Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla

Transkript

1 Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla

2 FÖRORD Det nu framarbetade handlingsprogrammet för belysning i centrala Uddevalla har sin bakgrund i ett givet politiskt utredningsuppdrag i Tekniska nämndens styrkort Uppdraget var att utveckla synen på belysning i den offentliga miljön. Belysningen skulle stödja centrums attraktionskraft (vara inbjudande och vacker), dels bidra till ökad säkerhet, dels stödja attraktiviteten i särskilda miljöer som till exempel parker, fasader, gångstråk, uppehållsplatser eller annan fysisk utformning. En kombination av olika ljuskällor förutsattes samt att belysningen skulle vara resurseffektiv. Utredningen skulle också redovisa konkreta belysningsförslag, investeringsoch driftkostnader samt tidplan för genomförande. UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Uddevalla Telefon (vx) Handlingsprogrammet är den sista delen i en trestegsraket för uppdragets färdigställande där de övriga delarna innehållit ljussättningen av Margretegärdeparken samt Bäveån bägge sidor mellan Järnbron och Träbron. Programmet innehåller bl.a. förslag till riktlinjer för belysning av Uddevalla centrum samt prioriteringsordning för kommande insatser. Under utredningen har en tät kontakt etablerats med Fastighetsägarna och Centrumföreningen vilket lett till sponsring av en brobelysning samt att ett antal fastigheter utmed södra och norra Hamngatorna fasadbelysts som en extra förstärkning till helhetsbilden av ett säkrare och vackrare Uddevalla centrum. Ljuslandskap Sverige AB Västra Ågatan Uppsala marianne.lind@ljuslandskap.se Arbetsgruppen för framtagandet av belysningsprogrammet har bestått av Marianne Lind (Ljuslandskap Sverige AB) samt Sten-Anders Olsson och Seppo Räikkönen (tekniska kontoret) i samverkan med representanter från miljö- och stadsbyggnad, kultur- och fritid, polisen, fastighetsägarna och centrumföreningen. Uddevalla den 23 juni 2011 Sten-Anders Olsson Gatu- och Parkchef HANDLINGSPROGRAM FÖR BELYSNING I CENTRALA UDDEVALLA Ljuslandskap Sverige AB 2011 Projektgrupp: Sten-Anders Olsson, Tekniska kontoret Uddevalla kommun Seppo Räikönnen, Tekniska kontoret, Uddevalla kommun Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB Text, foto & layout: Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB 2

3 INNEHÅLL HANDLINGSPLANEN 4 Syfte Ställningstagande Metod Läsanvisning Områdesavgränsning 5 VARFÖR NYTT LJUS? 6 Identitet & nya levande stadsrum Trygghet & folkhälsa Bättre ljusmiljö Trafiksäkerhet 7 Turism & ekonomi Miljöaspekter & nya EU-direktiv VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING 8 IDENTITET 9 Berg Vatten Den historiska staden RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV UDDEVALLA CENTRUM 10 Samspel med miljön Orientering & Vägledning Provbelysningar Belysning för trygghet 11 Ljusfärg & färgåtergivning 12 Alltid bländfritt ljus Ljusnivå & ljusfördelning Skuggor & reflexer 13 Färgsättning Djur & växters påverkan av ljus Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla Skötsel & underhåll 14 Kontroller och åtgärder Helhetstänkande i gestaltningen Ljuskällor 15 Armaturer SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR 16 SITUATIONEN IDAG - ARMATURER 18 KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER 20 PRIORITERING AV SAMMANHÄNGADE OMRÅDEN 22 PARKER 24 BERG 26 VATTEN 28 HISTORISKA MILJÖER 29 TRAFIKSÄKERHET 30 GATOR 31 GÅNG- & CYKELVÄGAR 32 GÅGATOR & TORG 33 FASADBELYSNING 34 RIVNINGSTOMTER 36 KONSTVERK 38 CHECKLISTA FÖR BESTÄLLARE AV BELYSNING 40 BELYSNINGSFAKTA 42 3

4 HANDLINGSPLANEN SYFTE Handlingsplanen är ett vägledande dokument som upprättats för att underlätta och strukturera upp beställning av ny belysning inom projektområdet. Syftet är att på ett överskådligt och enkelt sätt visa på hur belysningssituationen ser ut i Uddevalla idag och klargöra i vilken prioritetsordning nya belysningsprojekt bör utföras. Handlingsplanen ger även allmänna rekommendationer för vilken kvalitet nya belysningsprojekt bör hålla och vad man bör tänka på som beställare och planerare. Handlingsplanen tar upp karaktäristiska och estetiska aspekter av Uddevalla som är viktiga att lyfta fram med ny belysning. STÄLLNINGSTAGANDE Vid beställning av handlingsprogrammet beslöts att inte ta fram ett komplett Belysningsprogram med rekommendationer för ny belysning i de olika delområdena. Vi valde istället att göra ett Handlingsprogram med prioritetsordning för nya belysningsprojekt, för att sedan satsa mer resurser på att utföra dessa projekt. Eftersom armaturer och framförallt ljuskällor är i snabb utveckling, så kan det vara en fördel att bestämma vilken armatur och ljuskälla man ska välja när tiden är inne. Det som tas upp i denna handlingplan är främst allmänna rekommendationer för belysning, viktiga egenskaper hos ljuskällor och armaturer samt prioriteringsordning för nya belysningsprojekt i Uddevalla centrum. METOD Handlingsplanen har tagits fram genom inventering och analys av Uddevalla innerstad på dag och kvällstid där ljuskällor, armaturer, ljusets kvalitet, platsens karaktär och användning samt trygghet har beaktats. Analys har gjorts av vilka områden som är attraktiva i staden och vilka platser som skulle kunna användas även under dygnets mörka timmar om de fick en ändamålsenlig och vacker belysning. Polis, kommunala tjänstemän, representanter för Uddevalla City, promenerande Uddevallabor och andra personer med god kunskap om Uddevalla ur olika perspektiv har kontaktats. Handlingsplanen har tagits fram av Ljuslandskap Sverige AB på uppdrag av och i samarbete med Tekniska kontoret i Uddevalla kommun. LÄSANVISNING Handlingsplanen ska användas som ett levande dokument, då meningen är att belysningsanläggningarna växer fram under en längre tid. Handlingsplanen ger inga belysningsförslag utan tar upp vissa av de områden som bör omgestaltas. I val av armaturer och ljuskällor för nya projekt bör en ljusdesigner kontaktas. På sidorna finns en checklista som stöd för beställning av ny belysning i kommunen. På sidan 42 förklaras olika ljustekniska begrepp. 4

5 Områdesavgränsning OMRÅDESAVGRÄNSNING Projektområdet har avgränsats till innerstaden (se rödmarkerat område), men principerna för belysning kan även användas för en utvidgad del av staden. Det överkryssade området tas inte med då detta Handlingsprogram område kommer för belysning att byggas i centrala om. Uddevalla 5

6 VARFÖR NYTT LJUS? IDENTITET & NYA LEVANDE STADSRUM Med ny belysning kan man öppna upp stadsrum som utan belysning är för mörka att vistas i. Belysningen inbjuder till att göra staden levande kvälls- och nattetid. Med ny belysning kan man förstärka Uddevallas identitet genom att lyfta fram stadens unika bergväggar, vattenrum, historiska stadsrum, parker och konstverk. Vackert belysta platser som tas omhand bidrar till en trevlig stad som invånarna kan känna sig stolta över. TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA Enligt Uddevallapolisen sker få brott i Uddevalla innerstad på kvällen, vilket talar för att fler människor borde våga gå ut då. En stad med välplanerad belysning lockar ut fler människor ur olika generationer kvällstid, vilket ökar den sociala kontrollen. Detta är den starkaste faktorn för en tryggare stad. Folkhälsan ökar i och med att fler personer går ut med hunden, joggar eller promenerar i staden även efter mörkrets inbrott. BÄTTRE LJUSMILJÖ Effektivare och bättre ljuskällor och armaturer finns på marknaden idag. Utvecklingen går fort och ger möjlighet att skapa en vacker ljusmiljö med naturlig färgåtergivning. Vid ny ljussättning kan man strategiskt se till att inget ljus bländar och att varje plats ljussätts i samspel med omgivningen. En förbättrad ljusmiljö där inga armaturer bländar är särskilt viktigt för äldre och synskadade personer. 6

7 TRAFIKSÄKERHET Modernare armaturer och ljuskällor kommer att skapa en säkrare trafikmiljö. Det nya ljuset är klarare och återger färger bättre vilket gör att bilister upptäcker fotgängare lättare. Ny specialanpassad belysning av övergångsställen kommer att göra dessa platser säkrare. Gång- och cykelvägar blir tryggare när inte bara vägbanan utan även omgivningen blir belyst. TURISM & EKONOMI Nya ljuskällor är effektivare än gamla vilket gör att både ljusmiljön blir attraktivare och energikostnaderna minskar. Investeringskostnaderna är endast en liten del av den totala livscykelkostnaden, vilket gör att en ny belysningsanläggning betalas igen på sikt genom minskade energikostnader. En välbelyst stad är attraktiv och kan marknadsföras på ett sätt som lockar fler turister. Restauranger, krogar, hotell och kvällsöppna affärer vinner på att Uddevalla blir en attraktivare stad på kvällstid. MILJÖASPEKTER & NYA EU-DIREKTIV Nya ljuskällor och armaturer är effektivare, vilket minskar miljöpåverkan. Vid nya belysningsanläggningar finns möjlighet att styra ljuset, så att energi sparas. Kvicksilverljuskällan utfasas och förbjuds 2015 enligt EU-direktiv. Eftersom stora delar av Uddevalla centrum har kvicksilverljuskällor är detta viktigt att åtgärda i god tid. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 7

8 VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING Uddevalla ska upplevas som en trygg och vacker stad Med välplanerad belysning rör sig invånare mer i staden även kvällstid, vilket förbättrar folkhälsa och trivsel Ökad jämställdhet i och med ökad trygghet och bättre ljusmiljö för synsvaga Stadens karaktärer så som berg och vatten ska bli visuella nattetid Vackert belysta platser ska locka till fler besök Stadens parker ska bli attraktiva platser att promenera i kvällstid Uddevalla ska bli mer attraktivt som turiststad Stadens historiska områden ska få en karaktäristisk belysning Ljusstråk ska bindas ihop till fina promenadslingor 8

9 IDENTITET BERG Uddevallas läge är unikt på grund av att staden är omringad av vackra bergväggar. Dessa är en tydlig karaktär på dagen men försvinner in i mörkret på natten. Ett mål är att belysa dessa bergväggar på ett hänsynsfullt sätt så att denna karaktärsfulla upplevelse även översätts till nattens ljuslandskap. VATTEN Uddevalla är en kuststad med nära till havet och med Bäveån som en pulsåder genom staden. Denna karaktär kan förstärkas genom att lyfta fram vattenrummet även nattetid. Ett bra sätt att belysa vatten är att låta omkringliggande omgivning spegla sig i vattnet. Ett exempel är den befintliga belysningen av lindarna mellan Järnbron och Träbron, där träden och klocktornet speglar sig i vattnet. DEN HISTORISKA STADEN Uddevalla har fina historiska kvarter i innerstaden. Exempel på historiska gator är St Hellevigsgatan, delar av Södergatan och Jörgens gränd. I dessa kvarter bör användas klassiska armaturer och lägre stolpar som passar i dimension till byggnader och smala gator. Ett flertal parker har historisk karaktär. Ett exempel är Margretegärdeparken som upprustades med trädbelysning och historiska lyktor hösten Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 9

10 RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV UDDEVALLA CENTRUM SAMSPEL MED MILJÖN - TÄNK FÖRST, HANDLA SEDAN Det är en viktig policy att man alltid ska tänka igenom vad man vill belysa och varför. Detta ökar chansen att Uddevalla ska få en välplanerad och sammanhållen belysning. Innan belysning beställs bör man svara på följande frågor, eller göra utredningen i samarbete med en ljusdesigner. Utse gärna en belysningsansvarig på kommunen som är intresserad av och har överblick över all ny belysning i staden. 1. Vad ska belysas? För varje projekt ska man gå ut på platsen och fundera igenom vad man vill belysa. Vilka områden och objekt skapar mervärden, atmosfär och rumslighet? ORIENTERING & VÄGLEDNING För att göra det lättare att hitta i staden är det viktigt att belysa landmärken och riktningar. I Uddevalla utgör stadsbergen och vissa byggnader viktiga landmärken. Bäveån anger en riktning genom staden. PROVBELYSNINGAR En provbelysning i fullskala på plats är det bästa sättet att ta reda på hur ett belysningsförslag kommer att se ut i verkligheten. Här kan ljusdesigner och beställare resonera om förslaget på plats och tillsammans komma fram till ett förslag som lyfter stadsmiljön på ett tilltalande sätt. Som regel ska provbelysningar alltid göras vid annat än standardbelysningar. Det är extra viktigt att provbelysa fasader och områden nära vatten, då speglingar och reflexer kan ge oväntade effekter. 2. Hur ser omgivningen ut? Vad ligger i närheten av platsen som ska belysas? Hur ser omgivningens ljus ut nattetid? Vad kan en ny belysning få för konsekvenser på omgivningen? (Positivt och negativt). 3. Varför ska denna plats få ny belysning? Det är viktigt att tänka igenom varför just denna plats ska belysas. Hur ser befintlig belysning ut. Vad skapar den nya belysningen för mervärden? 4. Ta fram ett belysningskoncept Ta fram ett belysningskoncept i samarbete med en ljusdesigner. Kontrollera att de nya belysningsidéerna passar in med belysningen i staden som helhet. Klocktornet är ett viktigt landmärke i Uddevalla såväl dag som kvällstid. Bäveån markerar en riktning, vilket underlättar orienteringen i staden. Liksom Bäveån provbelystes Margretegärdeparken i Uddevalla i samarbete mellan ljusdesigner och beställare på Tekniska kontoret. 10

11 BELYSNING FÖR TRYGGHET Inför arbetet med handlingsprogrammet konsulterades Uddevallapolisen och tillfrågades bland annat om brottsstatistik. Svaret blev att det inte skedde brott i samband med mörker, vilket ökar motivationen att förbättra Uddevallas belysning så att staden upplevs lika trygg som den är. För att öka trygghet och säkerhet nattetid samspelar flera faktorer. Det handlar om såväl fysisk utformning av miljön som god belysning och möjligheten att öka den sociala kontrollen genom att locka fler människor till platsen. Det är viktigt att platsen i sig är utformad så att den är överblickbar. I utformningen bör man undvika vegetation, hörn och vrår där det går att gömma sig. Det är viktigt att området är lätt att orientera sig i. Med en välplanerad belysning kan man belysa mörka buskpartier och mörka vrår så att de upplevs tryggare. En rätt utformad belysningsgestaltning kan göra området mer överblickbart och underlätta orienteringen i området. En trygghetsfaktor är att man lätt hittar dit man skall med hjälp av siktlinjer till landmärken, tydliga entréer och övergångar mellan olika områden samt identifierbara mål längs vägen. Detta ger en känsla av att man har grepp om helheten i rummet. Området bör vara lättillgängligt. Man skall inte behöva passera mörka passager så som tunnlar för att nå sitt mål. Rumsgestaltningen skall tydligt visa vilka ytor som är privata och offentliga. Det är viktigt att området sköts väl. Platser där mycket är trasigt, nedklottrat och skräpigt ger ett otryggt intryck. Välvårdade platser som det märks att någon bryr sig om upplevs som tryggare. Det viktigt att överväga risken att belysning av en park kan locka ensamma fotgängare till en falsk trygghet, eftersom belysning inte kan garantera säkerhet mot brott. Denna risk är dock liten i Uddevalla på grund av låg brottslighet. På en upplyst plats går det dock inte att utföra brott i skydd av mörkret, vilket kan minska vissa typer av brott. Belysning ger en upplevelse av trygghet, som i sig lockar fler människor att vistas utomhus under kvällstid, vilket gör att staden blir säkrare för ensamma fotgängare. MINSKA RISKEN FÖR VANDALISERING För att hålla ett område tryggt är det viktigt att armaturer och ljuskällor inte vandaliseras. Här kommer några goda råd: - Det är viktigt att byta ut trasiga armaturer och ta bort klotter så snart som möjligt. I ett område där synbar vandalisering skett ökar skadegörelsen. Detta är ett långsiktigt arbete som på sikt minskar vandaliseringen. - Man bör placera armaturerna så att de är svåra att nå. Strålkastare bör sitta på över 3 meters höjd. Man bör tänka en extra gång innan man använder belysningspollare, då de är lätta att vandalisera. - Papperskorgar bör placeras separat från belysningsstolparna. Är en papperskorg fäst på en stolpe är det lättare att nå armaturen och risken för skadegörelse ökar. - Man bör bara använda okrossbara material i armaturerna. I stället för glas bör man använda vandalsäker glasliknade plast, som t ex uv-beständig polycarbonat. - Ytbehandlingen för stolpar bör vara termoplastade i områden där stolparna utsätts för mycket klotter. På dessa stolpar är det lätt att ta bort klottret med lacknafta utan att ytan på stolpen tar skada. - Är ett område fint upplyst och välskött minskar vandaliseringen. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 11

12 LJUSFÄRG & FÄRGÅTERGIVNING ALLTID BLÄNDFRITT LJUS LJUSNIVÅ & LJUSFÖRDELNING Allt ljus bör återge de naturliga färgerna i staden. Lägger man in ett färgat ljus ska detta vara väl genomtänkt och anpassat till övrig gestaltning. Riskerna med färgat ljus är att det tar ALL uppmärksamhet och hela stadens gestaltning sjunker i värde. Använd 3000 Kelvin (=varmvitt ljus) som generell ljusfärg. Detta ljus upplevs som atmosfärsskapande och trevligt. Man ska vara uppmärksam på att det finns en risk med att variera färgtemperaturen. Används gulare färger vid sidan av varmvit (som till exempel högtrycksnatrium) upplevs den varmvita ljusfärgen som vitare än när den enbart omges av varmvitt ljus. Används kallare färger i omgivningen upplevs det varmvita ljuset som varmt. Detta kan utnyttjas i särskilda effektbelysningar, men man ska vara uppmärksam på detta fenomen som ögat besitter. Bländning innebär att ögat möter en ljus yta som i kontrast till sin omgivning upplevs obehaglig. Starkast bländningsirritation ger en yta om avgränsningen till omgivningen är skarp. Bländas man av en lampa upplevs området runtomkring som mörkt, även om ljusnivån egentligen är god. Detta beror på att ögat anpassar sig till den ljusaste punken i sin omgivning. Även starka kontraster av belysta föremål kan upplevas som bländande om omgivningen relativt sett är mörk. För att undvika bländning i stadsmiljö är det viktigt att använda sig av väl avbländade armaturer. Det är viktigt att gestalta ljusbilden så att man belyser mark, träd, fasader mm som reflekterar ljuset tillbaka till omgivningen. Detta ger en dynamisk ljusfördelning med mjuka övergångar mellan ljus och mörker. Det är viktigt att styrkan på ljuset är anpassad till och harmoniserar med omgivningens ljusnivå. Kontrollera att varje nytt belysningsobjekt inte belyses för starkt i förhållande till omkringliggande belysning. Belyser man ett objekt starkare än omgivningens ljus vänjer sig våra anpassningsbara ögon vid detta ljus och allt annat upplevs som mörkare än det egentligen är. För att komplettera det starka ljuset måste hela omgivningen belysas starkare, vilket bör undvikas. Detta ovälkomna fenomen kallas för ljusinflation. Ljusfördelning innebär var i ett rum det är mörkare respektive ljusare. Detta är viktigt för upplevelsen av orienterbarhet. Människans rumsuppfattning beror av kontrasten mellan ljus och mörker. I en öppen park kan det exempelvis vara lämpligt att belysa utvalda träd, som är placerade så att man upplever ett perspektiv och får grepp om parkens storlek. Belysning av Margretegärdeparkens lekplats. Här används keramisk metallhalogen på 3000 Kelvin med RA >80. I Hasselbacken används glober som bländar. Dessa bör bytas. I Margretegärdeparken används lyktor som inte bländar och ljuset fördelas över parken med mark- och trädbelysning. 12

13 SKUGGOR & REFLEXER FÄRGSÄTTNING DJUR & VÄXTERS PÅVERKAN AV LJUS Skuggor som bildas av det artificiella ljuset påverkar upplevelsen av rummet. I gestaltningen är det viktigt att vara medveten om verkningarna av skuggorna som uppkommer av belysningen och de som rör sig i området. Skuggor kan även innebära att platser blir mörka nära en väl belyst plats. Detta kan innebära att kontrasten mellan ljus och mörker gör att skuggan upplevs som hotfull. En medveten gestaltning kan dock göra att skuggorna spelar med i ljusfördelningens dynamik mellan ljus och mörker. Reflexer är speglingar av ljuskällor och andra ljusa ytor. Reflexer av ljus uppkommer exempelvis på våta vägbanor, vattenytor och som blänk i blanka material. Reflexer kan upplevas som bländande men även tillföra estetiska värden. Reflexernas påverkan på omgivningen är en sak att ta hänsyn till i varje enskilt fall av ljussättning. Det är särskilt viktigt att beakta ljusreflexers påverkan på Bäveån. Här ska provbelysningar alltid föregå ett belysningsförslag. Uddevalla har sedan tidigare följande färger i sin stadsmiljö: RAL 6005 (mossgrön) RAL 6012 (svartgrön) NCS 7010-B90G NCS 5010-B90G (se bild) Svart (utan RAL) Till detta föreslås tillägg av en ljusgrå färg motsvarande RAL 7040/7042. Denna färg smälter in i miljön och är vanlig som standardfärg på armaturer. RAL 9005 föreslås som standardfärg för svart. Det underlättar att ha en specificerad svart färg vid beställning av nya armaturer och stolpar. En viktig aspekt av ljussättning utomhus är hur det påverkar djur och växter. Man vet till exempel att fåglar kan desorienteras på grund av ljus mot himlen. Insekter dras till ljuskällor och bränns eller blir lätta byten. Fiskar kan reagera negativt på ljusreflexer i vattnet genom att inte våga simma förbi. Det är viktigt att vara medveten om hur djur och växter påverkas när man gör en ny ljussättning. En forskningsrapport i ämnet finns på: Armaturernas placering och riktning påverkar hur skuggor uppkommer. Stolpen på bilden har NCS 5010-B90G och står placerad på södra delen av södra Drottninggatan. Man bör även tänka på hur fåglarna påverkar armaturerna, vilket bör influera val av färgsättning och armaturtyp. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 13

14 SKÖTSEL & UNDERHÅLL En ny belysningsanläggning behöver skötsel och underhåll. Kostnader för detta ska räknas in i budgeten innan man utför ett nytt belysningsprojekt. Skötseln innebär att rengöra armaturer med jämna mellanrum och att byta ljuskällor. Man kan även behöva beskära grenar som skymmer armaturerna. Det är bra om ett skötselprogram upprättas i samband med ljussättningen. KONTROLLER OCH ÅTGÄRDER Det är även viktigt med regelbundna kontroller och att fel man upptäcker åtgärdas så fort som möjligt. Man bör nattvandra minst två gånger om året, gärna tidigt på våren, då snön kan ha missriktat armaturer, samt en gång på hösten inför den mörka årstiden. Man bör även ha ett tydligt marknadsfört telefonnummer dit personer kan ringa om de upplever att en belysningsanläggning inte lyser som den ska. Det är viktigt att snabbt vidta åtgärder så att belysningen fungerar som den är planerad. HELHETSTÄNKANDE I GESTALTNINGEN Det är av stor betydelse att en person eller en grupp av personer inom kommunen har ett helhetsansvar för all ny belysningsgestaltning. Detta handlar om översiktlig planering för ny belysning i staden och för att undvika ljusinflation i stadsbilden. Det är också viktigt att detaljer fungerar, allt från att inga armaturer bländar till att elinstallationer och el-skåp blir så osynliga som möjligt. Lika självklart som en park behöver skötsel ska man ta hand om en effektbelysningsanläggning. Det är viktigt att kontrollera att armaturerna är rätt riktade med jämna mellanrum. Det är viktigt el-skåp placeras så att man inte lägger märke till dem. I Hasselbacken har el-skåpet en alltför framträdande plats. 14

15 LJUSKÄLLOR I dagsläget förändras ljuskällemarknaden ständigt, vilket gör det svårt att rekommendera ljuskällor på lång sikt. LED utvecklas fort, men problematiken med dessa ljuskällor är just den snabba utvecklingen. Reservdelar till en armatur anpassad till LED idag kanske inte finns på marknaden om bara två år. En stabilare och idag fortfarande mer effektiv ljuskälla än LED är keramisk metallhalogen. Vill man läsa mer om ljuskällor finns bland annat Annells ljuskällekompendium som man hittar på: Den går att beställa gratis i pappersformat. De ljuskällor som kan vara aktuella i stadsmiljö är: 1. Keramisk metallhalogen 2. Kompaktlysrör 3. Lysrör (där det passar i gestaltningen) 4. LED (vilket kommer att utökas i framtiden) Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla ARMATURER Vid val av armaturer bör man i första hand utgå från vilken ljusbild de ger. Det är viktigt att välja en armatur som inte bländar. Risken att bli bländad av en armatur beror på en kombination av hur armaturen är placerad, armaturens utformning samt vilken ljuskälla man väljer. Det är viktigt att välja rätt armatur för rätt plats. Vid val av armatur skall man även ta hänsyn till de fysiska påfrestningar som armaturen utsätts för. Armaturer har olika IP-klass, ett mått på hur tät en armatur är med avseende på beröring och yttre påfrestningar som regn och vatten. Normalt använder man armaturer med IP-klass 65 i utomhusmiljöer. Skall man ha en armatur som klarar att ligga i vatten skall man använda sig av IP-klass 68. Det är viktigt att välja en armatur där det är lätt att byta ljuskälla. Helavskärmade armaturer innebär att ljuskällan ofta är helt dold och lyser endast rakt ner. Dessa har ofta avancerade reflektorer och ställbar spegeloptik som förstärker ljusnivån och sprider ljuset på valbara sätt. Tillsätter man dessutom ett opalt glas under ljuskällan blir risken för bländning minimal. Rundstrålande armaturer innebär ofta problem i stadsmiljö då de bländar. I Uddevalla föreslås dessa bytas ut. Denna typ av armatur passar dock bra i valv där omgivningen är ljus och det är positivt att ljuset sprids åt alla håll. Halvavskärmade armaturer innebär att ljus sprids både nedåt och åt sidorna och ibland även uppåt. Parklyktor är vanligtvis halvavskärmade armaturer som används i parker och längs gångoch cykelvägar, där man vill ha en armatur som även ger ljus i horisontalled. Det är mycket viktigt att välja en halvavskärmad armatur med bra optik, så att ljuset sprids på ett fint sätt utan att blända. Halvavskärmade gatuarmaturer kan med fördel användas där fasader runt gatan belyses av armaturernas sidoljus och skapar en mer överskådlig rumsbild. Armaturer med en indirekt ljusspridning är ett elegant inslag i stadsbilden. Armaturerna är ofta väl avbländade. Man bör dock vara uppmärksam på att visst ljus kan stråla ut och upp förbi skärmen, vilket kan bli störande för boende. Strålkastare riktar ljuset åt ett visst håll och används främst vid effektbelysning. Ljusspridningen från strålkastare kan vara allt från 4 grader till 160 grader och vara symmetriska eller asymmetriska. Även om olika fabrikanter beskriver strålkastarna på samma sätt kan ljusspridningen i verkligheten skilja mycket från armatur till armatur. Därför är det viktigt att provbelysa med rätt armatur. 15

16 SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR KVICKSILVER BYT ALLA INNAN 2015 Kvicksilverljuskällorna är de som är viktigast att byta ut, då de förbjuds 2015 på grund av högt kvicksilverinnehåll. De har ett vitt ljus men sämre färgåtergivning än Keramisk metallhalogen. Det finns ersättningslampor för kvicksilver idag, men eftersom även armaturerna bör bytas är det bättre att göra armaturbyten så snart som möjligt. KOMPAKTLYSRÖR BRA Kompaktlysrör används med framgång i fasadarmaturer men även i parkarmaturer. Kompaktlysrören har fördelen att de ger ett mjukt diffusare ljus, vilket är användbart på många ställen. Det finns olika färgtemperaturer, bland annat varmvitt som föreskrivs. TECKENFÖRKLARING Högtrycksnatrium Kvicksilver Kompaktlysrör Keramisk metallhalogen Kungsgatan är belyst med kvicksilverljuskällor, som ger ett kallt vitt aningen grönaktigt ljus (vilket förstärks när man fotograferar men även gör att människor kan se lätt illamående ut). HÖGTRYCKSNATRIUM BYT GÄRNA Högtrycksnatrium har liksom kvicksilver dålig färgåtergivningsförmåga, men lyfter fram det gulröda spektrat. Detta gör att ljuset blir diffust och det mänskliga ögat upplever inte ljuset lika bra som en luxmätare gör. Enligt en luxmätare är högtrycksnatrium effektivt, men verkligheten ser annorlunda ut. De historiska armaturerna på Stora Hellevigsgatan är bestyckade med kompaktlysrör, liksom alla globarmaturer i stan. LED PÅ GÅNG LED finns på ett ställe i Uddevallas stadsbelysning. Det är i markstrålkastarna vid skulpturen på Kungstorget. LED har utvecklats i snabb takt under flera år och idag finns det LED-armaturer som klarar både park- och gatubelysning enligt tillverkarna. Armaturerna upplevs dock som regel mycket bländande. Chansen för användning av LED är att gömma de skarpa små ljuspunkterna under ett opalt glas. LED anses hålla i många år, men problematiken ligger i att de dyra LED-modulerna ofta går sönder i förtid. Eftersom LED är på så snabb framfart är det inte säkert att det finns reservdelar bara ett par år efter man köpt armaturen, vilket inte är ekonomiskt hållbart. Men LED är som sagt i snabb utveckling så om bara några år kan det vara det bästa alternativet. LED KERAMISK METALLHALOGEN BÄST Keramisk metallhalogen har en klar varmvit ljusfärg (om man väljer 3000 Kelvin i färgtemperatur) och god färgåtergivning. Det ljusspektra som Keramisk metallhalogen ger uppfattas bättre av det mänskliga ögat än det ljus som högtrycksnatrium och kvicksilver ger. Därför upplever vi omgivningen ljusare i ett sken av Keramisk metallhalogen, även om de beräkningsmetoder man använder visar på att de andra ljuskällorna är effektivare. Keramisk metallhalogen är i dagsläget den bästa ljuskällan både i gatuarmaturer och strålkastare i stadsmiljön. Högtrycksnatrium på Kungstorget. 16

17 Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 17

18 SITUATIONEN IDAG - ARMATURER BYT UT BEHÅLL A Koffert, högtrycksnatrium B Koffert (eller motsvarande), kvicksilver Problem: Dålig optik och ljusspridning. Kupan gör att armaturen bländar samt att det blir ljusföroreningar. F Armatur Stockholm (Ateljé Lyktan) Detta är en bra armatur med god ljusspridning som passar både i historiska områden som bostadsområden. På befintliga armaturer bör ljuskällan bytas från högtrycksnatrium till keramisk metallhalogen vid nästa ljuskällebyte. K Klassisk brobelysning Klassisk armatur speciell för Järnbron. C Byhatt Problem: Obefintlig optik samt att armaturen bländar. Dessa armaturer står på södra delen av Södra Drottninggatan. De har fina stolpar som bör återanvändas när armaturen byts ut. G Viktor (Thorn) Denna armatur är väl avskärmad och har bra optik. Den är uppsatt på prov på några ställen i innerstaden och fungerar utmärkt som linspännsarmatur. Det är viktigt att den bestyckas med keramisk metallhalogen. L Specialbelysning för övergångsställe Specialbelysning för övergångsställen är ett bra komplement för att öka trafiksäkerheten. STRÅLKASTARE D Glober Problem: 70% av ljuset lyser upp mot himlen (=ljusföroreningar och energislöseri), de bländar mycket (även med avbländningsraster) och de blir lätt nedsmutsade av fåglar. H Iberia (GE) Iberia med opalt planglas bestyckad med keramisk metallhalogen sattes upp på prov på Träbron och ger ett utmärkt ljus som passar bra för gatubelysning inom området. Strålkastare väljs så att de passar varje enskilt gestaltningsprojekt. Här följer några av de strålkastare som finns i Uddevalla och som hålller bra kvalitet. Margretegärdeparken: Bäveån: E Halvavskärmad armatur Problem: Det finns bra halvavskärmade armaturer, men just denna armatur har ingen bra optik, vilket gör att den får dålig ljusspridning. De flesta av denna typ av armatur i Uddevalla är bestyckade med kvicksilver. I Kungslyktan (Jenaro) Kungslyktan från Jenaro med opalt planglas bestyckad med keramisk metallhalogen finns i Margretegärdeparken. Den ger en bra ljusspridning och väl avbländat ljus. J Historiska lyktor Dessa äldre historiska lyktor har problemet att de bländar, eftersom ljuskällan sitter i mitten av armaturen. Se sidan 31. Belysning av parklek Belysning av träd M N O Gångväg och trädbelysning P Fasadbelysning 18

19 F L G N I M E B J J N A P J D O K O H L M C Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 19

20 KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER Områdena har kategoriserats efter vilka översiktigliga återgärder som bör utföras för att ge en tydlig överblick. Detta kan vara till hjälp för kostnadsberäkningar och långsiktig planering av ny belysing som bör ske enligt den prioritetsordning som redovisas på sidorna TOTAL OMGESTALTNING I dessa områden behövs ett helt nytt belysningsförslag. Det handlar om viktiga platser i staden där en ny ljusdesign skulle lyfta området väsentligt. (I detta område finns ett stort antal kvicksilverbestyckade armaturer, se sidan 17). RIVNINGSTOMTER Rivningstomterna ska behandlas speciellt. Läs mer om detta på sidorna NYA ARMATURER & LJUSKÄLLOR På grönmarkerade gator finns armaturer bestyckade med kvicksilver. Här rekommenderas byte av armaturer och ljuskällor. Kvicksilverljuskällan förbjuds inom EU I vissa områden kan det vara fördel att även byta stolpar. NYA ARMATURER Alla globarmaturer bör bytas ut mot armaturer med ändamålsenlig ljusspridning. I vissa områden kan även stolpar behöva bytas i samband med installation av nya armaturer. Inom område total omgestaltning finns flera gång och cykelvägar med glober, som bör bytas i samband med att området får ny belysning. NYA DON & BESTYCKNING PÅ SIKT De historiska lyktor som finns på Kungstorget, Trädgårdsgatan, Torggatan, Jörgens gränd och Stora Hellevigsgatan har ljuskällan i mitten av lyktan, vilket ökar risken för bländning. På Kungstorget bör högtrycksnatriumlamporna bytas till keramisk metallhalogen. Vid inköp av nya historiska lyktor ska alla vara bestyckade med ljuskällan i hatten av armaturen. Om möjligt bör även befintliga lyktor bestyckas om, så att ljuskällan placeras i taket på armaturen. ENDAST LJUSKÄLLEBYTE, NYTT PÅ SIKT I detta område är armaturerna är bestyckade med högtrycksnatrium. Dessa har dålig färgåtergivning, vilket gör att trafiksäkerheten minskas, då fotgängare är svårare att se. Det går ofta bra att byta högtrycksnatriumlampor direkt i armaturen till keramisk metallhalogen, om armaturen klarar detta. På sikt bör armaturerna bytas, då det finns betydligt bättre armaturer på marknaden än de befintliga koffertarmaturerna. BRA SOM DET ÄR På dessa platser är anläggningarna nya och ljuskällan i huvudsak keramisk metallhalogen. TECKENFÖRKLARING Total omgestaltning Rivningstomter Nya armaturer & ljuskällor Nya armaturer Nya don & bestyckning på sikt Endast ljuskällebyte, nytt på sikt Bra som det är 20

21 Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 21

22 PRIORITERING I SAMMANHÄNGANDE OMRÅDEN För att skapa en sammanhållen belysning bör man arbeta strategiskt utifrån sammanhängande områden. Områdena har prioriterats från A-F. OMRÅDE A - PRIORITERING 1 - Södra Hamngatan - Södergatan - St Mikaelsgatan - Parkering på St Mikaelsgatan - Södra Drottninggatan - Stora Hellevigsgatan - Bergväggar på Hålgjuteberget OMRÅDE C - PRIORITERING 3 - Fasadbelysning Margretegärdeskolan - Kilbäcksgatan (mellersta delen) - Skolgatan - Torggatan (norra delen) - Trädgårdsgatan (norra delen) - Kålgårdsbergsgatan - Bergväggar på Kålgårdsberget OMRÅDE E - PRIORITERING 5 - Teaterplantaget - Södra kajen - Museiparken - Norra kajen - Pingstparken - Parkeringen vid Brattgatan - Bävebäcksgatan - Skansberget OMRÅDE B - PRIORITERING 2 - Hasselbacken - Fasadbelysning Hasselbackshuset - Norra Hamngatan - Kungstorget - Trädgårdsgatan (södra delen) - Torggatan (södra delen) - Fasadbelysning Kungstorget - Kunggatan - Norra Drottninggatan - Kilbäcksgatan (västra delen) - Bergväggar på Klocktornsberget OMRÅDE D - PRIORITERING 4 - Kilbäcksgatan (östra delen) - Jacob Trahnsgatan - Zachaus gränd - Stora Nygatan - Kyrkogatan - Strömhagsvägen OMRÅDE F - PRIORITERING 6 - Göteborgsvägen/Västerlånggatan - Lagerbäcksgatan - Asplundsgatan - Östergatan - Bergväggar norr och söder om Östergatan 22

23 C E F B A D Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 23

24 PARKER Uddevallas parker är stadens gröna lungor och sköna rekreationsområden. Målsättningen med förbättrad belysning av Uddevallas parker är att göra dem mer tillgängliga kvälls- och nattetid. Detta kan åstadkommas genom att man belyser parkerna så att de blir överblickbara och därmed upplevs som tryggare. En vackert belyst park lockar till sig fler besökare vilket ökar den sociala kontrollen i parken. Det som bidrar till att parkerna behöver ny belysning är att det endast är gångvägarna som är belysta. Dessutom används globarmaturer som upplevs bländande i kontrast till den mörka omgivningen. För att få parkerna överskådliga bör man belysa även träd och buskar. Genom belysning av utvalda träd och stammar kan man gestalta ett överblickbart rum där man ser om folk är i rörelse. Detta underlättar orienteringen i området. För att en park skall upplevas överskådlig och trygg måste belysningen samspela med växtligheten. Vid installation av belysningen bör försiktighet vidtas för att inte befintlig växtlighet skall skadas. Viss växtlighet kan behöva beskäras regelbundet för att hålla parken överskådlig och inte störa ljusbilden. 1. Hasselbacken (Område B) Hasselbacken är en fantastiskt fin, historisk och karaktäristisk park. Den innehåller alla element som är viktiga för Uddevalla så som vatten, berg och en historisk byggnad. Idag upplevs Hasselbacken som mörk och ogästvänlig kvällstid. Med en ny välplanerad belysning skulle den kunna bli en av Uddevallas mest attraktiva platser för kvällspromenader. 2. Teaterplantaget (Område E) 3. Museiparken (Område E) Museiparken är en speciell och karaktäristisk plats i Uddevalla med sin stora öppna gräsyta, vackra alléer och sitt läge vid hamnen och museet. Parken passar med en modernare belysning som samspelas med hamnens nya ljussättning. 4. Pingstparken (Område E) I dagsläget är Margretegärdeparken är belyst. Klocktornsparken är idag mörk och föreslås så förbli eftersom det är onödigt att locka upp folk till denna ensliga plats på kvällen. Belysningen av klocktornet har stor betydelse för stadsbilden. Teaterplantaget är en naturligt fortsättning på stråket längs Bäveån. Den har nyligen upprustats med en lekplats, vilket ökar motivet att göra platsen trygg och överblickbar med ny belysning. Teaterplantaget liksom Hasselbacken bör belysas med historiska armaturer. Denna lilla park har en strategisk placering när man kommer in i Uddevalla norr ifrån. En belysning av parken skulle försköna entrén till staden. 24

25 4 3 2 Margretegärdeparken Klocktornsområdet 1 Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 25

26 BERG RIKTLINJER Uddevallas unika stadsberg omsluter staden. De bidrar till stadens unika karaktär och gör det lättare att orientera sig i staden, då de syns på långt håll. Att på sikt lyfta fram dessa berg med belysning skulle både stärka Uddevallas karaktär, dess atmosfär, samt göra staden lättare att hitta i. Även mindre berg och bergväggar inne i staden är karaktäristiska och vackra. Flera av vägarna inne i staden har berg i fonden. Bergväggar förstärker karaktären i parker, som till exempel Hasselbackens- samt Klocktornsbergets bergväggar. Även dessa berg bör belysas på sikt. Bergen belyses i samband med respektive delområde A-F. Utsikt mot Klocktornsberget från Kyrkogatan. Utsikten mot Skansberget syns från flera håll i staden. Utsikt mot Kålgårdsberget från Margretegärdeparken. Utsikt från Östergatan norr ut. 26

27 UTBLICKAR MOT BERG Hålgjuteberget Kålgårdsberget C F Skansberget E B B Klocktornsberget A Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla F 27

28 VATTEN Vatten i alla dess former är karaktäristiskt för Uddevalla. Vid ljussättning i anslutning till vattenytor är det extra viktigt att provbelysa, då bland annat ljusreflexer i vattnet kan ha stor påverkan på omgivningen. Det bästa sättet att ljussätta vatten är att låta omgivningen spegla sig i vattnet. Ljusreflexer från våta vägbanor kan också påverka omgivningen, vilket är något man bör ha i åtanke. BÄVEÅN Bäveån, mellan Järnbron och Träbron, är ljussatt genom att de belysta lindarna speglar sig i ån. Lindarna mellan Järnbron och Västerbron bör belysas i samband med belysningen av Norra och Södra Hamngatan. Lindarna speglas i Bäveån Kajen vid Museiparken BROAR Varje bro bör få sin individuella belysning som passar in på platsen och formas efter brons unika karaktär. Järnbron och Hanssonska bron har ny belysning. Belysningen under Träbron bör ses över och eventuellt omgestaltas. KAJER Områdets kajer ligger i anslutning till Teaterplantaget respektive Museiparken. Dessa kajplatser bör få en ny karaktärsfull belysning i samband med att parkerna ljussätts. Hanssonska bron Kajen vid Museiparken från vattnet Exempel på karaktärsfull belysning i form av en armatur med indirekt ljus. Järnbron 28

29 HISTORISKA MILJÖER Historiska miljöer ska ljussättas med särskild hänsyn och respekt för att ljusmiljön harmoniskt ska samspela med omgivningen. Det behövs tillstånd från Länsstyrelsen och eventuellt från riksantikvarieämbetet om installationer sker på K-märkta byggnader. Anpassa skalan på belysningen efter omgivningen. Belysningsstolparna ska ha en höjd som passar in i miljön. Det är viktigt att noggrant placera ut varje stolpe genom att passa in dem i miljön ute på plats. Klassiska typer av armaturer bör användas. Vid inköp av nya armaturer typ Runda gasverkslyktan bör man använda armaturer med ljuskällan i hatten på armaturen, så att de inte bländar och ger god ljusspridning. Detta gäller såväl för parker som för gator och torg. Vid effektbelysning bör armaturerna placeras så att de inte syns. Exempel på detta är att belysa en fasad genom att gömma armaturer under takutsprång. Om armaturerna syns ska de vara så diskreta att man inte lägger märke till dem, alternativt vara anpassade till miljön på ett smakfullt sätt. Historiska miljöer ska belysas med ett neutralt varmvitt ljus med god färgåtergivning. Det är viktigt att miljöerna lyfts fram på ett hänsynsfullt och känsligt sätt. Södergatan kvällstid, belyst med en koffertarmatur på hög stolpe bestyckad med en kvicksilverljuskälla. Platsen upplevs mörk och otrygg med den glest placerade storskaliga belysningen. St Hellevigsgatan har en anpassad historisk belysning. Södergatan: Denna belysning upplevs för storskalig i förhållande till miljön och bör bytas. Armatur Stockholm och Kungslyktan passar i historiska miljöer. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 29

30 TRAFIKSÄKERHET Det är viktigt att anpassa trafikbelysningen till alla trafikanter såväl bilister som cyklister och fotgängare. För att göra en säker och estetisk trafikbelysning som tillfredställer alla brukare måste man i varje enskilt fall utgå från det specifika stadsrummet. För behovet av belysning i trafikmiljöer har omkringliggande områdens belysning stor betydelse. I områden i innerstaden, där det är liv och rörelse, finns stort behov av att trafikområdet är väl belyst. Detta innefattar belysning av gator såväl som omkringliggande ytor såsom trottoarer och parkytor. Risken för olyckor utanför en nattklubb är förhöjd, eftersom människor i berusat tillstånd oberäkneligt kan komma ut i vägbanan. Det är även viktigt med omsorgsfull belysning av trafikområden vid skolor och lekparker. Inte förrän barn är 12 år gamla blir vidvinkelseendet lika bra som hos vuxna. För att bilförare skall upptäcka föremål på vägbanan krävs kontrastverkan mellan vägbanans luminans och hinder som kan uppkomma på vägen. Är omgivningen mörk anpassar sig ögat efter vägbanans ljusnivå och det blir svårare att upptäcka föremål utanför vägen. Därför är det bra att belysa området utanför körbanan för att förbättra sikten och därmed förmågan att upptäcka hinder. I en omgivning där risken är stor att någon springer/vinglar ut i vägbanan är det fördelaktigt att ljusnivån är någorlunda lika på trottoar och körbana. Ljusfördelningen bör utformas så att människor i rörelse framträder tydligt. Det är även viktigt att använda ljuskällor med bra färgåtergivningsförmåga. Färger på kläder framträder då tydligare vilket underlättar kontrastverkan för bilisten. För cyklister och fotgängare ökar trivseln och tryggheten på trottoarer, gång- och cykelbanor när dessa är väl belysta. Att använda sig av lägre stolpar vid gatubelysning gör att bilister naturligt minskar hastigheten. Det ger även en trivsammare miljö för fotgängarna. Detta gäller såväl i bostadsområden som i centrum. Ringleden har en belysning som framförallt är anpassad för bilister. På sikt bör man byta från högtrycksnatrium till keramisk metallhalogen för att förbättra säkerheten. Man bör belysa övergångsställen och korsningar så att de upplevs tryggare. Man bör även komplettera med en ljussättning anpassad för fotgängare och cyklister. 1 2 Bilden ovan visar korsningar (cirklar) och övergångställen (fyrkanter) som saknar trafikljus och belysning. Detta bör ses över av trafiksektionen. Bilden till vänster visar specialbelysning av övergångsställe på Asplundsgatan (1). Det finns även en speciell belysning för övergångsställen vid korsningen Bastionsgatan/Bävebäcksgatan (2). Dessa platser är bra att besöka i mörkret när man studerar utökningen av belysning vid övergångsställen i centrum. 30

31 GATOR Uddevallas gator har olika karaktär och belysningens karaktär ska bedömas utifrån varje enskild gata. Som övergripande strategi bör gator med koffertarmaturer bestyckade med kvicksilver åtgärdas först. På flera ställen behöver stolpar respektive linspännsplaceringar förtätas för att man ska uppnå fullgod belysning. På gator som har siktlinjer mot stadsbergen bör helavskärmade armaturer placeras, så att utsikten inte förstörs. På sikt bör hela innerstaden belysas med ett varmvitt ljus med god färgåtergivning. På vissa gator (som t ex Brattgatan) kan man helt enkelt byta till keramisk metallhalogen vid nästa ljuskällebyte. På de flesta andra gator krävs att man byter hela armaturen. Norra delen av Trädgårdsgatan är belyst med koffertarmaturer på linspänn bestyckade med kvicksilver. Dessa armaturer kan bytas mot Viktor från Thorn med keramisk metallhalogen. Göteborgsgatan/Västerlånggatan är belyst med koffertarmaturer på höga stolpar. På sikt bör dessa bytas mot elegantare stolpar bestyckade med varmvitt ljus. Träbrons vägbana är belyst med armaturen Iberia från GE. Armaturen är bestyckad med keramisk metallhalogen 70W och är försedd med ett opalt bländskydd. Denna armatur sattes upp på prov för att kunna beskådas på plats. Den rekommenderas för ny trafikbelysning på stolpe i Uddevalla. Kålgårdsbergsgatan är belyst med armatur Viktor från Thorn. Denna armatur passar bra för belysning från linspänn. I de befintliga armaturerna bör man dock byta ljuskälla från högtrycksnatrium till keramisk metallhalogen. Inspirationsbild från Västerås där ringleden i anslutning till centralstationen är belyst med armatur Viktor på elegant formade stolpar vilket ger en stadsmässig karaktär till området. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 31

32 GÅNG OCH CYKELVÄGAR Belysningen av cykel- och gångvägar bör ses över. På många ställen saknas gångvägsbelysning och fotgängarna får nöja sig med det orangea spilljuset från de högtrycksnatriumlampor som lyser upp bilvägen. Detta gäller framförallt ringleden på Asplundsgatan och Östergatan. Problemet med högtrycksnatrium är att färgåtergivningen är låg, vilket gör att fotgängarna syns sämre. Ett komplement till detta kan vara att särskilt belysa övergångsställen. På sikt bör alla gångvägar få egen belysning. Ett sätt kan vara att använda stolpar med två armaturer, där en armatur på till exempel 8 m höjd lyser upp bilvägen och en armatur på 4 m höjd lyser upp GC-vägen. Östergatan bör på sikt få ny belysning som även är anpassad för gång- och cykeltrafikanter. På gång- och cykelvägar i närheten av bostäder (Strömhagsvägen) bör belysningen bytas inom några år då koffertarmaturerna är bestyckade med kvicksilver. Här kan med fördel användas en halvavskärmad parkarmatur med bra optik för att ge ljus åt både GC-väg och dess närmaste omgivning. Gångvägen längs Asplundsgatan saknar egen belysning och får endast spilljus från gatubelysningens högtrycksnatriumlampor. På delar av Asplundsgatan skulle armaturer fastsatta på fasaden ge både grönska och gångväg en trevlig belysning och platsen skulle upplevas mer överblickbar. Gångvägen längs Bäveån vid Norra- och Södra Hamngatan mellan Järnbron och Träbron har fått ny belysning. 32

33 AFFÄRSGATOR, GÅGATOR & TORG Gågator och torg ska upplevas ljusa, trygga och attraktiva. Dessa platser är välbesökta kvällstid, på grund av intensiteten av krogar och restauranger. Gågatornas gestaltning skapar därmed en viktig karaktär för staden. Idag belyses stadens gågator med parkarmaturer bestyckade med kvicksilver. Hela gågatans ljussättning bör omgestaltas för att skapa ett bättre ljus och en mer stadsmässig gågata. En stor del av belysningen på gågatorna kommer av skyltfönsterbelysning. Släcks skyltfönstren upplevs gatan som mörk. Är däremot ytterbelysningen släkt medans skyltfönstren är släckta upplevs inte så stor skillnad. Det är viktigt att samspela den nya belysningen med ljussättningen i skyltfönster på ett medvetet sätt. Samordning bör här göras i samarbete med representanter från Uddevalla City. Även belysning av fastighetsägarnas fasader bör diskuteras och samordnas, så att detta planeras in i omgestaltningen av Kungsgatan. För att skapa rumslighet på Kungstorget bör Rådhuset, fasaderna öster om torget samt Hasselbackshuset belysas. Belysning av skyltfönstren i husen väster om torget skulle bidra till trygghetskänslan på platsen. Belysta skyltfönster gör att gatan blir ljus även om lyktstolparnas armaturer är släckta. Kungsgatan skulle vinna på en designad belysning där ny ljussättning och skyltfönsterbelysning samspelar. Är skyltfönstren däremot släckta upplevs platsen som mörk och otrygg. Kungstorget skulle bli mer överblickbart om ljuskällorna i lyktorna byttes till keramisk metallhalogen och fasaderna runt torget belystes. Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla 33

34 FASADBELYSNING Fasadbelysning är ofta ett positivt inslag i stadsbilden, då den betonar stadens karaktär och gör att rummet upplevs ljusare och mer överblickbart. Fasadbelysning kräver bygglov. Tanken bakom detta är att en fasadbelysning betydligt kan försämra stadsbilden om den görs ovarsamt, till exempel med för starkt ljus, bländande ljus, färgat ljus etc. En bra och väl anpassad fasadbelysning kan däremot göra staden trivsammare och mer attraktiv. Det är positivt att fastighetsägare ljussätter sina fasader. Det är även viktigt att alla följer checklistan på nästa sida för att få en harmonisk ljusmiljö, en bra fasadbelysning är noggrant planerad och provbelyst. På vissa ställen fungerar även en indirekt fasadbelysning väl, där fasader belyses av spilljus från gatuarmaturer. PRIORITERING AV FASADBELYSNING Område A: Byggnader och skyltfönster på Södra Hamngatan Område B: Byggnader och skyltfönster på Norra Hamngatan Hasselbackshuset Fasader och skyltfönster längs Kungsgatan i samband med ny belysningsgestaltning Rådhuset Övriga byggnader runt Kungstorget Område C Margretegärdeskolan. Område E Gamla badhuset Museet Kyrkan har en fin och väl avpassad fasadbelysning. Fastighetsägare längs Norra Hamngatan har ljussatt sina fasader efter det att lindarna längs Bäveån blivit ljussatta våren De nya fasadbelysningarna passar väl in på platsen och lyfter fram miljön runt Bäveån. Bäveån belyst nattetid. Längs Torggatan invid Margretegärdeparken belyses fasaden indirekt av gatuarmaturer på ett fint sätt. Detta gör att platsen upplevs överblickbar. Här bör dock högtrycksnatriumlamporna bytas mot keramisk metallhalogen, för att skapa ett varmvitt ljus på fasader och omgivningar. I de flesta fall bör gatuarmaturer avskärmas, men i dessa fall när armaturen med sitt spilljus har en positiv dubbelverkan, bör man låta armaturen vara kvar eller byta den mot en nyare med samma funktion. På andra sidan Margretegärdeparken ligger Skolgatan. Här står ett fåtal armaturer bestyckade med kvicksilver långt från Margretegärdeskolan (område C), som upplevs som ett stort mörker i stadsrummet. Skolan bör få en väl avpassad fasadbelysning för att skapa trygghet och balans i omgivningen. 34