SPSM:s omvärldsanalys Nationella intresserådet 8 oktober 2014 Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Vad påverkar möjligheterna till en likvärdig utbildning för barn, unga och vuxna i Sverige Syfte: ge ledningen förutsättningar för en hög beslutskvalitet i strategiska frågor på kort och lång sikt få underlag från omvärldsanalys som kan användas för verksamhetsplanering, budgetering och projektprioritering. Tidshorisont: 2024 Uppdragsgivare: SPSM:s generaldirektör. Rapport med rekommendationer lämnas årligen.
Vad är det vi tittar på? Legal Ekologi, miljö & hälsa Media Projekt - finansiärer Landsting och hjälpmedels -institut Samarbetspartners OMVÄRLD (drivkrafter, fjärrvärld) Ideella organisationer Socialtjänst Forskning Teknik & vetenskap NÄRVÄRLD Utbildningsförvaltningar Läromedels -förlag Specialpedagogiska skolmyndigheten Universitet Högskola SKL AF Regering & Vården riksdag F-kassan Ekonomi & marknad Skolverket Myndigheten Skolinspektionen för delaktighet Institutioner Medborgare (struktur) Socialt & livsstilar Politik 11 trender som bevakas Ökad dragkamp i synen på kunskap och lärande Ökad individualisering Digitala verktyg och tekniska hjälpmedel får allt större betydelse Ökad centralisering Ökande krav på effektivitet Ökad segregering inom skolan Barns rättigheter får ökat fokus Ökade tempokrav Ökad oförutsägbarhet i politiken Tillgänglighet - från behov till rättighet Ökad rörlighet Omvärlden vad är det vi ser?
Kunskapsmål i fokus Segregering inom skolan Specialisering i förändring Rörligheten och mångfalden ökar It-pedagogiken tar plats Styrning för mer nytta Egna ansvaret ökar Rättigheter blir viktiga Politik och media sätter skolans agenda Kunskapsmål i fokus Tydligare trend att vilja styra kunskap och hur det ska läras ut. Kunskapsmål i fokus på bekostnad av andra mål i skolan. De försämrade resultaten i skolan påverkar. Ett större fokus på kunskapsmål kan bland annat göra att det kategoriska perspektivet få större plats i skolan. Segregering inom skolan En ökad segregering inom skolan. Elevgrupper har blivit mer homogena utifrån till exempel motivation och intressen, socioekonomiska förutsättningar, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet eller funktionsnedsättning. När det gäller särskilda undervisningsgrupper för elever med funktionsnedsättning ses bara en liten ökning. Skillnader i måluppfyllelse i olika grupper ökar och det generellt försämrade skolresultatet ses också som en effekt av den ökade skolsegregationen.
Specialisering i förändring Evidens och vetenskaplighet börjar att efterfrågas i högre grad i skolan. Ökad specialisering och nya professioner skapas. Medicinska området tar plats i skolan. Experters auktoritet förändras : - Risk för övertro på experter. - Allmänhetens ökande tillgång till kunskap bland annat genom internet innebär ifrågasättande från medborgaren, vilket kan leda till mindre status för yrkeskårer, exempelvis de pedagogiska. Rörligheten och mångfalden ökar Större rörlighet och mångfald i samhället och skolan. Ökad in- och utflyttning, både till och inom landet, bland annat ökat antal ensamkommande barn. Världen krymper och blir mer tillgänglig, bland annat genom den tekniska och digitala utvecklingen. Klassrummen blir rörligare och mindre statiska, när nya elever kommer eller byter klass och skola. Större krav ställs på att möta mångfald och bedriva undervisning vid nya och mer kortvariga relationer. It-pedagogiken tar plats Utvecklingen inom det digitala och tekniska området har de senaste åren ökat kraftigt. Fler har tillgång till och använder datorer, internet och kraven på interaktivitet ökar i samhället. Tillgången till it-baserade lärverktyg är stor inom skolan och används generellt i större utsträckning idag i undervisningen. Allt fler elever med funktionsnedsättning får tillgång till alternativa verktyg och läromedel. Nya arbetssätt och metoder utvecklas i undervisningen.
Styrning för mer nytta Ökad centralisering och ökande krav på effektivitet i offentlig sektor. Organisation, arbetssätt, beslutsfattande och uppföljning av verksamheterna påverkas. Mer för skattepengarna - kostnadseffektivisering och mål- och resultatstyrning av verksamheter. Centralisering och starkare reglering i skolan katederundervisning, stärka lärarprofessionen, inspektioner, nya betygssystem, tidigare nationella prov och en debatt om att förstatliga skolan som exempel. Andra exempel är att det ger ökade krav på samordning, bland annat inom it-området. Högre krav från medborgarna på tillgängliga och relevanta tjänster. Egna ansvaret ökar Större utrymme för individuell handlingsfrihet. Ökad makt för individen på bekostnad av kollektivet. Ökade tempokrav för människor - ständigt uppkopplade och nåbara. Elever ska mötas utifrån sina individuella olikheter samtidigt som de ska få ut något gemensamt av utbildningen. Individuella utvecklingsplaner, förändrat betygssystem och rätten till individuella stödinsatser ses som uttryck. Ökade förväntningarna på svar och leveranser på kortare tid - krav på offentlig sektor att bli mer öppen och tillgänglig. Vi som individer förväntas hantera en ökande mängd uppgifter parallellt. Effektivisering och rationalisering säkerställs med styrning. Mindre inflytande för enskilda individen för sin arbetssituation - ökad psykisk ohälsa. Större ansvar för den enskilda eleven för sitt lärande. Rättigheter blir viktiga Ökat fokus på rättigheter, bland annat barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fler aktörer, organisationer, företag och myndigheter arbetar medvetet med barns och ungas rätt i sitt arbete. Elevinflytandet och elevers rättigheter har stärkts. Möjligheten till överklaganden har ökat. Klyftan mellan vad som lagstiftats om och vad som görs blir mer och mer synlig - till exempel för tillgänglighet. Extra synlig och uppmärksammad genom bland annat nya digitala verktyg och tekniska hjälpmedel.
Politik och media sätter skolans agenda Starka drivkrafter för vad som finns på skolområdets agenda organisation, uppdrag och krav. Politiken går mer mot mitten. Rörlig väljarkår - identifierar sig allt mindre med enskilda partier och sakfrågor får större betydelse. Ideologin i politiken blir mer otydlig och rollerna mellan politiker och tjänstemän förändras. Svårare att veta vem eller vilka som tar beslut. Högre tempo i politiska beslut. Långsiktigheten riskeras, vilket i sin tur kan påverka förutsättningar för en likvärdig utbildning. Osäkerheter i trendernas utveckling Mottrender kan påverka trenders fortsatta utveckling. Exempelvis: Ökad kollektivisering Framväxande av en helt ny syn på kunskap Ifrågasättande av effektivitetskrav som styrs utifrån mål- och effektstyrning Vad händer när vi som ett av världens mest individualiserade länder möter en ökande centralisering? Unga som växer upp idag kommer mycket troligt att hitta nya vägar att se och förhålla sig till bland annat frågor som individualitet, kollektivet, lärande och kunskap, vilket kan påverka behov på myndighetens arbete i framtiden. Diskussion Vad ser ni i omvärlden som viktiga trender att förhålla sig till utifrån era frågor? Hur ser era unga medlemmar på sitt liv och sina förutsättningar?
Mer information! jessica.tjernstrom@spsm.se