Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Transkript

1 Bilaga 4 Uppdragsnr: (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun, utfördes en geofysisk undersökning med s k stångslingram. Målet med undersökningen var att undersöka bergöverytans topografi. Beställare av undersökningen var Halmstads Energi och Miljö AB. Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster. Metod Elektromagnetisk profilering har utförts med ett instrument av typen Geophex GEM-2 (s k stångslingram) som mäter markens genomsnittliga elektriska konduktivitet ner till ett visst djup (s k skenbar konduktivitet). Instrumentet sänder ut elektromagnetiska vågor på olika frekvenser inom intervallet khz och mäter markens induktiva respons på de olika frekvenserna. Hög respons indikerar hög elektrisk konduktivitet. Vågornas nedträngningsdjup, och därmed också undersökningsdjupet för respektive frekvens, beror av frekvensen och markens elektriska konduktivitet. Låg frekvens och låg konduktivitet ger störst nedträngningsdjup. WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (7) GEM-2 är ett lätt och snabbt instrument, se Figur 1. Datainsamling kan göras i normal promenadtakt om terrängen är gynnsam, vilket medför att en hög punkttäthet kan uppnås. Ingen direktkontakt med marken behövs. Positionering av mätpunkter görs kontinuerligt under gång med hjälp av GPS. Mätdata presenteras normalt som kartor som visar interpolerad skenbar konduktivitet för en specifik frekvens (se Figur 4 nedan). Instrumentet är särskilt väl lämpat för att snabbt kartera utbredning av mark med avvikande elektrisk ledningsförmåga, t ex lerområden, förorenade områden och deponier. Om markens uppbyggnad kan beskrivas som en tvålagerföljd, t ex jord på berg, är instrumentet också väl lämpat för att bedöma djup till det undre lagret. Bedömningen blir bättre ju mer homogena de två lagren är. Figur 2 Elektromagnetiskt profileringsinstrument, s k stångslingram, typ Geophex GEM-2. Vy över undersökningsområdet mot SO. Geologiska förhållanden De geologiska förhållandena är kända från SGUs jordartskarta samt från fem skruvborrningar och två jord/bergsonderingar. Jordlagren är genomgående leriga i ytan, ner till ett par meters djup. De beskrivs i borrprotokoll omväxlande som siltig lera, lera och lera med siltlager. I de östligaste delarna av undersökningsområdet är jordlagren leriga ner till ca 7 m djup. Under de leriga jordlagren har genomborrats någon meter med finsand, sand eller sand med lerskikt. Sannolikt förekommer morän underst i jordlagerföljden, men denna har inte genomborrats med skruvborrning.

3 Uppdragsnr: (7) Berggrunden består av urberg som går i dagen inom två områden inom norra delen av undersökningsområdet. Störst påträffat djup vid jord/bergsondering har varit 13.1 m (se Figur 5). Omfattning och utförande Fältdatainsamling utfördes 15 mars Undersökningsområdets läge visas i Figur 1. Det totala antalet mätpunkter uppgick till ca Mätpunkternas fördelning inom undersökningsområdet redovisas i Figur 3 nedan. Vid mätningarna användes fyra frekvenser: 8, 18, 37 och 84 khz. Nedträngningsdjupet för respektive frekvens uppskattas till ca 20 m, ca 12 m, ca 6 m respektive ca 3 m. Positionering utfördes med GPS och koordinater i UTM (Universal Transverse Mercator). Figur 3 Resultat Mätpunkter Resultaten presenteras som plottar av skenbar elektrisk konduktivitet för respektive frekvens, se Figur 4 a - d.

4 Uppdragsnr: (7) Figur 4 a Uppmätt skenbar elektrisk konduktivitet, 8 khz, ms/m Figur 4 b Uppmätt skenbar elektrisk konduktivitet, 18 khz, ms/m

5 Uppdragsnr: (7) Figur 4 c Uppmätt skenbar elektrisk konduktivitet, 37 khz, ms/m Figur 4 d Uppmätt skenbar elektrisk konduktivitet, 84 khz, ms/m

6 Uppdragsnr: (7) Diskussion av resultat Resultaten visar att den elektriska konduktiviteten i marken inom det undersökta området uppvisar variationer som kan korreleras med djupet till berg (meter under markytan), se Figur 5. Detta syns bäst för frekvensen 37 khz (se Figur 4c). I bilaga 5 har dessa data korrelerats för markytans nivå för att erhålla tolkning av bergytan absoluthöjd. Observera att bilaga 5 innehåller samma osäkerheter som figur 5, vilka beskrivs nedan. Tolkningen av djup till berg är möjlig eftersom berggrunden har betydligt lägre elektrisk konduktivitet än jordlagren. Där berggrunden ligger ytligt kommer det skenbara konduktivitetsvärdet att bli lågt. Där jorddjupen är stora blir värdet istället högt. Korrelationen mellan uppmätt skenbart konduktivitetsvärde och jorddjup är emellertid inte perfekt. Detta beror på att varken jordlager eller berggrund är homogena lager. Om t ex jordlagren består av olika lager, t ex lera och sand med varierande tjocklek, blir korrelationen sämre. Detta är sannolikt fallet inom delar av undersökningsområdet, främst de SÖ delarna. Områden med tjockare lerlager framträder som områden med hög elektrisk konduktivitet (röda områden). Sammanfattningsvis ska den redovisade tolkningen av djup till berg endast uppfattas som orienterande.

7 Uppdragsnr: (7) Figur 5 Tolkning av djup till berg. Punkter där jord/bergsondering eller skruvborrning utförts är markerade. Malmö WSP Environmental Hans Jeppsson Esbjörn Tagesson