BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM OCH ALLÉPLAN



Relevanta dokument
Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun Antaget av kommunfullmäktige Dnr 13KS/0288

7 Utformning av belysningsanläggning

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Umeåprojektet Västra Länken Väg E12, delen Röbäck Klockarbäcken, östlig dragning

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Belysningsplan för offentlig belysning

Kap 7 BELYSNING 7.1 LEDANDE DOKUMENT 7.2 LEDNINGAR 7.3 KABELSKYDD 7.4 FUNDAMENT 7.5 STOLPAR 7.6 ARMATURER 7.7 LJUSKÄLLOR 7.8 DRIFT 7.

10 Gaturummets innehåll

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Belysningsplan för offentlig belysning

Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTERLÅNGGATANS BELYSNING KAJSA SPERLING, WHITE

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Belysningsprogram. Augusti 2011

Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Kulturbelysning GÅRD OCH HUS tig valité är vik är k N

TÄBY IP SPILLJUSANALYS

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning


Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Parkeringsutredning Lomma

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Orus. Avancerad gatubelysning med innovativ Flat Beam -teknik för låga montagehöjder

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Grus Indränkt makadam Asfalt 33,3% 45,8% 20,8% 100,0%

ett ljusare samhälle Belysningslösningar med människan i fokus

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Belysningsinriktning stadsnära trafikleder. Med exempel E22 genom Kalmar

Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

VÄGVERKET V190, VÄGBELYSNING

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen

Centrala Nacka trafikutredning

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

50 kr till laget/klassen per såld produkt!

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Det mest effektiva sättet att få optimal belysning

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Vid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Självklar parkering 2.0

TRAFIKPLATSER. Ny gång- och cykelpassage i samma läge som befintlig. Tunneltaket gestaltas som en urban park.

Kvalitetsprogram för Tyresö Centrum. februari 2008

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

LAMPGUIDEN LAMPGUIDEN

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

HYLLIE TORG - MALMÖ STAD Belysningsprogram _Systemhandling

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN

STRÅLKASTARE ÅRETS LED NYHET!

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

ALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer

Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Fl ndt. Flindt pollare. Design: Christian Flindt

1 Befintliga förhållanden

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Policy för papperskorgar & askkoppar

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Utökning av driftmedel för investering i elljusspåret KS-2015/281

Med energisnål och miljövänlig LED-teknik

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr )

Transkript:

BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM OCH ALLÉPLAN

2009-03-15 Utredningen är gjord av SWECO Ansvarig: Anna Waernborg ljusplanerare och landskapsarkitekt LAR/MSA Medverkande: Martin Klippel, ljusplanerare Innehåll Bakgrund och syfte 3 Övergripande principer 3 Armaturer för gång- och cykelvägar 4 Tyresövägen 5 Mellan rondellerna som ansluter till Bollmora Allé respektive Bollmoravägen 5 Cirkulationsplats Tyresövägen och Bollmora Allé 7 Arkitektonisk belysning i rondell 7 Vägbelysning 7 Cirkulationsplats Tyresövägen och Bollmoravägen 7 Arkitektonisk belysning i rondell 7 Bollmora Allé 8 Cirkulationsplatsen vid Björkbacksvägen och Bollmoravägen 8 Bollmora Allé mellan Björkbacksvägen och Bollmoravägen 8 Industrivägen samt av- och påfart Tyresövägen 9 Bollmoravägen 10 Mellan Tyresövägen till bussterminal 10 Mellan bussterminalen till Granängsvägen 10 Parkvägar i den blivande stadsparken 12 Alléplan 14 Miljöaspekter 16 Bilaga 1, Beräkningsunderlag 17 Tyresövägen 17 Cirkulationsplatserna vid Tyresövägen 17 Bollmora Allé 17 Alléplan, Vendelsövägen vid busshållsplatser 17 Alléplan cirkulationsplats, Gudöbroleden 18 Alléplan, parkeringsplats mellan busshållsplatserna 18 Alléplan parkeringsplats på kvartersmark 18 BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 2

Bakgrund och syfte I samband med att kommunen planerar en större trafikomläggning och upprustning av viktiga gator och vägar i anslutning till Tyresö Centrum har intiativet till detta belysningsprogram tagits. Syftet är att få en genomtänkt och sammanhållen belysningsstrategi att använda sig av i projekteringsskedet. Det är en viktig del för att uppnå en sammanhållen väg- och gatugestaltning. Målet med upprustningen är bland annat att få en mer välkomnande och stadsmässig karaktär på entréerna till Tyresö centrum, och föreslagna belysningslösningar är valda för att understryka denna strävan, underlätta orienteringen, samt ge en hög trafiksäkerhet. Övergripande principer De vägar och trafikplatser som har ingått i detta projekt har olika förutsättningar vad gäller vägbredder, träd, refugutformning, trafikflöden och placering av GC-stråk. Strävan är att använda så få olika typer av belysningsmaterial, och ändå uppnå en god ljusmiljö och rätt karaktär. thylia Lämplig luminans- och belysningsklass är vald enligt VGU 2004:80 uti- 8.10m 6.20m 4.20m 1300 1300 650 610 650 650 610 650 2200 2200 1600 1600 800 1100 1100 1100 800 800 1100 1100 1100 800 2800 från vägarnas svårighetsgrad. Svårighetsgradsbedömningen är baserad på trafikmängdprognoser hämtade ifrån figur 2 i Rapport Tyresö Centrum Trafikanalys av WSP (reviderad 2008-10-31). Armaturer för bilvägar I val av gatuarmatur har utöver ljuspridningsegenskaper, utseende och kvalitet även flexibilitet och prisläge varit viktiga aspekter. Elipt (av fabrikatet Eclatec) är en armatur som är enkel att applicera i olika miljöer, och finns i tre storlekar. Det finns också olika glas/kupor att välja på samt bländskydd. Den fungerar tillsammans med såväl en standardstolpe med arm som med en mer formgiven stolpe och arm. Nedan är ett exempel med en mer spektakulär armatur som skulle kunna ge Tyresös centrala delar en större särprägel, men som har nackdelarna av att inte kunna appliceras på en standardstolpe med något positivt resulat. Därmed blir lösningen betydligt dyrare och också mindre flexibel, varför den inte har valts som förstahandsalternativ i detta program. Ett annat alternativ som har undersökts i denna utredning är Louis Poul- Industrial Creativity Promotion Award Winner (France). sens Icon, en armatur som redan används inom kommunen. Men den armaturen är inte optimal för att använda på alla de typer av vägsek- 2800 1400 1400 1400 1100 1100 1400 1400 1400 1100 1100 650 650 2200 2200 700 700 tioner som förekommer i detta fall. Den måste också placeras tätare på de andra vägarna för att uppnå VGU:s krav. 2.80m Armaturen Thylia med tillhörande stolpar (Schredèr). a B c d e f g h i J k l m n o p 3 uprights 4 uprights Bases BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 3 2030 2900 120 90

Även Schredérs armaturserie Scala har undersökts. Den finns liksom Elipt i tre storlekar och ligger i samma prissegment. Till formen är armaturerna väldigt lika. Det har dock funnits vissa oklarheter i de ljusberäkningar som har presenterats från fabrikanten, varför Elipt blir förstahandsvalet. Armaturer för gång- och cykelvägar För parkmiljöer är en rotationssymetrisk armatur att föredra, som kan ge vackert ströljus till vegetationen. Detta ljus är viktigt för att man ska kunna läsa av miljön och påverkar upplevelsen av trygghet. Armaturen bör ha god räckvidd samtidigt som ljusspridningen är behaglig och inte bländande. Armaturförslag finns presenterade under kapitlet om parkvägar i den blivande stadsparken. De gång- och cykelvägar som löper parallellt med bilvägarna ska i möjligaste mån belysas med samma utrustning som för körbanorna, under förutsättning att man kan få god kvalitet på ljuset för gångtrafikanter och cyklister. Där GC-stråken ligger mer fritt i förhållande till bilvägen, måste man avgöra i fall till fall om det är lämpligast att välja vägarmaturen i en mindre tappning på en lägre stolpe eller det rotationssymetriska armaturalternativet. +lutecia SMALL MODEL Armaturen Elipt från Elcatec. Här med armen Golf. Eclatec marknadsförs av Wendler AB, här i Sverige. Ljuskällor För att höja kvaliteten på belysningen, har keramisk metallhalogen föreslagits som ljuskälla generellt. Det är en dyrare ljuskälla än högtrycksnatrium, men den har ett vitt sken och betydligt bättre färgåtergivningsförmåga. Det finns flera färgtemperaturer att välja på. För gatubelysning rekom- Armaturen Scala från Schréder. menderas 3000 Kelvin (K). Parkvägsbelysning kan vara något varmare i skenet, ca 2800 K. I de ljusberäkningar som har gjorts har ljuskällan CDM-TT (Philips) används. Det är en keramisk metallhalogenlampa med G12-sockel. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 4

Tyresövägen med sin nuvarande utformning, sedd från körfält i riktning mot Stockholm med Tyresömasten i fonden. Stolpar och armar Den vanligaste stolpen som används för gatubelysning är en avtrappad galvaniserad stålrörsstolpe, antingen med fast arm eller utan arm. För att få en tydlig karaktär på gaturummets möblering är naturligtvis en mer formgivet alternativ att föredra. Dels för att det gör gaturummet vackrare, men också signalera mer stadsmässighet. Samtidigt om man av budgetskäl måste prioritera är det bättre att satsa på lackade standardstolpar med bra armaturer och ljuskällor som ger en hög ljuskvalitet. Ett exempel på ett mer formgivet alternativ som kan passa i Tyresös centrala delar, skulle kunna vara en lackad konisk stolpe med den arm som visas på föregående sida. Tyresövägen Mellan rondellerna som ansluter till Bollmora Allé respektive Bollmoravägen Tyresövägen kommer att byggas om mellan Bollmoravägen och den nya anslutningen Bollmora Allé. Motorvägskaratären ska tas bort, och närheten till Tyresö centrum ska bli tydligare. I den idéskiss som Grontmij har tagit fram (2008-07-04) är mittremsan bredare och inga trädrader längsledes kommer att finnas där. Det innebär att det är lämpligt att fortsätta utnyttja mittremsan för placering av belysningen för vägbanan. På grund av de säkerhetszoner som rekommenderas i VGU, bör man inte placera stolparna närmare än 1,5 m från körbanan, om inget räcke finns. Om man däremot skulle vilja ha en trädallé planterad i mittremsan måste belysningsförslaget anpassas, så att träden inte skärmar av belysningen. GC-vägen längs Tyresövägen måste få en separat belysning, eftersom avståndet är för stort för att nå ut med belysningen dit. Med tanke på GC-vägens belägenhet, kan man fortsätta med samma typ av armaturer med vägoptik även på gc-vägen fast med en mindre storlek och med lägre effekt. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 5

Tyresövägen alternativ 1. Mittplacerad 8m hög stolpe med 1,5 m arm åt vardera håll. Elipt 55 med planglas och 150 W ker. metallhalogen. C-c-avstånd mellan stolparna är 36 m. Fördelen med detta förslag är att stolphöjden är normalhög. Samtidigt får man en betydligt högre bländning och tätare mellan stolparna än i alternativ 2. (Träden som illusteras i snitten kommer ifrån Grontmijs gestaltningsförslag.) I dessa snitt visas en standardstolpe, för att man ska kunna jämföra utseendet. I snittet över Bollmora Allé ser man det mer formgivna alternativet. Gångvägen har en 4 m stolpe och en Elipt 45 med 35 W keramisk metallhalogen. C-c 27 m. Tyresövägen alternativ 2. Mittplacerad 10 m hög stolpe med 2,5 m arm åt vardera håll. Elipt med liten kupa och 150 W ker. metallhalogen. C-c-avstånd mellan stolparna är 41 m. Ur ljussynpunkt är detta alternativ det bästa. Men en 10 m hög stolpe uppfattas som hög. Gaturummet är visserligen stort, men stolparna kommer att - precis som nu - vara ganska dominanta i mittremsan eftersom träd endast kommer att finnas i enstaka exemplar i mittremsan. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 6

Cirkulationsplats Tyresövägen och Bollmora Allé Arkitektonisk belysning i rondell Denna rondell har i ett gestaltningsförslag för ny infart till Tyresö Centrum föreslagits få en mer påkostad formgivning. Just med tanke på att det är en viktig plats för att annonsera Tyresö Centrum finns det skäl att ge platsen ett arkitektoniskt ljus. Ljussättningen ska understryka rondellens utformning och ge platsen ett vackert uttryck mörkertid. Ljussättningen måste vara omsorgsfullt planerad så att trafikanterna inte blir bländade, eller förväxlar ljuset med andra fordon. Belysningsutrustningen måste också tåla den speciella miljön; marknära läge med stort trafikflöde som river upp damm och saltpartiklar. Eventuellt - beroende på hela vägrummets utformning - skulle man även kunna effektbelysa de befintliga pyramidekar som står grupperade på södra sidan av vägen. Cirkulationsplats Tyresövägen och Bollmoravägen Arkitektonisk belysning i rondell Även denna rondell föreslås få någon form av effektbelysning, som understryker platsens gestaltning. Helst ska det finnas släktskap mellan rondellernas gestaltning utan att de för den skull bli identiska. Vägbelysning Vägbelysningen ska motsvara den väg som ansluter till trafikplatsen som har högst luminansklass Även här rekommenderas att stolparna placeras i cirkulationsplatsens ytterkant. Detta av samma skäl som för föregående beskrivna rondell, och dessutom är det en kvalitet om det finns en stolpplaceringsprincip som gäller båda rondellerna. Vägbelysning Vägbelysningen i rondellen ska motsvara Tyresövägens bästa belysning, (högsta luminans). Något färdigt och antaget gestaltningsförslag för rondellen finns inte i dagsläget, men förmodligen är det gynnsamt ur gestaltningssynpunkt att placera belysningsstolparna i ytterkant av cirkulationsplatsen, d v s inga stolpar i rondellen. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 7

Bollmora Allé Bollmora Allé kommer att bli en tvåfilig väg med trädplantering längs ena sidan, och en separat gång- och cykelväg som löper längs andra sidan trädraden. Här behövs en separat belysning för gång- och cykelstråket, och eftersom stråket ligger så nära vägen - vilket ger en ljus sidomiljö och gör att man gärna läser ihop GC-stråk med bilvägen, är det naturligt att välja samma armatur som över vägen fast i mindre tappning och med lägre effekt. För att få en optimal belysningslösning, bör belysningen planeras tillsammans med övrig möblering av gaturummet. Typ av träd och c-c-avstånd på dessa är avgörande för vilken lösning som bör väljas. Cirkulationsplatsen vid Björkbacksvägen och Bollmoravägen Samma typ av belysningsstolpar, armar och armatur som föreslagits till Bollmora Allé bör användas även i cirkulationsplatsen. Stolparna ska placeras i ytterkant av cirkulationsplatsen, för att visuellt störa så lite som möjligt. Bollmora Allé mellan Björkbacksvägen och Bollmoravägen Denna sträcka ska, enligt den gestaltningsskiss som använts som underlag, ha en gångbana även på centrumsidan. Här är frågan om man ska låta stolpraden gå över till denna sida, eller om man kan kombinera belysningen på gångbanan med övrig centrumbelysning. I snittet ovan visas en möjlig lösning av belysningen vid Bollmora Allé. Körbanorna är försörjda med ljus från en 6m stolpe med 1,5 m arm med armaturen Elipt 55, planglas och 70 W keramisk metallhalogen. C-c avstånd 27 m. GC-vägen har samma armatur i en mindre storlek (Elipt 45) med 35 W keramisk metallhalogen, på en 4m hög stolpe. C-c-avstånd 27 m. Snittet visar koniska stolpar och armen Golf. Eftersom C-c-avståndet är det samma för stolparna på gata resp. gc-väg, bör man placera dem förskjutna till varandra, för att kunna nyttja de båda armaturernas bakljus. Om den planerade allén ska bestå av vidkroniga träd som placeras tätt bör man flytta både GC-vägsbelysning och gatubelysning till sina respektive motstående sidor, för att förhindra avskärmning av ljuset. Ovanstående placering är däremot att föredra om träden är smalkroniga och inte allt för tätt placerade. Dels så blir gaturummets möblering mer sammanhållen, och dels så blir ledningsdragningen mer ekonomisk. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 8

Cirkulationsplats Njupkärrsvägen Industrivägen samt av- och påfart Tyresövägen Cirkulationsplatsen är enkel i sitt utförande, och har eftergivliga galvade stolpar med koffertarmaturer (med högtrycksnatrium). Både Njupkärrsvägen och på och avfartsramperna till Tyresövägen har lågtrycksnatriumbelysning. Lågtrycksnatrium har ett monokromt orangefärgat sken och saknar färgåtergivningsförmåga utanför det orangefärgade spektrat. Detta är den sämsta ljuskällan ur ljuskvalitetsynpunkt, och är starkt förknippad med motorvägsmiljöer. Naturligtvis kan man göra cirkulationsplatsen till en mer värdig entré till Tyresö, genom att belysa den på ett annat sätt. Men eftersom anslutande vägars (Industrigatan och Njupkärrsvägen) belysning har en industri/ motorvägskaraktär riskerar insatserna i cirkulationsplatsen bli rätt verkningslösa. Därför föreslås i första hand att man rustar upp belysningen på Industrigatan samt Njupkärrsvägen, så att den upplevs mer stadsmässig. Detta skulle kunna göras i flera etapper. Högsta prioritet är att byta ut lågtrycksnatriumbelysningen på Njupkärrsvägen. I stället väljer man samma armaturtyp och ljuskälletyp som föreslås på övriga gator i centrala Tyresö, och en lackad stolpe med kortare arm än den som finns där idag. Likaså byter man ut belysningen som försörjer cirkulationsplatsens körbana. När Industrivägens planerade bostadsområde byggs ut bör man byta ut den nuvarande belysningen på Industrivägen också för att få bort lite av industrikaraktären. Själva rondellen skulle kunna få ett arkitektoniskt ljus. Till exempel genom att punktvis belysa gräsmatta och tallar. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 9

Bollmoravägen Mellan Tyresövägen till bussterminal Bollmoravägen mellan Tyresövägen och bussterminalen har en relativt stadsmässig utformning. Vägen har en upphöjd mittrefug med en enkel rad lindar (c-c ca 8m). Däremot har inte belysningen någon stadsmässig karatär med sina galvade belysningsstolpar och koffertarmaturer. Största delen av sträckan har två körfält i vardera riktning. Det är för gaturummets gestaltning gynnsamt att placera armaturerna i mittrefugens trädrad, men det finns en ljusteknisk nackdel att placera armaturerna så, eftersom träden skymmer belysningen, åtminstone under lövsäsongen. Detta kan motverkas genom att använda armar på stolparna. Men eftersom lindarna på sikt kommer att växa ytterligare, och enligt Mikael Swan, (park- och gatuchef) vill man ha lindarna friväxande, och inte inskurna, är det bättre att flytta ut belysningen till gaturummets sidor. Då får man också mer ljus på GC-banorna. I förslaget är en åttametersstolpe vald. Det går visserligen att klara den smalare delen av Bollmoravägen med en 6m hög stolpe, men eftersom gaturummet förändras så har man bättre förutsättningar att hantera de bredare delarna med korsningar mm med en högre stolpe. Mellan bussterminalen till Granängsvägen Här finns inga träd eller stolpar i mittrefugen, som istället har blivit smalare och asfalterad, och på vissa ställen försvinner helt. Belysningen, koffertar på galvad 7 meters hög stolpe, är placerad på båda sidor av vägen. Även här har man i viss mån avskärmningsproblem av oxlarna som står längs vägkanten. Med hjälp av samma lösning som på resten av Bollmoravägen, d v s en 8 m stolpe med 1,5 m arm borde man kunna motverka detta i viss mån, eftersom armen gör att armaturen kommer ut en bit. Bollmoravägen med två 8m stolpar med 1,5 m arm på vardera stolpe. Med 70 W keramisk metallhalogen får man ett avstånd på 30 m mellan stolparna. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 10

Fotomontage som visar Bollmoravägen med dubbelsidigt montage. Konisk 8-metersstolpe med armaturen Elipt och tillhörande arm Golf. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 11

Parkvägar i den blivande stadsparken Det är viktigt att gång- och cykelstråken upplevs trygga och bra upplysta. Här krävs inte bara ljus på vägbanan utan även ett omgivningsljus, som gör det lätt att överblicka sidoområdena. Därför är det lämpligt att armaturen är rotationssymmetrisk och inte av planglastyp. Här är två armaturer presenterade som alternativ. 1. Selux saturn, som finns i lite olika utföranden, men där alla har en mycket bra optik som både ger ett behagligt sken samtidigt som ljuset sprids effektivt. 2. Louis Poulsen Kip, som också är en högkvalitatativ armatur, med finare formgivning än ovanstående alternativ, men inte fullt lika effektiv optik. Förslag på parkvägsarmaturer. Till vänster visas en bild på Selux Saturn 2 och till höger Louis Poulsens Kip. Bilden ovan visar en av parkvägarna i den blivande stadsparkens förlängning. Visuellt blir stolparna väldigt dominanta när de står på den öppna sidan av stråket. Ur en arkitektionisk synpunkt vore det bättre om stolparna var placerade på andra sidan av vägen, mot skogsbrynet. Det skulle dock förmodligen medföra en dyrare schakt eftersom man skymtar berg i dagen. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 12

Lämplig stolphöjd är 4 m för båda alternativen. Stolpen bör lackas eller termoplastas i samma kulör som armaturen. Placeringen av stolpen bör göras med tanke på hur terrängen och vegetationen ser ut. Under förutsättning att inte vegetationen skärmar av ljuset är det alltid bättre att placera stolpraden på den sida som har den mest slutna/täta karaktären. Det medför att ströljuset utnyttjas bättre -ljuset beskriver rumsligheten tydligare, och stolparna blir mindre dominanta. Se exempel på föregående sida. Att välja en formgiven stolpe som passar bra ihop med armaturen kan lyfta intrycket ytterligare. Men det är bättre att ha en lackad standardstolpe än en olackad specialstolpe. Lämplig belysningsklass (enligt VGU) på centrumnära GC-vägar kan vara S2 och ES2. Där GC-vägarna ligger i öppen terräng och det i övrigt är mörkt, kan man successivt sänka belysningen till klass S3 eller S4. Den vertikala semicylindriska belysningsstyrkan bör vara så hög som möjligt. kommer att lämpa sig utmärkt för parkvägsbelysning i dessa armaturer. Väljer man en vanlig standardstolpe på 4m kan man hålla ett avstånd på 20 m mellan stolparna med Kipp, och med 70W uppnå belysningsklass S2. (Vilket är mycket hög standard på GC-vägar.) Nedan: En illustration över hur armaturen Saturn på en standardparkstolpe (4m) skulle se ut i en parkmiljö. Ljuskällans färgtemperatur och färgåtergivningsförmåga är avgörande för trygghetsupplevelsen. Färgtemperaturen bör ligga inom spannet 2700K- 3000K, som upplevs varmvitt - vitt. Färgåtergivningsförmågan, Ra-index bör ligga på 80% eller högre. Lämpliga ljuskällor är keramisk metallhalogen, eller kompaktlysrör. Fortfarande är metallhalogen mer driftsäker, därför är beräkningarna framtagna på denna ljuskälla. Effekten ligger på 70 W, och denna effekt är lämplig på de gångvägar som ligger precis i anslutning till centrum, där kontrasterna mellan det ljusa miljöerna i centrum och de mörkare parkvägarna annars skulle bli för stora. Lite längre in i parken och längs stråk där gång- och cykeltrafikanter har hunnit adaptera till lägre ljusnivåer kan man med fördel gå ner i effekt. Under nästa år kommer en 50 W beslammad keramisk metallhalogen lanseras, som BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 13

Med samma ljuskälla och stolpe kan man även på samma avstånd använda Saturn 2, som också uppfyller S2-kraven. Man klarar dessutom av den vertikala semicylindriska belysningsklassen ES 3. (nästan ES2). Alléplan Alléplan har idag en ganska brokig belysningsutrustning. Dels finns klara glober på ca 4 meter höga parkstolpar på kvartersmarken (parkeringen). Dels finns en hög gittermast med en krona av koffertarmaturer som försörjer trafikmiljön vid busshållsplatsen med ljus. Anslutande vägar har galvade stålstolpar med koffertarmaturer. Koffertarmaturerna har högtrycksnatriumlampor. Ett nytt gestalnings- och trafiklösningsförslag har tagits fram av Ramböll, som i korthet omfattar en ny rondell vid Trollbäckens Centrum/Gudöbroleden och en omdisponering av busstrafiken/hållplatserna som ger fler parkeringsplatser. I samband med upprustningen är det lämpligt att höja kvaliteten på belysningen, och samordna belysningen så att den blir mer enhetlig på kvartersmarken och gatumarken. samordnas. Den på kvartersmark belägna parkeringen belyses med hjälp av dels 6 m (8 m från Vendelsövägen) stolpar med 1-1,5 m arm bestyckade med 70 W metallhalogen samt fasadmonterad belysning på 4 m höjd bestyckade med 35 W metallhalogen. Belysningsnivåerna och jämnheten blir på så sätt mer anpassad för rådande miljö. Effektbelysning I samband med den nya upprustningen föreslås även en välavvägd effektbelysning. Eftersom träden kommer att spela en viktig roll vid gestaltningen av platsen lämpar de sig väl för effektbelysning. Beroende på artegenskaper hos trädet anpassas ljusspridning, ljusintensitet och färgtemperatur så att karaktären på träden förstärks. Marktstrålkastaren som är föreslagen har en justerbar ljusspridningsvinkel samt är riktbar i 360 grader. Detta möjliggör att justera ljusbilden allteftersom träden växer. Samma belysningskoncept som föreslås i Tyresöcentrum fungerar även här. Det vill säga använda armaturer ur Elipt-familjen med keramisk metallhalogen. Samma resonemang med stolpe och arm gäller, d v s antingen väljer man ett mer formgivet alternativ, se förslag under stolpar och armar, eller så väljer man en standardlösning. Dock bör stolparna vara lackade. 8m stolpar med 1,5 m arm och 70 W metallhalogen klarar både rondellen, Vendelsövägen med busshållsplatser och parkering mellan bussperrongerna under förutsättning att stolpplacering och trädplacering kan BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 14

osfär förhöjs, utan att för den Belysningsprincip: Trädbelysning Armaturförslag: Markstrålkastare, We-ef ETC 140 Montering: Markinfällt Ljuskälla: 35 W, keramisk metallhalogen Färgtemperatur: 3000K (varmvitt) Effektbelysning Alléplan ens egenskaper och kvalitéer. mt atmosfär, samtidigt som den etiska-, tekniska-, ekonomiska- Belysningsprincip: Trädbelysning Armaturförslag: Markstrålkastare, We-ef ETC 140 Montering: Markinfällt Ljuskälla: 70 W, keramisk metallhalogen Färgtemperatur: 4000K (kallvitt) BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 15

Miljöaspekter Ljuskällor Valet av material är gjort med hänsyn till en rad olika aspekter som sammanvägts. När det gäller val av ljuskälla, vars största miljöpåverkan sker under användningstiden p g a elförbrukningen 1, gäller det att välja en så effektiv ljuskälla som möjligt. I dagsläget är keramisk metallhalogen den bäst lämpade ljuskällan för vägbelysning, om man samtidigt har krav på vitt ljus och god färgåtergivningsförmåga. Detta beror på att ljusutbytet (Lumen per watt), är relativt högt, men också att ljuskällan finns i klart utförande med en liten brännkammare. Vilket leder till att det är lätt att styra ut ljuset i önskvärd riktning, förutsatt att en för ljuskällan lämplig armatur är vald. Högtrycksnatrium är ett alternativ som har valts bort, trots högre ljusutbyte och smidighet vid ljusreglering/dimring, på grund av sina sämre ljuskvaliteter; orangefärgade sken och dålig färgåtergivningsförmåga. Högtrycksnatrium är precis som keramisk metallhalogen en ljuskälla vars ljus är lätt att styra. Forskning 2 på senare år har visat att det mesoptiska seendet har en känslighetstopp i det blåa spektrumbandet. Det innebär att det mänskliga ögat har en högre känslighet för blåvitt ljus i sammanhang med mellanhöga ljusnivåer, som gatubelysning handlar om. Vissa drar slutsatsen att man kan sänka ljusnivån i viss mån om en ljuskälla med kallvitt ljus används jämfört med en ljuskälla med orangefärgat ljus, utan att ögat uppfattar det mörkare. Således är ljusutbytet (antal lumen per watt) inte det enda sättet att mäta en ljuskällas effektivitet, och skillnaden i effektivitet mellan högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen börjar ifrågasättas 3. Både högrtrycksnatrium och keramisk metallhalogen innehåller kvicksilver. Enligt producenterna är detta inte något som belastar miljön eftersom ljuskällornas kretslopp är slutet och materialet återvinns. Men miljöfarliga ämnen utgör alltid en risk, därför är det eftersträvansvärt att minska användningen av dessa ämnen. Högtrycksnatrium innehåller ungefär dubbelt så mycket kvicksilver som keramisk metallhalogen. I gengälld har högtrycksnatriumlampan en högre livslängd. Armaturval Armaturerna som är föreslagna i programmet är moderna och tar till vara de respektive ljuskällornas egenskaper. Därmed får man en energieffektiv anläggning. Armaturerna är också valda för att de håller hög kvalitet, vilket leder till mindre transporter eftersom de inte behöver lagas/bytas så ofta. Fotnoter: 1 Uppgift från Leif Berggren, Philips AB, Lighting Division. 2. Luminances and visibility in road lighting - conditions, measurements and analysis. M Eloholma, J Ketomäki, L Halonen. Helisnki University of Technololy, Lighting Laboratory. 3. Energimyndigheten, Kalle Hashmi, telsamtal 08-10-30 BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 16

Bilaga 1, Beräkningsunderlag Tyresövägen Ingen GC-väg. 4 körfält, Bredd 7m per par körfält. Trafikmängd: 19 000fordon/dygn. Motsv. ca 1900 Dh= normal om >2 körf. Hastighet: 50 km/h Svårighetsgrad: Normal. (Inga andra faktorer utom trafikmängd anses negativt påverka klassningen av trafikmiljöns.svårighetsgrad.) Luminansklass: MEW 4 (min 0,75cd/m2) Cirkulationsplatserna vid Tyresövägen Cirkulationsplatserna vid Tyresövägen ska dimensioneras efter den väg som har bästa luminansklassen som ansluter till respektive cirkulationsplats. Vid Tyresövägen/Bollmora Allé är det Tyresövägen som styr, där hastigheten är 70 km/h och därför ska ha luminansklass MEW3. Belysningsklassen i cirkulationsplatsen blir alltså minst CE3. Vid Tyresövägen/Bollmoravägen är det MEW 4 som gäller på anslutande vägar, vilket innebär belysningsklass CE4 (eller bättre) i cirkulationsplatsen. Enligt Mats Olsson på Vägverket kommer belysningen att bytas ut inom något eller ett par år på den anslutande sträckan som Vägverket rår över. Istället för lågtrycksnatrium kommer det att bli högtrycksnatrium. Bollmora Allé Mellan Tyresövägen och Björkbacksvägen Antal körfält: 2 bredd: 4m/körfält Hastighet: 50 km/h Separat GC-väg, 3 m bred. Trafikmängd (prognos): 10 000 fordon/dygn motsv.1000 dh Svårighetsgrad enligt VGU: Normal, inga andra faktorer utom trafikmängd bedöms påverka svårighetsgraden negativt. Luminansklass: MEW 4 Cirkulationsplats Bollmora Allé och Björkbacksvägen Belysningsklass som motsvarar luminansklass MEW4 d v s CE4. Mellan Björkbacksvägen och Bollmoravägen Antal körfält: 2 bredd: 4m/körfält Hastighet: 30km/h GC-väg, 3 m bred Trafikmängd (prognos): 2000 fordon/dygn motsv.200 dh Svårighetsgrad enligt VGU: liten, men med tanke på det centrumnära läget ev. busshållsplats är det kanske lämpligt att fortsätta med samma luminansklass som tidigare sträcka. Alléplan, Vendelsövägen vid busshållsplatser Antal körfält 2 + bussficka. Eftersom busshållsplatserna får dimensionera denna sträcka på lokalga- BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 17

tan föreslås belysningsklass CE3, som motsvaras av MEW3. Alléplan cirkulationsplats, Gudöbroleden Antal körfält: 2 bredd: 3,5m/körfält Hastighet: 70km/h Gudöbroleden Trafikmängd (prognos) Gudöbroleden: 11 000 fordon/dygn motsv. 1100 dh. Svårighetsgrad enligt VGU: normal, vilket motsvarar MEW4 på dimensionerande väg. Belysningsklass CE4 Alléplan, parkeringsplats mellan busshållsplatserna Svårighetsgrad enligt VGU: liten Parkeringsplatserna mellan busshållsplatserna belyses med en enligt VGU lämplig belysningsklass. I detta fall CE3 vilket motsvara MEW3. Alléplan parkeringsplats på kvartersmark VGU riktlinjer: CE4 Parkeringsplatserna befinner sig i nära anslutning till butiker och bostadshus. Detta bör tas hänsyn till, så att inte störande bländning och skuggor uppkommer. BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM & ALLÉPLAN 18