Bra att kunna om Exantemsjukdomar Chris Anderson Hud kliniken & Håkan H Hanberger Infektionskliniken Varför r blir man prickig av mässlingenm? Om hudens beskaffenhet reaktiva enheten kärlen k histologi uppkomstmekanism för f r utslag Mässlingen, Röda R Hund, Femte sjukan, Vattkoppor, Diff-diagnos diagnos: Staphylococal Skin Scaled Syndrom Klinisk situation: Prickig barn-patient: (sannolikt infektion,flödesschema desschema) Lm-exantem (Chris), Urtikaria, toxikodermi, erytema nodosum, er multiforme,, vilka läkemedel l orsakar exantem, Prickig vuxen (sannolikt Lm-reaktion Chris drar detta) Fall vuxna: Erytema nodosum med diff diagnoser (Tbc, Sarcoidos) ), Erytema multiforme Hur gör g r man vid pc-allergi? Kan det vara farligt med utslag - toxisk epidermiolys,, Steven Johnson, Meningokocker,, Varit i tropikerna: Denguefeber, Frågor
Mässlingen Orsakas av ett RNA-virus inom gruppen paramyxovirus. Mässling är r en farlig sjukdom hos små barn, särskilt s för f dem i dåligt d hälsotillsth lsotillstånd vid insjuknandet. Virus överförs rs via droppinfektion som luftburen smitta och är r mycket smittsamt. Sjuka kan smitta från n 7:e dagen efter smittotillfället llet till och med 3 dagars feberfrihet. Sedan vaccination mot mässling m infördes i Sverige under 70-talet och blev allmän n från n 1982 har sjukdomen blivit en sällsynthet. s
Mässlingen Feber som successivt stiger och är r ofta kring 39 grader på fjärde dagen. Torrhosta, pseudokrupp Snuva Konjunktivit, ljuskänslighet Förstorade lymfkörtlar påp halsen I kindslemhinnan invid kindtänderna nderna ses saltkornsliknande utslag, Kopliks fläckar
Mässlingen KLINIK OCH SYMTOM Kopliks fläckar Kan ses innan utslagen debuterat.
Mässlingen Utslagen börjar i hårfästet och runt öronen, sprider sig sedan nedåt över resten av kroppen och är storfläckiga, röda, sammanflytande Efter 3-4 dagar sjunker oftast febern tillfälligt, men stiger sedan snabbt när generellt exanthem, kommer dag 3-5 Febern brukar sjunka på sjätte dagen och utslagen blir mer brunaktiga och kan fjälla något.
Mässlingen komplikationer, diagnos profylax mm Encefalit, ovanligt (ca 1/1000 fall), men allvarligt. Pneumoni, bakteriell Otit positiv IgM-titer kvarstår r ofta 1-21 2 månader, m signifikant IgG- titerstegring. Virus kan isoleras från nasopharynx och urin. 7-14 dagar, oftast 10-12 12 dagar inkubationstid Vaccinet (M-M-R( R II, Priorix), består r av levande attenuerade virus. Ges påp BVC vid 18 månaders m ålder och en andra vaccination ges vid 12 års ålder i skolan. Barn under 6 månader, m vilkas mor har immunitet, räknas r som skyddade. Gammaglobulin 0,2 ml/kg i.m.,., snarast efter smittotillfället, llet, rekommenderas upp till 15 månaders m ålder, vid exposition av ovaccinerade
Rubella Rubella orsakas av ett RNA-virus inom togavirusfamiljen. Virus överförs via droppsmitta. Sjuka individer kan vara smittsamma dagarna innan utslaget kommer. Sjukdomen ger oftast lindriga kliniska besvär. Sedan vaccination mot rubella infördes i Sverige under 70-talet och blev allmän 1982 är sjukdomen mycket sällsynt förekommande. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och smittspårning skall utföras.
Rubella Feber, ej hög. Diskreta utslag som kommer samtidigt som sjukdomskänsla. Små ljusröda rodnader som börjar i ansiktet. Väderbitet utseende. Utslagen sprider sig snabbt nedåt kroppen och börjar då samtidigt försvinna från ansiktet och är oftast borta efter 3 dygn. Ibland mycket utslag med relativ kraftig rodnad, ibland inga utslag alls
Rubella DIAGNOS Klinisk bild kan vara mycket osäker. Alla smittade har inte utslag som syns. Serologi; positiv IgM-titer kvarstår ofta 8-12 veckor, signifikant IgGtiterstegring. PCR analys kan utföras på amnionvätska respektive vita blodkroppar vid misstanke om fostersmitta. INKUBATIONSTID 14-21 dagar, oftast 14-17
Rubella DIAGNOS Klinisk bild kan vara mycket osäker. Alla smittade har inte utslag som syns. Serologi; positiv IgM-titer kvarstår ofta 8-12 veckor, signifikant IgGtiterstegring. PROFYLAX Ingår i Morbilli/Parotit/Rubella vaccinet (M- M-R II, Priorix), som består av levande attenuerade virus. Första dosen ges på BVC vid 18 månaders ålder och en andra vaccination ges vid 12 års ålder i skolan. PCR analys kan utföras på amnionvätska respektive vita blodkroppar vid misstanke om fostersmitta. INKUBATIONSTID 14-21 dagar, oftast 14-17
Erytema infectiosum Sjukdomen orsakas av ett DNA-virus, parvovirus B19. Viruset upptäcktes 1975 som ett bifynd hos asymtomatiska hälsotestade personer. I vuxen ålder är ca 50-80 % immuna. Sprids via droppsmitta. Virus förökar sig framför allt i erytropoetiska celler i benmärgen. Sjukdomen är endemisk, men epidemiska utbrott förekommer vanligast under vintern och våren ungefär vart fjärde år. När utslagen debuterar är viremin över och barnet smittar inte. Därför lönar det sig inte ur smittosynpunkt att avstänga ett symtomatiskt barn från sin daghemsgrupp.
Erytema infectiosum Många som smittas får inga symtom (25-40 %) Initialt ofta lätta katarrala symtom som följs av feber Sjukdomskänsla Utslag som ses under 5-7 dagar, men ibland av och till under flera veckor. Många är intensivt röda på kinderna, slapped cheek (se nedan).
Erytema infectiosum På bålen ses ibland fläckiga rodnader med central avblekning som medför ett girlandformat utseende Infektion under graviditet kan ge upphov till spontanabort. - Största risken är under andra tredjedelen av graviditeten. - Totalt anses risken vara 5-10 % hos gravida med symtomatisk infektion.
Erytema infectiosum Hydrops fetalis är ett syndrom med anemi, störd leverfunktion, myokardit, takykardi och ascites hos fostret och kan ha många orsaker, bl a parvovirus B19. Risken för denna komplikation vid parvovirusinfektion hos modern anges till 1-2 %. Ingen ökad risk finns för fostermissbildningar. Immunitet mot parvovirus B19 kan testas genom IgG-antikroppar. Screening av gravida anses inte meningsfullt, men det är viktigt att ställa diagnos vid misstänkt primärinfektion, eftersom det kan föranleda extra ultraljudskontroller av fostret. Vid hydrops fetalis kan det bli aktuellt med behandling i form av intrauterin blodtransfusion.
HZV Neurotropa herpesvirus kan etablera en persisterande infektion i sensoriska ganglier. Ger nästan alltid symtom under primärinfektionen, då i form av vattkoppor (varicellae). Latensfas kan etableras i de flesta sensoriska ganglier. Smittan är luftburen
HZV Neurotropa herpesvirus kan etablera en persisterande infektion i sensoriska ganglier. Ger nästan alltid symtom under primärinfektionen, då i form av vattkoppor (varicellae). Latensfas kan etableras i de flesta sensoriska ganglier. Smittan är luftburen Reaktivering sker efter lång tid och i form av bältros (zoster), en ensidig gruppering av virusinnehållande blåsor i huden. Smittsamhet till icke-immun person föreligger även vid herpes zoster, men anses lägre än den vid vattkoppor. I likhet med HSV kan VZV ibland reaktiveras endast i nervsystemet, alltså utan kutan blåsbildning, sk zoster sine herpete. VZV ger allvarligare symtom hos immunsupprimerade patienter, både under primärinfektion och zosterreaktivering
Checklista vid undersökning av barn med feber och prickar 1. Allergi? står barnet påp läkemedel? känd allergisk benägenhet? 2. Epidemiologi prickar i omgivningen? inf-sjd utan prickar i omgivn; strepto (scarlatina), feber/hv/kroppsvärk rk (enteroviros( enteroviros)
Checklista vid undersökning av barn med feber och prickar 3. Övrig anamnes Katarralia?? Rejält halsont (scarlatina( scarlatina), svår r hosta (morbilli( morbilli) )? Vaccinationsstatus? 4. Status konjunktivit? (morbilli, Kawasaki) cirkumoral blekhet (scarlatina( scarlatina)
Checklista vid undersökning av barn med feber och prickar 4. Status forts väderbitet ansikte (rubella, erythema infectiosum) svalgstatus (streptokockstigmata, kopliska morbillifläckar ckar) exantemets utbredning enskilda effloroscensers utseende (urtikaria)
Checklista vid undersökning av barn med feber och prickar 5. Kawasakis sjukdom Feber >5 dgr samt fyra av nedanstående: Konjunktivit bilat icke suppurativ Lymfadenopati på halsen >1,5 cm Rash, polymorft utslag utan vesikler eller crustor Enantem på läppar och munslemhinna Palmara/plantara erythem och ödem, senare fjällning 6. Övrigt Ålder: scarlatina sällsynt under 2 år; tredagarsfeber sällan över 3 års ålder
Kawasakis sjukdom akut generaliserad vaskulit av okänd möjligen infektiös etiologi kan kompliceras av kranskärlsförändringar och en vanligen reversibel pankardit. ev. kranskärlsförändringar ses vanligen 3-14 dagar efter debut av febersjukdomen.
Kawasakis sjukdom Diagnostiska kriterier: Feber >5 dgr samt fyra av nedanstående: Konjunktivit bilat icke suppurativ Lymfadenopati på halsen >1,5 cm Rash, polymorft utslag utan vesikler eller crustor Enantem på läppar och munslemhinna Palmara/plantara erythem och ödem, senare fjällning
Kawasakis sjukdom Undersökningar: Blodstatus och B-celler, SR, CRP, Kreatinin, ALAT, ASAT, blododling, streptokockserologi, akutserum och urinsticka. Ev. odling för stafylokocker och streptokocker. Ev. koagulationsscreening. Ev. autoantikroppar (ANA, RNP, RF, ANCA). Ev serologi för mykoplasma pneumoniae, enterovirus, adenovirus, mässling, parvovirus, EBV, CMV. Ev serologi mot rickettsier och leptospiros vid möjlig exponering. Rtg hjärta och lungor. Remiss till barnkardiolog för EKG och ekokardiografi. Remiss till barnreumatolog.
Kawasakis sjukdom Kawasakis sjukdom Bergman & Magnusson ALB
Överkänslighetsreaktioner mot ß-laktamantibiotika Frekvensen IgE-medierade reaktioner är < 1% hos individer som inte tidigare haft sådana reaktioner. Risken för anafylaktiska reaktioner är 1/50 000. Korsreaktivitet mellan penicilliner och cefalosporiner är ovanlig, men förekommer hos 3-9% med pc-allergi varför man ej skall ge cefalosporiner till patienter med anamnes på svår pc-reaktion. Man kan dock med försiktighet (på sjukhus) pröva cefalosporin hos en patient som haft IgE-medierad penicillinreaktion (undantag svår reaktion såsom anafylaxi) om inget annat lämpligt behandlingsalternativ föreligger. Korsreaktioner förekommer mellan karbapenemer och penicillin, men ej mellan aztreonam och penicillin (se FASS-text beträffande försiktighet).
KÄLLA U Nyström Kronander Allergicentrum LiÖ 2002
Handläggning av faryngotonsilliter Besöksorsak: Halsont Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Trolig virusinfektion Ingen Strep A Ingen antibiotikabehandling Om neg Strep A ev. odling Möjlig S.p-infektion Strep A Pos Erbjud antibiotikabehandling Sannolik S.p-infektion Tilläggskriterier: 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag 25
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom SSSS in children usually begins with a prodrome of pyrexia and malaise, often with signs and symptoms of an upper respiratory tract infection. Discrete erythematous areas then develop and rapidly enlarge and coalesce, leading to generalised erythema. It is normally seen in children less than 5 years of age,, who have not yet developed protective antibodies against the staphylococcal toxins
Staphylococcal Skin Scaled Syndrom Disease due to group 2 phage type 17 staphylococci that produce an epidermolytic exotoxin. Superficial fine vesicles and bullae form and rupture easily, resulting in loss of large sheets of epidermis. It is characterised by blistering and desquamation of the skin and Nikolsky's sign (shearing of the epidermis with gentle pressure), even in areas that are not obviously affected.
Meningokocker
Dengue Denguefeber: Akut hög g feber, huvudvärk, rygg- muskel-och ledsmärtor och ibland konjunktivit. Efter några dagars sjukdom uppträder ofta ett finprickigt exantem (liknar mässlingutslag) m som främst ses påp fotryggen och i armhålor. Exantemet bleknar efter några n dagar och dåd kommer inte sällan s skarpt välavgrv lavgränsade hudpeteckier framför r allt påp armar och bens extensorsidor. Oftast godartat förlopp f och vissa får r enbart övergående ende feber 2-72 dagar.
Dengue Hemorragisk denguefeber: Febern pågår r 2-72 7 dagar i kombination med illamående, kräkningar, kningar, buksmärtor, led-och muskelsmärtor och huvudvärk. Sjukdomen övergår r därefter d i en hemorragisk klinisk bild med blödningar från n slemhinnor, till exempel munslemhinna, gastrointestinalt och i huden. Peteckier är r vanliga.
TACK