Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund
Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för kommunerna och städerna i Finland. Förbundet tillhandahåller sakkunskap och utvecklar den kommunala servicen. Också landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten och de övriga samkommunerna omfattas av verksamheten. Kommunala arbetsgivarfrågor sköts av KT Kommunarbetsgivarna som hör till Kommunförbundet. 2
Styrelsen 15 ledamöter och 15 ersättare Delegationen för undervisning och kultur Delegationen för social- och hälsovård Presidiekonferensen för landskapsförbunden Delegationen för små kommuner Svenska delegationen Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation Pekka Nousiainen Fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen Styrelseordförande 3
Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Regioner, näringar och internationella frågor Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning och kultur Kommunutveckling och forskning Administrativa tjänster Information Informationssamhället Social- och hälsovård Svenska sekretariatet Samhälle, teknik och miljö KT Kommunarbetsgivarna 4
Kommunförbundets ledning Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör Tuula Haatainen, vice verkställande direktör Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten 5 25.4.2012 Kristina Wikberg
Kommunförbundets prioriterade områden 2012 1. Kommunal demokrati och kommunal ledning 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen 3. Kommunalekonomi 4. Livskraftiga kommuner och regioner 5. Personaltillgång och kompetens 6. Klimatförändringen 7. Kommunerna och marknaden 6
Omvärlden förändras
De nordiska länderna Norge» 430 kommuner» 10 700 fullmäktigeledamöter Sverige» 290 kommuner» 13 000 fullmäktigeledamöter Danmark» 98 kommuner» 2 500 fullmäktigeledamöter Finland» 336 kommuner» 10 400 fullmäktigeledamöter 8
Kommande utmaningar Balans mellan kommunernas uppgifter och inkomster Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Översyn av finansierings- och statsandelssystemet Tryggade skatteinkomster Fungerande kommun- och servicestrukturer Fungerande kommunstruktur Effektiv servicestruktur» produktivitet, effekter, tillgång» produktions- och finansieringsformer» servicestrategier, informationsteknik» konkurrensutsättning Fungerande demokrati, ledning och medborgarnas möjligheter att påverka Globaliseringens utmaningar 9
Grunder för kommunreformen Som grund för kommunreformen anges följande framtida utmaningar: Försörjningskvoten är en svår ekvation Produktiviteten bör förbättras Hållbarhetsgapet bör täckas Kraftiga demografiska skillnader i regionerna Faktorer som hindrar utvecklingen i stadsregionerna bör avlägsnas Ansvaret för tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänsterna bör klarläggas Kostnadsvariationerna bör elimineras 10
Strukturgruppens förslag till kommunindelning 2015 Jämförelse med kommunindelningen 2012 Strukturgruppens förslag fram till år 2015: 66 kommuner på fastlandet Läget år 2012: 320 kommuner på fastlandet Obs! Arbetsgruppen föreslog flera utredningsinriktningar för en del kommuner. I denna karta anges bara en. 11
Utgångspunkterna i regeringsprogrammet Enligt regeringsprogrammet genomförs en omfattande kommunreform i Finland 2012 2015 som syftar till en livskraftig kommunstruktur baserad på starka primärkommuner. Enligt programmet består en stark primärkommun av ett naturligt pendlingsområde och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för krävande specialiserad sjukvård och krävande socialvårdstjänster. Som kriterier för en stark primärkommun nämns också näringspolitiken, utvecklingsarbetet och åtgärder för att utveckla samhällsstrukturen. 12
Finlands Kommunförbunds syn på kommunreformen i regeringsprogrammet Enligt Kommunförbundet är regeringsprogrammets riktlinje om starka primärkommuner välkommen.» Kommunen kan tillhandahålla välfärdstjänsterna och skapa förutsättningar för större livskraft och levande demokrati. Enligt Kommunförbundet kan det ändå inte överallt i Finland finnas starka primärkommuner som utgår från en enda modell.» Vid sidan av kriterierna för pendling och ekonomi måste kriterier för verksamheten och demokratin beaktas.» När kriterierna definieras är det viktigt att regionala skillnader beaktas. Om det inte går att bilda en stark primärkommun, kunde kommunerna bilda en distriktskommun.» Distriktskommunerna skulle vara mångsektoriella samarbetsorgan för kommunerna och sköta flera uppgifter med samma organisation utifrån ett tillräckligt befolkningsunderlag också över landskapsgränserna.» Avviker från modellen i regeringsprogrammet enligt vilken tjänsterna undantagsvis kan koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun, det vill säga värdkommunsmodellen. 13
Kommunförbundets centrala teman i reformen 1) Kommunerna ska ha reella möjligheter att hitta lösningar som lämpar sig bäst för regionen 2) De regionala skillnaderna bör synas i lösningarna 3) Alternativen för landsbygdsområdena kräver ytterligare utredningar 4) Kommunstrukturen bör skapas på medborgarnas villkor, inte på social- och hälsovårdens 5) Kommunförbundet främjar och uppmuntrar ett utvecklingsarbete som gäller inflytande i närmiljön 6) Kommunerna ska inte ges flera uppgifter nödvändigt med en bedömning av de nuvarande 7) Nya verksamhetsformer kräver försök och öppenhet 8) Reformen bör vara en tydlig fortsättning på strukturreformen 9) Kommunerna bör ges en stark roll i processen. 14
Statens åtgärder våren 2012 Finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur överlämnade 8.2.2012 sin utredning till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.» Enligt utredningen minskas antalet kommuner kraftigt. I dag finns det 336 kommuner. Kommunstorleken växer alltså en hel del. Enligt planerna kommer största delen av kommunerna att ha 20 000 50 000 invånare. Samtidigt har utredningen sänts på remiss till kommunerna. Regeringens stakar våren hösten 2012 ut riktlinjer för den fortsatta kommunreformen och innehållet i strukturlagen (kriterierna för starka primärkommuner, hur reformen ska genomföras). Utredningen om servicestrukturen inom social-, hälso- och sjukvården färdigställs i en mellanrapport i maj och en slutrapport 31.12.2012. 15
Social- och hälsovården SHM har tillsatt en arbetsgrupp för att:» bereda ett förslag till servicestruktur inom socialoch hälsovården» bereda en lag om organisering, finansiering, utveckling och tillsyn» minst tre modeller 31.5.2012» slutrapporten ges 31.12.2012» Från Kommunförbundet deltar: Tuula Haatainen, Kristina Wikberg och Tarja Myllärinen. 16
Kommunförbundets riktlinjer
Kommunförbundets styrelses enhälliga riktlinjer 204.2011 Målet är en stark primärkommun, tre varianter: 1. huvudstadsregionen/metropolområdet, 2. stadsregioner i utveckling och 3. övriga områden, primärkommuner som omfattar rentav hela landskap» Starka primärkommuner är tillräckligt starka för att tillhandahålla största delen av kommunernas tjänster.» Kommundelsförvaltningen och närservicen utvecklas och tryggas. Kommunen har, om den så önskar, till och med möjlighet att välja kommundelsfullmäktige genom direkta val.» På de områden där man inte kan åstadkomma en stark primärkommun bildas en distriktskommun, som främst motsvarar en samkommun med flera verksamhetsområden.» En parlamentarisk kommunallagskommitté ska tillsättas så snart som möjligt. Kommitténs mest brådskande uppgift är att fastställa riktlinjer för den kommunmodell som eftersträvas. 18
Samtliga kommuners inofficiella inställning till de utredningsområden som FM föreslagit (alternativ 1) Antal kommuner 43 44 79 155 Antal invånare som företräder kommunerna 2 037 886 960 149 814 309 1 430 378 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Positiv inställning Tar inte ställning/inget tydligt ställningstagande Beredskap att utreda ett område som avviker från FM:s förslag Negativ inställning 19
Strukturgruppens framställningar Kommunförbundets allmänna kommentarer Arbetsgruppens kriterier är relevanta. Behovet av att förnya strukturerna bör i vilket fall som helst utvärderas utgående från dylika kriterier. Såsom arbetsgruppen konstaterar är kriterierna endast arbetsredskap strukturreformerna ska avgöras utifrån en helhetsbedömning som beaktar de lokala förhållandena. I kriterierna betonas kommunens roll som tillhandahållare av service. Förutsättningarna för utveckling av den lokala ekonomin (kommunernas livskraft) och frågor kring demokratin, kommunerna och samkommunerna ska utgöra en väsentlig del av det fortsatta arbetet och de kommande kommunindelningsutredningarna. Enligt Kommunförbundet bör en andra utlåtanderunda om beredningen i sin helhet göras i kommunerna på hösten:» förutsättningarna för social- och hälsovården och kraven på utbildningsanordnarna samt alternativ för tillhandahållandet» kriterierna för en stark primärkommun» tidsplan och verktyg för reformen (hur reformen ska genomföras)» tillsättande av en kommunindelningsutredare. 20
Kommunförbundets kommentarer Reformerna av de olika sektorernas strukturer bör i enlighet med regeringsprogrammet genomföras i samband med kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Strukturerna inom social- och hälsovården och den grundläggande yrkesutbildningen bör utvecklas i samband med kommunreformen och inte beredas separat. På samma sätt bör finansieringen ses över i samband med revideringen av lagstiftningen om statsandelar. 21
Kommunförbundets sammanfattning: Nödvändigt att kommunerna och kommunförvaltningen förnyas 22
Styrmetoder Kommunerna fattar själva beslut om sammanslagning Förutsättningarna för att använda kommunindelningsutredningar ska i september bedömas utgående från kommunernas utlåtanden om projektet och utredarna Frivilliga sammanslagningar bör fortsättningsvis uppmuntras (statsandelskompensation osv.). 23
Processen vid en särskild kommunindelningsutredning Kommunindelningslagen (1698/2009) Ministeriets initiativ Kommunens framställning Kommuninvånarnas (20 %) förslag 15 Särskild kommunindelningsutredning "Alla med" Kommunindelningsutredare 8 Sammanslagningsavtal "Ritningar över den nya kommunen" Principer för organisering av förvaltningen Bland annat: Principer för samordning av servicesystemet Allmänna principer för ekonomin Kommuninvånarna hörs Strukturlagen 24 Fullmäktiges beslut 24
Lagstiftning för kommunreformen
Lagstiftning för kommunreformen Strukturlagen Styr förloppet och genomförandet av reformen Kriterier för en stark kommun Metoder Tidsplanen och processen Kommunindelningslagen Lagen om tillhandahållande av social- och hälsovård Starka kommuner och social- och hälsovårdsområden Finansiering och ansvar för tillhandahållandet av service Utveckling och tillsyn Kommunallagen Kommunernas ekonomistyrning Ledning Förtroendevalda Inflytande i närmiljön Kommunerna och marknaden Kommunens uppgifter och finansieringen av dem, bl.a. Uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten Skattetinkomstfinansieringen/statsandelarna Bedömningen av kostnader och effekter utvecklas 26
Revideringen av kommunallagen En parlamentarisk kommitté ska tillsättas för beredningen av kommunallagen Revideringen av kommunallagen sker i olika faser Ändringar som behövs från början av år 2015 ska genomföras som partiella revideringar av kommunallagen Totalrevideringen av kommunallagen ska vara klar när fullmäktige inleder sitt arbete 2017. 27
Arbetsgrupp för beredning av lag om kommunstrukturen Mål: Bereda genomförandet av kommunreformen enligt regeringens riktlinjer som preciseras efter de regionala seminarierna och diskussionsmötena. Lagen om kommunstrukturen i kraft i början av 2013. Mandatperiod 15.2.2012 30.9.2012. 28
Kommunalvalet 2012
Kommunförbundets kampanj Förhandsröstning 17 23.10.2012 (utomlands 17 20.10) Valet hålls 28.10.2012 Omkring 10 000 fullmäktigeledamöter väljs Samlingsbroschyr 28.5 till kommunerna (omfattar allt tillgängligt material för kommunerna)» Materialet kan laddas ner på kommunval.fi >: i maj september Material som stöder kandidatens valarbete: www.kommunval.fi som lanseras den 28 april Webbplatsen Virtuella kommunen i undervisningssyfte i april maj Guider för de nya förtroendevalda (6 st.) och utbildning. 30
Intressanta forskningsrön
Förtroendevaldas tidsanvändning, timmar/vecka 1995 2010 14 12,83 12 10 8 8,85 9,03 8,94 8,07 Styrelsen 6 4 5,83 5,92 5,72 3,16 3,3 2,75 5,12 Fullmäktige Nämnderna 2 0 1995 1999 2003 2010 Siv Sandbergs undersökning Paras-uudistus kuntapäättäjän silmin. Undersökning nr 20 inom programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU). Acta nr 235 har publicerats på adressen kommunerna.net/bokhandel. Resumé på svenska. 32
De förtroendevaldas tidsanvändning 2010 enligt kommunstorlek, timmar/vecka Enkät till förtroendevalda ARTTU/VILU 2010 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 7,96 6,17 3,41 11 7,13 5,76 < 5 000 5 001-10 000 10,31 6,59 3,96 10 001-20 000 13,67 7,84 16,45 9,63 5,35 5,84 20 001-50 000 50 000 < Styrelsen Fullmäktige Nämnderna Siv Sandberg Åbo Akademi 2011 33
Invånarinitiativen år 2005 2011, st. Invånarinitiativen i snitt i kommunerna 12 10 8 6 4 2 6,8 7,2 7,3 8,6 8,4 8,6 8,8 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011* *förhandsuppgifter Invånarinitiativ som en kanal för deltagande. Uppgifter om antalet initiativ 2005 2011. Kommunförbundets utredning, mars 2012. MPS & SLP 3/2012. 34
Tilläggsinformation
Produktkategorier, avtal läs mer på www.kuntahankinnat.fi Produktkategorier: ICT, Energi, Andra varor och tjänster Antalet ramavtal: 37, antalet upphandlingsavtal: 81 Avtalens värde ca 110 M år 2011 = kundernas inköpsvolym Beräknas öka till ca 140 milj. euro under 2012 Ett 20-tal produktområden i olika beredningsstadier i bolaget Systematisk feedback av kunderna, på skalan 1 5 ca 4 Satsningar på avtalshantering efter bästa förmåga
Antalet förbindelser till olika ramavtal: 1 300
Uppnådda kundfördelar prisbesparingar i medeltal dryg 10 % IT-utrustning 30 35 % produktkatalog 40 % bränslen, leverans till kundens tank 2 10 % teleoperatörstjänster 40 % kontorstillbehör 50 % processbesparingar kunderna kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet juridisk och kommersiell säkerhet effektiv avtalshantering och leverantörssamarbete sköts av KLKH deltagande i kundgrupper, nätverksbildning utvecklingspotential
Kommunarbetsgivarnas konkurrensfördel: Välutvecklad och proffsig rekryteringsprocess Alla kommunorganisationer har nu lika möjlighet till ett rekryteringsredskap av toppklass. Den specialiserade tjänsten för kommunsektorn produceras av KL-Kuntarekry Oy.
För alla rekryteringsproffs Effektivt, skräddarsytt system för kommunsektorn Basrekrytering och hantering av vikariat samt utveckling av rekryteringen Webbplatsen Kuntarekry.fi också på svenska Publicering av arbetsplatsannonser och för utveckling av arbetsgivarimagen Konkurrenskraftigt pris, webbaserat system och betalning enligt användarkoderna Som Kommunförbundets tjänst en riskfri anskaffning, ingen konkurrensutsättning behövs Ta kontakt: Maria Wendell, 050 520 3761, maria.wendell@kuntarekry.fi Kundchef, KL-Kuntarekry Oy Kuntarekry.fi
Kommunmarknaden mer än en mässa På Kommunmarknaden samlas kommunsektorns och den offentliga förvaltningens beslutsfattare, företag som producerar tjänster för kommunerna och tredje sektorns aktörer. Kommunsektorns storevenemang som arrangeras i Kommunernas hus varje år i september erbjuder besökarna cirka tvåhundra avgiftsfria seminarier och informationsinslag. www.kommunmarknaden.fi 41
Kommunförbundet stöder kommunerna» Intressebevakning» Rådgivningstjänster» Nätverksstöd» Utbildning och konsulthjälp» Undersökningar och handböcker» Elektroniska nyhetsbrev» www.kommunerna.net Tack för visat intresse! Material: www.kommunerna.net/landskapsbesok 42