2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec på uppdrag av kommunen fram en miljökonsekvensbeskrivning. Artesia Grundvattenkonsult AB har som underkonsult till Conec översiktligt studerat de hydrologiska förhållanden i området som underlag för bedömning av möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten. Gripsvall 1 km Figur 1. Översiktskarta med Gripsvallsområdet. Topografiska och geologiska förhållanden Gripsvallsområdet är högt beläget i förhållande till omgivningen och utgörs huvudsakligen av kuperad berg- och moränterräng på nivåer mellan +22 och +54 m. Berggrunden utgörs av yngre granit och gnejsgranit (SGU, 1964. Geologiska kartbladet Artesia Grundvattenkonsult AB Tel 08 630 92 70 Org nr 556644-3585 Propellervägen 6 A Fax 08 630 03 92 Innehar F-skattsedel 183 62 TÄBY Mobil 070 630 92 55 Email per-olof.johansson@artesia.se
Stockholm NO, ser Ae, nr 4). Moräntäcket är relativt tunt och det topografiska läget medför att moränen i framförallt de högst belägna delarna har utsatts för kraftig svallning. I den nordvästligaste delen finns ett område med svallgrus markerat på SGU:s geologiska karta (SGU, 1964, ser Ae, nr 4). I de låglänta delarna av planområdet överlagras moränen av oorganiska sediment, främst lera, och organiska jordar. I en översiktlig geoteknisk undersökning (Allmänna Ingenjörsbyrån, 1979. Täby kommun. Gripsvallsområdet. Översiktlig geoteknisk undersökning) är de maximalt uppmätta sedimenttjocklekarna drygt 5 m. e mäktigaste organiska jordarna uppmättes i våtmarken i område E (se Figur 3); 1,8 m gyttja överlagrat av 1,3 m dytorv. e oorganiska sedimenten utgörs framförallt av lera. I huvudsak utgörs leran av s k torrskorpelera men där lermäktigheterna är stora finns också lös lera (Figur 2). F E B1 A B2 Legend C geotekniskkarta Legend Geoteknik Berg i dagen Fasta sediment huvudsakligen torrskorpelera 0 50 100 200 300 400 Meters Lösa sediment huvudsakligen lera med torrskorpa Morän Organisk jord (torv och gyttja) Ü Figur 2. Geoteknisk karta (Allmänna Ingenjörsbyrån, 1979). 2
Hydrologiska förhållanden en okorrigerade årsmedelnederbörden i området uppgår till ca 560 mm (baserat på medelvärde 1961-1990 från SMHI:s station Vallentuna (stn nr 9841) (SMHI, 2001. Temperaturen och nederbörden 1961-1990. Referensnormaler utgåva 2). en verkliga medelnederbörden, korrigerad för mätförluster (främst vindförluster) uppgår till ca 685 mm/år (baserat på den korrektionsfaktor som SMHI använt i SMHI, 1983. ata rörande Sveriges nederbördsklimat. Normalvärden för perioden 1951-80. Rapport nr 1983:28). SMHI har en avrinningsstation i Hagbyån, före inloppet till Norrviken, ca 4 km NV om Gripsvallsområdet (Skällnora, stn nr 61-1843). en specifika medelavrinningen var för perioden 1962-1990 5,7 L/s/km 2 vilket motsvarar 180 mm/år (SMHI, 1993. Svenskt Vattenarkiv. Vattenföringen i Sverige. el 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön). Ytvatten Gripsvallsområdet är, som ovan angivits, högt beläget i förhållande till omgivningen och ytvattendelaren mellan två större avrinningsområden går igenom området; Värtan och Oxsundaån. Avrinningen från de östra och södra delarna av avrinningsområdet sker via kommunens dagvattensystem till Värtan (områdena A, B och C, Figur 3). Avrinningen till Oxsundaåns avrinningsområde sker till två olika delavrinningsområden. e västra delarna av planområdet avvattnats mot Mörtsjön och vidare via Fjäturen till Norrviken (områdena och E, Figur 3) medan den nordostliga delen (område F, Figur 3) avvattnas till Hagbyån strax nedströms utflödet från Vallentunasjön. I Tabell 1 redovisas areorna av identifierade delavrinningsområden. Område B har delats in i två delområden där B1 utgör ungefärlig utloppspunkt för en damm som ingår i de bebyggelsealternativ som föreligger i dagsläget. Arean på område har inte beräknats. Topografin medför ett divergerande flöde från vattendelaren ner mot våtmarksområden som dräneras mot Mörtsjön. Tabell 1. elavrinningsområden. elavrinningsområde Area (m 2 ) A 75 000 B1 + B2 130 000 + 80 000 C 55 000 ej beräknad E 75 000 F 245 000 I området finns några mindre bäckar (Figur 3). Avrinningsområdena till dessa bäckar är små och de är torra under stora delar av året (ca maj-september). 3
F E 200 m C B1 B2 A Figur 3. Identifierade delavrinningsområden inom planområdet. Grundvatten en nederbörd som faller på områden med berg i dagen infiltrerar i sprickor eller i gränsen mellan berg och morän. Berget kan ha relativt god vattengenomsläpplighet i sprickor och sprickzoner men lagringsförmågan är mycket liten. en svallade moränen i de högre belägna områdena har god infiltrationskapacitet och hög vattengenomsläpplighet i ytan. Porositeten är där också relativt stor. Nederbörden infiltrerar och avleds snabbt till lägre liggande områden där dränering sker till bäckar och våtmarker. Topografin medför att många små och ytliga grundvattensystem med korta uppehållstider bildas i moränen. Grundvatten finns också i moränen som underlagrar de organiska jordarna och leran i lågpartierna. Här är dock vattengenomsläppligheten låg och vattenomsättningen begränsad. Torrskorpeleran kan leda grundvatten i sprickor medan vattengenomsläppligheten i den lösa leran är mycket låg. e organiska jordarna har också låg vattengenomsläpplighet. Leran och de organiska jordarna har stor porositet och därmed vattenlagrande för- 4
måga. Huvuddelen av vattnet är dock kapillärt bundet och bidrar därför inte till avrinningen. Kommentarer gällande förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten Områdets topografiska läge medför att inga ytvattendrag rinner in i planområdet och att avrinningsområdena inom planområdet är små. I de i dagsläget föreliggande bebyggelsealternativen finns två öppna vattenytor indikerade, dels i område B1, dels i område E. Baserat på den specifika avrinning som angivits ovan skulle medelavrinningen i utloppet från dessa två öppna vattenytor uppgå till ca 0,7 respektive 0,4 L/s. Från ca maj-september skulle tillflödet till dessa dammar vara mycket litet. I de båda dammlägena finns det relativt mäktig lera. Eftersom leran har mycket låg vattengenomsläpplighet skulle dammarna med lämplig utformning i stort kunna isoleras från omgivandde terräng för att minimera läckage till grundvattnet under sommaren. Nederbördsunderskottet under denna period av året innebär dock att nivån i dammarna skulle sjunka ca 0,2 m även om läckage helt kan undvikas. Utan någon nämnvärd vattenomsättning i dammarna under maj-september torde det vara svårt att utforma dammarna så att de utgör positiva inslag i miljön. ränering via öppna diken och svackdiken bör övervägas som alternativ. I de högre belägna delarna av området, där moränen har god infiltrationskapacitet och hög vattengenomsläpplighet i övre delen av jordprofilen bör det finnas goda möjligheter till infiltration på gräsytor och i svackdiken liksom på hårdgjorda ytor som förses med genomsläpplig beläggning. En förutsättning är att jorddjupet inte är alltför litet. I områden med större jorddjup skulle även perkolationsmagasin kunna anordnas. Väster och norr om planområdet finns sluttningar och våtmarker som bör kunna användas för dagvattenbehandling (fördröjning, rening) under förutsättning att detta kan samordnas med andra markanvändningsintressen. Översilning skulle kunna anordnas i vissa sluttningar. Områdena och E dräneras till Mörtsjön som ingår i ett Natura 2000-område. Kommunen har också diskuterat om det skulle vara möjligt att leda dagvattnet från områdena A, B och C, som idag avvattnas via kommunens dagvattennät till Värtan, till Mörtsjön. Mörtsjön avrinningsområde är 2,1 km 2. e delar av delavrinningsområdena och E, som skulle ingå i planområdet enligt det av de i dagsläget föreliggande bebyggelsealternativen som är mest omfattande i dessa delar, utgör 0,12 km 2 eller ca 6% av avrinningsområdet. Storleken av de tillkommande områdena A-C är tillsammans 0,34 km 2, dvs avrinningsområdet skulle ökas med ca 16%. Beräkningar av den ökade föroreningsbelastningen och effekterna på Mörtsjöns avrinningsområde måste utföras när kommunen tagit ställning till om den önskar överföra dagvatten från områdena A-C till Mörtsjön och ytterligare diskuterat olika bebyggelsealternativ. Täby 2009-06-09 Artesia Grundvattenkonsult AB Per-Olof Johansson 5