Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö



Relevanta dokument
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN 2011/12 Förskolan Kragen utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan. Storsjö förskola Rektor

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Bakgrund och förutsättningar

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden. Barn-och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Kumlasjöns förskola

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2010

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lokala arbetsplan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Lärande & utveckling.

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2014/Förskola

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning. Förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Arbetsåren

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Innehållsförteckning

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Individuella utvecklingsplaner IUP

Friluftsförskolor Sundsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Transkript:

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas - till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses - till lärande och kunskap uppfylls Verksamhetsplanen för Holmsund-Obbolas Kommundel 2011-2013 Strategier: - Jämställdhet ska, på ett konkret sätt, finnas med och tillämpas i alla verksamheter och i alla led av beslutsprocesser. - Tydligt ledarskap hos de vuxna i barn-/elevgrupper för att stärka varje barn-/elevs sociala kompetens. - Stödja föräldrarna i deras föräldraskap - Öka elevernas delaktighet och inflytande - Livskunskap/Social och emotionell träning - Prioritera likabehandlingsarbetet - Vuxna bidrar till att utveckla kreativa, lustfyllda och utmanande lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv och olika lärstilar. - Utveckla estetiska lärprocesser i det ordinarie arbetet i för- och grundskola. -erbjuda barn/elever möjlighet att påverka lärmiljön Aktiviteter: - Likabehandlingsplanen förankras bland barn/elever, föräldrar och personal - Utveckla den pedagogiska lärmiljön så att barn/elever får lust att experimentera och lära. - Kritiskt granska och analysera barnen/elevernas arbetsmiljö. - Utveckla varierande och ämnesövergripande arbetssätt. - Genomföra och utveckla barn/elevsamtalen - Genom föräldramöten, lokala förskoleråd/skolråd, utvecklingssamtal, informationsbrev och webbplats möjliggöra dialog mellan hem och skola. - Inom förskola och skola bildas "nätverk" som regelbundet träffas i grupp tillsammans med specialpedagog (elevhälsan) för att utbyta erfarenheter och få ny kunskap om språkstimulerande aktiviteter. - Förankra handlingsplanen i "Läs och skrivutveckling" för att följa barns & elevers tal/språk, läs- och skrivutveckling i ett 1-16 års perspektiv. - En extra satsning med stöd från staten i syfte att genomföra en kompetenshöjande insats genom ett aktivt nätverk, matteinspiratörer som finns på varje enhet. - Kompetensutveckla personal inom IT-området. - Implementera Umeå kommuns IT-strategi. - Vid nyrekrytering eftersträvas adekvat utbildning och kompetens. - Pedagogiska nätverk som ett medel för kompetensutveckling och samsyn för all personal inom förskolan och grundskolan.

Barnens arbetsmiljö Mål: barnen ska känna sig trygga: respekterade och bekräftade av såväl barn som vuxna i den dagliga verksamheten. Åtgärder/förbättringsområden: vi ska lyssna, se och bemöta varje barn utifrån deras förutsättningar och behov. Detta gör vi med hjälp av IUP, barnsamtal, dokumentationer av barn och arbetsmiljö och genom fortlöpande diskussioner i arbetslaget. Vi stärker barnens självkänsla och sociala kompetens, bl.a. genom att bekräfta barnens känslor. Mål: vi ska kontinuerligt förändra miljön inne och ute, och tillföra barnen stimulerande material. Vid varje förändring ska vi utgå ifrån barnens intressen, behov, ålder och mognad utifrån ett genusperspektiv. Åtgärder/förbättringsområden: Ha fortlöpande inventeringar, observationer, dokumentationer och genustänkande för att se barnens behov och intressen. Skapa en miljö där barnen har inflytande och kan göra egna aktiva val och använda skogen/naturen och närmiljön utanför förskolan. Vi ska arbeta tillsammans med barnen med att förändra miljön utifrån barnens intresse och behov. Vi ska använda oss av skogen som en könsneutral plats som en del i arbetet för att stärka barnens självkänsla och identitet. Vi strävar också efter att erbjuda ett jämställt bemötande av alla barn, oavsett kön samt att tillgodose såväl en inomhus-och utomhusmiljö där barnen har lika möjligheter att utveckla förmågor och intressen. Mål: vi ska söka inspiration för att få nya infallsvinklar för utveckling Åtgärder/ förbättringsområden: Ha utbyte av andra aktörer, exempelvis biblioteket,idean,litteratur,pedagogiskt café samt fortbildning. I vårt arbete samarbetar vi med utomstående aktörer och delger varandra nya kunskaper och infallsvinklar. Barnens lärande Mål: att medvetet arbeta för språkstimulering i vardagen Åtgärder/förbättringsområden: Vi ska stimulera barns språkutveckling för att ge barnen ett rikt och nyanserat språk som främjar kommunikation och socialt samspel.. Detta gör vi genom att skapa medvetna mötesplatser och arbeta med språket i projekt och i vardagen. Vi benämner, sätter ord på det barnen gör, lyssnar och låter barnen prata färdigt. Utifrån barnens intressen och utvecklingsnivåer erbjuder vi anpassat material (sagor, rim, ramsor, sånger, ordbilder mm.) Vi uppmärksammar varje barn där de får vara delaktiga och bestämma innehållet tex. I samlingen där de skapar tillit till sin egen förmåga. De andra barnen får då utveckla sin förmåga att lyssna och reflektera.

Mål: att arbeta så att barnens förståelse och intresse för matematik ökar. Åtgärder/förbättringsområden: Pedagogerna ska synliggöra matematiken som finns i barnens vardag för att använda korrekta matematiska begrepp ( färger,former,storlek,tid och lägesord) i det dagliga mötet med barnen. Vi ska fortsätta arbeta med projekt och mötesplatser utifrån barnens intressen, där vi tillhandahåller material som utvecklar barnens förmåga att lösa matematiska problemställningar. Vi förstärker de matematiska begrepp som finns runt omkring oss tex. vid samling, matsituation och av-och påklädning. Mål: att varje pedagog söker efter mer information om hur man kan lära sig mer om matematik. Åtgärder/förbättringsområden: varje pedagog ansvarar för att ta del av PriMas hemsida, litteratur, föreläsningar och erfarenhetsutbyten för att få inspiration och information, som ska komma barnen till del. Mål: arbeta för att barnen ska utveckla intresse för och förståelse för natur och miljö, samt öka deras förståelse av vår delaktighet i naturens kretslopp. Åtgärder/förbättringsområden: vi ska vistas i naturen så ofta det är möjligt. Utforska och upptäcka årstidsväxlingar, växter, djur och väderfenomen. Vi ska utmana, göra enkla experiment och arbeta i projekt för att få barnen att förstå olika sammanhang och tekniker. Vi ska använda oss av naturmaterial för att skapa, bygga och konstruera och därigenom få utveckla förståelse för kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnens personliga och sociala utveckling Mål: barnen ska känna sig betydelsefulla och utveckla god självkänsla. Åtgärder/förbättringsområden: vi ska se till att ge mer tid till barnen att prova och lösa problem och uppgifter. Detta för att stärka barnens självkänsla och att de ska känna delaktighet och ha inflytande. Det ska vi göra genom att varje dag dela in barnen i mindre grupper och ge barnen tillräckligt med tid ex. vid påklädning. Varje barn ska bli bekräftad och respekterad för den man är. Varje barn ska bli lyssnat på då de vill berätta något och vi ska också se till att barnen lyssnar på varandra. Barnen får vara delaktiga och göra egna val,i de aktiviteter vi erbjuder utifrån barnens egna intressen och mognad. Vi ska också utmana barnen att prova själv och att hjälpa varandra med olika saker under dagen. Mål: varje barn ska få möjlighet till vila och reflektion utifrån behov. Åtgärder/förbättringsområden: vi ska arbeta för att ljudnivån sänks ytterligare inomhus och även se till att få lugna rum, utomhus. Vi ska erbjuda många olika aktiviteter/mötesplatser för barnen både inne och ute, då får vi till en naturlig uppdelning där barnen finns i mindre grupper. Dessa aktiviteter och mötesplatser förändrar vi kontinuerligt för att svara på barnens upptäckarlust. Vi kommer att anpassa miljön så att barnen erbjuds lugnare platser för vila och reflektion över hela dagen vid behov både inne och ute.

Mål: varje barn ska ges möjlighet till utomhusvistelse där det ges tillfälle att lära sig om natur och miljö. Åtgärder/förbättringsområden: Vår strävan är att alla barn ska få möjlighet till utevistelse en gång per dag. Vi ska arbeta för fler utmaningar för de äldre barnen utomhus och få till fler skuggplatser på gårdsplanen. Vi strävar efter att lämna förskolegården oftare detta läsår. Då kommer vi att kunna ge fler tillfällen för utmaningar för de äldre barnen. Vi ska ha nytt lättillgängligt material för användning utomhus ex. påsar med experimenterande och utmanande material som mattekort mm. Mål: skapa en inspirerande miljö och mötesplatser som inbjuder till lek och socialt samspel. Åtgärder/förbättringsåtgärder: vi anpassar miljön fortlöpande efter barnens intressen och behov. Detta gör vi genom ständiga dokumentationer, observationer, barnsamtal och i samverkan med vårdnadshavare. Vi ska söka inspiration genom att besöka andra förskolor och genom fortbildning. Mål: främja goda kostvanor Åtgärder/förbättringsområden: vi uppmuntrar alltid barnen att smaka av all mat. På vissa avdelningar kommer det att finnas uppdukade buffébord, där barnen själva får gå och ta sin mat. Vi ska ge barnen förtroende till sin egen förmåga att bestämma sin portionsstorlek. Vi ska förbättra samarbetet med kostenheten för att kunna möta nya behov och önskningar utifrån olikheter hos varje barn. Andra prioriterade mål och åtgärder Hållbar utveckling Mål: öka barnens medvetenhet om moral och värden i samhället. Åtgärder/förbättringsområden: alla pedagoger ska arbeta för att vara goda förebilder genom att värna om djur, natur och miljö samt energisparande för att bidra till en hållbar utveckling. Barnen ska göras delaktiga i återvinningsarbetet för att öka deras förståelse för naturens kretslopp samt hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Alla pedagoger ska arbeta för att vara goda förebilder i den dagliga verksamheten och lyfta värdegrundsfrågor kontinuerligt med barnen samt i sitt arbetslag. Dagligen ska pedagogerna arbeta för att stödja och uppmuntra barnen i olika sammanhang där värdegrundsfrågor visar sig. På så sätt stärks barnens självkänsla, identitet och egenvärde. Alla arbetslag ska i olika forum ex. avdelningsmöten och arbetsplatsträffar arbeta med sitt eget förhållningssätt. Lyfta viktiga och relevanta värdegrundsfrågor. Vi ska hålla dessa frågor levande för att kunna bemöta barnen på ett likvärdigt och professionellt sätt. Genus Mål: lyfta och hålla en levande diskussion som medvetandegör och uppmärksammar förskolans arbete med genus Åtgärder/förbättringsområden: arbetslagen ska kontinuerligt använda olika dokumentationsverktyg t.ex. Plan mot diskriminering och kränkande behandling,

pedagogisk dokumentation, film, foto och anteckningar för att se på verksamheten ur ett genusperspektiv. Arbetslagen ska diskutera genus bl.a.-på avdelningsmöten. Genom detta medvetandegör vi pedagoger varandra och reflekterar över vad vi erbjuder barnen när det gäller miljö, material samt vilken påverkan vårt förhållningssätt har gällande att stärka eller motverka traditionella könsroller. Läroplanen Mål: implementering av den reviderade läroplanen Åtgärder/förbättringsområden: läroplanen ska vara en stående punkt på alla våra gemensamma möten, ex. arbetsplatsträffar, områdesmöte, avdelningsmöten mm. Genom att kontinuerligt diskutera uppdraget och innehållet i läroplanen utvecklas pedagogerna och den pedagogiska verksamheten för barnen. Arbetslagen ska kontinuerligt under året använda olika dokumentationsverktyg ex. pedagogisk dokumentation, film, foto och anteckningar som synliggör läroplanens målområden i den praktiska pedagogiska verksamheten. Dessa dokument ska arbetslagen använda som underlag för att utvärdera och utveckla och kvalitetssäkra den pedagogiska verksamheten. Detta ska göras under senvåren 2013. En gång per termin utvärderar vi vårt pedagogiska arbete utifrån vår arbetsplan. Detta för att kunna se att vi är på rätt väg och kunna planera för det fortsatta innehållet i verksamheten.detta gör vi med hjälp av dokumentationer,observationer,pedagogiska dokumentationer, analyser och reflektionsunderlag.