Årsredovisning 2012
Potatisfåror i skymning, Särdal Foto Patrik Leonardsson
Innehållsförteckning Resultatredovisning Landshövdingens sammanfattning 1 Organisation 2 Länsstyrelseinstruktion 2 2 Länsstyrelseinstruktion 3-6 8 Trafikföreskrifter 8 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 9 Lantbruk och landsbygd 12 Fiske 18 Regional tillväxt 21 Infrastrukturplanering 30 Energi och klimat 31 Hållbar samhällsplanering och boende 34 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 42 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 55 Kulturmiljö 60 Folkhälsa 64 Jämställdhet 69 Integration 75 Övrig verksamhet 84 Organisationsstyrning 84 Personaluppgifter 85 Året i siffror 87 Sammanställning av väsentliga uppgifter 99 Finansiell redovisning Resultaträkning 101 Balansräkning 102 Redovisning anslag, inkomsttitel, bemyndiganden 104 Tilläggsupplysningar och noter 105 Uppgifter om rådsledamöter 114 Beslut om årsredovisning 115
Resultatredovisning Landshövdingens sammanfattning Arbetsmarknaden har försvagats under året. Även om Halland har en bättre situation än riket som helhet så inger varselsituationen oro. Den ökade arbetslösheten och då särskilt ungdomsarbetslösheten gör att behovet av utbildningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärderr är stort. Länsstyrelsen, Region Halland, Arbetsförmedlingen, Högskolan i Halmstad ochh Campus Varberg har haft särskilda överläggningar om åtgärder med anledning av varselsituationen i Hylte kommun. Länets befolkning har fortsatt att öka och antalet invånare uppgick vid årets slut till 304 116 st. Inflyttningen till länet gör att bostadsläget är ansträngt. Länsstyrelsen bedömer att behovet uppgår tilll 1500 nya bostäder per år, betydligt mer än det förväntade utfallet. Länsstyrelsen har prioriterat handläggningen av plan och bygglovsärenden. Arbetet med att samordna miljö-.energi- och klimatarbetet i länet bedrivs inom ramen r för miljö-, energi- och klimatrådet (MEK-rådet). En biogasstrategi har utarbetats. En rapport om konsekvenserna av havsnivåhöjningar till följd av klimatförändringar har presenteratss för länets kommuner som underlag för den fysiska planeringen. Kärnkraftsberedskapen har förstärkts under året. En större brand i Halmstads Hamn visade att den regionala strategin för samverkan gav ett bra stöd för krishanteringen. Vindkraftsutbyggnadenn i länet har fortsatt. Tillstånd har meddelats för 23 vindkraftverk om sammanlagt 54 MW. Vid årsskiftett pågick handläggning av tillstånd för ytterligar 400 MW. Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med att utveckla etableringsreformen för nyanlända. Särskilt fokus har funnits på att utveckla samverkan mellan länets kommuner. Överläggningar har initieratss med kommunerna om tillfälliga avtal för mottagande under 2013 med anledning av ökade flyktingströmmar till Sverige. Djurskyddsverksamheten har utvecklats under året och bedrivs nu med god kvalité och acceptablaa handläggningstider. Antalet planerade kontroller har ökat. Handläggningen av EU:s jordbruksstödd har skett så att uppsatta tidsramar för utbetalning har hållits. Länsstyrelsen har h fattat beslut om 7 naturreservat. Länsstyrelsen har h beslutat om bidrag som betalas ut av andra myndigheter, 455 mkr i EU stöd, 13 mkr inom energi- och bostadsstöd, 8 mkr inom kulturmiljövården. Länsstyrelsen har betalat ut 54 mkr i bidrag varav lönegaranti 18 mkr, inom sociala området 5 mkr, förorenade områden 6 mkr och natur- och vattenmiljönn 26 mkr. Länsstyrelsen har h under året fortsatt attt bedriva ledarskapsutveckling och utbildning avseende statsförvaltningens värdegrund. En brukarundersökning har genomförts. Ärendehandläggningen harr varit ett prioriterat område. Regelbunden uppföljning av verksamheten har h skett. Samhällsbyggnadsenheten har fortsatt använda LEAN-metoden och veterinärenheten har bedrivit ettt LEAN-projekt i syftet att effektivisera ärendehandläggningen. Länsstyrelsen verksamhet v har präglats av god budgetdisciplinn vilket ger goda förutsättningar för 2013 års verksamhet. Lars-Erik Lövdén 1
Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. 1. Länsstyrelsen ska redovisa sina insatser och sin bedömning av uppnådda resultat för sin uppgift att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. I länsstyrelsernas regleringsbrev 2011 fick Länsstyrelsen i Örebro uppdraget att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer som beskriver hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Detta uppdrag fick en fortsättning i regleringsbrevet 2012 där Länsstyrelsen i Örebro samordna arbetet och bl.a. föreslå ett urval av indikatorer som ska kunna mäta resultat av länsstyrelsernas arbete. Rapporten lämnades till regeringskansliet i juni 2012. Genom ett separat beslut bestämde Socialdepartementet därefter att föreslagna indikatorer skulle användas redan i årsredovisningen för 2012. Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 Sysselsättning 2012 2011 2010 Antal kvinnor sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till totalt antal kvinnor sysselsatta i länet (avser 9 9 dagbefolkning) (%). Antal män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till totalt antal män sysselsatta i länet (avser dagbefolkning) (%). 19 19 2
Antal sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till totalt antal sysselsatta i länet (avser 14 14 dagbefolkning) (%). Nyföretagande 2012 2011 2010 Antal nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%). 14,4 11,7 Antal nystartade företag av män utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%). 26,4 22,9 Antal nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) i förhållande till nyföretagande i länet (%). 40,8 34,6 Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kommentar kring ovanstående indikatorer Sysselsättning utanför tätort har inte minskat mellan 2010 och 2011 i förhållande till totalt sysselsatta i länet. Andel nyföretagande på landsbygden har ökat på landsbygden. Detta visar på att landsbygden har en jämförbar utveckling som övriga länet och att den har en attraktiv företagsmiljö. Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 18 Detaljplaner 2012 2011 2010 Antal överprövade detaljplaner 0 0 Antal upphävda detaljplaner 0 0 Strandskyddsdispenser 2012 2011 2010 Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har överprövat 32 15 Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har upphävt 11 0 Källa: Boverket, 2010: Uppföljning av strandskyddsbeslut 2010. Naturvårdsverket ärendenr NV-00711-11, tabell 5 2011: Uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket ärendenr NV-00289-12, tabell 4 Kommentar kring ovanstående indikatorer Planer Under 2012 har det antagits 69 detaljplaner i länet. Länsstyrelsen utövar i samband med antagandet tillsyn enligt 11 kap 10-11 plan- och bygglagen och ska överpröva kommunens beslut om vissa aspekter eller tillstånd inte är godtagbara i detaljplanen. Med anledning av ett gott förebyggande arbete vid samråden och granskningarna av detaljplanerna före antagandet har länsstyrelsen inte funnit anledning att överpröva och upphäva de kommunala antagandebesluten. Strandskyddsdispenser Länsstyrelsen noterar att de i tabellen angivna siffrorna för 2010 är felaktiga. De rätta är 31st. överprövade dispenser och 15st. upphävda. Felet tycks ha uppstått vid Naturvårdsverkets inläsning av Länsstyrelsens inrapporterade siffror. Antalet dispenser som kommunerna tagit beslut om har varierat mellan 140 (2010), 133 (2011) och 148 (2012). Länsstyrelsens överprövning av meddelade dispenser har varierat mellan 21-24% under motsvarande år, lägst 2012. 2010 upphävdes 11 % av totala antalet dispenser medan 2011 och 2012 minskade antalet upphävda till 7-8 %. Detta är sannolikt för kort tid för att se någon trend i antalet upphävda dispenser. Möjligen kan ett mindre antal upphävda dispenser vara ett tecken på att länsstyrelsens vägledning har gett avsedd effekt; dvs. att kommunernas beslut uppvisar allt färre brister. Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 Biologisk mångfald 2012 2011 2010 Markåtkomst produktiv skog, antal hektar 549 69 322 Förekomst av rovdjur i länet 2012 2011 2010 Antal vargrevir med föryngringar 0 0 Vattenmiljö 2012 2011 2010 Antal ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status i förhållande till totala antalet i länet (%). 48 48 48 Antal grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status i förhållande till totala antalet i länet (%). 97 97 97 Antal grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status i förhållande till totala antalet i länet (%). 97 97 97 3
Mark 2012 2011 2010 Antal sanerade objekt i förhållande till inventerade objekt i riskklass 1 (%). 29 33 Förnybar energi 2012 2011 2010 Installerad effekt MW (megawatt) i vindkraftverk. 188,8 133,4 Producerad el, antal MWh (megawattimmar) som kommer från vindkraft. 411 711 243 188 Källa: Naturvårdsverket, 2010: Ulv i Skandinavia, statusrapport for vintern 2010-2011. Hogskolen i Hedmark Oppdragsrapport nr 1-2011 2011: Varg i Skandinavien och Finland, slutrapport från inventering av varg vintern 2011-2012. Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr 6-2012 VISS-databasen, Havs- och vattenmyndigheten, EBH-databasen Vindkraftsstatistik 2011 (Statens Energimyndighet ES 2012.02) Kommentar kring ovanstående indikatorer Biologisk mångfald 2012 skrevs fler avtal i Halland och större areal produktiv skogsmark ersattes genom avtal än under 2011. Medlen sinade under hösten 2011 och flera affärer sköts till 2012. Dessutom fick Halland 229 ha genom bytesaffär med ESAB (d.v.s. i bytesaffären med skog från Sveaskog). Vattenmiljö Avseende yt- och grundvatten kommer fastlagda och beslutade statusklassningar genom vattenmyndigheternas beslut 2009 att revideras under 2013. Först 2013 kommer m a o eventuella förbättringar och resultat av åtgärder som kan tillräknas mellan 2010 och 2012 att synas i klassningarna. Förorenade områden Relativt få objekt i riskklass 1 saneras varje år och samtidigt tillkommer objekt med riskklass 1 i samband med att nya objekt inventeras. Arbetet fortlöper planenligt. Vindkraft Enligt Energimyndighetens statistik t.o.m. halvårsskiftet 2012 ökade antalet vindkraftverk i Halland från 137 stycken år 2010 till 162 stycken år 2011. Eftersom de nya vindkraftverk som byggs har en effekt på 2-3 MW vardera så ökar också produktionen av el. Äldre vindkraftverk kan ha en effekt på 225 kw eller 600 kw. Vid halvårsskiftet 2012 hade ytterligare 13 stycken vindkraftverk byggts i Halland, totalt 175 vindkraftverk med en totalt installerad effekt på 215,3 MW. Länsstyrelsen har bidragit till denna ökning bland annat genom aktivt utåtriktat arbete avseende planeringsfrågor och inom ramen för samverkan om projektet Vindbrukskollen samt genom arbete för att effektivisera handläggningen av tillståndsärenden. Jämställdhet utgiftsområde 13 Nystartade företag 2012 2011 2010 Antal nystartade företag av kvinnor i förhållande till totalt antal nystartade företag i länet (%) 34,5 34,2 Antal nystartade företag av män i förhållande till totalt antal nystartade företag i länet (%) 65,5 65,8 Mäns våld mot kvinnor 2012 2011 2010 Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre, där förövaren är bekant eller obekant med offret. 203 169 175 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Företagandet i Halland är starkt i jämförelse med riket. Av befolkningen är 11% företagare. Män startar fler företag än kvinnor i Halland, men jämfört med riket ligger halländska kvinnor strax över genomsnittet, medan männen i Halland är strax under. Andelen kvinnor som företagare är högst inom jord/jakt/skog, annan serviceverksamhet och verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap,teknik. 4 Hallands arbetsmarknad är uppdelad efter kön. Det är ett tillväxthinder eftersom det minskar mångfalden bland den personal som företagen har tillgång till. Det är även en förklaring till löneskillnader mellan män och kvinnor i länet. Region Halland finansierar flera större aktörer/insatser inom det företagsfrämjande systemet i Halland. Länsstyrelsen har tidigare varit en viktig part genom stöd till konsultcheckar och inom Främja kvinnors företagandeprogrammet.
Länsstyrelsen håller även sedan många år utbildningar i jämställdhetsintegrering som ökar kunskapen hos olika organisationer om genus och jämställdhetsintegrering. Våld i nära relationer, där misshandelsbrott inomhus mot kvinnor över 18 år ingår, har ökat något. Det finns flera skäl till detta, anmälningsbenägenheten har troligen ökat, numera finns överlag flera hjälpinsatser att tillgå. Den kartläggning som samordnare våld i nära relationer genomfört under året visar på att en utveckling inom området ägt rum beträffande utveckling av metoder för att nå våldsutsatta men även behandlingsmetoder. Frivilligorganisationerna såsom kvinnojourerna i länet genomför ett viktigt arbete och kan även erbjuda boende för våldsutsatta och deras barn. Inom hälso- och sjukvården har man inom vissa delar, t ex mödrahälsovården, sedan några år tillbaka börjat använda sk screeningfrågor om förekomsten av våld, vilket innebär att frågorna ställs som regel till samtliga patienter/besökare. Uppmärksamheten kring våld i nära relationer i massmedia på senare år och att frågorna är prioriterade av regeringen bidrar troligen till att fler uppmärksammar problematiken vilket gör att anmälningsbenägenheten ökar. En anledning kan vara att alltfler kvinnor blir våldsutsatta av närstående och att det är därför som antalet polisanmälningar ökar. Kvinnofridslagstiftningen har under de senast årtiondena ändrats, redan 1982 beslutades att våld mot kvinnor skulle falla under allmänt åtal, dvs att rättsväsendet kan driva processen vidare om bevis för misshandel finns trots att den utsatta kvinnan nekar. Vad som tidigare betraktats som ett privat problem börjar istället ses som ett samhällsproblem.1998 kom Kvinnofridsreformen och lagstiftningen gällande mäns våld mot kvinnor skärptes. Bestämmelsen om grov kvinnofridskränkning trädde i kraft. Samma år antar riksdagen regeringens Kvinnofridspropositionen (1997/1998:55), som innehöll ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kommunerna och dess socialtjänst blev skyldiga att ge stöd och skydd åt våldsutsatta kvinnor. Anledningen till att antalet anmälningar ökar beror säkert på olika faktorer där ovanstående är några av dem. En skärpning av lagstiftningen leder på sikt till att normer och värderingar i samhället ändras, dvs att flertalet idag anser att våld i nära relationer är oacceptabelt och att detta leder till att problematiken uppmärksammas och anmälningsbenägenheten ökar. Integration utgiftsområde 13 Nyanlända flyktingar eller andra skyddsbehövande 2012 2011 2010 Antal kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande i förhållande till antal kommuner inom 100 100 100 länet (%). Antal platser per 10 000 invånare i länet 11,5 13,6 10,4 Ensamkommande flyktingbarn 2012 2011 2010 Antal platser per 10 000 invånare i länet 1,9 1,1 0,5 Källa: Migrationsverket, Befolkningsstatistik från SCB Kommentar kring ovanstående indikatorer Länsstyrelsen har verkat stödjande för länets aktörer och har bidragit till att öka kunskapsnivån samt att utveckla regional samverkan i länet. Länsstyrelsen arrangerar nätverksmöten och dialogmöten samt sprider information i frågan. Länsstyrelsen har också en konsultativ roll och stödjer länets aktörer i utvecklingen av verksamheten Länsstyrelsen i Hallands län har under de tre senaste åren tecknat överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare med samtliga kommuner i länet. Antalet platser har pendlat mellan 10,4 och 13,6 per 10 000 invånare. Indikatorns utveckling överensstämmer väl med uppsatta nationella mål Länsstyrelsen i Hallands län har under de tre senaste åren tecknat överenskommelser i paritet med de länstal som myndigheten har fått sig tilldelat. Beträffande ensamkommande barn har antalet platser i förhållande till invånarantalet årligen ökat och avtal har funnits med samtliga kommuner. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. 5
Länsledningen inbjöd till möte i november med anledning av att Hylte kommun berörts av stora varsel. Vid mötet deltog ledande politiker och tjänstemän Hylte kommun och Region Halland samt Arbetsförmedlingen, Campus Varberg/Alexandersson institutet och Högskolan i Halmstad. Arbetsförmedlingen informerade om minskat inflöde av nya platser samt 1500 varsel under oktober månad i Halland. Ungdomsarbetslösheten i länet oroar. Arbetsförmedlingen lyfte vikten av analys samt är på plats i Hylte och jobbar med matchning. Vid mötet fördes diskussioner kring kollektivtrafiken för bättre möjligheter till arbetspendling, insatser via näringslivskontoren, utbildningsmöjligheter med yrkeshögskola och Högskolans innovationssatsning samt finansieringsmöjligheter via landsbygdsprogrammet till utvecklingsinsatser. Bredbandssatsning görs i samarbete med Länsstyrelsen och en bredbandsstrategi arbetas fram av Region Halland. Utveckling av Hallands inland som helhet är ett behov för ökad regional attraktivitetet. Länsstyrelsen samlar de statliga myndighetscheferna två gånger per år i den s k externa chefsgruppen för diskussion kring länsövergripande frågor. Under året behandlades Skatteverkets värdegrundsarbete för högt förtroende, arbetsmarknadsläget, polisorganisationskommitténs betänkande, Migrationsverkets etableringar av boende i länet, trafikfrågor m.m. Chefsgruppen är ett kontinuerligt och viktigt redskap för länsstyrelsen i arbetet för samordning kring frågor som rör länets tillväxt och utveckling. Länsstyrelsen samlar också både statliga, kommunala och andra aktörer i det Regionala rådet för krisberedskap. Miljö och klimat Den regionala arenan för klimatarbetet har vidareutvecklats och stärkts genom det råd för miljö-, energi- och klimatarbete, MEK-rådet, där landshövdingen är ordförande och viktiga lokala och regionala aktörer är representerade. Rådet består av representanter från de statliga myndigheterna Trafikverket, Skogsstyrelsen, Högskolan i Halmstad, de halländska kommunerna, de regionala organisationerna Region Halland, Hallandstrafiken, Högskolan i Halmstad, LRF, MiljöForum Halland, Naturskyddsföreningen och näringslivet genom Svenskt Näringsliv, Stena Recycling, Varberg Energi, EMC Energi- och Miljöcentrum Varberg, Halmstad kommuns Energi samt Fastighetsbolag. Rådet har under året haft två möten som dominerats av klimat- och energistrategiska frågor. Bland annat har en redovisning gjorts av det förslag till biogasstrategi som Länsstyrelsen låtit ta fram. Den 10 februari hölls den årliga miljömålskonferensen. Konferensen anordandes av länsstyrelsen i samarbete med Skogsstyrelsen. De 150 deltagarna fick lyssna till flera intressanta föredrag på temat "Skog -framtid och möjligheter", och det fanns även möjlighet att delta i fördjupande seminarier. Biogas från skogen och utmaningar för skogsindustrin i framtiden var ämnen som belystes. Mångfald och tillväxt Under året har Arbetsförmedlingen, Almi Företagspartner Halland AB och Länsstyrelsen fortsatt samverkan för ökad etnisk mångfald på arbetsmarknaden och inom näringslivet i Hallands län. Syftet var att öka förståelsen och kunskapen hos myndigheterna och företagare i dessa frågor samt lyfta mångfaldsperspektivet i länets arbete. Arbetet resulterade i att en IFS-rådgivare anställdes under 2012. Almi och Länsstyrelsen har genom ett gemensamt arrangemang för första gången delat ut priset Årets nybyggare i länet, vilket uppmärksammades medialt. Att verka för nyanländas möjlighet till etablering på arbetsmarknaden är en viktig uppgift för länsstyrelsen. Arbetsförmedlingens arbete att anpassa tillgängliga insatser för nyanlända invandrares behov fortgår och länsstyrelsen har en gott och förtroendefullt samarbete med Arbetsförmedlingen. Länsstyrelsen har stimulerat samverkan på regional nivå genom strategiska samtal med berörda aktörer. Deltagande parter har varit Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länets kommuner, Region Halland, Försäkringskassan, Skatteverket, näringslivsföreträdare samt idéburen sektor. Detta har gett upphov till många goda idéer som sedan har omsatts i praktiskt integrationsarbete, anpassat efter lokala och regionala förhållanden. Den samverkan har stor betydelse för tillvaratagandet av nyanländas kompetens, arbetskraftsförsörjning och därmed för länets tillväxt. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen i Halland har under året haft god förmåga att upprätthålla beredskapen mot eventuella kärnenergiolyckor och Länsstyrelsen gör bedömningen att förmågan inom 6
krisberedskapsområdet är fortsatt god. Länet har under året drabbats av flera större händelser såväl väderrelaterade som övriga händelser. Halmstad kommun har haft en händelse där lut av misstag kom ut i dricksvattennätet, händelsen kunde relativt snabbt hanteras med ringa följder för kommunens invånare. Däremot är händelsen värd att notera då konsekvenserna av utsläppet kunde ha fått allvarligare följder än vad som nu blev resultatet. Vidare drabbades Halmstad kommun av en större brand i hamnen vilken i sin omfattning (giftig rök) sträckte sig över tre kommuner och två län. Händelsen innebar att viktigt meddelande till allmänheten (VMA) användes tre gånger under en två dagarsperiod, gynnsamma vindförhållanden tillsammans med bra samverkan mellan olika aktörer innebar att branden kunde släckas utan större påverkan på samhällsviktig verksamhet. Vid båda ovanstående händelser orienterades socialdepartementets tjänsteman i beredskap (TiB) och TiB vid myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) om aktuell lägesbild och vidtagna åtgärder. Länsstyrelsen konstaterar att den regionala strategi för samverkan som utarbetats under året gav ett bra stöd för att hantera konsekvenserna och då framförallt samverkan mellan exempelvis kommuner, Region Halland och Länsstyrelsen. Ett särskilt erfarenhetsseminarium anordandes efter branden där fler än 320 deltagare från både Sverige och Danmark deltog. Två mindre incidenter vid Ringhals kärnkraftverk har medfört att länsstyrelsen agerat i sin roll som geografiskt områdesansvarig myndighet och då främst varit ett stöd till polisen i länet. Vid båda dessa händelser informerade länsstyrelsen såväl MSB som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om aktuell lägesbild samt vidtagna och planerade åtgärder. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). Länsstyrelsen har tillsynsuppgifter inom de flesta sakområden i enlighet med ett stort antal lagar och förordningar, de två mest omfattande är enligt djurskyddslagstiftningen och miljöbalken. Dessutom utförs kontroll inom EU-stödsystemet, vilken redovisas under sakområde Lantbruk och Landsbygd. Länsstyrelsens tillsynsuppgifter inom livsmedelskedjan omfattar livsmedels- och foderkontroll inom primärproduktionen, vissa godkännanden gällande befattning med animaliska biprodukter, kontroll över insamling, omlastning och transport av animaliska biprodukter, kontroll av husdjur och djurhälsa, kontroll av djurhälsopersonal och läkemedel på gård samt offentlig djurskyddskontroll. Tillsynsuppgifterna genomförs enligt särskild plan. Djurskyddskontrollen dominerar såväl beträffande ärendevolymer som verksamhetskostnader och har fortsatt prioriterats under 2012. Tillsynsverksamheten presenteras närmare under sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Länsstyrelsens tillsynsverksamhet inom miljöbalksområdet har under året bedrivits till en omfattning av ca 875 persondagar eller 4 åa vilket är viss minskning jämfört med föregående år. Förhållandet kan härledas till personalomsättningar inom området under året. Tillsynsinsatser har genomförts i stort sett inom samtliga tillsynsområden. Den övervägande delen av tillsynsverksamheten (ca 72 %) har bestått av främjande/före-byggande insatser. Huvuddelen av tillsynen har således omfattat uppgifter såsom hantering/prövning av inkommande anmälningsärenden, rådgivning samt bl. a hantering av avgifter mm. Av tillsynsverksamheten totalt har ca 28 % bestått av operativ granskande tillsyn, vilket är jämförbart med föregående år. Denna har till största delen varit händelsestyrd, dvs. föranletts av inkomna klagomål och anmälningar om överträdelser. Samtidigt kan en ökning av de egeninitierade tillsynsbesöken noteras. Omfattningen av olika typer av tillsynssituationer, såsom besiktningar i fält eller hos verksamhetsutövare, hantering av tillsynsärenden och anmälningsärenden avseende bl. a vattenverksamhet, samråd och miljöfarlig verksamhet har under året uppgått till ca 950 st. Detta är en noterbar ökning jämfört med föregående år och visar, mot bakgrund av att mindre tid ägnats åt tillsynen under året, på att tillsynsverksamheten effektiviserats. Länsstyrelsen har vid de tillsyntillfällen som ägt rum under året samtidigt aktivt arbetat med att genom rådgivning och information förmedla kunskap om gällande bestämmelser inom miljöområdet. Verksamhetsutövarna föreläggs vid i stort sett samtliga tillsynsbeslut, i syfte att motverka negativ miljöpåverkan, att följa villkor om försiktighetsmått under genomförandet av anmäld verksamhet eller åtgärd. Gällande regelverk följs dock inte alltid varför Länsstyrelsen i ett antal fall (27 st.) meddelat förelägganden och underrättat åklagar- eller polismyndigheten om överträdelser mot miljöbalkens bestämmelser. 7
Länsstyrelsen bedömer att den bedrivna verksamheten inom tillsynsområdet har bidragit att miljöbalkens målsättningar vad gäller lagefterlevnad och syften i stort tillgodosetts samtidigt som tillsynen medverkat till att de fastställda miljökvalitetsmålen kan uppnås. Operativ tillsyn ger också oftast omedelbar miljönytta och samtidigt mer tyngd åt och förståelse för villkorsformuleringar i beslut. Det bör dock noteras att alla målsättningar vad gäller tillsynens bedrivande inte har kunnat uppnås. Länsstyrelseinstruktion 3-6 Trafikföreskrifter Prestationer (volymer och kostnader) område Trafikföreskrifter (25*) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 0,5 0,4 0,8 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,4 0,1 0,1 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,6% 0,3% 0,6% Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt 724 479 990 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,5% 0,3% 0,7% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 142 118 280 Antal beslutade ärenden 141 119 272 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar (tkr) ) 3,4) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 25* Länsstyrelsen har handlagt löpande ärenden om trafikföreskrifter. Vidare har Länsstyrelsen handlagt ärenden om tävling på väg vari det ofta ingår en tillfällig trafikföreskrift. Dessutom har ärenden om överklagade parkeringstillstånd från kommunerna handlagts. Sammanlagt har 141 ärenden av nämnda slag avgjorts under året. 8
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Prestationer (volymer och kostnader) område Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28*) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 2,2 2,0 2,6 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 13,3 13,2 10,9 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 10,4% 10,0% 9,0% Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt 13 933 13 125 12 059 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 9,5% 9,1% 8,6% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 2 307 2 257 2 279 Antal beslutade ärenden 2 416 2 521 1 975 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 7 11 Bidragsutbetalningar (tkr) ) 3,4) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 28* Länsstyrelsen är regional expertmyndighet inom områdena djurskydd, smittskydd samt livsmedel. Länsstyrelsen verkar för att nationella mål får genomslag i länet inom samtliga områden i livsmedelskedjan från jord till bord. I Sveriges fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan anges de gemensamma nationella målen vara trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten hos konsumenter och intressenter samt en optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollverksamheten inom området ska vara effektiv, ändamålsenlig och likvärdig. Verksamheten vid länsstyrelsen innefattar hela kontrollområdet vilket ger goda möjligheter till en helhetssyn i enlighet med de nationella målen och ett effektivt utnyttjande av kompetenser och resurser. Samverkan internt sker framförallt med området Lantbruk och landsbygd.. Djurskyddskontrollen är den dominerande verksamheten, vilket avspeglas i såväl ärendevolym som verksamhetskostnader. Arbetet med att utveckla och effektivisera djurskyddskontrollen i länet har varit fortsatt prioriterat 2012 vilket inneburit att verksamhet inom vissa andra kontrollområden bedrivits i mindre omfattning. 85 % av arbetstiden som redovisats på verksamhetskod är förlagd inom det s k 282-området djurskyddskontroll och förprövning. Föregående års insatser för att minska ärendebalanserna har 2012 fått fullt genomslag i statistiken i form av avsevärt förkortade handläggningstider för förprövnings- och 16 tillståndsärenden. I grupparbeten och diskussionsträffar har personalen arbetat vidare med frågor kring statsförvaltningens värdegrund med en gemensam syn på arbetssätt och bemötandefrågor som mål. Betydande resurser har lagts på ett pilotprojekt vid för att öka kunskapen om hur Lean-metoden kan användas för att ytterligare utveckla verksamheten inom länsstyrelsen. Ett pilotprojekt med användande av RAKEL vid kontrollbesök har genomförts och har lett till fortsatta planer på att införa RAKEL i kontrollverksamheten som rutin. Livsmedelskontroll Länsstyrelsen gör den övergripande bedömningen att livsmedelskontrollen i länet i stort är effektiv och ändamålsenlig. Länsstyrelsen har under året genomfört revision av livsmedelskontrollen i Kungsbacka kommun. Inom livsmedelskontrollen har insatserna under året fokuserats på implementering av de framtagna rutinerna inom samsynsprojektet som drivits tillsammans med kommunerna samt uppföljning av kommunernas kontroll. Två samordningsmöten har hållits under 2012 med deltagande av kommunala inspektörer, representanter för Livsmedelsverket och Regionens Smittskyddsenhet samt länsveterinärer. Vid samordningsmötena har bland annat förenklingar inom tillsynen samt förbättrad information till konsumenterna diskuterats. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län anordnade i samarbete med Livsmedelsverket en endagars beredskapsövning Smittsam med tema livsmedelsburen smitta. Syftet med övningen var att 9
stärka kommunal och regional samverkan och ge tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, Region Halland, organisationer och livsmedelsföretag. Länsveterinären har deltagit i länsstyrelsens möte med kommunerna och Region Halland angående bedömning av länets förmåga vid dricksvattenstörning samt Livsmedelsverkets seminarium Risk och sårbarhetsanalyser från jord till bord, ett erfarenhets- och kunskapsutbyte för utökat samarbete och effektivare metoder avseende risk- och sårbarhetsanalyser med anknytning till jordbruks- och livsmedelssektorn. Kontrollen av livsmedel i primärproduktionen i länet har genomförts enligt plan med undantag av projektet med kontroller av frilandsodlade grönsaker vilket kommer att genomföras under kommande år. Registrering och klassificering har skett av samtliga anmälningar som inkommit. Andelen registrerade företag i primärproduktionen är fortfarande relativt låg i länet vilket talar för ett fortsatt informationsbehov. Djurskydd En övergripande målsättning för Länsstyrelsens djurskyddskontroll är största möjliga djurskyddsnytta i förhållande till använda resurser. Planering, uppföljning, analys och metodutveckling har prioriterats även detta verksamhetsår, inte minst genom Lean-projektet. I februari infördes nya checklistor i Djurskyddskontrollregistret vilket innebar vissa inkörningssvårigheter. Antal inkomna och handlagda djurskyddskontrollärenden ligger något under nivån från föregående år. Insatser har gjorts för att effektvisera handläggningen av lågprioriterade anmälningsärenden och uppföljningar genom brevhandläggning och dokumentationskontroller. En ökning av antal beslut om omhändertaganden har noterats och är föremål för analys. Planerade normalkontroller har genomförts i projektform. Målsättningen att 40 % av djurskyddskontrollerna 2012 skulle vara planerade normalkontroller har uppnåtts. I kontrollprojekt för nöt, gris, får och häst kontrollerades främst byggrelaterade kontrollpunkter hos 120 djurhållare. Brister konsterades, främst avseende larm och smutsiga djur (nöt), ventilation (gris) och skaderisker (häst). I ett hönsprojekt kontrollerades länets värphönsbesättningar med frigående system som tagits i drift före 2007. Ungefär hälften hade överbeläggning i värphönsstallarna. Ett betesprojekt genomfördes under sommaren med 35 kontroller i nötkreatursbesättningar. 5 hade betesrelaterade brister gällande kvigor som inte hölls på bete. Projekten har resulterat i ett antal uppföljande kontroller men inga förelägganden har krävts. Riskbaserade normalkontroller av högriskobjekt har utförts. Dessa är mycket resurskrävande och resulterar oftast i förelägganden och uppföljningar. Länsstyrelserna genomförde ett samordnat länsövergripande djurtransportprojekt under fyra veckors tid. Syftet var att skaffa kunskaper om situationen i landet, inklusive gränspassager, och en ökad samsyn beträffande transportkontroller så att dessa utförs på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Länsstyrelsen i Halland utförde 10 kontroller av lastning av djur, vid gränskontroll och kontroll i samband med Polisens trafikkontroll. Resultatet av projektet blev ett antal uppföljningar av brister hos halländska djurtransportörer från kontroller i andra län. Länsstyrelsen upplever transportprojektet som värdefullt för den framtida kontrollverksamheten i länet, inte minst genom ökad kontakt med Polisen och Tullverkets personal. En viktig del av målsättningen för djurskyddskontrollen är att ha en god kommunikation med övriga enheter inom Länsstyrelsen, övriga berörda myndigheter, bransch- och intresseorganisationer samt enskilda djurhållare i länet, i syfte att uppnå bästa möjliga efterlevnad av djurskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen anordnade under våren utbildningar i djurskydd för omkring 160 av länets polismän i yttre tjänst. En god kunskap om djurskydd hos Polisen är i många fall avgörande för korrekta bedömningar och ingripanden i samband med djurskyddsärenden. En informationsträff för djurhållare angående betesdrift har hållits. Länsstyrelsen har även medverkat vid ett dialogmöte med representanter för länets hästföretagare och handläggare av plan- och byggfrågor på kommunerna. En mängd frågor om olika tillstånd, förprövning och planer ventilerades. Under året har tidigare förprövningsbeslut följts upp i projektform med besiktningar av kvarvarande objekt i länet för att optimera förutsättningarna inför ikraftträdandet av de nya förprövningsföreskrifterna efter årsskiftet. Handläggningstiderna för förprövning, besiktning och 16 tillstånd är avsevärt förkortade jämfört med tidigare år. Smittskydd Smittskyddsläget har varit fortsatt gynnsamt i Halland under 2012. Schmallenbergvirus påvisades för första gången i Sverige vid obduktion av ett halländskt lammfoster efter det att antikroppar konstaterats i provtagningar över hela landet. Länsveterinär och beredskapsdirektör deltog i SJVs workshop angående samordning av epizootiberedskapen. Länsveterinären medverkade vid Länsstyrelsens utbildningsdag om biologiska hot (CBRN) med samtliga kommuner, region Halland, smittskyddsläkaren, polisen och 10
försvarsmakten. Länsveterinären informerade om lagstiftning och kontrollansvar kring objektburen smitta vid Länsstyrelsens hälsoskyddsdag där kommunernas miljöhandläggare deltog. För att motverka en ökande antibiotikaresistens krävs gemensamma insatser för att främja en ansvarsfull antibiotikaanvändning och minska spridningen av resistenta bakterier. Länsstyrelsen medverkar i det regionala Stramaarbetet och har en väl etablerad samverkan med Smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen anordnade ett seminarium om säker antibiotikaanvändning för länets praktiserande veterinärer med medverkan av Smittskyddsläkaren och SVA. Övriga kontrollområden En utbildningsdag i ABP-frågor (animaliska biprodukter) för handläggare vid kommunerna och länsstyrelsen anordnades i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne. Återrapportering regleringsbrev 5. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i arbetet med att kvalitetssäkra uppgifterna i djurskyddskontrollregistret. Jordbruksverkets uppdrag att kvalitetssäkra uppgifterna i Djurskyddskontrollregistret och utvecklingen av en riksklassificering har tidsmässigt anpassats till varandra. Länsstyrelsernas uppdrag beträffande registervården har därför enligt Jordbruksverkets tidsplan flyttats fram till år 2013. Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2012-12-31 2011-01-01 2010-12-31 Antalet verksamma veterinärer i länet 124 121 109 varav män 61 58 47 varav kvinnor 63 63 62 Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 0 0 Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, åa 9,7 9 8 varav män 1 1 1 varav kvinnor 8,7 8 7 Antal inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen, åa 0,1 0,2 0,2 varav män 0 0 0 varav kvinnor 0,1 0,2 0,2 Antalet under året meddelade djurförbud 9 7 15 Antalet under året beslutade omhändertaganden av djur 41 21 40 Antalet genomförda djurskyddskontroller 836 922 811 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 0 0 1 Antal kontroller av hästpass 68 2 Källa: Länsstyrelsens system Kommentar tabell 1.1 Utöver 41st redovisade beslut om omhändertagande, har Polisen beslutat om 7 st. I enlighet med tidigare år redovisas samtliga utförda djurskyddskontroller, 836 st. Antalet kontrolluppdrag på plats 2012 enligt djurskyddsregistret var 614 st. 11
Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen är ansvarig för den operativa kontrollen av djurhälsopersonal och ska leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar inom smittskyddområdet. Det förebyggande arbetet med att begränsa spridningen av antibiotikaresistens berör båda dessa verksamhetsområden och har legat i fokus under 2012. Länsstyrelsens utbildningsdag (CBRN) om biologiska hot för kommunerna, regionen, försvaret och polisen för att säkra förmågan till samordning innehöll avsnitt om epzootiberedskap och smittspridning. Verksamheterna redovisas även under sakområdesrubriken. Lantbruk och landsbygd Prestationer (volymer och kostnader) område Lantbruk och landsbygd (60*) 2012 2011 2010 Årsarbetskrafter män 1) 10,0 11,0 11,0 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 23,1 23,4 20,7 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 22,2% 22,6% 21,1% Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt 30 724 30 832 29 082 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 21,0% 21,3% 20,7% Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 16 620 19 155 15 083 Antal beslutade ärenden 16 222 18 826 17 025 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 0 Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 202 0 0 Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) 3 375 3 480 3 616 Antalet utbetalningar (st) 10 289 10 846 10 969 Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) 10 633 10 967 10 723 Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) 3 151 3 151 2 965 Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) 1 033 1 011 978 Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) 226 308 319 Direkta verksamhetskostnader vht 6020 (tkr) 762 980 911 Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) 3 372 3 182 2 856 Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) 56 49 59 Direkta verkssamhetskostnader vht 6021 (tkr) 414 312 397 Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) 7 393 6 367 6 729 Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) 84 120 81 Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) 459 382 336 Direkta kostnader per beviljad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) 5 464 3 183 4 148 Nöjdindex brukarundersökning - verksamhet 6020, 5) Landsbygdsutveckling - företagsstöd 71 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 12
4) Uppgifterna i ovanstående tabell omfattar verksamhet 60* 5) Nöjdindex för verksamhet 6020 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2012. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 69. Kommentar: 2011 beslutades ett större antal förlängningsärenden, som ej var aktuellt 2012. Länsstyrelsens verksamhet Under 2012 har Länsstyrelsen haft stort fokus på ärendehantering av Landsbygdsprogrammets stödåtgärder inom axel 1, 3, 4 och Utvald miljö. Den mest omfattande verksamheten är att hantera ansökningar om gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. På varierande sätt har utbildningar arrangerats och information förmedlats för att förbättra kvalitén på ansökningar, få en hög anslutning till SAM-internet samt öka kunskapen om landsbygdsprogrammets möjligheter. Länsstyrelsen har samordnat insatser till kompetensutveckling av jordbrukare och landsbygdsboende. Åtgärder och utbildningsinsatser för att uppnå miljömålen och då särskilt inom Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans har varit ett viktigt arbete. Länsstyrelsen har också arbetat med att öka återskapandet av våtmarker i odlingslandskapet genom uppsökande verksamhet till intressenter. På liknade sätt har bedrivits arbete med att öka intresset för restaurering av ängs- och betesmarker. Tillsyn över avveckling av dödsboägda jordbruksfastigheter sker i samverkan med Skatteverket. Länsstyrelsen har bevakat grundläggande betaltjänster genom att till Länsstyrelsen i Dalarna lämna en bedömning om dessa motsvarar samhällets behov. Särskilt har hanterats alla de återkrav för gårdsstödet 2005-2008 som var en följd av kommissionens ställningstagande om sanktion. Förhållanden i länet Totalt ingår i länet 123 695 ha i SAM-ansökningar vilket motsvarar all jordbruksmark. Antalet återkravsärenden har ökat mellan 2010 och 2012, därav skillnaden i antal ärenden. Som en följd av den förbättrade kvalitén av blockdatabasen över jordbruksmark är andelen arealfel mindre. Däremot har mer än hälften av kontrollerade ansökningar haft anmärkning på skötseln av marken. Antalet med fel har ökat jämfört 2011. Tillsynskampanj för bekämpning av Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) har utförts i samarbete med länets kommer. Erforderliga fortbildnings- och grundkurser för behörighet att använda växtskyddsmedel har utförts. Resultat Andelen SAM-ansökningar som lämnades in via internet blev 99 %. Utbetalningsbeslut 2012 har fattats för alla ansökningar om Gårdsstöd och en mycket stor del av Miljöersättningar och LFA. Beslut om utbetalningar av stöd till jordbruket har skett inom rätt tid. Arbetets utveckling har kontinuerligt rapporterats till Jordbruksverket. Hela 98 % av ansökningarna fick utbetalning vid första tillfället. I fält har vi kontrollerat 198 stödmottagare av 3375 SAM-ansökningar. Areal jordbruksmark som kontrollerat är 9908 ha. Detta innebär att 5,9 % av ansökningarna eller 7,9 % av stödarealen har fältkontrollerats. I fältkontrollen mäts arealen och skötselvillkoren bedöms. Länsstyrelsen har lyckats behålla snabba handläggningstider för utbetalningsansökningar av landsbygdsstöden trots att fler och mer omfattande handläggningsmoment tillkommit. Som ett led i att förbättra hanteringen av ansökningar har ordnats särskild utbildning av handläggarna om statsstödsregler och upphandlingsregler. Samtliga återkrav av Gårdsstöd 2005-2008 p.g.a. sanktionen från EU är utredda. Återrapportering regleringsbrev 9. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som 13
regelverket tillåter samt säkerställa att handläggningstider för beslut och utbetalning av stöd minskar samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav och under 2012 hantera de återkrav som är en följd av kommissionens ställningstagande om sanktion för stödåren 2005 2008. Länsstyrelsens direkta kostnader per utbetalningsärende för direktstöd och miljöersättningar har minskat under perioden 2010-2012. Direkta kostnaden för SAM-ansökan är oförändrad jämfört med 2011. Sammantaget innebär detta att verksamheten sker på ett kostnadseffektivt sätt. Att förenkla för de stödsökande företagen kan bl.a. vara att tillhandahålla e-tjänster och medverka till att de används i stor omfattning. En stödansökan kan lämnas in elektroniskt genom SAM-internet. För 2012 gjordes extra insatser för att nå maximal andel. Nästan samtliga stödsökande använde elektronisk SAM ansökan och andelen ökade under 2012 med 23 procentenheter till 99 %. Under året har länsstyrelsen också arbetat med en systematisk uppdatering av jordbrukets blockdatabas. I en särskild överenskommelse om granskning och uppdatering av blockens arealer har vi genomfört arbetet för Jordbruksverket. Den kvalitetshöjning som kommer genom granskningen minskar risken för felaktiga utbetalningar och sanktioner. Kvalitetsarbetet har under 2012 bedrivits tillsammans med andra länsstyrelser och Jordbruksverket inom ramen för det s.k. SUSSprojektet. Det har haft som mål att nå en enhetlig handläggning av SAM-ansökningarna, vara kostnadseffektivt och att utbetalningar kan ske i så hög utsträckning som möjligt och så tidigt som regelverket tillåter. Detta mål har uttryckts inom projektet i en gemensam tidplan på följande sätt: Stöd till landsbygdsåtgärder, miljöersättningar: 90 % av antalet ansökningar av miljöersättningar ska vara delutbetalada i oktober. Minst 90 % av ansökningar om miljöersättningar och kompensationsbidrag ska vara utbetalda den 27 december Direktstöd: Minst 95% av ansökningarna av gårdsstöd ska vara beslutade för utbetalning 3 december. Länsstyrelsen i Hallands län har lyckats med delmål 1 genom att i 6514 ärenden av 6826, d.v.s. 95 procent, gett en delutbetalning till den 3 oktober. Även delmål två har nåtts genom att 98 procent, 6716 ärenden, slututbetalades till den 27 december. Motsvarande siffra var för hela landet 94 procent. Även delmål 3 för direktstödet gårdsstöd har fullt ut kunnat uppnås. Den 3 december blev det 98 procent, 3185 ärenden av 3223. För hela landet blev det 97 procent. Målsättningen för Länsstyrelsens arbete med fältkontroller av arealstöd är att 95 procent är klara den 2 december. Halland nådde 97 procent. I ett gemensamt arbete mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket har på motsvarande sätt gemensamma mål satts för ansökan om stöd respektive utbetalningsansökan för stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder. Det berör företagsstöd, projektstöd, leaderprojektstöd och miljöinvesteringar, inom axel 1, 2, 3 och 4. Målen uttrycks på följande vis. Minst 90 % av ansökansärendena ska ha en handläggningstid kortare än 120 dagar. Tiden mäts från det ansökan kom in till länsstyrelsen eller LAG-kontoret fram till länsstyresens beslut Minst 90 % av ansökan om utbetalning ska ha en handläggningstid kortare än 90 dagar. Tiden mäts från det ansökan kom in till länsstyrelsen fram till att Jordbruksverket verkställer utbetalningen. Delmål 1 uppnås för företagsstöd men inte för övriga stöd. Jämfört med övriga landet har vi kortare handläggningstid i samtliga stödformer förutom projektstöd. Delmål 2 uppnås för företagsstöd och miljöinvesteringar. Jämfört med övriga landet har vi kortare handläggningstid i samtliga stödformer förutom Leaderprojekt. I de granskningar som gjort av länsstyrelsens arbete framgår att hanteringen av utbetalningar fungerar väl och risk för finansiella fel är små. För ansökan om stöd finns förbättrings-möjligheter kopplat till prioriteringar och dokumentation i ärendena. Länsstyrelsen har i projektform hanterat samtliga återkravsärenden för gårdsstöd 2005-2008 kopplade till kommissionens ställningstagande om sanktion. Även återkrav för gårdsstöd 2009 2010 är klara. Motsvarande arbete för miljöersättningar och LFA har påbörjats men avsaknad av datastöd från Jordbruksverket och svårigheter att identifiera återkravens koppling till sanktionen har inneburit att arbetet inte slutförts. 14
10. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelsen har följt de gemensamma administrativa rutiner som fastställts av Jordbruksverket. Inom ramen för SUSS-projektet för jordbrukarstöd, SUSS-JBR, har länsstyrelsen rapporterat handläggnings och kontrolläge vid fastställda tidpunkter till Jordbruksverket. Länsstyrelserna deltar i styrgruppsarbete, workshops mm i utvecklingen av styrsystemet. Under året har påbörjats ett motsvarande arbete med landsbygdsstöden, SUSS-LB. Länsstyrelserna har varit representerade i arbetet med framtagandet. SUSS-LB driftsattes under hösten 2012. För att medverka till en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge för arealersättningar, fältkontroller av arealer och djur har länsstyrelsen drivit ett projekt för att utveckla ett styr- och uppföljningssystem som heter landsbygdsapplikationen. Där kan man kontinuerligt följa arbetet med exempelvis fältkontroller. Arbetet bedrivs i samarbete med lst-it och genom en förvaltningsgrupp. 11. Länsstyrelserna ska under 2012, tillsammans med Jordbruksverket, genomföra en processgenomgång av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsstöd. I denna ska erfarenheter från andra medlemsländer tas tillvara. Processgenomgången av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsstöden har främst skett gemensamt mellan länsstyrelserna tillsammans med Jordbruksverket. Länsstyrelserna deltar i styrgruppsarbete, workshops mm i utvecklingen av styrsystem, LB-SUSS, som är resultatet. Detta driftsattes under sen höst 2012. Länsstyrelsen har inte deltagit i något erfarenhetsutbyte med andra medlemsländer. 12. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren 2007 2013 i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. I detta ingår att enligt Jordbruksverkets riktlinjer rapportera om programmets genomförande, resultat och effekter. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014 2020 Nuvarande landsbygdprogram löper i sju år mellan 2007-2013. Ett effektivt genomförande innebär att ca 6/7 eller 85% av tilldelade budgetmedel ska vara beslutade vid 2012 års utgång. För åtgärder inom programmets axel 1, förbättrad konkurrenskraft i jord- och skogsbruket har Halland beslutat 100%. För åtgärder inom axel 3 diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden är 97% beslutat. Den åtgärd som innehåller bredbandssatsningar har tillförts ytterligare budgetmedel under 2012 och har därför en lägre beslutsandel. För Halland är siffran 67 % vilket är något lägre än riksgenomsnittet, 79%. Länsstyrelsen har under 2012 arbetat i nära kontakt med Region Halland, som ansvarar för kanaliseringsbidraget, samt informerat länets kommuner om medlen. Intresset är stort på landsbygden tillgängliga medel är inte tillräckliga för att bevilja samtliga inkomna ansökningar. För åtgärden kompetensutveckling i 15 axel 1 är beslutad andel av budget för länet 91% och i riket 87%. I en regional genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen angivit regionala prioriteringar för programmet. För att få ökat intresse för de miljöinsatser som finns inom Utvald miljö har vi i projektform satsat på uppsökande verksamhet. Den verksamheten har främst riktats mot åtgärderna för anläggning och restaurering av våtmarker och till viss del även restaurering av betes- och slåtterängar. Länsstyrelsen rapporterar årligen till Jordbruksverket, enligt riktlinjer, om Landsbygdsprogrammets genomförande, resultat m.m. Rapporten lämnas i mars månad 2013 och avser 2012 års verksamhet. Jordbruksverket tog fram ett tekniskt underlag för ett nytt landsbygdsprogram från 2014 2020 som
redovisades i maj 2012. Länsstyrelserna deltog med personal i styrgruppen och i olika arbetsgrupper. Halland har haft en representant i arbetet med framtida investeringsstöd. Samtidigt drivs utvecklingsprojektet, ProCap, av Jordbruksverket som bl.a. ska bygga nytt systemstöd för landsbygdsoch jordbrukspolitiken 2014-2020. I projektet deltar länsstyrelserna både i styrgrupp och i andra arbetsgrupper. Halland deltar för länsstyrelserna i en myndighetsgrupp inom regeringskansliet för partnerskapsöverenskommelsen som för den kommande perioden 2014-2020 bl.a. ska förbättra samverkan och samordning mellan EU:s olika fonder. 13. Länsstyrelserna anvisas medel från landsbygdsprogrammet via anslag 1.21 och 1.22 inom utgiftsområde 23 vilket regleras via Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Under 2012 ska länsstyrelserna särskilt arbeta för att minskahandläggningstiderna inom axel 1,3 och 4 samt delar av axel 2 (avseende Utvald miljö). Länsstyrelserna ska redovisa följande: handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna, vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit under 2012 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av 2011. Länsstyrelsen har liksom föregående år prioriterat handläggning och beslutsfattande framför annan verksamhet kring de aktuella stödformerna, exempelvis deltagande i sammankomster, visst informationsarbete m.m. Enbart möten som förbättrat kunskaper relaterade till handläggningen har prioriterats. Länsstyrelsen har goda och löpande kontakter med de konsulter som anlitas av de stödsökande. Därmed ökar kvalitén på ansökningarna och detta underlättar handläggningen. Löpande under året har vi erfarenhetsutbyte med leaderkontorets personal, utbildningar har arrangerats för projektledare för att klargöra vilka krav som ställs för en bra utbetalningsansökan. Sammantaget har dessa åtgärder bidragit till bättre kvalitet på utbetalningsansökningar. För att minska risk för felaktiga utbetalningar har handläggarna utbildats särskilt i statsstödreglerna och reglerna om offentlig upphandling. De administrativa kontrollerna som skall göras innan beslut kan fattas har ökat i omfång vilket leder till något längre handläggningstider. Nedanstående handläggningstider är framtagna genom Jordbruksverkets statistikdatabas DAWA. För ansökningar till axel 2, utvald miljö främst miljöinvesteringar - har vi arbetat med utökad information till intressenter genom uppsökande verksamhet. Detta har bidragit till kortare handläggningstider. Dessa är dock fortsatt höga, mycket beroende på att andra tillstånd krävs innan rätt beslut kan fattas. För åtgärder inom axel 1 och 3 har handläggningstiden ökat något. Detta beror på till stor del på utökad handläggning för att minska risk för finansiella fel. I handläggningstiden för axel 4, leader, ingår även leaderkontorets handläggningstid som Länsstyrelsen inte direkt kan påverka. Ansökan om stöd Ankomstår Antal ärenden, st Median handläggningstid, antal dagar Axel 1 2007 31 274 2008 142 441 2009 168 116 2010 134 64 2011 97 84 2012 64 104 Axel 2, utvald miljö 2007 2 185 2008 20 265 2009 25 244 2010 41 310 2011 59 267 16