INSPEKTION AV VERKSAMHETEN VID DEN FRISTÅ- ENDE GRUNDSKOLAN SATHYA SAI SKOLAN I BOLLNÄS

1 (14) Avdelningen för utbildnings- inspektion Anna-Maria Koci INSPEKTION AV VERKSAMHETEN VID DEN FRISTÅ- ENDE GRUNDSKOLAN SATHYA SAI SKOLAN I BOLLNÄS 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortstatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. ( ) och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsen-

2 det, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. (...) 6. ( ) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap 7a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (1996:1044) En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.1 Genomförande Enligt 2 b kap. 8 respektive 9 kap. 11 skollagen står utbildningen vid fristående förskoleklasser, fristående grundskolor och fristående särskolor under tillsyn av Statens skolverk. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid Sathya Sai skolan i Bollnäs kommun. Inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari 2004. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning i den fristående förskoleklassen och den fristående grundskolan uppfyller kraven för godkännande enligt 2 b och 9 kap. skollagen samt 1 och 1 a kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Inspektionen har bestått av dokumentstudier och ett oanmält besök vid skolan den 9 och den 10 oktober 2003 utfört av undervisningsråden Claes-Göran Aggebo och Anna-Maria Koci. Vid besöket fördes samtal med skolans rektor, lärare, annan personal, föräldrar och elever. Dessutom följdes lektioner och en elevenkät genomfördes.

3 Före inspektionen har Skolverket haft kontakt med Bollnäs kommun. Huvudmannen för Sathya Sai skolan har före Skolverkets beslut givits möjlighet att lämna synpunkter på beskrivningarna i rapporten. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Sathya Sai skolan är godkänd för fristående förskoleklass och fristående grundskola för årskurserna 1-6. Skolan startade läsåret 2002/03 med 10 elever fördelade på årskurserna 2-5. Under läsåret tillkom två elever och skolan hade vid slutet av läsåret 12 elever inskrivna. Vid Skolverktes besök under skolans andra verksamhetsår hade skolan 17 elever fördelade på två åldersintegrerade klasser år 1-3 samt år 4-6. Dessutom fanns ett barn i förskoleklassen som ingick i år 1-3 klassen. Fördelning av elever per årskurs framgår av följande tabell: Årskurs F 1 2 3 4 5 6 Antal 1 2 1 2 1 5 6 S: a18 Samtliga elever, förutom en som kommer från Söderhamns kommun, kommer från Bollnäs kommun. Antalet flickor i skolan är tio och antalet pojkar är åtta. Skolan har som målsättning att ta emot 65 elever i grundskolans år 1-6 samt 10 barn i förskoleklassen. Huvudmannen avser att till läsåret 2004/05 ansöka om att få bedriva fritidshem i anslutning till skolan. Skolans inriktning är enligt rektorn speciell ämnesinriktning värdegrundsprogram. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Skolans ursprungliga huvudman Anita Persson, enskild fysisk person, ansökte den 22 oktober 2002 om byte av huvudman för skolan. I ansökan uppgavs att skolan kommer att bedrivas i enlighet med Skolverkets tidigare beslut och den ansökan som låg till grund för beslutet. Skolverket fattade ett beslut om byte av huvudmannaskap för skolan den 13 december 2002 (dnr 47-2002:3581). Den nya huvudmannen för skolan är Sathya-Sai Skolan i Bollnäs AB. Bolagets styrelse har två styrelseledamöter samt en styrelsesuppleant. Verkställande direktör för bolaget och tillika styrelseledamot är skolans rektor Anita Persson. Huvudmannens rättskapacitet har verifierats genom bolagsbevis från Patent- och registre-

4 ringsverket av vilket det framgår att Bolaget skall bedriva undervisning från förskoleklass till årskurs 6 enligt svensk läroplan med integrering av Sathya Sai undervisning i mänskliga värden enligt stadgar för Sathya Sai skolor Sai 2000 samt idka därmed förenlig verksamhet. Bolagets organisationsnummer är 556632-5428. 2.3 Stabilitet Elevprognos Det finns ingen kö till skolan men enligt skolans rektor finns det flera barn som är intresserade av skolan. Till läsåret 2004/05 räknar rektorn med att få cirka 12-13 elever till skolans två grupper. Rektorn uppger också att antalet barn i kommunens förskola är stort så rektorn hoppas att därifrån få cirka fem elever till förskoleklassen. Eftersom huvudmannen även kommer att ansöka om att driva ett fritidshem i anslutning till skolan tror rektorn att detta kommer att medföra att skolan blir ett ännu mer intressant alternativ. Lokaltidningen Ljusnan kommer i november 2003 att publicera en artikel om skolan vilken rektorn hoppas kommer att vara bra reklam för skolan. Rektorn avser också att annonsera i samma tidning om att de föräldrar som är intresserade av skolan så snart som möjligt inkommer med en intresseanmälan. Under hösten 2003 samt i början på vårterminen 2004 kommer skolan att ha öppet hus med diverse aktiviteter som rektorn hoppas kommer att locka fler elever till skolan. Rektorn uppgav i samtal att en redovisning av antalet elever på skolan inför läsåret 2004/05 kommer att kunna presenteras under mars månad. Ekonomi Skolan använder sig av en godkänd revisor till vilken huvudmannen skickar en ekonomisk rapport varje månad. Rektorn uppger att skolans ekonomi är stabil och att en del av det lån som tagits för att finansiera köp av skolans lokaler är avbetalat. Bolaget har en buffert i form av aktiekapital och eget kapital på sammanlagt 150 000 kronor. Av årsredovisningen för räkenskapsåret 20 september 2002 30 juni 2003 framgår att bolaget gick med en mindre vinst. 2.4 Principer för intagning Den fristående grundskolan och förskoleklassen är öppen för alla barn. Vid fler sökande än platser gäller i första hand syskonförtur och därefter ansökningsdatum och geografisk närhet. För närvarande tas alla elever som söker till skolan in. Skolan har en hemsida från vilken en anmälningsblankett kan laddas ner. 2.5 Skolhälsovård Skolan har en timanställd skolsköterska som är anställd av kommunen och är på skolan en gång i månaden i två timmar. Skolsköterskan finns då

5 tillgänglig för enklare sjukvård. I telefonsamtal med skolsköterskan uppger hon att det som ingår i den tjänst hon också tillhandahåller är hälsokontroll av elever i år 1, 4 och 6 samt vaccination av elever i år 4 och 6. Egentligen skall hälsokontrollen av eleverna i år 1 göras av en skolläkare men då Bollnäs kommun under innevarande läsår saknat skolläkare har eleverna hänvisats till distriktsläkare. Från och med nästa läsår kommer dock en skolläkare att kopplas till skolan och genomföra hälsokontroll av eleverna i år 1. Skolsköterskan uppger vidare att hon haft tjejsnack med flickorna i år 4-6 och att hon kommer att ha motsvarande killsnack med pojkarna i år 4-6 efter jul. Skolsköterskan uppger att det intryck hon har av skolan är att eleverna är trygga och att de trivs på skolan. I jämförelse med de tjejsnack hon har med flickor i den kommunala skolan upplever skolsköterskan att flickorna på Sathya Sai skolan står varandra närmare. 2.6 Registerkontroll Rektorn uppger att skolan vid anställning av berörd personal inte har begärt utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Rektorn är därvid medveten om att skolan inte har följt bestämmelserna i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Rektorn har dock efter Skolverkets besök omgående begärt sådana registerutdrag för personal som anställts av skolan efter den 1 januari 2001. Dessa registerutdrag har också skickats in till Skolverket. 2.7 Avgiftsfri utbildning Enligt rektorn och de föräldrar som Skolverket talade med under besöket tar inte skolan ut några elevavgifter för utbildningen. Skolan tar inte heller ut anmälningsavgifter, köavgifter eller avgifter för skolmåltider. Däremot tas en avgift på 50 kronor i veckan ut för de elever som vill ha skolskjuts. Föräldrarna hjälper till med att sköta städningen av skolan men uppger att hjälpen är frivillig och inte ett villkor för att få plats på skolan. Vid enstaka tillfällen arrangerar skolan aktiviteter som t.ex. lägerskola och utflykter vilka kan föranleda vissa kostnader. Enligt de föräldrar som Skolverket talade med under besöket är dessa kostnader obetydliga. 2.8 Bedömning Enligt 9 kap. 2 punkt 3 skollagen skall en fristående grundskola ha minst 20 elever om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal. Av Skolverkets beslut om godkännande framgår att skolan senast under sitt tredje verksamhetsår dvs. läsåret 2004/05, måste nå upp till denna miniminivå. Skolverket konstaterar att antalet elever i skolan understiger 20 och att elevantalet hittills varit lägre än det av huvudmannen planerade i samband med ansökan om godkännande. Antalet elever som nu går sitt sista år på skolan är sex medan antalet i förskoleklass endast är ett.

6 Sathya Sai skolan har inte kunnat redovisa ett underlag som pekar på att skolan kommer att ha minst 20 elever i den fristående grundskolan fr.o.m. hösten 2004. Sathya Sai skolan i Bollnäs AB bör därför åläggas att senast den 30 april 2004 redovisa beräknat elevantal styrkt av skriftliga anmälningar. Skolan uppfyller i övrigt de allmänna förutsättningar som krävs för verksamheten. 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Skolan drivs av ett aktiebolag som är helägt av skolans rektor. Rektorn är också styrelseledamot och verkställande direktör. I bolagets styrelse sitter ytterligare en person och bolaget har också en styrelsesuppleant. Skolans rektor skickar varje månad en ekonomisk rapport till bolagets ordförande och till den revisor bolaget använder. Skolans rektor och bolagets ordförande tar tillsammans beslut om skolans och bolagets ekonomi. Rektorn arbetar 29 timmar i veckan som klasslärare för 4-6 klassen samt som handledare för klassläraren i F-3 klassen och 15 timmar i veckan som rektor och tar ut lön när det är ekonomiskt möjligt. Rektorn är utbildad lågstadielärare med tillval Gymnastik och Matematik, vilket innebär behörighet att undervisa i åk 4-6 i dessa ämnen. Rektorn har arbetat som lärare i cirka 25 år och har också genomgått fortbildning i Svenska, Matematik, No, So och Datorkunskap för att få en utbildning motsvarande den nya lärarutbildningen. Rektorn avser att söka till den statliga rektorsutbildningen. 3.2 Lärarkompetens Under skolans första verksamhetsår var rektorn ensam lärare. Läsåret 2003/04 har en lärare anställts och skolan köper också lärartimmar i Slöjd, Idrott och hälsa samt Musik av kommunen. Den lärare som ansvarar för undervisningen i F-3 klassen har förskollärarutbildning och är anställd på deltid under innevarande läsår. Rektorn uppger att hon har en 1-7 lärare som är intresserad av att arbeta på skolan och som sannolikt kommer att anställas inför läsåret 2004/05. Då kommer rektorn att ta över klassläraransvaret för 1-3 klassen och låta 1-7 läraren ta ansvaret för 4-6 klassen. Den lärare som detta läsår är klasslärare för F-3 klassen kommer att ansvara för förskoleklassen och fritidshemmet läsåret 2004/05 under förutsättning att tillräckligt många barn skrivs in.

7 På skolan finns också två personer som genom försäkringskassan och arbetsförmedlingen arbetstränar och en kokerska som även har en del undervisning i Hem- och konsumentkunskap. De två personer som arbetstränar på skolan hjälper till med skolskjuts och enklare vaktmästeriarbeten samt som resurs i undervisningen. Skolan har en plan för kompetensutveckling för läsåret 2003/04. Av denna framgår bland annat att skolans personal skall ha en studiedag för att studera pedagogiken på Skärgårdsskolan, att studiedagar i skolans profil skall genomföras samt att rektorn och klassläraren för år F-3 skall ha en heldagsutbildning i pedagogiska strategier för barn med DAMP/ADHD. 3.3 Lokaler och utrustning Skolverksamheten bedrivs i en nedlagd byskolas lokaler i Röste som ligger cirka 6 km. från Bollnäs. Lokalerna utnyttjas detta läsår inte i sin helhet. På skolan finns en matsal med kök och en mindre gymnastiksal. Skolan har inget bibliotek men rektorn lånar skönlitteratur från det kommunala biblioteket och varje elev har en bänkbok. Skolan har en del referenslitteratur och uppslagsböcker vilka eleverna använder i sina temaarbeten och eleverna besöker också det kommunala biblioteket. Skolan har också klassuppsättningar av läromedel i Svenska, Matematik och språk. Det finns en dator i vardera klassrum. Datorerna är dock inte uppkopplade mot Internet då skolan haft problem med anslutning. Rektorn uppger att man använder sig en del av uppslagsverk på CD-romskivor men annars används inte datorerna aktivt i undervisningen. Eleverna uppger att de använder datorn ungefär 1-2 gånger i månaden och då är det framförallt ordbehandlingsprogram som används. För undervisning i Trä- och metallslöjd åker eleverna till en närliggande kommunal skola där en timanställd lärare står för undervisningen. Samma lärare håller även i en del av undervisningen i Idrott och hälsa. Undervisning i Textilslöjd, Bild och Musik/rytmik sker på skolan. Eleverna i år 5 har haft viss undervisning i Hem- och konsumentkunskap i det kök som finns på skolan. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Skolan följer Lpo 94 och de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Skolan har utifrån de nationella kursplanerna upprättat lokala arbetsplaner för varje ämne. Skolan följer samma timplan som redovisades vid ansökningstillfället. Lärarna har upprättat ett schema för respektive klass för att se till att eleverna får föreskriven tid. Schemat är dock inte utdelat till eleverna. Eleverna är indelade i två åldersintegrerade klasser. Eftersom skolan endast har ett barn i förskoleklassen är förskoleklassen detta läsår till viss del integrerad i 1-3 klassen. Barnet i förskoleklassen arbetar i den mån verksamheten passar för honom med de övriga eleverna. Vid tillfällen då verksamheten inte passar för barn i förskoleklass ordnas annan aktivitet för honom tillsammans med den kvinna som fungerar som resurs i klas-

8 sen. Enligt klassläraren och rektorn fungerar det bra tillsvidare men målsättningen är att förskoleklassen skall vara separerad från grundskoleverksamheten. Undervisningen är till stor del läromedelsbunden men eleverna arbetar också självständigt och i grupp i så kallade verkstäder No-laboration, Bild- och form samt Läs,- skriv- och forskarverkstad. Av skolans informationsmaterial framgår att arbetssättet på skolan är handlingspedagogik, inspirerad av Bifrostskolan i Danmark och Skärgårdstadsskolan i Åkersberga. Eleverna har under innevarande läsår arbetat med temat jord. Temaarbetet är ämnesövergripande och eleverna arbetar i de ovan nämnda verkstäderna. Arbetet i verkstäderna är till stor del självständigt arbete och eleverna kallar det för att forska. I korthet går arbetet ut på att eleverna på olika sätt samlar fakta för att antingen muntligt, skriftligt eller både och beskriva något eller för att kunna besvara en frågeställning. I samtal med eleverna framkom att detta arbetssätt var mycket uppskattat. Varje klass har också ett fastställt arbetsschema för de olika ämnena. När eleverna gått igenom de obligatoriska momenten får de själva välja fördjupningsområde. Inom ramen för skolans profil och skolans val ges eleverna under en timme i veckan undervisning i ett ämne kallat för UMV undervisning om mänskliga värden. Denna undervisning är ämnesövergripande och hålls för närvarande av rektorn. Rektorn uppger i synpunkter på rapporten att lektionerna så småningom, efter att lärarna fått fortbildning, kommer att hållas även av dem. En beskrivning - program - för denna undervisning är centralt utarbetat av Sathya Sai organisationen och Sathya Sai institutet för undervisning. Enligt skolans arbetsplan framgår att undervisningen i UMV är ett stöd och en hjälp för att uppnå de allmänna målen och värdegrundsmålen i Lpo 94. Lektionerna i UMV består av arbete med berättelser, sagor och sång. Rektorn kan läsa en berättelse som sedan diskuteras och genom t.ex. drama eller estetisk verksamhet bearbetar i klassen. En annan teknik i arbetet med UMV är morgonsamlingarna och ljusmeditation. Eleverna samlas varje morgon i ett särskilt rum som också används för undervisning i Musik/rytmik. I rummet fanns vid Skolverkets besök en bokhylla med symboler för samtliga världsreligioner och på väggen fanns elevernas definitioner av de fem övergripande värden som UMV programmet behandlar - Sanning, Rätthandlande, Kärlek, Frid och Icke våld - uppsatta. I de synpunkter som rektorn lämnat på innehållet i rapporten uppger hon att denna bokhylla med religiösa symboler är kvar från föregående läsårs tema som då var just religion och att innehållet på hyllan kommer att skifta med temat. För närvarande är temat jord och på bokhyllan finns nu två lådor med mossor, lavar, svampar och torkade växter. Morgonsamlingen inleddes under Skolverkets besök med att rektorn och eleverna sjöng en sång tillsammans. Därefter läste rektorn ett stycke ur någon skönlitterär bok. Rektorn uppger i sina synpunkter på rapporten att

9 även eleverna kan redovisa sina temaarbeten, läsa dikter eller berätta något som inledning på morgonsamlingen. Morgonsamlingen avslutas med att eleverna ljusmediterar. I korthet går det ut på att eleverna skall sitta stilla under en stund och rektorn tänder ett ljus som eleverna skall koncentrera sig på. Syftet med ljusmeditationen är också att träna elevernas förmåga att koncentrera sig. 3.5 Skolans resultat Skolan genomför de nationella ämnesproven i Svenska, Engelska och Matematik för år 5 och använder sig också av annat diagnosmaterial, bland annat det som Skolverket utarbetat i Svenska och Matematik för år 2. Enligt sammanställningen över resultaten från genomfört ämnesprov för 4 elever i år 5 har samtliga elever nått målen för godkänt. Skolan använder sig av ett särskilt test för förskoleklassen och år 1. Detta test används också av Bollnäs kommun. Rektorn använder sig annars av de prov som ingår efter varje kapitel i de läromedel som skolan använder sig av. Eleverna uppger att de lär sig mer på skolan, jämfört med den kommunala skolan det gått på under ett läsår, eftersom den är så liten och personaltätheten är hög. Detta bekräftades av de föräldrar Skolverket talade med under inspektionen. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och kan ligga till grund för fortsatt skolgång. Skolverket bedömer vidare att utbildningen i år 1-6 ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla. 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Skolans mål grundas i skolans profil - värdegrundsprogrammet Undervisning i mänskliga värden (UMV) - som tidigare beskrivits i rapportens punkt 3.4. Detta program används enligt rektorn för att förverkliga den värdegrund som finns formulerad i Lpo 94. Sathya Sai skolan i Bollnäs tillhör de ackrediterade Sathya Sai skolor som enligt rektorn etablerats världen över och idag finns i Kanada, Thailand, Afrika och Australien. Skolorna stöder den kultur och den religion som finns i det land de etableras i. Sathya Sai skolorna står för respekt gentemot alla kulturer och religioner och arbetar aktivt för detta. Arbetet med värdegrunden integre-

10 ras i samtliga ämnen och på skolan strävar man efter att också efterleva dessa värden i mötena med varandra. Skolan har utarbetat en utvecklingsplan som innehåller mål för skolans arbete, organisation och kompetensutveckling. Skolan har inga utarbetade rutiner för anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen men ett besök från socialtjänsten är inplanerat på skolan och därefter kommer rutiner att tas fram. 4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet Skolan har utarbetat en plan mot mobbning. Av denna framgår bland annat att skolan inte tolererar någon form av mobbning. Skolans personal har ansvar för att se till att mobbning inte förekommer på skolan och skolan skall ha ett mobbingteam bestående av rektorn, skolsköterska, lärarrepresentant, elevrepresentanter samt vid behov föräldrarådsrepresentant. Planen behandlar dock inte andra former av kränkande behandling. Inom ramen för skolans profil arbetar skolan mycket med frågor om hur man skall förhålla sig gentemot varandra. Samtal och övningar om etik och moral, relationer och attityder genomförs regelbundet. I samtal med både elever, lärare, föräldrar och rektorn framkom att det inte förekommer mobbning på skolan. Om det uppstår bråk mellan elever reagerar skolans rektor omedelbart och i vissa fall har elevens föräldrar kontaktats. Större bråk tas upp i klassen och man försöker lösa dem gemensamt. Eleverna uppger att rektorn är väldigt bestämd när det gäller hur man skall bete sig mot varandra. Ordningsregler finns på skolan och de upprättades under skolans första verksamhetsår i samråd med föräldrar och elever. Under Skolverkets besök berättade eleverna att rektorn skulle föra in ett nytt ordningssystem med gula kort som delas ut om eleverna beter sig illa t.ex. om de använder sig av svordomar. När en elev tilldelats fem gula kort kontaktas elevens föräldrar. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolan har under detta läsår börjat med klassråd men något elevråd har ännu inte bildats. Skolan är fortfarande mycket liten och enligt både elever och rektorn har eleverna en naturlig möjlighet att när som helst komma med synpunkter och önskemål. När skolan vuxit lite kommer både elevråd och föräldraråd att bildas. Enligt eleverna ges de inte särskilt mycket utrymme för att påverka innehållet i undervisningen. Eleverna får dock inom arbetet i verkstäderna välja vad och hur de vill arbeta inom gällande tema. Temat bestäms av rektorn. Rektorn uppger i synpunkter på rapporten att eleverna också får möjlighet till att påverka innehållet i undervisningen genom att själva välja fördjupningsområde efter att de klarat av de obligatoriska delarna i respekti-

11 ve ämnes arbetschema. Eleverna får också själva välja vad de vill göra inom ramen för elevens val. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Skolan följer Lpo 94 och de nationella kursplanerna. Skolan har inget eget bibliotek men det finns många olika böcker, referenslitteratur och läromedel på skolan. Skolans profil är arbetet med värdegrundsfrågor utifrån det program som beskrivits i tidigare avsnitt. I det arbetet ingår undervisning om olika kulturer och religioner. Eleverna uppger också att de fått undervisning om olika religioner. I den enkät som genomfördes bland eleverna i 4-6 klassen framgick dock att flera elever upplevde att de gick på en skola med religiös inriktning. Anledningen till detta var enligt eleverna de religiösa symboler som fanns i morgonsamlingsrummet och den ljusmeditation de genomför under morgonsamlingen. Rektorn uppger dock att skolan inte har en konfessionell inriktning och att skolan följer den nationella kursplanen i religionsundervisningen. Skolans profil är enligt rektorn inte grundad i någon religion utan behandlar snarare samtliga religioner och livsåskådningar utifrån ett sakligt och allsidigt perspektiv. Detta bekräftades av de föräldrar Skolverket talade med under inspektionen. Föräldrarna berättade att eleverna har fått undervisning om de olika världsreligionerna och olika skapelseberättelser och att eleverna i denna undervisning tillverkat små häften som handlat om de olika världsreligionerna. Eleverna har inte haft undervisning om sex- och samlevnad men skolsköterskan har haft samtal om kroppen och hälsa. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Enligt rektorn och läraren i F-3 klassen finns det två elever på skolan som har ett stort stödbehov. Dessa elever har testats med olika slags diagnosmaterial. Den kvinna som arbetstränar på skolan arbetar också som resurs särskilt för de elever som behöver mer stöd. Skolan använder sig också av ett program för berikad varseblivning (PEP) i sitt arbete med elever i behov av stöd. Programmet är grundat på forskning inom neurologisk och kognitiv utveckling hos barn och går bland annat ut på att träna uppfattningsförmågan, koncentration, fokusering och uppmärksamhet. Något åtgärdsprogram har inte upprättats för någon elev men skolan har en mall för åtgärdsprogram av vilken framgår att eleven och elevens vårdnadshavare skall vara delaktiga i framtagandet av ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram skall enligt rektorn upprättas för de elever som behöver det från och med detta läsår. I samband med utvecklingssamtalen skall eleverna hemma tillsammans med sina föräldrar fylla i ett slags formulär över sitt eget arbete, svårigheter och åtgärder för att komma vidare. Denna beskrivning ligger sedan till grund för utvecklingssamtalen

12 och ligger enligt rektorn till grund för elevens individuella utvecklingsplan. Både rektorn, elever, lärare och föräldrar uppger att de elever som behöver stöd på olika sätt också får det. T.ex. beskrev två pojkar att de hade hamnat efter i Engelska på den kommunala skolan och att de där inte fick någon hjälp men att de nu ges möjlighet att läsa om föregående läsårs Engelska och därmed kände att de skulle kunna komma i kapp. Rektorn uppger att om en elev bör utredas av en specialpedagog eller skolpsykolog kommer dessa tjänster att köpas in av kommunen. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Enligt de föräldrar som Skolverket träffade under besöket är föräldrarna alltid välkomna till skolan. Föräldrarna hjälper också till med städning av skolans lokaler och skolgården. Utvecklingssamtal och föräldramöten hålls en gång per termin. Rektorn informerar också föräldrarna genom månadsbrev. Händer det något på skolan tar rektorn direkt kontakt med föräldrarna. Eleverna har varit på lägerskola, gjort studiebesök på Falukoppargruva, Carl Larssons hem i Sundborn samt på olika kulturella evenemang som musikaler och dansföreställningar. Skolan har haft en gemensam idrottsdag med en kommunal skola och eleverna har också haft PRAO en till två dagar per årskurs. Skolan har också haft besök av polis och brandkår. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att skolan svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Skolverket förutsätter att huvudmannen kommer att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skolverkets uppfattning kan skolan ytterligare utveckla sin planering och beredskap när det gäller arbetet med kränkande behandling. Vid kommande revidering av handlingsplanen bör definitionen av mobbning vidgas till att gälla även andra former av kränkande behandling. Kränkande behandling förekommer inte bara bland elever. Kränkande behandling där t.ex. elever känner sig kränkta av lärare kan förekomma. Detta bör uppmärksammas i handlingsplanen. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning men har för avsikt att upprätta en sådan efter detta läsår.

13 5.2 Övrigt kvalitetsarbete Skolans profil, vilken beskrivits i avsnitten 3.4 och 4.1, innebär att skolan är en av flera Sathya Sai skolor som etablerats på olika ställen i världen och som har samma profil. För att bli en godkänd och ackrediterad Sathya Sai skola krävs det, förutom att skolan följer Sathya Sai Babas undervisningsfilosofi och de centralt utarbetade SAI 2000 normerna, att skolorna genomgår inspektioner av ISSE ackrediteringskommision. En sådan inspektion har genomförts på skolan och enligt rektorn är kraven för att bli godkänd av ISSE - institutet att skolan skall kunna visa inspektörerna att skolan arbetar enligt de beskrivna normerna SAI 2000 samt att skolan följer de lagar och bestämmelser som gäller i det land skolan etablerats i. Skolan skall också kunna visa att den har gott undervisningsresultat. Då ISSE-inspektörerna inte är insatta i det svenska skolsystemet grundas deras inspektion på de uppgifter som skolans rektor ger om gällande bestämmelser för fristående skolor i Sverige. En inspektionsrapport från Skolverket är till exempel en viktig del i den bedömning av skolan som ISSE- institutet gör. Vad gäller undervisning i enlighet med skolans profil gör dock inspektörerna egna självständiga bedömningar. Enligt rektorn godkändes skolans arbete av ISSE-inspektörerna efter den genomförda inspektionen och skolan är nu en ackrediterad Satyha Sai skola. 5.3 Bedömning Enligt 3 förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall en kvalitetsredovisning i fristående skolor innehålla en beskrivning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts eller ej. Om målen ej uppnåtts skall det framgå hur skolan avser att arbeta för att målen skall kunna uppnås. Kvalitetsredovisningen skall upprättas årligen. Skolverket konstaterar att skolan inte upprättat någon kvalitetsredovisning och därmed bryter mot förordningen. Skolverket förutsätter att skolan framöver årligen upprättar en kvalitetsredovisning och att man på skolan snarast tar fram en plan för hur detta arbete skall ske. För att en kvalitetsredovisning skall kunna fungera som ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten krävs att den kan leda till en bedömning av i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts. Enligt Skolverket ges goda förutsättningar för detta om kvalitetsredovisningen innehåller mål som preciserar vad man vill uppnå under den avsedda perioden (kalenderår eller läsår) och där måluppfyllelsen tydligt relateras till dessa mål. Med måluppfyllelsen som grund kan skolan därefter göra en analys och bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas under nästa period i de fall ett mål inte har uppnåtts. En sådan kvalitetsredovisning - där mål, måluppfyllelse och åtgärder utgör delar i en kontinuerlig utvecklingspro-

14 cess - skapar, enligt Skolverket, förutsättningar för att synliggöra en skolas resultat vilket i sin tur kan leda till förbättringar.