Offrets sårbarhet och sensitivt bemötande

Relevanta dokument
Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Att tillgodose offrets behov vid det straffrättsliga förfarandet. Brottsofferdirektivet, central lagstiftning och god praxis.

Offrets beroende av gärningsmannen som bidragande orsak till sårbarhet

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Vård av en dement person i hemförhållanden

Tjörns kommuns författningssamling

Bemötande aspekter för nyanlända.

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Trauma och Prostitution

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Hur reagerar människor i krissituationer?

Vilka är ni? menti.com

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Att (in)se innan det går för långt

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Trauma och återhämtning

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

rättsapparaten? Eva Diesen

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

SOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

ATT MÖTA BARN OCH UNGA I KRISSITUATIONER

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Etikdokument för personligt ombud

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Resultat av enkätundersökning

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Brottsofferpolitiskt program

Hantera motstånd och få ett bättre liv

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Transkript:

Offrets sårbarhet och sensitivt bemötande Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris- och traumapsykoterapeut Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare, sexualterapeut (NACS) Våldtäktskriscentralen Tukinainen Tukinainen rf

Sårbara brottsoffer i rättsprocessen Brottsofferdirektivet förpliktigar rättssystemet att beakta brottsoffer i särskilt utsatt ställning => specialiserat stöd och rättsligt skydd Brottsofferdirektivets 22 artikel: Individuell bedömning av brottsoffer för att fastställa specifika skyddsbehov a) målsägandens personliga omständigheter b) brottets art och natur c) omständigheterna för brottet (Förundersökningslagen 11 kap 9a ) 11.10.2018 2

Att bli utsatt för ett brott: fyra dimensioner (Basia Spalek 2006) 1.Primär upplevelse - brottets ekonomiska, fysiska, sociala och emotionella konsekvenser för offret 2. Sekundär upplevelse - besvikelse, frustration och upplevelse av att bli kränkt vid kontakt med myndigheter och/eller andra stödfunktioner 3. Indirekta offer - psykisk belastning för offrets anhöriga eller personer som i sin arbetsroll kommer i kontakt med offrets angelägenheter 4. Sårbarhet - avser brottets primära, sekundära och indirekta konsekvenser. 11.10.2018 3

Sårbarhet (Lindgren, Pettersson & Hägglund 2004) Ju mer sårbar individens ställning är i förhållande till upplevelsen som offer, desto allvarligare blir händelsens konsekvenser. => Ökar benägenheten att utsättas för brott => Påverkar huruvida offret behöver hjälp, stöd och råd för att hantera sin upplevelse => Påverkar huruvida offret faktiskt får det stöd som behövs => Gör det svårare för fallet att gå vidare i den rättsliga processen Om det är svårt för myndigheter och andra hjälpande instanser att identifiera sårbara offer kan viktiga aspekter av brottets konsekvenser för offret förbli oupptäckta. 11.10.2018 4

Brott och upplevelser som orsakar sårbarhet Kännetecknande för denna typ av brott är att de ger upphov till en psykisk traumaupplevelse och traumatisering. Exempel på sådana brott: Våldsbrott Sexuellt våld och utnyttjande Våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Brott mot liv - särskilt offrets anhöriga - ögonvittnen till brottet - stödjande instanser, myndigheter 11.10.2018 5

Sårbarhet i olika livsskeden Barn Barnens utsatthet beror dels på fysisk svaghet, dels på brist på erfarenhet och outvecklad förståelseförmåga (Hill 2005). Barn har en svag ställning strukturellt eftersom de saknar vissa rättigheter, bland annat rösträtt (Lansdown 1994, 35). Barn betraktas i allmänhet som sårbara och utan förmåga att handla självständigt, som bristfälliga vuxna (Hill 2005, 62). Ungdomar Äldre Åldrandet kan ses som en period i människans liv då hon bearbetar sin livserfarenhet till en sammanhängande helhet och kan se meningen med sitt liv. Åldrandet innebär dock också skörhet och utsatthet (Sarvimäki 2015:15 16). Flyktingar, invandrare språk, kultur, separation från familj, traumatiska upplevelser 11.10.2018 6

Sårbarhet till följd av social ställning Funktionshindrade Personer med psykisk ohälsa Invandrare, offer för människohandel Genus och sexualitet 11.10.2018 7

Sårbarhetens inverkan på rättsprocessen - Ju mer sårbart offret är, desto sämre är förmågan att handla rationellt vid myndigheternas hantering av fallet. Här behövs stöd! - Det finns också en risk för att myndigheterna inte anser offret vara tillförlitligt eftersom de har otillräcklig kunskap om faktorerna bakom offrets utsatta ställning. - Offret behöver förstå de olika stegen i processen och få tillräckligt mycket mänskligt stöd under dem för att kunna värna om sina rättigheter. Offrets sårbarhet måste således beaktas genom hela det straffrättsliga förfarandet, från början till slut! (Honkatukia 2010) 11.10.2018 8

Sensitivt bemötande Sensitiv = känslig Beaktande av offrets särskilda ställning -> Insikt om hur brottsoffret upplever det som hänt och den rättsliga processens inverkan på och konsekvenser för offrets beteende. INNEBÄR ÄVEN att hjälpen ska erbjudas på ett sådant sätt att den gör upplevelsen och det fortsatta handlandet mindre påfrestande för offret. Sensitivt bemötande stödjer offrets handlingsförmåga, underlättar myndigheternas arbete, hindrar att offret blir utsatt för ytterligare brott till följd av rättsprocessen och stärker offrets rättsskydd, särskilt i fråga om rätten till en rättvis rättegång. 11.10.2018 9

Sensitivt bemötande Intresse och empati kom ihåg offrets traumaglasögon. Offrets känslotillstånd kan växla från tårar till aggressivitet. Bli inte provocerad av detta. Var uppmärksam och närvarande, håll dig till nuet. Tolerera långsamhet. Tolerera obehagliga känslor hos klienten och dig själv. Förverkliga det nödvändiga och handla ändamålsenligt. Säkerställ dina personliga etiska principer och ditt professionella kunnande. Det grundläggande arbetet och ramarna för din insats! 11.10.2018 10

Sensitivt bemötande god praxis vid arbete med klienter Ta reda på om hjälparens kön är av betydelse för offret. Följ klientens önskemål i mån av möjlighet. Samtalen ska ske under trygga och lugna betingelser utan störningar, oljud eller plötsliga avbrott. Ordningen i rummet ska vara anpassat efter offrets symtom. Offret ska tilltalas artigt och respektfullt. Kom ihåg att offret bär traumaglasögon! Bered dig på och informera offret om att du kan behöva ställa obehagliga frågor för att kunna reda ut fallet. 11.10.2018 11

Sensitivt bemötande god praxis vid arbete med klienter Boka tillräckligt mycket tid för offrets berättelse och lämna även tid för raster vid behov. Låt offret berätta fritt sätt inte upp för strikta ramar. Offret vet inte nödvändigtvis vilka detaljer i berättelsen som är viktigast. Bekräfta att offret förstått vad du sagt. Vad medveten om att offer ofta saknar beskrivande termer för det som inträffat! Informera offret om stödfunktioner för brottsoffer som finns tillgängliga under hela det straffrättsliga förfarandet. 11.10.2018 12

Indirekta offer Också den som har att göra med sårbara offer kan ta skada : Psykisk belastning för det primära offrets anhöriga och personer som möter offret i sitt arbete Spegelcellernas inverkan Överdriven empati Betydelsen av att vara självmedveten stöd, kunskap, arbetsledning 11.10.2018 13

Empatitrötthet/ställföreträdande traumatisering Figley: Empatitrötthet är ett tillstånd som kännetecknas av spänning och reservation på grund av möte med enskilda trauman eller den kumulativa mängden möten med dessa fall. Till symtomen hör bland annat att klientens upplevelser överförs till den egna erfarenheten och att personen blir överspänd och börjar undvika platser, människor och situationer som påminner om klientens upplevelser. Ofta har tröttheten också att göra med för hög arbetsbelastning. På ytan av empatitröttheten känner personen ofta skuld för att inte ha gjort tillräckligt. Fenomenet är vanligt: Nästan alla som arbetar med att hjälpa offren upplever någon gång under sin karriär både empatitrötthet och överbelastning. Problemet är inte alltid lätt att medge, och att söka hjälp för det kan kännas som ett misslyckande och något att skämmas för. 11.10.2018 14

Varningssignaler Avsaknad av glädje i vardagen Irritation Sömnstörningar Minskat sinne för humor Konstant trötthet Glömskhet Oförmåga att få saker uträttade Återkommande huvudvärk Förhöjt blodtryck Koncentrationssvårigheter Cynism Känsla av hjälplöshet, underskattande av det egna jaget, avtrubbning, känsla av isolation Förändrad världsbild: Världen är ond och farlig. Förändringar i socialt beteende, t.ex. apatisk, överbeskyddande Känsla av inkompetens i arbetet, brist på motivation Sämre förmåga att tåla belastande känslor Oförmåga att upprätthålla en stabil självbild Utveckling av räddningsfantasier 11.10.2018 15

Upprätthållande av arbetsförmåga och professionalism Gedigen yrkeskunskap Stöd i yrkesrollen, arbetsledning Det egna psykiska välbefinnandet Fritiden som motvikt till arbetet 11.10.2018 16

Upprätthållande av arbetsförmåga (Melvin 2015) I arbetet Etablerad praxis (ritualer) Stöd från arbetskamrater Balans mellan arbete och fritid Krissamtal (debriefing) Fastställa gränser ( säga nej ) Robusthet Självreflektion Arbetsledighet Variation i arbetsuppgifter Fortbildning 11.10.2018 17 Privat Medvetenhet om den egna sårbarheten Dygnsrytm Balans mellan arbete och fritid Avslappning, hobbyer Själsliga och andliga behov