FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET

1 (8) Omsorgskontoret 2009-05-26 Dnr On 2009-58 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET En förutsättning för att införa Lag om valfrihetssystem, LOV är att det finns ett förfrågningsunderlag där alla krav som kommunen ställer framgår. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att ge omsorgsnämnden möjlighet att införa valfrihetssystem föreslås omsorgsnämnden införa detta i enlighet med LOV inom området daglig verksamhet (LSS). Införande av eget val innebär möjlighet för personer som beviljas insatsen daglig verksamhet enligt LSS att själva välja mellan de dagliga verksamheter som olika utförare erbjuder och som godkänts av omsorgsnämnden. Valmöjligheten för den enskilde kan dock begränsas av tillgången på platser och verksamhetens inriktning. Införande av eget val innebär utifrån ett utförarperspektiv att det blir möjligt för nya utförare att kontinuerligt ansluta sig till valfrihetssystemet och ansöka om godkännande om att få bedriva daglig verksamhet på uppdrag av kommunen. till förfrågningsunderlag planeras föreläggas till omsorgsnämndens septembersammanträde. I arbetet med att ta fram nytt förfrågningsunderlag har tidigare krav varit vägledande. Nedan sammanfattas några viktiga frågor/ställningstaganden vid framtagandet av nytt förfrågningsunderlag. I förslaget belyses följande områden: 1. Vilka omfattas 2. Avgränsning - LSS 3. Krav på leverantör 4. Krav på tjänsten 5. Ickevalsalternativ 6. Hantering av lokaler 7. Avtalstid 8. Kommunens möjlighet att förändra 9. Informationsinsatser 10. Ersättning till utföraren 11. Uppföljning och utvärdering I:\KLK\Omsorg\Handlingar till omsorgsnämnd\14 Bilaga, till Eget val, daglig verksamhet.doc

2 1. Vilka omfattas Eget val inom daglig verksamhet föreslås omfatta LSS, personkrets 1 och 2, 18-67 år (från och med avslutad skolgång, dock lägst 18 års ålder). BoDa Boda-verksamheterna föreslås ej omfattas av eget val. (Med BoDa menas verksamhet där både boende och daglig verksamhet erbjuds samlat.) Inom kommunen finns 65 BoDa-platser fördelat inom 13 olika boendeverksamheter. BoDa-verksamhet erbjuds den enskilde utifrån socialkontorets bedömning och vänder sig främst till personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar. En av anledningarna till att BoDa-verksamheterna tillskapades är att det vid dessa enheter ska kunna erbjudas en hög personalkontinuitet genom att personalen följer den enskilde mellan boende och daglig verksamhet. De personer som bor i BoDa-enheterna har omfattande omvårdnadsbehov, flera funktionsnedsättningar och kommunikationsproblem. Målgruppen är i behov av trygghet och kontinuitet och är mycket känsliga för förändringar. Det är utifrån denna målgrupps behov särskilt viktigt med hög personalkontinuitet. BoDa-verksamheterna har andra avtalstider och andra avtalsvillkor än övrig daglig verksamhet. I ersättningen till BoDa-verksamheterna ingår ersättning för både boende och daglig verksamhet. Om en person väljer att bo vid en BoDa-enhet och sedan väljer annan daglig verksamhet skulle det ekonomiskt innebära dubbla kostnader för den dagliga verksamheten, om inte den enskildes plats kan ersättas av annan person eller om avtalet kan omförhandlas. Eget val inom BoDa-enheterna föreslås följa med utvecklingen och hanteras på samma sätt som kommunen avser att hantera andra boendeverksamheter inom LSS. Om en enskild person har särskilda önskemål bör dessa så långt det är möjligt beaktas. Händelseriket Händelserikets verksamhet föreslås ej omfattas av valfrihetssystemet. Händelseriket drivs av Leanlink och är en verksamhet som idag finns inom avtalet för daglig verksamhet. Händelseriket är ett aktivitets- och resurscenter som erbjuder sinnesstimulering i olika upplevelserum. Varje besökare ska ha en egen medföljare, anhörig eller personal med sig vid besöket på Händelseriket. Verksamheten skiljer sig och är av annan karaktär än annan daglig verksamhet, vilket också medför att verksamheten bedöms behöva andra avtalsvillkor än de som föreslås gälla inom förfrågningsunderlaget om daglig verksamhet. 2. Avgränsning - LSS Kommunfullmäktige föreslås ge omsorgsnämnden möjlighet att införa eget val inom daglig verksamhet. Omsorgskontoret föreslår att införandet av eget val sker den 1 april 2010 och begränsa det till att gälla personer som beviljats insats i form av daglig verksamhet enligt LSS, personkrets 1 och 2. Det är samma målgrupp som i dag har laglig rättighet till daglig verksamhet. Omsorgskontoret har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa valfrihetssystem inom all daglig verksamhet, dvs. även för de personer som i dag beviljas insatsen daglig verksamhet med stöd av socialtjänstlagen (SoL), vilket främst utgörs av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Inom detta område är fler verksamheter upphandlade med andra avtalstider och förutsättningar. De flesta insatser i form

3 av daglig verksamhet till personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjuds utan föregående biståndsbeslut. En föreslagen lagändring inom LSS innebär att rätten till daglig verksamhet även ska omfatta personkrets 3 enligt LSS. Omsorgsnämnden rekommenderas avvakta behandlingen av det nya lagförslaget innan ställningstagande tas till om eget val även ska omfatta denna målgrupp. 3. Krav på leverantör Kommunens nuvarande krav föreslås vara vägledande vid framtagandet av förfrågningsunderlag inom ett kommande valfrihetssystem. Kraven omfattar exempelvis: - ekonomisk och teknisk förmåga - LSS tillstånd från Länsstyrelsen (Privata utförare som avser att bedriva daglig verksamhet enligt LSS behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att bedriva verksamhet.) - kompetens för att kunna fullgöra uppdraget - system för kvalitetsarbete - uppföljning - fri från hinder att ansöka om godkännande 4. Krav på tjänsten Kommunens nuvarande krav föreslås vara vägledande vid framtagandet av förfrågningsunderlag inom ett valfrihetssystem. Det övergripande mål som gäller all daglig verksamhet är att den ska utformas på ett sätt att det på kort eller lång sikt utvecklar och stärker den enskildes möjlighet till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Personal Enligt lagstiftningen (LSS) ska det finnas den personal som behövs för att en god service och omvårdnad ska kunna ges. Det finns inga specificerade krav på vilken utbildning personalen som arbetar inom daglig verksamhet ska ha. Kommunen kan dock förutsätta att de behöver kunskap om funktionsnedsättningens konsekvenser och kunskap om omvårdnad för att kunna ge god service och den omvårdnad som lagen kräver. (Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, Socialstyrelsen 2008, Artikelnr 2008-131-22). Angående personalkrav ställs krav att personalen har erforderlig kunskap och kompetens samt att verksamheten är bemannad efter behov. Även länsstyrelsen ställer krav avseende kompetens vid tillståndsprövningen. Tillgänglighet I nuvarande avtal ställs krav avseende öppethållande, att verksamheten ska hålla öppet 7,5 timmar per dag 230 dagar om året. Kvalité I nuvarande avtal ställs också kvalitetskrav ur ett brukarperspektiv, vilket innebär att verksamheten ska präglas av: - Ett gott bemötande - Tillgänglighet

4 - Delaktighet och inflytande - Tydlig information - Kontinuitet för den enskilde - Professionalism och serviceanda - Pålitlighet och trygghet - Rättssäkerhet Krav ställs också avseende att kvalitetssystem finns och att individuella genomförandeplaner upprättas. Geografi Förfrågningsunderlaget bör omfatta krav avseende var tjänsten tillhandahållas, geografisk avgränsning. Exempel på sådan avgränsning kan vara att tjänsten ska tillhandahållas inom kommunen eller inom en mil från kommungräns. En geografisk avgränsning föreslås både ur ett tillgänglighetsperspektiv för deltagarna i daglig verksamhet samt utifrån ett ekonomiskt perspektiv så att det inte leder ökade kostnader för färdtjänst. Lokaler Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler. Möjlighet till avgränsning Det bör vara möjligt för utföraren att avgränsa sitt åtagande gällande antalet platser. Vägledande i förfrågningsunderlaget föreslås vara att möjliggöra så stor valfrihet som möjligt utifrån ett brukarperspektiv. En utgångspunkt i valfrihetssystemet är att det är den enskilda personen som väljer utförare och inte utföraren som väljer deltagare. Möjligheten att delta i olika verksamheter påverkas dock av verksamhetens innehåll, den enskildes funktionsnedsättning och tillgången till personalstöd. I ett valfrihetssystem bedöms det vara mycket viktigt att utföraren utförligt beskriver vilken verksamhet som erbjuds. Detta för att den enskilde ska få så goda förutsättningar som möjligt att välja. I processen att välja behöver kommunen och den enskilde samråda med utföraren. Besök samt möjlighet att pröva verksamheten bör erbjudas. Utgångspunkten är att den enskilde själv eller med stöd av ex LSS-lots eller annan anhörig, kan göra lämpliga val. Uppföljning Nytt förfrågningsunderlag bör särskilt beakta att krav ställs så att uppföljning av verksamheten kan ske. I kommunen implementeras nu ett webbaserat enkätverktyg som heter Pict-O-stat, vilket förutsätter att den enskilde har tillgång till dator med internetuppkoppling. Kösystem I förfrågningsunderlaget ska framgå hur kö till verksamhet ska hanteras.

5 5. Ickevalsalternativ I ett valfrihetssystem, enligt LOV, skall det finnas ett ickevalsalternativ, dvs. ett alternativ som erbjuds personer som inte vill eller inte kan välja. Ickevalsalternativet skall vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Ickevalsalternativet föreslås utgöras av kommunens egenregi, Leanlink. 6. Hanteringen av lokaler I dag förhyr omsorgsnämnden lokaler till den dagliga verksamheten som bedrivs av Leanlink. Privata utförare bedriver verksamhet i sina egna verksamhetslokaler. Hanteringen av lokaler har analyserats i PM:et Hyresrättsliga problem vid införande av valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, av Stig Synnergren, Jenny Björkholm och Madelene Bergström. PM:et belyser tre alternativ på hur lokalfrågan kan hanteras i ett valfrihetssystem om kommunen vill upplåta/överlåta befintliga lokaler till privata utförare. Inom daglig verksamhet bedöms lokalfrågans betydelse för att införa ett valfrihetssystem vara mindre komplex än när det gäller införande av valfrihetssystem i särskilt boende. Verksamhetslokaler för daglig verksamhet bedöms vara lättare att skaffa i jämförelse med lokaler för att starta upp boendeverksamheter. Genom en fördelning av viss del av den kommunala utförarens lokaler till privata utförare skulle andelen alternativa utförare snabbt kunna ändras. En fördelning av nuvarande lokaler medför även en fördelning av kundunderlag. I det fallet blir det dock inte deltagarnas val som påverkar vilka utförare som ges möjlighet att överta befintlig verksamhet, utan kommunen som väljer utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Om en överlåtelse av lokaler ska ske behöver också övertagande av personal omfattas av överlåtelsen. En övergång utan föregående överlåtelse av befintliga verksamhetslokaler ger nya utförare möjlighet att etablera sig på marknaden samtidigt som befintlig verksamhet kan fortsätta. Det blir sedan brukarnas val som avgör vilka verksamheter som finns kvar, utökas, minskas eller upphör. En sådan övergång bedöms bli mer stillsam och ge en utveckling som på sikt sker utifrån de val den enskilde gör. Vid införandet av eget val föreslås en övergång utan föregående överlåtelse av lokaler till privata utförare. För att ge den kommunala utföraren likvärdiga förutsättningar att styra över sin utveckling när det gäller lokalfrågan föreslås att nuvarande lokalavtal som omsorgsnämnden har överlåts till den kommunala utföraren. Det innebär både en risk och en möjlighet för den kommunala utföraren att fullt ut ta lokalansvaret i den verksamhet som de bedriver. Det innebär också en möjlighet att anpassa lokaler och verksamhet till utvecklingen.

6 7. Avtalstid Det finns olika modeller för att fastställa avtalstid: - löpande avtalstid med uppsägningstid, t.ex. 6 månaders uppsägning - avgränsad avtalstid med varje leverantör, t.ex. 2 år - avgränsad tid, samma slutdatum för alla leverantörer som ansluter sig till systemet, t.ex. 2012-01-01. Omsorgskontoret föreslår att en löpande avtalstid med uppsägningstid ska tillämpas, vilket också är det system som används inom hemtjänsten. 8. Kommunens möjlighet till förändring Avtalen ska upprättas så att kommunen kan göra förändringar i förfrågningsunderlaget och avtalen. 9. Informationsinsatser Kommunen har skyldighet att lämna information till enskilda om samtliga utförare som kommunen tecknar avtal med. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförstålig och lättillgänglig. I dag erbjuder Leanlink den enskilde stöd att hitta rätt verksamhet inom ramen för de verksamheter som den kommunala utföraren erbjuder. Vid införande av ett valfrihetssystem bör någon form av LSS-lots införas som knyts till ett nära samarbete med socialkontoret. Behovet av LSS-lots kommer att vägas in i arbetet med att fastställa ersättningssystemet och ersättningsnivåerna. Vid införande av valfrihetssystem bedöms informationsfrågan vara mycket central. Information av olika slag behöver utformas, på webben och tryckt material, både i tal och i skrift. En personlig information, i form av exempelvis LSS-lots, bedöms behövas för att stödja de enskilda personerna med information och ge stöd vid valet av daglig verksamhet. 10. Ersättning till utföraren Nuvarande regler Ersättning till utföraren utges efter utförda prestationer, hel eller halv dags ersättningsnivå. Hel ersättning utgår om den enskilde deltagit i verksamheten 6 timmar eller mer, halv ersättning utges om deltagaren deltagit i verksamheten mindre än 6 timmar. Inom ramen för de 7,5 timmarna som erbjuds är det möjligt för den enskilde att själv bestämma i vilken omfattning man önskar delta i daglig verksamhet. Det är också möjligt för den enskilde att delta i mer än en verksamhet. Nuvarande ersättningssystem syftar till att stimulera utförarna att erbjuda daglig verksamhet med god kvalité under hela dagen samt möjliggöra för den enskilde att delta i mer än en verksamhet.

7 Nytt ersättningssystem I Linköping finns mångårig erfarenhet av att konkurrensutsätta kommunal verksamhet, vilket bidrar till att kommunen har kunskap i arbetet med att fastställa krav på leverantör och verksamhetsinnehåll. Linköping har många års erfarenhet av att upphandla omsorgsverksamhet enligt LOU utifrån modellen lägsta pris. Däremot är erfarenheten begränsad inom området att upphandla till fast ersättningsnivå. LOV förutsätter att kommunen fastställer såväl leverantörskrav, verksamhetskrav som ersättningsnivåer. I arbetet med att ta fram ersättningsnivåer har kontakter tagits med flera kommuner, Nacka, Uppsala, Stockholms stad, Mjölby, Jönköping. Ett viktigt underlag har också utgjorts av rapporten; Resursfördelning inom handikappomsorgen i kommuner. Goda exempel från 6 kommuner, Sveriges kommuner och Landsting, 2007. En utgångspunkt i uppdraget är att införandet av ett valfrihetssystem skall vara kostnadsneutralt i förhållande till nuvarande system. Utgångspunkter i arbetet med att ta fram ett nytt ersättningssystem har varit att: det är lätt att förstå och tillämpa det inte är kostnadsdrivande det inte skapar onödig administration fördelningen av resurser ska utgå från den enskildes behov och vara neutralt mot utförare. (Schablonerna är endast en metod för att fördela medel.) Ett ersättningssystem som bygger på att leverantören får ersättning utifrån deltagarens behov, förutsätter att det finns ett bedömningssystem. Syftet med bedömningssystemet är att: den enskildes behov ska vara avgörande för ersättningens storlek det finns kriterier för fördelning som kan möta och utgöra indikation på behovet systemet ska vara enkelt att förstå och tillämpa Utifrån dessa kriterier har Södertörnsmodellen inledningsvis använts i samband med genomförandet av en kartläggning av behovet hos personer som i dag deltar i daglig verksamhet. Denna modell kan också användas framöver eller ersättas av annan lämplig modell för behovsbedömning och resursfördelning. Södertörnsmodellen är en modell för resursfördelning som bl.a. Nacka och Uppsala tillämpat. I arbetet att ta fram ett ersättningssystem har kommunen genomfört ett arbete tillsammans med Öhrlings PricewaterhouseCoopers i syfte att säkra utredningsunderlaget och de beräkningar som görs i samband med framtagandet av en ny ersättningsmodell. Omsorgskontoret återkommer med förslag till ersättningssystem vid omsorgsnämndens septembersammanträde 2009.

8 11. Uppföljning och utvärdering I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 6) står: Verksamhet enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamhet enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Omsorgskontoret avser att följa upp verksamheten i enlighet med fastställd kvalitetsuppföljningsplan, vilken bl.a. omfattar aktiviteter i form av; - platsbesök - internkontroll - fördjupade verksamhetsbesök - brukarenkät enligt Pict-O-stat. - årlig uppföljning av verksamhetsberättelser från utförarna - årlig uppföljning av synpunkt och klagomålsrutinen - årlig uppföljning av mål - uppföljning av prestationer - samarbete med FOU-centrum Funktionerna LSS-lots och nivåbedömare är också viktiga i uppföljningsarbetet. Utöver de uppföljningar som ska ske enligt fastställd kvalitetsuppföljningsplan föreslås en särskild uppföljning genomföras med inriktningen att följa upp utvecklingen av själva valfrihetssystemet. Detta arbete föreslås genomföras under året 2012 i samarbete med FoU-centrum. Omsorgskontoret har också ett uppdrag att utreda förutsättningarna för att stimulera till nyföretagande. Detta bedöms vara ett viktigt uppdrag som kan påverka och stimulera utveckling inom området.