48mars 2012 Pris 25 kr Amada Söderlidh Jag har tidigare i»på Ljuge«berättat om de Söderlidhska gårde i Skaör. Gårde var i de Söderlidhska släktes ägo frå 1823 fram till brade 1921. De sista av de Söderlidhska släkte som bodde på gårde tillsammas med si familj var mi farmors mor, Amada Söderlidh. Det är om hee jag vill berätta.»ho var e duktig kvia, som tidigt i livet fick ta had om både föräldrahemmet och sia småsysko. Dessutom kude ho jobba i latbruket.«så sa mi farmor om si mor Amada Söderlidh. Levadsbeskrivig Amada föddes de 24 ovember 1853. Hees föräldrar äu ite gifta är Amada föddes, me ho var ett s.k. trolovigsbar. Det framgår av kyrkböckera där det står så här: De 24:e föddes och de 25:e döptes Styrmae Adreas Söderlidhs och has dess fästekvia Christia Beata Olssos uder äkteskapslöfte framavlade bar och kalllades Amada. Susepta: (bars till dopet av) Skepparhustru Helea Ohlsso. Teftes (vitte) Märtha Joh. Willma, Skollära- på Ljuge 48 2012
Hät seda sist Iför sommares utställig på Magasiet i Falsterbo har Igemar, Thomas och Christia tillbrigat flera dagar på Sydsveskas bildarkiv, där vi tagits väl omhad av Joakim Berglud som äger företaget Bilder i Syd AB. Företaget har rättigheter att sälja bilder ur arkivet och bilder fis det i överflöd. E uppskattig säger att där fis ca tio miljoer bilder! Det är ite bara Sydsveskas ega bilder uta äve arkive frå Arbetet, Skåereportage m. fl. E riktig guldgruva. Se: www.bilderisyd.se Christia höll i februari ett föredrag om Brädera i Skaör och Falsterobo krig sekelskiftet på Bäckagårde i Skaör iför ett 40-tal deltagare. Det blev måga bilder och kartor och kaske ite alltid lätt att orietera sig i det efter brädera helt ombyggda Skaör. I sambad att våra medlemmar betalar i medlemsavgifter avrudas summa ofta uppåt som gåva. Det är vi aturligtvis tacksamma för. Vid ibetaligar för år 2012 har vi hittills fått ärmare 5500 kroor på detta sätt! Vi beslöt på seaste styrelsemötet av avsätta dessa pegar till e Gåvofod att avädas till ågot speciellt ädamål i föreiges ada. Vi är tacksamma för medlemmars förslag om vad dessa pegar ka avädas till. Vi tar också gära emot förslag till mottagare av Kulturstipediet och vår Kulturpeig. Se ärmare om dessas förutsättigar och regler på vår hemsida eller om Du ite har möjlighet till det, kotakta oss. Omslagsbilde är frå ca 1920. Dam till väster: Amada Söderlig. Sittade dam: farmor Kari med Stig Söderlig i fame. Ma med hatt: Adolf med smekamet Doller. ria L.J. Kjellberg. Flickor: Mariaa Olsso och Maja-Lisa Ludström. Moders ålder 22 år. Ho blev kyrktage de 27 december. Kyrktagig var e ceremoi där kvia åter togs upp i de kyrkliga gemeskape efter att ho fött bar. Varför ma ite gifte sig ia Amada föddes ka ma bara spekulera i. Kaske var det så att Adreas var till sjöss eftersom ha var styrma. De gifter sig i vart fall strax efteråt de 13:e ja 1854. I kyrkböckera: De 13 ja 1854 sammavigdes Styrmae Adreas Joha Söderlidh och has fästekvia Christia Beata Olsso efter föregåge lysig avkuat de 11, 18 och 25 dec 1853. Lysigscharta skrivit för år 1853. Ha 30 år. Ho 22 år. Amadas föräldrar hette som framgår ova Adreas Joha Söderlidh och Christia Beata Ohlsso Hees farföräldrar var Skeppare Nils (Svesso) Söderlidh och Gertrud Helea Mårtesso. Det var Nils Söderlidh som 1823 på auktio köpte de gård som kom att kallas de Söderlidhska gårde. Det var Gertrud Mårtessos far som var de förre ägare, me efter has bortgåg auktioerades gårde ut. Amadas morföräldrar var Styrma Joh Christoffer Ohlsso och Elsa Mattsso frå Skaör. Amadas bardom Amada hier bli tre år ia ho får ett sysko, e bror. Ha döps till Joha Christoffer. Ha föds de 13 okt 1856. Ha får ett mycket kort liv och dör de 29 ov 1864. Ha blev 8 år 1 må och 16 dagar gammal. Dödsorsake ages till»tärade sjukdom«. Två år seare, 1866 de 25 juli föds Amadas ästa bror. Ha döps också till Joha Christoffer. Det var valigt att ma gav bar am efter avlida sysko. Det var ett sätt att visa att ma kom ihåg dem. Det skiljer hela tretto år mella Amada och hees ye bror, Joha Christoffer. Amadas ugdom 16 år gammal, år 1869 är Amada e av de som i kyrkböckera kallas»attvardsbar«. E kyrklig udervisig som ledde fram till de första attvarde. Uder hela Amadas bar- och ugdomstid bodde hees farmor Gertrud Helea född Mårtesso också tillsammas med Amada och hees familj. Farmor Gertrud avlider de 7 jui 1873 i e ålder av 77 år. Två dagar seare, de 9 jui 1873 föds Amadas ästa bror. Ha får ame Nils Charles. Amada har u huit bli 20 år. 1875 de 7 maj får Amada äu e bror. Ha får ame Gustav Emil. Det går ytterligare tre år ia de tragedi iträffar som kommer att påverka Amadas liv för låg tid framöver. De 1 sept. 1878 avlider Amadas mor, Christia Beata, edast 47 år gammal. Ho efterlämar förutom si ma Adreas och Amada de tre söera, som vid de tidpukte bara är tolv, fem och tre år gamla. Amada som vuxe Det blir u Amadas asvar att ta had om både småsysko och hemmet. Amada är u 25 år och ogift. Någo större tid för öje och möjlighet att träffa ågo att gifta sig med har ho förmodlige ite haft då ma ka ata att hees mor säkerlige har varit kle och behövt hjälp i hushållet efterso ho avlider i så uga år. För Amadas far, Adreas börjar u situatioe att bli allt svårare. Ma ka ata att ha käer att has krafter börjar avta och att det är otäkbart att söera ka ta över gårde pga. deras låga ålder. Ha ka ite heller låta Amada som kvia esam ta asvar också för latbruket, äve om det fis drägar och pigor till hjälp på gårde. Vad ska ha göra? Jo, ha börjar se sig på Ljuge 48 2012 [ 2 ]
Söderlidhska gårde vid höret av Mellagata och Rådhusgata i Skaör. Foto: Falsterbo museums arkiv. om efter e arredator, e duglig ma, som ka sköta ett latbruk. Ha hittar Aders Jösso som uder 1880-talet arbetar som dräg i Räg. Ha är född i Hyllie och av foto att döma var det e stilig karl. Amadas far har förmodlige fått tips av ågo om dee Aders Jösso. När och hur måga gåger Adreas och Aders träffas vet ma ite, me frå och med 1 ja 1881 är Aders Jösso arredator på de Söderlidhska gårde. Hur måga gåger träffade Amada dee Aders Jösso ia de gifter sig i mars 1881? Kaske har Amadas far också haft äkteskap i takara är ha letade efter e arredator. Efter giftermålet blir ju gårde kvar i familje. Uder 1881 vätar också Amada sitt och Aders första bar. Det blir e flicka som föds i oktober måad och ho får ame Kari Charlotta. E måad tidigare de 1 sept 1881 avlider Amadas far Adreas, som aldrig hier uppleva sitt första barbar. Ha avlider dock med vetskap om att has dotter Amada är gift med e ma som förstår sig på latbruk, gårde är säkrad i familje och det första barbaret är på väg. Adreas upplever ataglige att allt till slut har ordats till det bästa. Amada då? Ho har u ma, ett eget litet bar och sia småsysko att ta had om. Hees äldste bror, Joha Christoffer, har u huit bli 15 år och skickas så småigom på e utbildig i Malmö och blir hadelsbiträde. De två småbrödera är åtta resp. sex år gamla och måste ästa upplevas som sysko till Amadas eget bar. År 1883 föder Amada sitt och Aders adra bar. Det blir e so, som får ame Axel Wilhelm Mathias. År 1886 föds äste so Adolf Viktor, sedermera kallad»doller«. Amadas och Aders förstfödda, dotter Kari Charlotta, avlider 1889 i difteri, edast kappt 8 år gammal. Året efter uppfas vacciet mot difteri. Sist i baraskara 1891 föds e y dotter mi farmor, som får ame Kari Amada Charlotta. De luga åre Efter att bare kommit till världe upplever förmodlige Amada de lugaste åre i sitt liv fram till 1917. Ho får se sia bar bli gifta, ho får barbar och gårde sköts som det är täkt fram till aug 1917 då hees ma, Aders avlider i e hjärtåkomma. Soe»Doller«fortsätter skötsel. De två adra bare Mathias och Kari har båda flyttat till Malmö. Amadas, bror Joha Christoffer, som återvät till Skaör avlider ästa år 1918 i e hjärblödig. Avslutig Så kommer de ödesdigra dage då de Söderlidhska gårde brier er till grude de 20 juli 1921. Av släktigar har jag hört att»de gamla«dvs. Amada först vägrade att läma gårde. De sista åre av sitt liv bodde ho tillsammas med soe»doller«och has familj på Has Pettersgårde i Skaör. Amada avlider på Luds lasarett de 28 februari 1927 efter att råkat ut för ågo slags fraktur. Seda tillstöter adra komplikatioer. Ho jordfasts i Skaörs kyrka de 6 mars. Så slutar Amadas liv. Ett liv som iebar arbete, stort asvar och måga sorger, me som säkerlige också präglades av kärleke till familje, gårde och hemorte. Ulla-Britt Börjesso, Skaör Om fort och bukrar Callua har erfarit att det fis plaer på att plombera och täcka över de vär, fort och stridsvagshider som ligger i aslutig till kaale. Vi har kommit fram till att vi skulle kua göra e guidad tur krig dessa vär och takhider och berätta historie krig de militärhistoriska istallatioera. Vi hade täkt att ha e förträff med guidig klocka elva torsdage de 30 augusti. Ture tar cirka två timmar så medtag kaffekorg! Amäla till 040-47 23 19 eller callua@tele2.se Vi ämar uder ärmaste tide ta kotakt med kommue för att höra vilka möjligheter som fis för att få göra besök i i ågot eller ågra vär. De skulle då kua göras öppigsbara. På Havets Dag vid båtklubbe har vi visat e del utställigsmaterial krig försvarslije och Leif Högberg, som är expert i ämet, har visat film. Leif Högberg kommer också till årets Havets Dag de 29 juli och berättar. Vi hade äve täkt att ha Leif Högberg här de 27 september då ha berättar historie om lije och vad som föraledde att ma byggde detta försvarsverk. [ 3 ] på Ljuge 48 2012
Två kamrater framför»furet«i Höllvike Här står de båda ugdomskamratera som seda skulle följa varadra geom hela livet och vara bakgrude till flera geeratioers ära kotakter med Höllvike och Ljughuse. Till väster Eric Persso och bredvid hoom Guar Hasso (sedermera Hederup). Uppklädda e lördagsafto e sommar omkrig 1930. Säkert har de båda kommit med tåget frå Malmö och ästa lika säkert skall det (eller har det) blivit ett besök på restaurage itill. Några sadwich, e varmrätt, aturligtvis med lämpliga tillbehör! Därefter e svägom på Furets dasrotuda *. Aars gällde för de båda, på de här tide, Bosto vid gamla idrottsplatse i Malmö, eller på sommarhalvåret Fokets Park och Moriska. De båda, födda 1907 (Guar) respektive 1908 i Malmö, möttes för första gåge är Guar som 16-årig kom cyklade frå Sölvesborg för att söka arbete och utbildig i Malmö. Ha var uppväxt i Sölvesborg, tillsammas med tre sysko, där has far, som var riksdagsma för S, drev e möbelaffär på stora torget. Pappa gjorde kokurs och Guar tvigades läma hemmet för att kua hjälpa till med familjes försörjig. Cykelture slutade hos fabrikör Berhard Persso på Limham. Berhard Persso startade och drev Berhard Perssos gjuteri i Malmö. Guar fick hyra ett rum i familje Perssos stora hus i cetrala Limham, och blev på köpet bäste vä med familjes so Eric. Blad de bådas ärmsta väer fas e påg vid am Nils Jösso mera käd som skådespelare Nils Poppe. Berhard Persso hade låtit uppföra e lite sommarstuga, kallad»slottet«, efter kurvora på Boltestersväge i Höllvike, där överattig var möjlig i omväxlig till tidigare campigliv. Krig sommarstuga utvecklades ett omfattade sällskaps- och badliv eligt de tides möster. Blad aat talades det i måga årtiode om de heta dustera på de av Berhard Persso mycket omhuldade krocketplae! Soe Eric övertog efter utbildig gjuteriet och drev det tillsammas med si syster Igeborg uder hela sitt yrkesverksamma liv. Guar hamade så småigom på States Järvägar ia ha blev fastighetsasvarig (vicevärd) på Borgmästaregårde fram till pesioerige. Både Eric och Guar var mycket idrottsitresserade, vilket itresse har följt alla kommade geeratioer. Eric var blad aat ordförade i GAK Eighet i Malmö uder mer ä 20 för klubbe framgågsrika år, främst i boxig och brottig. Ha var IFK Malmö-supporter meda Guar förstod sig på fotboll och höll på Malmö FF. Nöjesbesöke i Höllvike på 30-talet och sommarstuga på Boltestersväge blev börja till e stark uppskattig av Näset frå de båda väera. Eric med familj fa sitt sommarparadis Soltäppa på Ljugväge, grae med de sommaröppa affäre, meda Guar fa sitt i Kämpige på Harrisväge. Sommar och semester i Höllvike utvecklade ytterligare familjeras väskap som seda gick i arv till bar, barbar och barbasbar! Idag är åtta familjer i direkt edstigade led frå Eric och Guar åretrut bosatta i Höllvike eller Ljughuse. Tre bar, fem barbar och elva barbarsbar! Om det kude de här bilde berätta! Ja Hederup * Furet ivigdes 1923. Dasbaa bra ed 1929, me återuppbyggdes. Bilde berättar ite om getlemäe på bilde förevigats före eller efter brade! på Ljuge 48 2012 [ 4 ]
Om ödladigar Callua har blivit kotaktade av föreige Forced Ladig Collectio (FLC) som är e ideell föreig. Vi gillar deras arbete och uppmaar alla som har ågot att berätta eller visa upp att kotakta dom. Swedish Forcedladig Collectio arbetar med att spåra upp och bevara stora och små flygplasdelar, utrustig, föremål frå besättigar, bilder och berättelser frå de hädelser som utspelade sig uder adra världskriget är över 300 utlädska flygpla och besättigar av olika aledigar hamade i vårt lad. Iget forum för att samla eller åskådliggöra dea historik har fuits i detta lad tidigare. FLC har egagerade medarbetare rut om i ladet som uder måga år, av eget itresse, forskat om dessa hädelser, atige övergripade eller på lokal ivå. FLC söker dig som kaske har ågot föremål, ågo historia eller käer till ågot som kude vara av itresse för dom i deras arbete. Iget är för litet eller stort för att tas tillvara. Gå gära i på deras hemsida och läs mera om vad de är för ågra och vad de gör. www.forcedladigcollectio.se Vilke hädelse! E så upplevelse! Vi var ågra femtoårigar som tillbrigade våra somrar i Ljughuse vid Falsterbokaale. Till våra sommarhus kom ma då med tåg eller bil med gegasburk. Falsterbokaale var färdigbyggd och vi var tre uga gossar som var ere och badade vid kaales västra pir vid Östersjösida dvs på det vi kallade ö! På motsatta sida just vid kaale myig var ett luftvärskompai grupperat. Det var 40 mm automatkaoer M/36 som ofta hördes skjuta båda på dagar och ätter. Me dea dag de 4 augusti 1944 klocka kvart över 15 blev för oss pojkar e stor hädelse. Frå havet kommer plötsligt ett flygpla på låg höjd farade i mot lad och rakt mot luftvärskompaiet. De öppade eld och ha aldrig skjuta varigsskott uta de första salva träffade plaet och ågra bitar föll till marke. Vi upptäckte givetvis att det var e USA-Mustag som sakta sjök mot marke och vi kude räka ur att plaet gick er för ödladig. Och till de platse måste vi ju! Upp på våra cyklar och körde mot Vellige och framme vid Kugstorp kude vi så upptäcka plaet som var gaska så demolerat. Det hade slagit rut ågot eller ågra varv. Pilote hade då kastas ut och fick äsblod! På kvälle kude vi hitta hoom på dasbaa i Höllvike i prima form! Vi pojkar lyckades plocka på oss e hel del skrot som fia suveirer och som vi vårdade väl i måga år. Tyvärr har allt försvuit efter alla år. Plaet hade fått oljeläckage efter ett eskortuppdrag till Aklam. Pilote Capt. R.B. Lacaster satte då kurs mot Sverige och bukladade således utaför Kugstorp efter att ha träffats av svesk luftvärseld. Mustage (P-51D-5-NA 44-13939) erhöll så svåra skador att de skrotades och Capt. Lacaster fick staa i Sverige fram till ovember 1944. Det här var mitt första verkliga möte med luftvär. Så småigom blev jag reservofficer i luftväret och kompaichef för ett 40 mm M/36 Lvkompai! Så ka det gå! Nils E Balcke [ 5 ] på Ljuge 48 2012
Fördärvet i Höllvike Lite ega erfareheter som kud och hågkomster frå Lars Adersso som jobbat i bageriet. Det är Marit Adersso i Limham som iitierat dea artikel om Fördärvet. Igemar berättar I Höllvike fas fram till 1979 i höra Videholms allé och Falsterboväge ett bagerikoditori med omättlig goda kakor, bl.a. ågot om kallades»frestelser«. Jag kom till Höllvike 1958 som sommarboede. Mi svärmor skickade mig er för att köpa frestelser, e lördag, låg kö ut på gata alla pratade glatt och ästa förvätasfullt med varadra. Jag förstod att här ie fas ågot speciellt som var värt att väta på. Jag kom i i det lilla bageriet och där fa överallt mist fjortotusesjuhudraåttiofem getigar. De svärmade överallt och taket hägde låga gula så kallade flugpapper, fösterkarmara fulla, överallt fas mer eller midre livaktiga getigar. Jag köpte sabbt vad jag skulle, fick bara tre frestelser, de adra var slut reda vid iotide på morgoe! Spegel säger idag att jag ite skulle kört dit så ofta efter mitt första besök! Vi ser på bilde e av damera i bageriet i full gåg. Carola Holmkvist e drivade kraft som låg bakom mycket av popularitete,»fördärvade goda grejer«. Verksamhete lades er krig 1979. Du ka läsa mer om fördärvet och adra affärer och verksamheter som fuits i Höllvike, Kämpige och Ljughuse i boke»frå Silllabör till Sabbköp«. Boke kostar 100 kroor och fis på biblioteke, på Toppe, Kosum och Asps bokhadel. Lars Adersso berättar På bilde står mi mormor Carola Holmquist och skär till det som ska bli frestelser. Bilde är frå adra halva av 60-talet. Jag arbetade själv i bageriet då. Mi huvudsakliga arbetsuppgift var att sköta uge, dvs. grädda småfraska, wieerbröde, frestelsera med mera. Dessutom bakade jag rulltårtora och toscakakora. Alla adra bakverk gjorde mormor och hees kollega Gertrud Levi (det är dock ite Gertrud som ses på bilde). De arbetade vid var sitt bakbord. Mi kusi Nisse arbetade i»gåge«förbidelse mella bageriet och butike. Ha var de som tog emot plåtara med ygräddat frå uge och såg till att bröd, bullar och kakor levererades i geom e lucka i till biträdea i butike. Bageriet, som hette Höllvikes hembageri, me gick uder amet Fördärvet i folkmu, var edast öppet uder sommarmåadera. Nisse, som, uder övriga måader bodde i Stockholm, och jag, som bodde i Malmö, arbetade frå tidig morgo till mitt på dage sexdagar i vecka uder våra sommarlov. På eftermiddagara gällde sol och bad. Vi bodde alla somrar frå barsbe till vuxe ålder tillsammas med våra familjer hos mormor och morfar på Trulsibrusväge. Mormor som var född 1901, fortsatte att arbeta lågt i på 70-talet. Gertrud tog seda över bageriet själv och drev det ytterligare ett atal år ia det lades er. på Ljuge 48 2012 [ 6 ]
Våres & sommares ageda Tisdage de 13 mars kl. 19. Bildspel och samtal»höllvike resa i tide«saloge på biblioteket i Höllvike. Amäla 040-45 11 48, 45 26 05 eller på mail: callua@tele.se Årsmöte de 17 april i Ljugkyrka kl. 19. Efter årsmötet kåserar mottagare av vår Kulturpeig, Kajsa Murmark om»hur blev det så«om Kämpige gymastikföreig. Mådage de 7 maj Sve Rosbor berättar»vad fis det i haves djup krig våra kuster«. Kl 19, i Ljugkyrka, 40 kr ikl. kaffe och kaka. Museets Dag, södage de 17 jui kl. 13-16 på Falsterbo museum. Callua deltar med bokförsäljig. Utställig på Magasiet i Falsterbo. Verisage de 24 jui och seda är utställige öppe kl. 11-16 varje dag till och med de 1 juli. Bilder»Näset uder tre deceier fågade ögoblick 1950-1980«. Vi visar massor av itressata bilder frå bl.a. Sydsveskas bildarkiv. Havets dag de 29 juli vid Falsterbokaale kl 10-15. Utställig, bokförsäljig och föredrag av Leif Högberg som berättar om krigssituatioe krig Näset. Ljugkyrka de 27 september kl 19. Leif Högberg berättar krig Per Albi-lije och kriget. Etré 40 kr ikl. kaffe och kaka. Välkomme! Kallelse till årsmöte Birgitta hjälper till med gräsklippig Ett trevligt brev frå Birgitta Nihle som berättar hur det gick till är e av vägara i Höllvike fick sitt am på 60-talet.»Väge är beläge iom Hammarskoge Mi far Åke Nihle köpte marke av Hjalmar Weert höste 1959. Området styckades till 27 tomter på cirka 1200 kvm. Mia föräldrar har seda berättat att kommue bad mi far att ha skulle sätta am på väge som gick igeom området. Mi syster hade fått ge am åt vårt hus och då tyckte mamma att det var ite mer ä rätt att väge skulle heta Birgittaväge. När jag var midre talade jag ofta med kompisar att det var jag som hade gett väge mitt am, de tvekade och det var og ige som trodde på mig, berättar Birgitta. Mia föräldrar har upplevt si bardoms somrar i Höllvike och själv ka jag ite täka mig ågot bättre och vi har fortfarade sommarviste här ere.«kulturföreige Calluas årsmötet blir tisdage de 17 april på Ljugkyrka i Höllvike kl. 19»Hur blev det så«efter årsmötet kåserar mottagare av vår Kulturpeig Kajsa Murmark om Kämpige gymastikföreig Därefter samlas vi krig kaffebordet! [ 7 ] på Ljuge 48 2012
Skollovskoloiera på Ljuge av Igemar H Johasso 130 kr. Falsterbohus med tåra i sade och klackara i taket 180 kr Kämpige av Igemar Johasso och Christia Kidblad 170 kr. På Ljuge ges ut av Kulturföreige Callua Styrelse Igemar H. Johasso Christia Kidblad Eila Mårtesso Bertil Björck Rue Begtsso Thomas Törqvist På Ljuge ummer 1-25 samlade i bokform 180 kr. Fru Kuge Drottig Margareta I av Marie Sjögre 70 kr. Skaör och Falsterbos historia frå A till Ö av Christer Meli 95 kr. Redaktör Christia Kidblad, chk christia.kidblad@telia.com Asvarig utgivare Igemar H. Johasso, ihj callua@tele2.se Grafisk form Christia Kidblad Tryck Holmbergs, Malmö Tåget har gått! av Christia Kidblad 50 kr. Poste i Skaör och Falsterbo av Lars Dufberg 80 kr. Frå Sillabör till Sabbköp av Igemar Johasso och Christia Kidblad 160 kr. Nu 100 kr. Adress Kulturföreige Callua Västra Mölledalsväge 18 236 34 Höllvike 040-45 11 48 Calluas hemsida www.callua.u Medlemsskap Sätt i 130 kr på vårt koto plusgiro 250862-0 Tidige utkommer med 3-4 ummer per år. Återge gära våra artiklar me age alltid källa. Stora Hammars kyrka 100 år av Igemar Johasso 50 kr. Historier frå Skaör av Aders Carlste 130 kr. Stise i Falsterbo av Stig Mårtesso 125 kr. Ljug, Callua vulgaris Resade över Ljuge av Christia Kidblad 90 kr. Ett stycke kaalhistoria av Sve Ludström m.fl. 50 kr. Höllvike bilder och mie frå förr 125 kr. på Ljuge 48 2012 [ 8 ]