längs med vägen vid alla vattendrag föreslås som ytterligare åtgärd för att minska risken för utsläpp i vattendragen. Grundvatten Vid utgrävning och byggnation av vägporten vid Överby och anläggande av diken för den nya lokalvägen kommer grundvattennivån vid vägporten att sänkas mellan 2-3 m, se PM geoteknik för utförligare beskrivning. Jordarten är tät och har definierats som grå Sandig Siltig lermorän, vilket gör att grundvattenytans nivå endast påverkas inom ett litet område. Med ett antagande att grundvattennivån sänks 3 m och K-värdet 29 10-8 blir avsänkningstrattens radie 3 m. En grundvattensänkning är att betrakta som vattenverksamhet. Den ska i detta fall utföras så att allmänna eller enskilda intressen inte påverkas, vilket då medför att anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet inte krävs. v SMHI rapport nr 2010-78, Regional klimatsammanställning Stockholms län 56

På grund av hög grundvattennivå och genomsläppliga jordlager vid Rotebro finns det en risk för att föroreningar från trafikdagvattnet från väg 267, Rotebroleden, där når grundvattnet. Det går inte att utesluta att dessa föroreningar kan nå vattenskyddsområdet, som grundvattentäkten strax öster om trafikplatsen utgör. Ytvatten - Strandskydd och generella biotopskydd Breddning av vägen innebär att en något längre stäcka av korsande vattendrag blir kulverterade. Detta gäller även de strandskyddade vattendragen Hjältarbäcken/ Dammhagsån och Vibyån Vattendragen kommer framförallt att påverkas under byggtiden. Påverkan kommer dock vara tillfällig och inte innebära någon bestående påverkan på vattendragen. Kulvertering av ett vattendrag motverkar syftet med strandskyddet. Det handlar dock i detta fall om en så kort sträcka och i direkt anslutning till en hårt trafikerad väg att förlusten bedöms som försumbar. Detsamma gäller ängsdiket som omfattas av det generella biotopskyddet. Även biflödet till Vibyån omfattas av det generella biotopskyddet. Det vattendraget kommer att grävas om för att ges en ny sträckning under vägen i den kombinerade vägporten och faunapassagen vid Överby, vilket gör att vattendraget inte längre kommer gå i kulvert under väg 267, Rotebroleden, utan vara öppet och därmed tillgängligt för flora och fauna. Vattendraget kommer dock att ledas i ny kulvert under en lokalväg. Återetablering kommer att kunna ske i och intill vattnet så att vattendraget återfår samma funktion ur ett ekologiskt perspektiv som tidigare. Omledning av vattendrag är att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken och bedöms kräva anmälan till länsstyrelsen. Markavvattningsföretag Markavvattningsföretagens syfte bör inte påverkas av åtgärderna då ny trumma anläggs på samma plats och på samma nivå i vattendraget, alternativt befintlig rumma behålls och förlängs. Skötsel av dagvattenanläggning När man använder sig av infiltration som en metod att rena avrinnande vatten måste man hålla i minnet att föroreningarna istället hamnar i dikesmassorna. Vid någon tidpunkt behöver dessa tas omhand, då de kan innehålla sådana halter föroreningar att de kan behöva läggas på deponi. Mycket ansamlat material kan leda till att dikesmassor grumlas upp vid t.ex. höga turbulenta flöden och når recipienten. 3.6.11 Sammanfattande bedömning Detta projekt bedöms medföra en oförändrad påverkan på de berörda grund- och ytvattenförekomsterna. Risken för utsläpp till följd av olycka som kan orsaka skada på vattenförekomsterna kommer att minska. 57

3.7 Buller 3.7.1 Förutsättningar Boendemiljöer finns längs hela vägsträckan med tät bebyggelse i Gillberga, närmast Rotebro. I Söderby finns samlad bebyggelse samt i Katrinedal. I övrigt förekommer spridd bebyggelse. Miljön i området är redan idag påverkad av buller från väg 267, Rotebroleden, motorvägarna E4 och E18 samt och Ostkustbanan. Många bostäder är bullerstörda. Befintliga bullerskydd finns i form av vallar vid Gillberga och Söderbyvägen samt plank vid enstaka fastigheter. Det är okänt om några bullerdämpande fasadåtgärder har utförts. Enligt beräkningar utsätts ett fåtal bostäder för bullernivåer över gällande riktvärden för befintlig miljö enligt faktaruta nedan (se bullertabell och bullerkartor i bilaga 4A). Antalet bostäder som överskrider de riktvärden som gäller vid nybyggnad framgår av Tabell 3.7.2 nedan. FAKTARUTA FÖRUTSÄTTNING Buller definieras som oönskat ljud. Vad vi uppfattar som oönskat ljud varierar mellan olika individer och mellan olika tider på dygnet. Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Buller mäts i decibel (dba). Som störningsmått används ekvivalent och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett viktat genomsnitt under ett dygn. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivån från ett fordon just när det passerar. En förändring på 2-3 dba är knappt uppfattbar, medan 8-10 dba uppfattas som en fördubbling eller halvering av ljudnivån. Ungefär 3 dba motsvarar en halvering eller fördubbling av vägtrafiken. Reflexer mot en hus- eller bergvägg innebär en höjning av frifältsvärdet 2 meter framför hindret med cirka 3 dba. 1 Vägtrafikbullret kommer från bilarnas motorer och däck. Hur hög ljudnivån blir beror på trafikmängd, hastighet, andel tung trafik, vägbeläggningens karaktär, terrängen samt avståndet till vägen. Hur mycket det bullrar påverkas även av vindriktning, markförhållanden samt temperaturskillnader i luftlagren. Inverkan av dessa faktorer kan variera från dag till dag och med årstiderna. Upplevelsen av störningen beror inte enbart på ljudstyrkan och frekvensen av återkommande störningar. Inställningen till bullerkällan, den stördes fysiska och psykiska hälsotillstånd med mera påverkar graden av irritation. Bullertoppar kan även utgöra ett stressmoment och orsaka en övergående förändring av blodtryck och hjärtverksamhet. Det finns en misstanke om att långvarig exponering för trafikbuller med höga nivåer (över 65-70 dba) också ökar risken att drabbas av högt blodtryck 2. INFLUENSOMRÅDE Bullernivåerna avtar med avståndet från bullerkällan. Med prognostiserade trafikmängder uppstår buller i nivåer som överskrider riktvärde 55 dba ekvivalent nivå inom ca 200 m från vägen. OSÄKERHETER Framtida trafikmängder och utveckling av mer tysta däck och fordon utgör osäkerheter som påverkar bullernivåerna i framtiden. NOLLALTERNATIV Med ökande trafik på vägen kommer trafikbullret att öka. Nollalternativet, att projektet inte genomförs (se vidare avsnitt 2.6.3), innebär att de bullerskyddsåtgärder som föreslås i vägplanen, inte genomförs. Bullerskyddsåtgärder kan ändå bli aktuella i enlighet med Trafikverkets arbete för bullerskyddsåtgärder i befintliga miljöer. 58

Naturområdena längs vägen, som ingår i Järvakilen, utgör viktiga tätortsnära rekreationsområden. I ett rekreationsområde där vi förväntar oss en tystare miljö är vi känsligare för bullerstörningar än i tätorter 30. I Sollentuna kommuns översiktsplan finns utpekade tysta områden med under 45 dba ekvivalent ljudnivå från vägtrafiken. Detta område ligger mer än 1 km från vägen. Golfbanan vid Gillberga ligger direkt söder om väg 267, Rotebroleden. Ett belyst motionsspår finns väster om golfbanan. 3.7.2 Mål och åtgärdsstrategi Bullernivåerna i tidigare tysta rekreations-/ naturområden ska inte öka till följd av projektet. Inga bostäder ska utsättas för bullernivåer över gällande riktvärden till följd av projektet, så långt detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Bullerskyddsåtgärder ska vidtas där det är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt. Åtgärder anses miljömässigt motiverade om gällande riktvärden överskrids. I de fall riktvärden utomhus inte kan uppfyllas ska riktvärden inomhus uppfyllas. 3.7.3 Beräkningar För att ta reda på hur mycket buller vägtrafiken alstrar har beräkningar utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för buller från vägtrafik (Naturvårdsverkets rapport 4653) med beräkningsprogrammet SoundPlan. Bullerberäkningar har utförts för nuläget och för det nya vägförslaget med beräknade trafikmängder för prognosåret 2035. Bullerberäkningarna baseras på inmätta höjder. Avrundning av beräknade värden har skett enligt metoden Trunkering+1. Metoden medför att sista värdesiffran alltid avrundas uppåt vilket ger en svag överskattning relativt matematisk avrundning. Befintliga bullerskydd finns med i beräkningarna. FAKTARUTA RIKTVÄRDEN OCH BEDÖMNINGSGRUNDER För vägtrafikbuller finns riktvärden antagna av riksdagen som är bindande vid nybyggnation och väsentlig ombyggnation av väg. 30 dba ekvivalent nivå inomhus 45 dba maximal nivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalent nivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximal nivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktvärdena gäller både permanentbostäder och fritidshus. I befintlig vägmiljö tillämpas 65 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad och 55 dba maximalnivå inomhus. För samtliga riktvärden gäller att hänsyn ska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till gällande riktvärden bör inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids. 59

3.7.4 Inarbetade anpassningar och åtgärder En samhällsekonomisk kalkyl 31 ligger till grund för de åtgärder som föreslås. Enligt den samhällsekonomiska kalkylen är det rimligt att utföra fasadåtgärder (enligt faktaruta nedan) på de fastigheter som utsätts för nivåer över riktvärdena. De vallar/skärmar i vägområdet som krävs för att klara riktvärdena är enligt kalkylen samhällsekonomiskt olönsamma, Tabell 3.7.1. Med hänsyn till de boendemiljöer som finns i området föreslås, trots den samhällsekonomiska kalkylen, vall/skärm i Gillberga, Söderby, Katrinedal och vid Mälarvägen. I Söderby, Katrinedal och vid Mälarvägen föreslås dock mindre omfattande vall/skärm än vad som ingått i den samhällsekonomiska kalkylen eftersom de inte är tekniskt genomförbara eller samhällsekonomiskt rimliga. De bostäder där samtliga riktvärden för utomhusmiljön inte klaras med föreslagna åtgärder kommer även att erbjudas fasadåtgärder. FAKTARUTA BULLERSKYDDSÅTGÄRDER För att dämpa buller från vägtrafiken görs antingen bullerskyddsåtgärder i vägområdet eller vid den fastighet åtgärden avser. Bullerskyddsåtgärder i vägområdet: vall eller plank nära vägen som dämpar bullret både utomhus- och inomhus Fasadåtgärder: byte av fönster, komplettering med tilläggsrutor eller byte av ventilationsdon på fasaden. Dessutom lokala vallar eller plank vid en bullerutsatt uteplats. Dessa åtgärder syftar framförallt till att skydda inomhusmiljön samt en eventuell uteplats mot bullerstörning och dessa åtgärder erbjuds om bullerskyddsåtgärder inom vägområdet inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Vall/skärm Fasadåtgärder Gillberga Komplettering av befintlig vall med en 2 meter hög skärm, samt en 5 meter hög skärm, respektive 3 meter hög vall, i de öppningar som idag finns i vallen. Fönsteråtgärder för att klara riktvärden inomhus. NNK har beräknats till -0,12. Det betyder att åtgärderna är svagt samhällsekonomiskt olönsam Mälarvägen Nya skärmar med varierande höjd 3-3,5 meter och total längd 260 meter. NNK har beräknats till -0,63 vilket betyder att åtgärden inte är samhällsekonomiskt lönsam Söderby Ny skärm som är 265 meter lång med en varierande höjd 4-5 meter. Den samhällsekonomiska analysen visar på en NNK på -0,87 vilket innebär att åtgärden inte är samhällsekonomiskt rimlig Katrinedal Ny skärm som är 6 m hög och 950 m lång. Den samhällsekonomiska analysen visar på en NNK på -0,92 vilket innebär att åtgärden inte är samhällsekonomiskt rimlig NNK har beräknats till +2,8. vilket betyder att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam. NNK för endast fönsteråtgärder har beräknats till +3,9 vilket betyder att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam NNK har beräknats till +4,5. vilket betyder att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma NNK har beräknats till +4,6. vilket betyder att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma Tabell 3.7.1 - Sammanställning av resultat från samhällsekonomisk kalkyl enligt bilaga 5. De beräknade åtgärdsförslagen är inte identiska med de föreslagna åtgärderna. 60

Följande åtgärder föreslås (se bullerkarta i bilaga 4B): Gillberga: befintlig vall kompletteras med ett 2,5 m högt plank i vallkrönet samt en 3 m hög ny vall och en 2,5 m hög skärm i en 295 m lång öppning som finns i befintlig vall, se Figur 3.1.3, 3.1.4 och bilaga 4B. Åtgärden ger inte tillräckligt skydd för ett fåtal bostäder i området och kompletteras därför med fasadåtgärder, enligt nedan, där så krävs. Söderby: en 4 meter hög och 650 m lång ny skärm längs vägen vid Söderby, se Figur 3.1.5. Åtgärden ger inte tillräckligt skydd för alla bostäder i området och kompletteras därför med fasadåtgärder, enligt nedan, där så krävs. Katrinedal: två nya vallar på 5 respektive 4 meters höjd och 250 respektive 135 meters längd som kompletteras med en 5 meter hög och 160 meter lång skärm under kraftledningen och där utrymmet vid vägen är för smalt för en vall. Bullerskyddsåtgärden anläggs söder om vägen i Katrinedal. Åtgärden ger inte tillräckligt skydd för alla bostäder i området och kompletteras därför med fasadåtgärder, enligt nedan, där så krävs. Mälarvägen: två nya skärmar som är 3 meter höga och 180 respektive 85 meter långa, se Figur 3.1.6. Åtgärden ger inte tillräckligt skydd för alla bostäder i området och kompletteras därför med fasadåtgärder, enligt nedan, där så krävs. Fasadåtgärder: alla fastigheter som trots ovanstående åtgärder överskrider aktuella riktvärden inomhus erbjuds fasadåtgärder, om så krävs, för att inomhusnivåer ska klaras. Vid dessa fastigheter görs även en översyn av om det finns behov av att bullerskydda en uteplats och lokala bullerskyddsåtgärder erbjuds i dessa fall. I bullertabellen i bilaga 4C framgår vilka åtgärder som erbjuds samtliga fastigheter som överskrider riktvärdena. Möjligheten att använda bullerdämpande beläggning (sk tyst asfalt ) har utretts i projektet men den aktuella trafikmängden är för hög och andelen tung trafik är för stor för att detta ska vara en aktuell åtgärd i projektet. 3.7.5 Effekter och konsekvenser I och med att trafikmängderna förväntas öka till år 2035, oavsett om detta projekt genomförs eller ej, samt med den hastighetsökning som vägförslaget medger kommer vägtrafikbullret att öka jämfört med nuläget. Cirka 1-2 dba av den ökade bullerstörningen beror på den ökade hastigheten och resterande på trafikökningen. Om föreslagna bullerskyddsåtgärder inte utförs skulle, enligt beräkningar för prognosåret 2035, antalet bostadshus som utsätts för buller över riktvärdet nästan tredubblas jämfört med nuläget (se Tabell 3.7.2 nedan). Med föreslagna åtgärder kommer inga bostäder att utsättas för buller över riktvärdet inomhus (se Tabell 3.7.2 nedan samt bullertabell i bilaga 4C). Däremot kommer 31 bostäder att utsättas för buller över riktvärdet utomhus vid fasad på markplan vilket är en ökning med 65 procent jämfört med nuläget. 61

De flesta bostadshusen längs sträckan ligger inom de områden som omfattas av de bullerskyddsåtgärder (vallar och skärmar samt enstaka fasadåtgärder) som kommer att utförs vid Katrinedal, Söderby, Mälarvägen och Gillberga. För dessa bostäder kommer både inomhus- och utomhusmiljön att skyddas mot buller från vägtrafiken och det kommer att bli en förbättring jämfört med nuläget. För de bostadshus som kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena, men som inte skyddas av de åtgärder som beskrivs ovan, kommer fasadåtgärder att erbjudas så att riktvärdet för inomhusnivå inte överskrids. Utomhusmiljön kommer därmed att försämras jämfört med nuläget medan inomhusmiljön kommer att förbättras. Det ökade vägtrafikbullret innebär en försämring av rekreationsvärdet i de rekreationsområden som ligger nära vägen. För det område som skyddas av bullervallen vid Katrinedal blir försämringen någon mindre än för övriga områden. För golfbanan vid Gillberga, motionsspåret väster om golfbanan samt ridskolan i Överby kommer bullret att öka med ca 5 dba jämfört med nuläget. Inga tysta områden bedöms utsättas för någon ökad bullerstörning. 3.7.6 Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms konsekvenserna av det ökade vägtrafikbullret, med föreslagna skyddsåtgärder, som liten positiv (värdet förstärks något) för boendemiljön och liten negativ för friluftslivet (värdet påverkas negativt, behöver inte innebära skada). För de bostadshus som inte kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena och som inte skyddas av de ovan beskrivna bullerskyddsåtgärderna kommer inga fasadåtgärder att erbjudas. Dessa bostäder får därmed en försämrad boendemiljö jämfört med nuläget även om nivåerna inte är så höga att de anses motivera bullerskyddsåtgärder. > 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad (BV) > 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus (vån 1)* Nuläge (antal bostadshus) 19 51** 5 Prognosår utan åtgärder 66 111 6 (antal bostadshus) Prognosår med åtgärder (antal bostadshus) 31 0 3 > 70dBA maximal ljudnivå vid fasad (BV) *Dessa värden förutsätter att alla bostäder har en våning 1 över bottenvåning (eftersom bullernivån blir högre på våning 1 än på bottenvåningen) **Detta antal förutsätter att inga bullerdämpande fasadåtgärder har utförts på några fastigheter Tabell 3.7.2 - Antal bostäder som överskrider riktvärden 62

Figur 3.7.1 - Befintlig bullervall och bebyggelse i Söderby 63