Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen.
Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen 10.45 11.00 Salut-satsningens mål och delmål 11.00 11.30 Resultat från Salut-satsningen 11.30 12.30 Lunch på Kristallen 12.30 14.30 Yrkesvis indelning och genomgång av: - hälsoprogram - arbetssätt 14.30 15.00 Kaffe - rutiner - samverkansformer - fokusområden 15.00 15.30 Utbyte av erfarenheter mellan yrkesgrupper 15.30 16.00 Hur går jag vidare? Tack för idag!
Salut-satsningen - från pilottestning till ordinarie verksamhet 2014-01-15 Umeå
Landstingets verksamhetsplan 2004 Närsjukvård och folktandvård uppmanas utveckla ett banbrytande samarbete.
Övervikt/fetma i Västerbotten 4-åringar 2002/2003 25 22,3 % 20 17,2 % 15 10 Fetma Övervikt 5 0 Pojkar Flickor Blomquist HK
50,0 40,0 % 30,0 % 20,0 10,0 0,0 2 0 0 5 2 0 0 4 2 0 0 3 Kariesfria Lagade tandytor & kariesfria 15-åringar Västerbotten 4 3 2 1 Lagade tandytor 0 2 0 0 2 2 0 0 1 2 0 0 0 1 9 9 9 1 9 9 8 1 9 9 7 1 9 9 6 1 9 9 5 1 9 9 4 1 9 9 3 Lagade tandytor Folktandvården Västerbotten
Polarisering Karies vid 4 års ålder hos 38% av alla barnen John-Erik Nyman, barntandläkare och 59% av invandrarbarnen. Stecksén-Blicks C. International Journal of Paediatric Dentistry 2008.
Ett räkneexempel Relativ risk att utveckla normbrytande beteende Normalgrupp Riskgrupp 10% 25% = 9 = 2 Problemgrupp 40% = 1 Sundell & Forster 2005
Den preventiva paradoxen Antal individer med hjärtinfarkt (staplar) Risk att drabbas av hjärtinfarkt (linje) Lågt Kolesterolvärde Högt L Weinehall/M Norberg 100917
Den preventiva paradoxen Antal individer med hjärtinfarkt (staplar) Risk att drabbas av hjärtinfarkt (linje) Lågt Kolesterolvärde Högt L Weinehall/M Norberg 100917
Den preventiva paradoxen Antal individer med hjärtinfarkt (staplar) Risk att drabbas av hjärtinfarkt (linje) Lågt Kolesterolvärde Högt L Weinehall/M Norberg 100917
Salut-satsningen Salutogenes = hälsans ursprung - hälsofrämjande Salut är hälsofrämjande och förebyggande.
Från pilotområden till alla
FORTBILDNING FORTBILDNING IDÉSEMINARIUM Arbetsprocess i Salut IDÉSEMINARIUM IDÉSEMINARIUM TEST TEST TEST TEST IDÉSEMINARIUM IDÉSEMINARIUM START av interventionen 1 år UTVÄRDERING REVIDERING SPRIDNING FORTBILDNING
Samverkan Mödrahälsovården Barnhälsovården Folktandvården Socialtjänsten Öppen förskola Förskola Grundskola Fritidshem Fritidsgård Gymnasium Kyrkor Universitet m.fl.
Anneli Ivarsson Eva Eurenius Marie Lindqvist Rickard Garvare Anna Westerlund Monica Nyström Organisation Salut-satsningen 2014 Länsgrupp barn & unga Jan Midlert, gymnasiechef Ann-Christin Gradin, skoldirektör Ulf Norberg, socialchef Eva Sandgren, socialchef Ulf Söderström, folktandvården Britt-Inger Högberg, primärvård Helene Björklund, landstingsstab Kerstin Lagervall, sjukhusvård Pär Åhdén, socialchef Simon Dahlgren, skolchef Katarina Sjöström, Region Vbtn Universitetet Processledning Verksamhetsrepresentanter Magdalena Sundqvist Eva Eurenius Lena Sjöquist A-son Jenni Bark Anneli Ivarsson Memeologen Lillemor Eklund Christer Larsson Helen Ingvarsson Gun-Eva Forssell Lena L Brännström Pär Åhdén Lennart Jonsson Christina Bergman Modul I Referensgrupp Modul II Referensgrupp Modul III Referensgrupp Modul IV-V Referensgrupp Modul VI Referensgrupp Modul VII Referensgrupp Lina Tjärnström Magdalena Sundqvist Eva Eurenius Lina Tjärnström Lena Sjöquist A-son Lena Sjöquist A-son Magdalena Sundqvist Per-Åke Holmgren, Sven MHV-öl Arne Silfverdal, BHV-öl Ingela Fredin, BHV-psyk Magdalena Sundqvist Magdalena Sundqvist Agnetha Johansson Helen Ingvarsson, Gun-Eva sam.bmsk Forssell, vårdutvecklare Lena Laiti Brännström, Lena Laiti tl BrännströmLena Laiti Brännström Emma Lundmark Gun Fredriksson, Bo bmsk Nilsson, BHV-psykolog Pär-Olof Andersson Lena Laiti Brännström, Anki Sandström, tandl. BHV-dietist Erika Olofsson Lena Laiti Brännström, tandläk. Marie Nilsson Ulla Lindberg Monica Perttula Jan Midlert
Salut-satsningens vision och mål
Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas och införs insatser i syfte att främja; - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor
Delmål för modul I Salut-satsningen strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten Trygga och goda uppväxtvillkor blivande föräldrar känner sig förberedda i sin föräldraroll blivande mammor lever i relationer fria från våld och kränkningar blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger
Delmål för modul I Salut-satsningen strävar mot att: Ökad fysisk aktivitet blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag Goda matvanor och god munhälsa blivande föräldrar äter regelbundna måltider blivande föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag blivande föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
Delmål för modul II Salut-satsningen strävar mot att: 1½-åringar har normal viktutveckling mammor återgår till sin ursprungsvikt ett år efter graviditeten Trygga och goda uppväxtvillkor föräldrar känner sig tillräckliga i sin föräldraroll barn och föräldrar har god anknytning och gott samspel kvinnor och barn lever i en miljö fri från våld och kränkningar barn och föräldrar får tillräckligt med sömn barn växer upp i en tobaks- och drogfri miljö utan hög alkoholkonsumtion
Delmål för modul II Salut-satsningen strävar mot att: Ökad fysisk aktivitet barn rör sig fritt/leker minst en timme per dag föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag barn avstår från TV-tittande/TV-spel Goda matvanor och god munhälsa barn ammas helt i sex månader och delvis amning ännu längre barn introduceras i att äta frukt & grönsaker till varje måltid föräldrar äter fem frukter & grönsaker per dag barn och föräldrar äter regelbundna måltider barn avstår från utrymmesmat barn och föräldrar borstar tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm (barnet från första tanden) föräldrar har en regelbunden tandvårdskontakt
Hur når vi Saluts mål och delmål?
Fokusområden - Trygga och goda uppväxtvillkor - Ökad fysisk aktivitet - Goda matvanor
Uppväxtvillkor Tobak Hälsoformulär Droger Alkohol Språk- & motorikstimulans på om livsvillkor Tidigt Samtal om våld öppen förskola föräldrablivande mot kvinnor Det blivande barnet Det nyfödda barnet Föräldrastöd Förskolebarnet Screening av psykisk hälsa Anknytning Mångkulturellt föräldraskap Föräldrastöd Vägledande samspel Familjecentralsliknande samverkan Mamma/pappasamtal Värdegrund Genus Livskunskap Hälsosamtal om hälsa VIP-livskunskap Lärmiljöer Konflikthantering Föräldrastöd Tobaksfri Duo Stress Låg/mellanstadiebarnet Högstadieungdomar Gymnasieungdomar Förväntansdokument Genus Elevinflytande Sex & samlevnad Hälsosamtal om hälsa Skolråd Värdegrund Kamratstödjare Hälsosamtal om hälsa Hälsosamtal om hälsa
Fysisk aktivitet Hälsoformulär om rörelse/inaktivitet FaR Utevistelse på öppen förskola Skogsvistelse Utemiljö 3 tim utomhus/dag Promenader Det blivande barnet Det nyfödda barnet Förskolebarnet Hälsosamtal om rörelse/inaktivitet Begränsad skärmtid Motorisk träning Hälsosamtal om rörelse/inaktivitet Promenader Hälsosamtal om rörelse/inaktivitet Låg/mellanstadiebarnet VIP min hälsa och träningsdagbok Hälsosamtal om rörelse/inaktivitet Promenader Högstadieungdomar Hälsosamtal om rörelse/inaktivitet Gymnasieungdomar Daglig fysisk aktivitet på skoltid Daglig utomhusrast Daglig fysisk aktivitet på skoltid Daglig utomhusrast
Matvanor Hälsoformulär om matvanor Mellanmål Frukt på öppen förskola Bodil Krokodils låda Fruktstund Mellanmål Det blivande barnet Det nyfödda barnet Förskolebarnet Hälsosamtal om matvanor Riktlinjer för förskolemat Smakpanel Förskola fri från utrymmesmat Fruktstund VIP min hälsa Mellanmål Salladsbord Hälsofrämjande skolcafeteria Riktlinjer för skolmat Hälsofrämjande skolcafeteria Skolmat Låg/mellanstadiebarnet Hälsosamtal om matvanor Hälsosamtal om matvanor Skola fri från utrymmesmat Högstadieungdomar Hälsosamtal Måltidsmiljö om matvanor Matråd Gymnasieungdomar Hälsosamtal om matvanor
Tandhälsa MHV Föräldraträffar BVC Samtalar om mat och tandhälsa MHV Hälsosamtal med föräldrar BVC Samtalar om tandborstning BVC Föräldraträffar BVC Screening av tandhälsa BVC Samtalar om mat & söt dryck BVC Mat och utrymmesmat BVC Samtalar om mat och tandvårdsvanor Det blivande barnet Det nyfödda barnet Förskolebarnet 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år FTV Hälsosamtal FTV Deltar eventuellt vid en föräldraträff FTV Deltar vid en föräldraträff FTV Hälsosamtal med screenade barn och föräldrar FTV Kallar till första besök FTV Kallar till besök FTV Kallar till besök
Salut-satsningens hälsoprogram Det ofödda barnet MODUL I Mödrahälsovårdens hälsoprogram Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram MODUL I & II Barn 0-5½ år MODUL II III Barnens hälsoprogram Det lilla barnet Öppna förskolans hälsoprogram MODUL II Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten
Resultat från Salut-satsningen Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling, VLL Epidemiologi och global hälsa, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, UmU
Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Datainsamling inom Salut-satsningen Enkäter före-efter mätningar --------- ------- BMI självskattad hälsa tandborstvanor Intervjuer av personal och föräldrar Hälsoformulär Hälsoformulär Till dig som väntar barn! Till er som väntar barn! mamma Pappa/partner Barnets hälsa i fokus Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1,5 år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII
Några spår just nu inom Saluts forskning 1. Systematisk utvärdering av implementeringen av föräldrastödet Vägledande samspel (ICDP). 2. Studera 3-åriga barns psykosociala hälsa och psykometrisk utvärdering av instrumentet ASQ:SE. 3. Studera om orsaker till att så få blivande förstagångsföräldrar kommer till hälsosamtalet inom tandvården och hur hälsosamtalet upplevts av dem som kommit dit. 4. Studera fysisk aktivitet, BMI, GDM och graviditetsutfall. 5. Utmaningar i att hantera en multisektoriellt hälsofrämjande program. Graviditet 1½ år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII
Ett urval av data Modul I blivande föräldrar Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten jan 2008 - dec 2010 2903 gravida kvinnor 2720 pappa/partner självskattad hälsa, BMI och levnadsvanor Medianålder 29-30 år 46 % förstagångsföräldrar 9 % och födda utomlands Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, hälsoutvecklare, med. dr., Salut-satsningen
Ett urval av data Modul II 1½-åring + föräldrar Enkäten har ifyllts av 697 föräldrar/föräldrapar i samband med 1½-årskontrollen på BVC. Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Datainsamlingsperiod: februari 2008 - september 2012. 1½-åringarna: 51 % flickor, 49 % pojkar, födda: september 2006 - april 2007. Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten I huvudsak rekryterade från sju hälsocentraler: Boliden, Erikslid, Heimdall och Kåge/Moröbacke i Skellefteå, Stenbergska i Lycksele samt Robertsfors och Vännäs. Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Anneli Ivarsson, Sven Arne Silfverdal
Självskattad hälsa 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 0 mamma (n=2864) pappa/partner (n=2683) Mycket bra/bra Någorlunda Dålig/mycket dålig
BMI % 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 mamma (n=2254) pappa/ partner (n=2582) undervikt normalvikt övervikt fetma
Eurenius, E et. al. Maternal and paternal self-rated health and BMI in relation to lifestyle in early pregnancy: The Salut Programme in Sweden. Scand J Public Health 2011;39(7):730-41.
Intag av frukt och grönsaker bland blivande föräldrar 70 60 67 Mamma (n2775) Pappa (n2590) 70 60 62 Mamma (n2778) Pappa (n2574) 50 50 45 40 39 39 40 % % 30 30 30 20 23 20 20 25 24 13 14 10 10 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 0 <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag
Frukt & grönt under helgen inte alls: 50 7 % 1-2/dag: 244 35 % 3-4/dag: 344 49 % >5/dag: 59 9 %
Sötsaker under helgen Söta drycker: Inte alls: 333 48% En gång: 143 21% Två ggr: 221 31% Sötsaker: Inte alls: 426 61% En gång: 230 33% Två ggr: 41 6%
Tandborstning % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 ggr/dag <2 ggr/dag Mamma (n=2812) Pappa/ partner (n=2491) Barn 1½ år (n=376)
Tandborstning % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 ggr/dag <2 ggr/dag Mamma (n=2812) Pappa/ partner (n=2491) Barn 1½ år (n=376)
Tandborstning % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 ggr/dag <2 ggr/dag Mamma (n=2812) Pappa/ partner (n=2491) Tonåring-flicka (n=2470) Tonåring-pojke (2517)
Tandborstning % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 ggr/dag 1 ggr/dag Mamma (n=2812) Pappa/ partner (n=2491) Tonåring-flicka (n=2470) Tonåring-pojke (2517) Barn 1½ år (n=697)
3
Tillräckligt fysiskt aktiv på fritiden 70 60 Mamma (n=2799) Pappa/ partner (n= 2594) 50 40 30 20 10 0 Ja Nej
Tillbringar tid framför TV På vardagar: 32 minuter/dag 25 % inte alls 42 % 30-60 minuter/dag 7 % mer än 1 timma På helger: 38 minuter/dag 24 % inte alls 39 % 30-60 minuter/dag 12 % mer än 1 timma
Kvinnor utsatta för sexuellt våld och kränkningar
Kvinnor utsatta för sexuellt våld och kränkningar Någon gång tvingats till eller utsatts för sexuella handlingar mot viljan Antal (%) 151 (5) Under grav. tvingats till eller utsatts för sexuella handlingar mot viljan 10 (0,5) I nuläget rädd för partner eller annan person 2 (0,1)
Hälsopromotion under graviditet och tidigt föräldraskap. Utmaningen med innovation, genomförande och förändring - Salut-satsningen i Sverige. disputerade 31 maj, 2013 Kristina Edvardsson Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet i nära samarbete med: Anneli Ivarsson, Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Ingrid Mogren, Umeå universitet, Monica Nyström, Karolinska institutet, Rickard Garvare, Luleå tekniska universitet, Rhonda Small, La Trobe University i Melbourne, Australien.
Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?
Andel barnmorskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor n=22 Psykosocial hälsa * Våld i nära relationer * Tobak Alkohol Vikt/BMI Utrymmesmat Större Oförändrad Mindre **p<0,05 5 frukt och grönt 30 min daglig fysisk aktivitet
Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=47)
Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning genomförde pappa-samtal och EPDS-screening (n=47)
Andel tandhygienister som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika livsstilsfrågor (n=19)
Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde motiverande samtal (MI)
Summering av preliminära resultat Flera signifikanta förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård. Öppen förskola visade på signifikanta förändringar mot ett mer hälsosamt utbud av fika. Signifikant ökat samarbete mellan flera av verksamheterna. trots. att deltagarna i hög utsträckning rapporterade hinder som hög arbetsbelastning, underbemanning, tidsbrist, utan att de fick extra resurser för att implementera Salut.
Föräldrarnas erfarenheter av hälsofrämjande insatser under graviditet och tidigt föräldraskap. Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.
Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.
www.vll.se/salut The Salut Programme (in English)
www.vll.se/salut
Fördelning av lokaler Kl. 12.30 14.00 Mödrahälsovården Anna-Carin Lappland Barnhälsovården Gun-Eva Styrelserummet Öppen förskola Magdalena/Jenni Grupprum VU-staben Folktandvården Jane Västerbottensrummet
Utbyte mellan yrkesgrupper
Vad resulterar Salut-satsningen till? Hur går jag vidare?
Salutdagar 2014 De årliga Salut-dagarna - för all personal inom BVC, MHV, FTV och öppen förskola 25/2: Skellefteå 26/2: Lycksele 27/2: Umeå Öppna förskolans dag: Höstterminen 2014
Utvärdering av dagen 1. Vad har varit bra? 2. Vad kan göras bättre? 3. I vilken utsträckning tror du att dagens innehåll kommer vara användbart i ditt arbete? A. Ingen eller mycket liten utsträckning B. Ganska liten utsträckning C. Ganska stor utsträckning D. Mycket stor utsträckning
www.vll.se/salut Tack för idag! salut@vll.se Salut för ett friskare Västerbotten
Pausfilmer Kreativt avbrott i arbetet (film 1) http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias Kreativt avbrott, ständiga förbättringar (film 2) http://www.youtube.com/watch?v=1use8us3lw4