Hur kan vi arbeta med nyttoanalys i hälso- och sjukvård Hanna Broberg Danielsson, PhD Projektledare, Region Kalmar län Lektor i Informatik, Linnéuniversitetet
Deltagare Hanna Broberg Danielsson, Projektledare, (Lektor i Informatik LNU) Eva Järvholm, IT-strateg David Lindahl, IT-arkitekt Jan Hägersand, Ekonomichef IT Mårten Lundgren, Projektledare/Teamledare projektkontoret Lollo Olausson, Verksamhetsutvecklare (stab) Helena Modin, Verksamhetsutvecklare (LSK) Anna Bjuringer, Student, Företagsekonomi, LNU Sara Johansson, Student, Företagsekonomi, LNU
Innehåll Varför nyttoanalys i hälso- och sjukvård Vad är nytta Verktyg för nyttoanalys i hälso- och sjukvård
Produktivitetsparadoxen ekonomiskt problem Stora investeringar i ny teknik på 80- och 90-talet. Förväntades leda till effektiviseringar men istället sjönk produktiviteten. Källa: Brynjolfsson (1993)
Förklaringar till produktivitetsparadoxen 1. Svårigheter i att mäta eller mätfel 2. Fördröjning av effekter 3. Omfördelning 4. Dålig styrning Källor: Brynjolfsson (1993), E-delegationen (2014)
Produktivitetsparadoxen i hälso- och sjukvård Stora investeringar i IT de senaste 20 åren för att få effektivare och säkrare vård- och omsorg samt ökad delaktighet för patienter. Källa: Lapointe et al (2011)
Varför nyttoanalys/hemtagning i hälso- och sjukvård Ansvar att säkerställa att skattebetalarna får avkastning på sin investering Målstyrning Beslutsunderlag för prioritering Förändringsledning och uppföljning av resultat och effekter Källa: E-delegationen (2014)
Nytta Bättre En förändring som uppfattas som positiv av en eller flera målgrupper (intressenter) men inte nödvändigtvis alla. Snabbare Billigare
Målgrupper för nyttor i hälso- och sjukvård Annan organisation/ myndighet Anhörig Vårdpersonal Hälso- och sjukvårdsorganisationen - Den egna enheten eller annan enhet Patient Samhället
Nyttan är alltid mätbar Kvalitativ/svårvärderad Ekonomisk
Nyttan kan vara direkt eller indirekt Direkt Tillgång till information Friskare patienter IT-Projekt Användning Tid Bättre beslut Indirekt Andra förändringar: t ex förändrade arbetsrutiner
Nyttan bidrar till ett eller flera verksamhetsmål Verksamhet Mål Projekt/Inköp Nytta
Några modeller och metoder för nyttoanalys Cost-benefit Cost-utility PENG ESV Nyttorealisering Fem-modellen
Nyttor i hälso- och sjukvård Kvalitativa nyttor Tid Ekonomiska nyttor Kostnad för inköp/utveckling och införande Kostnad för förvaltning Baserad på E-delegationen (2014)
Kostnads- och nyttokalkyl (ekonomiska nyttor) Kostnader, investeringar, effektiviseringar etc Beskrivning Investering - år 0 År 1 År 2 År 3 ksek Uppstartskostnader/investeringar (anges med minustecken) Hårdvara i verksamheten 10 st ipads, skärmar, trådlöst nät (AP) -310,0 Byxor m benficka -40,0 Införande egen personal, 540 tim Avd chef, superanv, verksamhetsutv -280,2 Införande projektledare, övrigt IT 100 timmar PL, systemförvaltning, etc -58,6 Införande Nova totalt; IT-personal och VU; 2% av 7000 tim 5% av totala införandekostnader -205,1 Införande konsulter, andel av total 5% av totala konsultkostnader -35,0 Totala uppstartskostnader/investeringar -928,9 0,0 0,0 0,0 Rörliga kostnader (anges med minustecken) Serverdrift 5% av total miljö -4,0-4,1-4,1 Licenser NetID, Teamviewer -3,0-3,1-3,1 Support, helpdesk, etc 25 tim/år -11,3-11,9-11,9 Totala rörliga kostnader 0,0-18,3-19,0-19,0 Intäkter/effektiviseringar Tidseffektivisering totalt avdelningen 50% av potentialen år 1 537,1 1 095,7 1 117,7 6 ssk per dag, 1 tim/dag 5 usk/dag, 1 tim/dag Totala intäkter/effektiviseringar 0,0 537,1 1 095,7 1 117,7 Overhead - ledning, administration - beräknas m automatik -46,4-0,9-0,9-0,9 Nuvärde/år, ksek -975,4 509,0 1 039,1 1 042,0 Nettonuvärde, ksek 1 614,8 Return on investment (ROI) 156,4% + Databas av ekonomiska grundvärden som kan användas i kalkylen
Indirekt Verktyg för nyttoanalys
Arbetssätt nyttoanalys 1. Identifiera nyttor T ex workshop med intressenter, intervjuer 2. Kategorisera nyttor Ekonomisk/kvalitativ och direkt/indirekt 3. Koppla till verksamhetsmål och effektmottagare 4. Planera mätningar Befintliga eller nya, ett eller flera sätt Hur säkra/korrekta 5. Vikta kvalitativa nyttor på nyttoskalan 1-100 Ingen, liten, måttlig eller stor skillnad Vårdsäkerhet, vårdkvalitet, patientfokus, arbetsmiljö 6. Mätning av utfall Tid, en eller flera gånger Källor: Lundberg (2009), Hubbard (2014)
Sammanfattning Varför nyttoanalys i hälso- och sjukvård Nyttoanalys i hälso- och sjukvård får målstyrning, prioritering samt förändringsledning och uppföljning av resultat och effekter. Vad är nytta En mätbar förändring som uppfattas som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera av verksamhetens mål. Verktyg för nyttoanalys i hälso- och sjukvård Identifiera, kategorisera och koppla till mål och mottagare Planera mätning och mät utfall.
Referenser Cadle et al (2010) Business Analysis Techniques 72 Essential Tools for Success, BCS E-delegationen (2014) Vägledning i Nyttorealisering Version 2.0 Hubbard (2014) How to Measure Anything: Finding the Value of Intangibles in Business, John Wiley & Sons Lapointe et al (2011) The IT productivity paradox in health: A stakeholder s perspective, International Journal of Medical Informatics, 80, 102-115. Lundberg (2009) IT och Affärsnytta Konsten att lyckas med investeringar i IT, Studentlitteratur http://www.peng.se/