Kurs U0035P 7,5 hp. VFU 4, förskola

Kurs U0035P 7,5 hp VFU 4, förskola Studiehandledning VT-2019 1

U0035P VFU 4, Förskola Välkommen till kursen! VFU 4 är den avslutande VFU-perioden i förskollärarutbildning. Den omfattar 5 veckor, v. 18-22 under våren 2019. I detta skede av utbildningen har du som student mött verksamheten i förskolor vid upprepade tillfällen och samverkat med verksamma pedagoger. I den naturvetenskapliga och tekniska profil som du arbetat med under den tid du studerat har du fått möta varierade infallsvinklar som tillsammans verkat för att tydliggöra såväl kunskapers inhämtning som tillämpning. Du har tidigare fått utmana dig själv och ditt eget lärande. I denna avslutande VFU-period möter du nya utmaningar och ska du genomföra ett utvecklingsarbete i barngrupp, stimulera barns lärande och följa deras lärprocesser. Den loggbok som du tidigare använt dig av kommer du att ha som hjälp i samtal med din VFUhandledare, i trepartssamtal samt i examinationsuppgifter. I det utvecklingsarbete som genomförs skrivs en rapport som du kan betrakta som en övning inför kommande utmaningar. Det du förarbetat under kursen Förskolans pedagogik och arbetssätt 1 (U0040P) kommer du att ha nytta av i ditt utvecklingsarbete och rapportskrivande. Under VFU 4 kommer du att ha ett trepartssamtal på liknande sätt som det du genomförde i VFU 1. Efter genomförd VFU-period hålls ett avslutande praxisseminarium som bearbetar de erfarenheter du har erhållit under din VFU-period. Viktig information (VFU-handbok, bedömningsformulär för VFU-handledare, mm) finns att hämta på: https://www.ltu.se/cms_fs/1.109018!/file/vfu%20p%c3%85%20ltu%20%20%20f %C3%B6rskoll%C3%A4rarprogrammet%20%202016-11-29.pdf och https://www.ltu.se/student/studera/praktik-och- VFU/Lararutbildningen/2.56377/Forskollarare/VFU-4/VFU-4-for-forskollarare- 1.109638 2

Innehållsförteckning Kursens mål 4 Provmoment 4 Lärare i kursen 4 Loggbok 4 Kursens upplägg 5 Genomförande av VFU 5 Examinationsuppgifter 6 (prov 0004) Genomförd VFU inklusive praxisseminarium 6 (prov 0005) Trepartssamtal 7 (prov 0006) Utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik 8 3

Kursens mål Efter avslutad kurs ska du som student kunna: Självständigt genomföra ett utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik som omsätter verksamhets- och lärande mål. Skapa möjligheter som stimulerar barn lärande genom lek Använda pedagogisk dokumentation för att följa barn lärprocesser och utmana barnen vidare inom naturvetenskapliga och tekniska områden Provmoment Prov nr Typ Hp Betyg 0004 Genomförd VFU enligt anvisningen inkl. 3.0 U G# praxisseminarium 0005 Trepartssamtal med uppföljning 1.5 U G VG 0006 Individuella examinationsuppgifter 3.0 U G VG Lärare i kursen Examinator Anna Vikström Anna.M.Vikstrom@ltu.se Kursledare Filippa Johansson filippa.johansson@ltu.se Trepartsamtal Filippa.Johansson Filippa.Johansson@ltu.se Kerstin Löf kerstin.lof@ltu.se Praxisseminarium Filippa Johansson Loggbok Under hela den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten skriva loggbok (se Handbok VFU Förskollärarprogrammet, s.18). Loggboken skall vara ett underlag för handledningssamtal med LU-läraren och ska förbereda dig inför handledningen genom att sammanfatta dina reflektioner utifrån de genomföra aktiviteterna och hur undervisningen har planerats, genomförts och utvärderats. VFU-handledaren ansvarar för att, tillsammans med studenten organisera arbetsdagen så att möjlighet ges att systematiskt reflektera över sina erfarenheter. 4

Kurs upplägg Vecka Datum Plats Aktivitet Tid Beskrivning V.17 Tisdag 23/4 A1543 Introduktion VFU-kurslärare 15:00-16:00 Kursmål och innehåll. Examinationsuppgifter VFU 4 info VFU-handledare V.18 Måndag VFU 4 29/4 V. 19 VFU 4 V.20 VFU 4 Trepartssamtal enligt ök med VFUkurslärare och VFUhandledare V.21 VFU 4 V.22 Tisdag 28/5 V.22 Fredag 31/5 A108 VFU 4 Inlämning av PM praxisseminarium Praxisseminarium Enligt angiven tid V.22 Inlämning VFUbedömning V.23 9/6 Inlämning Rapport Individuellt PM Genomförd VFU Examinationsuppgift: Utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik Genomförande av VFU Den studerande genomför VFU på heltid enligt anvisningar. Studenten följer sin handledare i dennes uppdrag och alla förekommande arbetsuppgifter. VFU-handledaren ansvarar för att, tillsammans med studenten gemensamt samtala om och utveckla en gemensam förståelse för kursens mål. Detta ligger sedan som grund för samtal och bedömning under VFU-perioden. VFU-handledaren ansvarar för att studenten ges möjligheter att möta många olika situationer för att på så sätt skapa förutsättningar för att utvecklas i enlighet med kursens mål. Studenten har ett eget ansvar, att tillsammans med VFU-handledaren aktivt söka möjligheter för att skapa och ta tillvara på dessa situationer. Studenten och VFUhandledaren har kontinuerliga handledningssamtal där även studentens självreflektion skall ingå vid minst ett tillfälle. De studerande lämnar även in skriftliga examinationer individuellt enligt anvisningar samt deltar i efterföljande praxisseminarium. 5

Examinationsuppgifter (prov 0004) Genomför VFU inklusive praxisseminarium Examination del 1 Genomförande VFU Den studerande genomför VFU på heltid enligt anvisningar. Studenten följer sin handledare i dennes uppdrag och alla förekommande arbetsuppgifter. Examination del 2 Individuellt PM Som komplement till den muntliga redovisningen i seminariegrupper ska du skriva ett PM som ligger till grund för den muntliga examinationen. Syftet är att både du som student skall vara väl förberedd och att vi som VFU-kurslärare ska kunna förbereda oss. PM:et skall vara en sammanfattning och struktureras under två rubriker: 1. Möjligheter som stimulerar barn lärande genom lek Ge exempel från din VFU där du skapat möjligheter att stimulera barns lärande genom lek. Lägg särskild vikt vid att beskriva hur du kan se att du nått det målet. 2. Pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser Ge exempel från din VFU hur du använt pedagogisk dokumentation för att följa barns lärprocesser. Ge även exempel hur du utmanat barnen inom naturvetenskapliga/tekniska områden. Lägg särskilt vikt vid att beskriva slutsatser av dina erfarenheter. Struktur på individuellt PM Minst: 500 ord Max: 1000 ord Typsnitt: Helst Times New Roman 12 pt Inlämning: enligt anvisningar i canvas. Kurskod, namn och personnummer ska finnas på förstasidan. Använd tydliga rubriker. Ingen innehållsförteckning behövs. Koppla innehållet till Läroplan för förskolan (använd er främst av Lpfö 18), använd korrekt APA referenshantering. Examination del 3 Praxisseminarium-muntlig examination För deltagande vid den muntliga examinationen krävs att PM har lämnats in. Saknas inlämning av PM kan ej deltagande ske. Omexamination sker vid ett senare tillfälle. 6

Arbetsgång under seminariet Du som student skall kunna formulera dig om den blivande professionen utifrån de rubriker som behandlar kursmålen. Var och en av er har 8 minuter till ert förfogande och tiden får inte överskridas. Seminariet avslutas med en gemensam reflektion där ni tillsammans lyfter upp synpunkter som berör er personliga utveckling under denna VFU jämfört med tidigare. Kriterier för Godkänt Fullfölj del 1, 2 och 3 Följ den angivna strukturen för individuellt PM Uppvisa ett godtagbart svenskt språkbruk i individuellt PM Uppvisa kritisk reflektion (prov 0005) Trepartssamtal När hälften av den verksamhetsförlagda utbildningen har genomförts ska strukturerade trepartsamtal ske enligt anvisningar i Handboken för VFU (se Handbok för VFU 4, s.20). Dessa kommer att genomföras under den tredje VFU veckan. Samtalet ska bidra till att du som student ges vägledning för att kunna utveckla kunskaper och förståelse, färdigheter och förmågor samt värderingsförmågor och förhållningssätt i enlighet med kursplanens mål. Ansvarig lärare kommer att kontakta respektive VFU-handledare för tid och plats för genomförande. I samråd mellan VFU-handledaren och VFU-kursläraren bestäms former för uppföljande samtal. Kriterier för Godkänt Att studenten kan beskriva hur sitt självständiga genomförda utvecklingsarbete inom naturvetenskap/teknik omsätter verksamhets- och lärandemål beskriva hur de skapar möjligheter som stimulerar barns lärande genom lek beskriva hur pedagogisk dokumentation används för att följa barns lärprocesser och utmana barnen vidare inom naturvetenskapliga och tekniska områden Kriterier för Väl godkänt Förutom uppnå kriterierna för godkänt att studenten kan utveckla/motivera sina beskrivningar med stöd i litteratur, forskning och/eller beprövad erfarenhet att studenten uppvisar initiativförmåga, ledarskapsförmåga och planeringsförmåga 7

(prov 0006) Undervisning i naturvetenskap/teknik Examinationsuppgift: Undervisning i naturvetenskap/teknik I den reviderade Läroplanen (Lpfö18 ) har begreppet undervisning som en målstyrd process lyfts fram: Förskollärare ansvarar för att de målstyrda processerna, som syftar till utveckling och lärande, bedrivs i enlighet med läroplanens mål och intentioner.. Denna examinationsuppgift har sin utgångspunkt i denna formulering och innebär att du under din VFU med utgångspunkt i läroplanen ska planera, genomföra och utvärdera en undervisningsprocess med fokus på naturvetenskap och/eller teknik och skriva en rapport. Rapportens utformning kan liknas vid ett litet examensarbete och blir en bra förberedelse för det examensarbete du ska göra nästa termin. Du kan göra detta arbete individuellt eller tillsammans med en kamrat. I själva rapporten ska diskussionsdelen dock alltid skrivas individuellt. Du ska börja med att välja ut ett mål i läroplanen som kopplar till naturvetenskap och/eller teknik. Med utgångspunkt i det målet formulerar du ett eget mål för den undervisning du vill genomföra tillsammans med barn. Viktiga frågor att ställa inledningsvis är t ex: Vad innebär det här målet? Vilken förmåga vill jag att barnen ska utveckla? Redan här ska du fundera på vilka teoretiska glasögon du ska ta på dig. Utifrån vilka teoretiska utgångspunkter har du formulerat din målsättning och vilka teoretiska verktyg kan vägleda dej genom arbetet? Socio-kulturella perspektiv? Variationsteori? Något annat? Den teoretiska utgångspunkten ska sedan följa dig genom hela processen och bli tydlig i din rapport. När du har detta klart för dej måste du ta reda på startpunkten, dvs barnens förförståelse för det du tänkt arbeta med. Vad kan barnen redan? Vad förstår de? Vilka förmågor har de när vi börjar? Detta kan du ta reda på olika sätt, exempelvis genom att samtala med barnen i grupp eller individuellt. Ett konkret material, bilder eller liknande kan vara bra att ha vid samtal med barn då du vill veta hur de resonerar om något specifikt. Detta blir din första insamling av data, data som du ska analysera för att få en grund för hur du ska lägga upp din undervisning. Det är också troligt att du måste revidera dina målsättningar något efter denna analys eller på grund av den aktuella förskolans förutsättningar. Nästa steg blir att planera undervisningen, hur du ska göra det möjligt för barnen att utveckla den förmåga du vill att de ska utveckla. Det är viktigt att du själv har förberett dej väl, exempelvis att du läst in dej på det område som din målsättning berör. Du ska i samråd med din handledare bestämma urvalet av barn, 4-5 barn räcker. När du känner dej väl förberedd är det dags att starta själva genomförandet. Aktiviteterna behöver inte vara så omfattande. I denna uppgift är det viktigast att du på djupet studerar det du själv gör, vilka möjligheter till utveckling och lärande som din undervisning ger barnen. Kvalitet är viktigare än kvantitet. För att följa barnens lärande under processen kan 8

du med fördel arbeta formativt, dvs under hela processen samla data genom pedagogisk dokumentation som ger dej underlag för en analys. Tänk på att inte bara samla data om barnen, reflektera också över ditt eget agerande under processen och hur detta påverkar det som händer, exempelvis genom att skriva loggbok. Du kan samla data genom observationsanteckningar som du gör i så nära anslutning till undervisningen som möjligt, du kan spela in med mobiltelefon eller filma med en ipad. Här får du användning för dina kunskaper om pedagogisk dokumentation! Tänk på att ljud-och bildinspelningar, kräver godkännande av vårdnadshavare, rådgör med din handledare om detta. Förutom att fortlöpande dokumentera det som händer kan du komplettera med en avslutande intervju individuellt eller i grupp. Viktigt: Gör på samma sätt som du gjorde när du undersökte barnens förförståelse, då har du möjligheten att göra jämförelser. När du är klar med det praktiska genomförandet ska du analysera de data du samlat in och formulera slutsatser av ditt arbete. I vilken grad uppnåddes dina målsättningar? Hur visade det sig? Därefter sätter du igång och skriver själva rapporten. Din rapport kan du utforma med hjälp av nedanstående rubriker: 1.Titel-en bra och illustrerande sådan 2. Innehållsförteckning 3. Inledning Beskriv KORT vad ditt arbete handlar om och varför du valt just detta innehåll i ditt arbete. Om du gjort uppgiften tillsammans med en kamrat, beskriv hur ni samarbetat och tagit gemensamt ansvar för uppgiften. 4. Syfte och målsättningar Exempelvis: Syftet är att utveckla barns förmåga att. Målsättningen är att barnen ska få en ökad förståelse för.(eller färdighet att ) 5. Bakgrund Beskriv i bakgrunden, med referenser till relevant litteratur, hur ditt syfte och dina målsättningar är kopplade -till förskolans undervisningsuppdrag -till det aktuella målet/målen i läroplanen - till lärandeteoretiska perspektiv du valt som utgångspunkt - till litteratur kopplad till pedagogisk dokumentation - till litteratur som är på annat sätt relevant för ditt ämne, till exempel den naturvetenskap och teknik som du har i fokus. 9

- till litteratur om barns lärande inom det NT område du valt Ovanstående kan du med fördel omvandla till underrubriker 6. Metod Under rubriken Metod ska du beskriva hur du planerat, genomfört och utvärderat din undervisning. Här har du nytta av den examinationsuppgift du genomfört i kursen U0040P - Förskolans pedagogik och arbetssätt 1. Du ska beskriva HUR du gjort men också VARFÖR du gjort som du gjort med referenser till relevant litteratur. Ett bra sätt att tänka när du skriver detta avsnitt är att en läsare ska kunna upprepa det du gjort med utgångspunkt i din beskrivning. Följande underrubriker kan vara lämpliga: Urval Beskriv hur du gjort urvalet av de barn som ingår i utvecklingsarbetet. Datainsamling Beskriv vilka data du samlat in och hur du gjort, varför du valt att göra på just det sättet och med referenser till relevant litteratur. Du ska under arbetets gång använda pedagogisk dokumentation för att följa barns lärprocesser för att sedan kunna utmana dem vidare. Du ska under arbetets gång kontinuerligt utvärdera barnens utveckling och lärande i relation till målsättningarna. Vart är vi på väg? Hur kan jag utmana och stödja barnen vidare mot målet? Du ska samla in data som gör detta möjligt och på liknande sätt som du gjorde när du undersökte förförståelsen. På det sättet blir det möjligt för dej att följa din egen undervisning och barnens lärande under processen. Planering Beskriv hur du med utgångspunkt i din undersökning av barnens förförståelse planerade din undervisning och eventuellt reviderade din målsättning. Genomförande Här beskriver du hur du genomfört din undervisning och varför du gjorde som du gjorde. Du ska ge läsaren en bild av hur du arbetat, (vilka hjälpmedel du använt, hur många, hur långa aktiviteter etc) för att nå målen, läsaren ska se dej och barngruppen framför sig när ni tillsamman arbetar mot den målsättning du har. Analys och utvärdering Du ska med utgångspunkt i dina data från start till mål genomföra en analys av din undervisning. Du ska under denna rubrik beskriva HUR du analyserat, inte resultatet som sådant. Fundera t ex över: Har jag hittat något särskilt viktigt? Vilka mönster ser jag? Är det något som skiljer ut sig och varför? Vad skiljer sig mest från det du trodde dig veta? Har målet nåtts? Vilken 10

variation hittar du, dvs på vilka olika sätt har barnen nått målet? Vilka problem har visat sig? Hur har din undervisning bidragit till barnens utveckling och lärande? Tänk på att datamaterialet och analysen ska ha en koppling till dina målsättningar och teoretiska utgångspunkter. 7. Resultat Här kommer resultatet av din analys av den målstyrda processen. Använd den pedagogiska dokumentationen i din argumentation för att belysa det som varit betydelsefullt genom hela arbetet. Beskriv måluppfyllelsen men också din egen ledarroll under processen. Beskriv i löpande, beskrivande text och lägg in konkreta exempel, illustrationer i form av citat från barnen, teckningar etc. 8. Diskussion (Denna del skrivs alltid individuellt även om ovanstående skrivits i par!) Metoddiskussion Diskutera kritiskt din pedagogiska dokumentation, datainsamling och analys av data i relation till litteratur. Vad gick bra, mindre bra? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Resultatdiskussion Diskutera kritiskt ditt resultat. Uppnåddes dina målsättningar, varför? Varför inte? Kunde du gjort på något annat sätt? Vad har du lärt dej om naturvetenskap och/eller teknik i förskolan generellt? Diskutera på ett mer allmänt plan! Egenreflektion Vad har du lärt dej av detta? Vad betyder detta för ditt eget fortsatta lärande? 9. Referenser Du som student är ansvarig för att säkerställa att du använder referenser till det du skriver. Referenslistan ska anges enligt APA. Struktur på rapporten Minst: 3000 ord Max: 4000 ord (ej inkluderat ev bilagor) Typsnitt: Times New Roman 12pt, radavstånd 1.15 Inlämning: som dokument i Canvas Kurskod, namn och personnummer ska finnas på titelsidan Använd tydliga rubriker Innehållsförteckning ska vara med 11

Referera till relevant litteratur som använts i dina kurser hittills, använd korrekt APA referenshantering och tillse att en komplett referenslista finns. Kriterier för Godkänt Följ den angivna strukturen Uppvisa ett godtagbart svenskt språkbruk Uppvisa medvetenhet om hur verksamhets- och lärande mål kan omsättas Referera till litteratur på ett relevant sätt Uppvisa kritisk självreflektion Uppvisa förmåga att stimulera barns lärande i naturvetenskap och/eller teknik Uppvisa egen utveckling i förhållande till genomförande av målstyrda planerade aktiviteter i barngrupp Kriterier för Väl Godkänt Uppnå samtliga kriterier för Godkänt Uppvisa ett välutvecklat svenskt språkbruk Uppvisa engagemang i utökade sätt att bearbeta uppgifterna (till exempel lägga till och använda relevant litteratur, intervjua barn och förskollärare) Uppvisa medvetenhet om de grunder som formar egna ställningstaganden Uppvisa breddad förståelse genom att förhålla den genomförda undervisningen till ett större sammanhang Uppvisa fördjupad förståelse genom att tydliggöra faktorer en förskollärare behöver förhålla sig till vid planering av målsättningar, genomförande av aktiviteter och/eller utvärderingar av barns lärande. Litteratur Listan nedan ska ses som litteraturtips och vägledning för genomförandet av uppgiften. Det är du som studerande som ska avgöra och visa på vilka sätt litteratur styrker dina resonemang. För att definiera problemområdet i bakgrund: S. Sheridan & P. Williams (red.) (2018) Undervisning i förskolan-en kunskapsöversikt. Skolverket (finns som pdf på Skolverkets hemsida) Colliander (2014) (att planera för projekt) Project Zero Reggio Children. (2006). Att göra lärande synligt: barns lärande individuellt och i grupp. Stockholm: HLS Förlag. (pdf) Skolverket. (2011/2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Några av dessa artiklar eller texter kan vara lämpliga som inspiration eller i bakgrund 12

Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2015) Vägar till naturvetenskapens värld. Stockholm: Liber. Elstgeest, J. (2004). Möte, samspel, dialog. I W. Harlen (red.) Våga språnget! Om att undervisabarn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Gustavsson, L. & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. Nordina, 13(1), 81-96. Hansson, L., Löfgren, L. Pendrill, A.-M. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till? Nordina 10(1), 77-89. Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Avhandling, Uppsala: Uppsala Universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:686018 (Länkar till en externa sida.)länkar till en externa sida. Kallery, M. (2011). Astronomical Concepts and Events Awareness for Young Children. International Journal of Science Education, 33(3), 341-369. Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago Chile July 31st to 4th August 2001. Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordic Early Childhood Education Research, 3(1), 27-40. Thulin, S. & Pramling, N. (2009). Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education'. International Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150. Ärlemalm-Hagsér, E., & Sandberg, A. (2011). Sustainable development in early childhood education: in-service students comprehension of the concept. Environmental Education Research Journal, 17(2), 187 200. Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Insikter om insekter naturvetenskap i förskolan. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.). Didaktiska studier i förskola och skola. (s 67-82). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Definiera metod med hjälp av litteratur Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. Svenning, B. (2009) Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm. Liber. 13

Björndahl, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber. Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? : verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerup. 14