Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Relevanta dokument
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Tvångs och skyddsåtgärder

Information om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

Utgåva 02. Fastställd

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder

Svensk författningssamling

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Riktlinje för skyddsåtgärder

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

Jens Larsson,

Användning av skyddsåtgärder

Varför en ny lag? Patientlag

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter. Riktlinje & Diskussion

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Sekretess, lagar och datormiljö

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Förtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Barns med- och självbestämmanderä4 i psykiatrisk tvångsvård

Får vi göra så mot människor?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Kommittédirektiv. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning. Dir. 2012:72

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Stockholms läns landsting 1 (3)

SEKRETESS SAMT MÖJLIGEHETERNA ATT SAMARBETA OCH UTBYTA INFORMATION

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård

Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Var inte rädd för tekniken!

Lagstiftning kring samverkan

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Psykiatrisk tvångsvård

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Patientlagen 2014:821

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

Missbruk vad säger lagen?

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Svensk författningssamling

Sekretess och tystnadsplikt

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

Landstingsövergripande lagar

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Äldreforskningens hus

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

Riktlinje, Skyddsåtgärder

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Hälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre

Diskussionsmaterial om tvångs- och begränsningsåtgärder

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström

Information och samtycke hälso- och sjukvårdsjuridikens grundpelare Patientens rättsliga ställning Den svenska hälso- och sjukvården bygger på frivillighet, information och patientens självbestämmande. Vad krävs för att ett samtycke ska vara ett giltigt samtycke? Vem kan lämna ett rättsligt bindande samtycke? När får man vidta åtgärder utan samtycke? När har man nedsatt beslutsförmåga?

Den frivilliga hälso- och sjukvården All hälso- och sjukvård som ges inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen är frivillig. Vad innebär frivilligheten och när kan man göra undantag från den? Rättslig grund för frivilligheten? Både grundlagsskydd och reglerat i lagar, förordningar och föreskrifter.

Förbud mot påtvingat kroppsligt ingrepp Regeringsformen 2 kap. 6 Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Bestämmelsen innebär att ingen kan tvingas till ett kroppsligt ingrepp om det inte finns en lag som inskränker patientens självbestämmanderätt.

När är en åtgärd påtvingad? Olika tolkningar Varje kroppsligt ingrepp som sker utan samtycke? Varje kroppsligt ingrepp som sker mot personens vilja?

Tolkning Av gällande lagstiftning inom hälso- och sjukvården samt tillhörandeförarbeten framgår inte var gränsen går för när en åtgärd som vidtas mot en person som inte har förmåga att lämna ett samtycke ska anses utgöra en tvångsåtgärd Den gängse uppfattningen är att inte varje åtgärd som vidtas utan den enskildes samtycke är att anse som påtvingad. Det kan sägas ligga i begreppet påtvingat att ett motstånd av något slag måste brytas. Smyga ner medicin i saften?

Kroppsligt ingrepp? Alla slags kirurgiska ingrepp, olika former av medicinering Läkarundersökningar (även psykiatrisk läkarundersökning), sjukvård i mer allmän bemärkelse Kräver faktiskt handlande. Underlåtenhet att vidta åtgärd kan inte betraktas som ett ingrepp.

Förbud mot frihetsberövande Regeringsformen 2 kap. 8 Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande Bestämmelsen innebär att ingen mot sin vilja får föras till eller hållas kvar på någon form av sjukvårdsinrättning om det inte finns en lag som inskränker individens rörelsefrihet.

Hur definieras frihetsberövande? Kodlås med synlig kod på vårdavdelningen Nyckeln förvaras på en plats som den enskilde inte kan komma ihåg? Tapetsera en vägg så att dörren inte syns? Brickbord? Bälte i rullstolen?

JO har uttalat Enligt min mening måste med inlåsning (frihetsberövande) förstås vidtagande av sådan särskild åtgärd som syftar till att den äldre på grund av sitt handikapp inte själv ska kunna öppna dörren. Det kan således enligt min mening inte anses tillåtet att använda skyddskåpan på ett sådant sätt att den äldre därigenom betas varje möjlighet att öppna dörren och lämna sin bostad.

Tvångs- och begränsningsåtgärder? En tvångs- och begränsningsåtgärd är en åtgärd som syftar till att begränsa eller att utöva tvång mot den enskilde. Att vidta åtgärder mot den enskildes vilja eller begränsa denne från att röra sig fritt.

Självbestämmanderätten - omfattning och begränsningar Undantag från skyddet mot kroppsliga ingrepp och frihetsberövanden kan bara begränsas genom lag och då bara i syfte att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. LPT, LRV, smittskyddslag, LVU, LVM Dementa patienter?

Lagen om psykiatrisk tvångsvård Tvångsvård enligt LPT kan endast ges om någon lider av en allvarlig psykisk störning. Demens (enbart) är inte en allvarlig psykisk störning.

Självbestämmanderätten enligt hälso- och sjukvårdsförfattningarna Övergripande lagstiftning: Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen patientsäkerhetslagen, patientdatalagen Speciallagstiftning: Abortlagen, steriliseringslagen, transplantationslagen, inseminationslagen

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap.1 Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard Tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen Vara lätt tillgänglig.

Patientsäkerhetslagen 6 kap. 1 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

Informationsplikten Självbestämmanderätten kräver att patienten är informerad. Informationsplikten framgår bl.a. av patientlagen HSL, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen. Krav på individuellt anpassad information Vilka förutsättningar har just den här patienten att ta till sig informationen? Patienten måste göras medveten om sin självbestämmanderätt

Patientlagen Denna lag syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Informationsplikt Informationen ska ges för att patienten ska kunna utöva sitt självbestämmande. Informationen ska vara individuellt anpassad Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den lämnas till en närstående om inte sekretess hindrar det.

Hälso- och sjukvårdssekretessen OSL 25 kap. 1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Presumtion för sekretess Gäller även i förhållande till närstående

Särskilda informationskrav Speciallagstiftning för särskilda typer av medicinska åtgärder ställer speciella krav på samtycke och / eller information Abortlagen - bör ges muntligt och skriftligt Transplantationslagen - skriftligt samtycke Steriliseringslagen mottagen information bekräftas Insemination skriftligt samtycke av make eller sambo

Patientlagens krav på samtycke Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.

Hur kan samtycket lämnas? Uttryckligt samtycke ja! Konkludent samtycke visar samtycke på annat sätt än att samtycke föreligger Presumerat samtycke ett antagande om att det föreligger ett samtycke Hypotetiskt samtycke det finns inget samtycke men OM den enskilde hade kunnat samtycka så

Förutsättningar för ett giltigt samtycke Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att det har lämnats av någon som är behörig att förfoga över det aktuella intresset, den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket, vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter, samtycket har lämnats frivilligt, samt samtycket är allvarligt menat (prop. 1993/94:130 s. 39).

Kan någon annan samtycka i patientens ställe? Vårdnadshavare? Närstående /anhöriga? Förvaltare och god man? Kan patienten utse en ställföreträdare?

Vård utan samtycke Patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Kan bestämmelsen användas generellt i förhållande till dementa patienter? Bestämmelsen ska således inte tillämpas för att t.ex. fortlöpande kunna bereda en person som är varaktigt beslutsoförmögen sådan hälso- och sjukvård som inte är av akut karaktär.

Nödrätten 24 kap. 4 BrB En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

Nödregeln som tvångsregel Intresseavvägning mellan fara och skada Vilka intressen ligger i de olika vågskålarna? Individens liv/hälsa Individens självbestämmande och integritet För att handlandet ska framstå som försvarligt krävs att det intresse man har för avsikt att skydda är av betydligt större vikt än det offrade intresset.

Nödregeln och icke beslutskomptenta patienter, forts. Nödregeln kan utgöra rättsgrund för genomförande av angelägna åtgärder när giltigt samtycke inte kan inhämtas och det inte föreligger tillräckligt stark hypotes om samtycke. Nödregeln fyller en mycket viktig funktion inom hälso- och sjukvårdsområdet eftersom bestämmelser om vård utan samtycke saknas i annat än akuta situationer. Tvång eller inte? Nöd eller inte? Svårt att göra rätt Det föreligger ett stort behov av lagstiftning på området.