Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska det alltid vara vad man gör, och inte vem man är, som räknas ur Vision 2020 (s.7) Frågan om hur vi hittar de studenter som behöver särskilt stöd för att lyckas med sina studier, är ställd utifrån universitetets strategi beträffande bland annat tillgänglighet, likabehandling och mångfald. Av Vision 2020 framgår att Göteborgs universitet ska vara präglat av mångfald aktivt arbeta med likabehandling och mångfaldsfrågor erbjuda studenterna en stimulerande arbetsmiljö För utbildningsansvariga innebär detta att de behöver bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete i själva undervisningen, att kunskapen om vilket stöd deras studenter behöver måste inhämtas i tid och att studenterna ska erbjudas stöd för lärandet utifrån sina individuella förutsättningar. Behovet av stöd varierar beroende bland annat på graden av studievana, språkfärdigheter, kulturella referensramar och om studenten har läs- eller skrivsvårigheter. I BLUE-verktyget efterfrågas enbart metoder att identifiera behovet av stöd. I programrapporterna lämnas även information om på vilket sätt man anser sig stötta studenterna. Ibland gör rapportlämnarna ingen skillnad mellan identifikationsmetoder och stödinsatser. Det finns ett givet samband mellan identifikationsmetoder och stödåtgärder - vetskap om stödbehov är ju inte till gagn för någon utan att åtföljas av reella stödinsatser - och de svarande har förmodligen saknat den kopplingen i verktyget. För att bättre kunna sprida goda exempel inkluderas nedan även det stöd som faktiskt ges. Metoder att identifiera studenters stödbehov exempel ur BLUE-materialet Metoderna, liksom stödinsatserna, som anges i programrapporterna kan huvudsakligen delas in i tre kategorier utifrån vilket förhållningssätt de programansvariga har till när de får eller skaffar sig kännedom om studentens stödbehov. Anledningen till använda tid som grund för indelningen är att det är viktigt för studenten att få hjälp innan eventuella 30 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
problem gjort det för svårt att fullfölja studierna. De tre förhållningssätten är det reaktiva, det proaktiva respektive det processinriktade. Det sistnämnda rör sig tidsmässigt från det reaktiva till det proaktiva. Reaktivt Till den här kategorin hör de identifikationsmetoder som ger kännedom om behovet av stöd och leder till åtgärder en bit in i studierna eller när studenten själv påtalar behovet. Graden av systematik i hanteringen varierar mycket mellan utbildningarna. I hälften av de program som använder en reaktiv metod uppges att man informerar om stödresurserna, vanligtvis i början av kursen eller programmet. Ibland anges också att studenterna uppmanas att själva vid behov ta kontakt med t ex studievägledare eller programkoordinator. Från flera program anges att studentgrupperna är så små att man snabbt lär känna individerna och deras förutsättningar att följa kursplanen och därmed kan sätta in det stöd som behövs. Till de vanligaste metoderna i den här kategorin hör också uppföljning av studieresultaten med hjälp av Ladok eller provresultat. Beträffande prov påpekar några att anonymiserade tentamina hindrar identifieringen, till exempel av studenter som behöver språkstöd. Dessutom anser man att anonymiserade tentamina gör det omöjligt för examinator att i bedömningen ta hänsyn till den enskilda studentens förutsättningar. Proaktivt För att förekomma en situation där studenten redan fått betydande problem med studierna, väljer några program att skaffa sig kunskap om, åtminstone vissa, behov av särskilt stöd i förväg. För dessa behov använder man sig av systematiska metoder. Ett sätt är att använda sig av antagningsprocessen. Detta gäller främst konstnärliga fakulteten. Antagningsproverna ger besked om vilka moment en antagen student kan komma att behöva hjälp med under utbildningen. Andra, till exempel Handelshögskolans internationella masterprogram, använder sig av diagnostiskt prov för att hitta de studenter som kommer att behöva stöd i undervisningsspråket engelska. Inlämningsuppgifter tidigt under den första terminen, ibland redan under introduktionsdelen, är ytterligare ett proaktivt sätt som tillämpas. Processinriktat Vid några program arbetar man systematiskt med åtgärder som är integrerade i den löpande undervisningen. På så sätt får man kontinuerlig kunskap dels om studentens behov av stöd, dels om hur studenten utvecklas under utbildningen. Ur ett tidsperspektiv spänner dessa metoder lite olika över spektret reaktivt-proaktivt. Vid tandläkarutbildningen och masterutbildningen i språkteknologi arbetar man med systematiska utvecklingssamtal. Inom konstnärliga fakulteten använder man sig av terminsreflektion och processdagbok. Vid samhällsvetenskapliga fakulteten har man arbetat länge med integrering av språkhandledning i flera utbildningar. Detsamma gäller lärarutbildningarna. Den samlade BLUE-bilden Analysen av programrapporterna visar att man vid de flesta program förhåller sig reaktivt när det gäller att identifiera och avhjälpa studenters behov av särskilt stöd. Likabehandling i lärandet 31
I 87 procent av programrapporterna uppger man metoder som är reaktiva, i 6 procent beskrivs proaktiva metoder och i 7 procent av rapporterna anges att man tillämpar ett arbetssätt som kan betraktas som processinriktat. Vanligast är att man informerar om vilka stödresurser studenterna har att tillgå. Detta är i sig ingen metod för att identifiera studenter med behov av särskilt stöd. Informerandet leder inte direkt till någon kunskap vare sig om vilka de hjälpbehövande studenterna är eller vad de behöver hjälp med. Det är inte alls säkert att alla studenter som behöver hjälp faktiskt söker hjälp. En annan relativt vanlig, reaktiv åtgärd, uppföljning av studieresultat, är däremot en typ av metod att identifiera behov. Väljer man den bör man dock samtidigt fråga sig om sättet man valt möjliggör att det stöd som därefter kan sättas in kommer den behövande studenten till del i tid. De mer konstruktiva av de tre angreppssätten, de proaktiva och processinriktade, torde ur den behövande studentens perspektiv vara alldeles för få. BLUE-materialet ger dock ingen kunskap om hur många studenter det är som vi i och med dagens situation missar att hjälpa. Studentperspektiv på strategisk ansvarsnivå? I inledningen av strategidokumentet Vision 2020 beskrivs den värdegrund verksamheten ska bygga på och det slås fast att Vid Göteborgs universitet ska studenterna alltid vara i centrum, före under och efter studierna. (s. 7) Lägesbeskrivningen ovan grundar sig på programrapporterna. Granskar man fakultetsrapporterna som också ingår i BLUE-materialet kan man konstatera att frågan om särskilt stöd är så gott som borta ur texterna när man når den övergripande, strategiska nivån för utbildningsplanering. Möjligen beror detta på att rapporterna på den nivån har en annan struktur och framför allt fokuserar utbildningarna i sig, deras styrkor och svagheter vad gäller till exempel innehåll, konkurrenskraft gentemot andra lärosäten, relevans på arbetsmarknaden, internationalisering och så vidare. Studentperspektivet i 32 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
den mening som det gäller i den här analysen är till synes inte prioriterat i det sammanhanget. Det samma kan sägas om flertalet auditrapporter. Den samlade bilden utifrån programrapporterna och frånvaron av studentperspektiv i fakultetsrapporterna väcker frågor att fundera på i den fortsatta verksamhetsutvecklingen: Får det faktum att studentstödet inte syns i fakultetsrapporterna några konsekvenser för vårt arbete med att ge studenter det särskilda stöd de behöver? Är frånvaron av studentperspektiv i fakultetsrapporterna ett tecken på att likabehandlingsarbetet inte hanteras i tillräcklig utsträckning i den strategiska utbildningsplaneringen? De goda exempel som finns i materialet tyder på att så inte är fallet överallt. Goda exempel BLUE11 syftar bland annat till erfarenhetsutbyte och lärande mellan program. När det gäller studenters behov av särskilt stöd finns exempel på metoder som skulle kunna betecknas som goda. Definitionen av god bygger här på valet av förhållningssätt till hur man skaffar sig kännedom om vem som behöver vilket stöd samt när och hur stödåtgärderna bör sättas in. (Någon definition utifrån metodernas faktiska effekter är som sagt inte möjlig utifrån BLUE-materialet): Identifikationsmetoderna för att hitta de studenter som behöver stöd bör vara proaktiva för att stödet ska hinna ges innan studenten hamnat i en för svår situation för att klara av att fortsätta studierna, systematiska för att vi ska hitta så många av de behövande som möjligt och inte missa de talanger som kan finnas bakom till exempel läs- och skrivsvårigheter. Stödinsatserna som sätts in när behovet konstaterats bör vara kontinuerliga - för att lärande tar tid och för att hålla jämna steg med successivt svårare förutsättningar och ökade krav stödja studenten i arbetet med att utveckla verktyg för ett självständigt, livslångt lärande inbegripa ett likabehandlingsperspektiv och hålla resurserna lättillgängliga för alla 1 utan formella hinder att få hjälp 2 och utan stigmatisering genom att man känner sig utpekad som behövande. Två BLUE-exempel Yrkeslärarprogrammet och arbetsvetarprogrammet är tydliga exempel på program där man på ett djupgående sätt integrerat stödet i den löpande undervisningen och aktivt arbetar för att stärka studenternas möjligheter att nå framgång i studierna. För yrkes- 1 Jfr universitetets tillgänglighetspolicy som nås via webbplatsen för information om att studera med funktionshinder: http://www.utbildning.gu.se/student/funktionshinder/lanksamling/ Dokumentet fastställdes 2004 och är i vissa delar inaktuellt, bl a har lagen om likabehandling av studenter i högskolan (sfs 2003:311), som det hänvisas till för definitionen av funktionshindrad, upphävts genom diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Definitionen har dock behållits i den senare lagen. 2 Möjligheterna är dock begränsade. T ex styrs spridning av talboksversioner av publicerad litteratur av upphovsrättslagen (SFS 1960:729), enligt vilken tillgången till talböcker reserveras för personer med funktionshinder. Information om detta finns på Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats: http://www.tpb.se/om_tpb/uppdrag/upphovsrattslagen/ Vid GU hänvisas studenter utan funktionshinder till de fritt tillgängliga programvaror för lässtöd som kan laddas ned via studentportalen. Likabehandling i lärandet 33
lärarprogrammets del handlar det inte minst om en satsning på språkhandledning. Vid arbetsvetarprogrammet har man tillämpat en processmetod för studenternas personliga utveckling och lärstrategier. Yrkeslärarprogrammet beskriver integreringen av språkhandledningen så här: Utökad språkhandledning då många studenter är ovana vid akademiska studier. En specifik språkportal har byggts upp på GUL och studiehandledning har ägt rum såväl individuellt och i grupp genom bland annat Skype och Adobe Connect Pro. Språkhandledaren är med i programrådet för att säkra studentstöd genom tydliga studieguider. Studie- och yrkesvägledare är också adjungerad till programrådet för att säkra studentperspektivet och öka möjlighet till kvalitetsutveckling. Ett kontinuerligt arbete med återkoppling från språkhandledare och studievägledare samt studentrepresentanter i programrådet förebygger avhopp och ger studenterna tydligare struktur genom studieguider. Språkhandledare är med i samtliga kurser. Det är ett betydligt mer aktivt arbete med språkhandledning än att enbart erbjuda stöd. Arbetsvetarprogrammet beskriver i sin rapport hur man arbetar med Personal Development Planning: En utgångspunkt i programutvecklingen var att individer i allt högre grad själva måste göra och hålla sig anställningsbara. Anställningsbarhet går att hänföra till krav på olika sorters kunskaper och färdigheter, så som kognitiva, sociala, samhälleliga och i viss mån existentiella. Våra framtida studenter måste alltså i sitt kommande arbetsliv i hög grad själv sörja för sin kompetensutveckling och således även för vad, när och hur hon ska lära det för att hålla sig anställningsbar. Ett viktigt inslag i utbildningen är därför att öka studentens förmåga att reflektera över sitt eget lärande och Studiearbete. Fokus på lärande mål och studenternas lärande uppfattades därför som centralt i programutvecklingen, och för att säkerställa lärande och för att identifiera studenter med särskilda behov infördes Personal Development Planning (PDP) i programmet. PDP kan förklaras som en process där en individ under handledning reflekterar över sitt eget lärande, agerande och utveckling och planerar sin personliga utbildnings- och karriärplan. Metoden bygger på regelbundna och systematiska individuella samtal med studenterna ledda av coacher vid institutionen. Vid samtalen diskuteras vilka kunskaper och färdigheter studenten förvärvat, vilka de tycker att de saknar och vad som skulle kunna göras för att uppnå dem. Metoden syftar till att förbättra förmågan hos individer att förstå vad, hur och när de lär sig, och uppmuntra dem att reflektera, granska, planera och ta ansvar för sitt eget lärande. Genom PDP-samtalen kan lärandecoacherna fånga upp studenter med särskilda behov och tillsammans med studievägledare planera för åtgärder. Konceptet med PDP hämtats från Storbritannien där man arbetat med detta under många år. För information se: http://www.heacademy.ac.uk/resources/ detail/pdp/pdp Andra exempel finns också tillgängliga att hämta ur BLUE-materialet. För att göra situationen för studenter med behov av särskilt stöd ännu bättre oavsett vilken utbildning de valt, vore det önskvärt med en dialog mellan utbildningsansvariga om hur man bäst verkar för detta. Samverkan kring frågan skulle till exempel kunna ske i form av ett programövergripande benchmarkingprojekt. 34 Blue 11 Rapport från tematisk granskning