1(9) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng Core Education Subjects I, with a Specialisation in Early Years Teaching and Compulsory School, Basic Course, 30 Credits Kurskod: PE1003 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: 2011-02-21 Senast ändrad: 2012-03-27 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2012 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om - teoretiska perspektiv på barn, barndom samt barnets rättigheter, - barns/elevers relationsskapande i och utanför skolan, samt dess betydelse för lärande och utveckling, - grundlärares uppdrag att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande, - skolans uppdrag att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn/elever, - skolans historiska framväxt samt lärares professionshistoria, - skolans styrning och styrdokument, - lagstiftningen på skolans område gällande sekretess, diskriminering, kränkande behandling och barns rättigheter, - olika teoretiska perspektiv på barns utveckling, lärande och kommunikation, - innebörden av didaktisk kompetens, och
2(9) - vetenskapligt skrivande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - problematisera frågor om barns rättigheter utifrån elev-, lärar- och föräldraperspektiv, - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag, - identifiera konfliktsituationer i skolans vardag, - relatera skolans styrdokument till grundlärares arbete, - förstå skolans uppdrag att hos barn förankra skolans värdegrund, - förstå hur olika synsätt på barns lärande, utveckling, lek och kommunikation får betydelse för utbildningens innehåll och utformning, - förstå betydelsen av grundlärares didaktiska val, - ha förmåga att reflektera över grundlärares arbete med värdegrundsfrågor och elevers kunskapsutveckling som det kommer till uttryck i skolans praktik, och -använda estetiska och interaktiva presentationsformer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av lärares olika handlingsalternativ i mötet med barn/elever, - värdera betydelsen av barns/elevers olika erfarenheter, social bakgrund och kön, - beakta vad barns rättigheter innebär i skolan, - reflektera över skolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkningar samt verka för jämställdhet och hållbar utveckling, - överväga hur olika synsätt på barns utveckling och lärande får konsekvenser för grundlärares arbete, - värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot barn/elever och deras vårdnadshavare, - kommunicera och samverka med barn/elever och skolans personal, och - reflektera över interaktiva verktyg ur ett didaktiskt perspektiv. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng (Social Participation and Educational Leadership, 7,5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Barns relationsskapande processer Inom temat behandlas teorier om barns relationsskapande processer och betydelsen av dessa för utveckling och lärande. Frågor om relationsskapande via sociala medier behandlas. Inom temat behandlas också frågor om inneslutning - uteslutning, konflikter, diskriminering och annan kränkande behandling av barn/elever. - Didaktiska dimensioner av grundlärares ledarskap Inom temat behandlas frågor om betydelsen av pedagogiskt ledarskap för barns/elevers lärande och sociala utveckling samt etiska aspekter av grundlärares yrkesutövande. Inom delkursens teman behandlas vad som karaktäriserar vetenskaplig kunskap och vetenskapliga texter. Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng (Didactics and Learning, 7,5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Skolans kunskapsuppdrag Inom temat behandlas didaktiska dimensioner av grundlärares arbete och förutsättningar för grundlärares didaktiska val. Vidare behandlas uppdraget att skapa en verksamhet som stimulerar kommunikation, lärande och utveckling. - Kommunikation och lärande Inom temat behandlas kommunikativa samspel i skolan, mellan barn och vuxna samt barn sinsemellan och dess betydelse för barns/elevers lärande. Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande.
3(9) Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag, 7,5 högskolepoäng (The Swedish Educational System and its Democratic Ideals, 7,5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Skolans organisation och historia Inom temat behandlas aktuell utbildningspolitik, skolans styrning samt styrdokument och lagstiftning som är relevant för skolan. Inom temat behandlas skolans historiska framväxt och lärares professionshistoria. - Skolans demokratiuppdrag Inom temat behandlas förskolans värdegrund dels ur ett verksamhetsnära perspektiv; förskolans uppdrag att möta barns rättigheter, frågor om gemenskap, delaktighet, inflytande och respekt för olikhet, dels ur ett samhällsperspektiv; barn som växande medborgare i ett demokratiskt samhälle, förskolans uppdrag att motverka diskriminering och kränkningar samt verka för jämställdhet och hållbar utveckling. Inom delkursen behandlas grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng (Placement Studies 1, 7,5 credits) Delkursen innehåller två teman: - Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på kommunikation och sociala relationer som förutsättningar för lärande i skolan. - Didaktik och lärande Inom temat behandlas grundlärares arbete med att leda pedagogisk verksamhet med särskilt avseende på elevers delaktighet och inflytande. Studieformer Delkurs 1-3 Undervisningen bygger på ett studentcentrerat lärande som innehåller föreläsningar (på campus och webb), seminarier, förseminarier och studiegruppsarbeten. Seminarier är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Delkurs 4 Undervisningen består av verksamhetsförlagd utbildning och seminarier. Undervisningen är obligatorisk. Vid eventuell frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med arbetslag/vfu-lärare komplettera den inom kursens ram. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) En individuell skriftlig uppgift i form av ett paper. (Delkurs 1) Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II (Provkod: 0102) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Didaktik och lärande I, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0201) En individuell muntlig presentation med digitala verktyg utifrån ett skriftligt underlag. (Delkurs 2) Didaktik och lärande II, 6,5 högskolepoäng. (Provkod: 0202) En skriftlig salstentamen. (Delkurs 2) Didaktik och lärande III (Provkod: 0203)
4(9) Deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0301) En individuell skriftlig uppgift i form av ett paper. (Delkurs 3) Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II (Provkod: 0302) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0401) Fullgjord VFU. (Delkurs 4) Verksamhetsförlagd utbildning 1, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0402) En muntlig presentation där estetiska och interaktiva uttrycksformer används för att gestalta didaktiska situationer från skolans praktik. (Delkurs 4) Verksamhetsförlagd utbildning 1, III (Provkod: 0403) Deltagande i seminarier. (Delkurs 4) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Didaktik och lärande I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Didaktik och lärande II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Didaktik och lärande III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Utbildningens historia, organisation och demokratiuppdrag II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Verksamhetsförlagd utbildning 1, I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Verksamhetsförlagd utbildning 1, II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Verksamhetsförlagd utbildning 1, III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet samt Engelska B, Matematik B, Samhällskunskap A, Naturkunskap A (områdesbehörighet 6b). För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen är den första kursen i Grundlärarprogrammet, inriktning f-3, 240 högskolepoäng. Kursen är den första av tre kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd om minst 17 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. För verksamhetsförlagd utbildning inom Grundlärarprogrammet, inriktning f-3, 240 högskolepoäng, har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 4. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/ Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. För att kunna anmäla önskemål om VFU-placering måste den studerande använda den e-postadress som tilldelats av universitetet. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den studerande, som är antagen på Grundlärarprogrammet, inriktning f-3, ska anmäla önskemål inom skolår f-3. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på kursen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Utbildningsort Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning. 5(9) Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Hagström, Eva (senaste upplagan) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, http://www.diva-portal.org, 35 sidor
6(9) Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, (kap. 1 och 2), 12 sidor Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2009) Att skriva en bra uppsats Lund: Liber AB, (kap. 7 och 10), 82 sidor SFS 2001:453 (2001) Socialtjänstlag (SoL), 22 sidor SFS 2008:567 (2008) Diskrimineringslag 65 sidor SFS 2009:400 (2009) Offentlighet och sekretesslag 100 sidor SFS 2010:800 (2010) Skollag 153 sidor Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare Stockholm: Liber, (s. 7-93), 87 sidor Utrikesdepartementet (2006) UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Utrikesdepartementet, 80 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim - om normalitet och makt i skolan Stockholm: Liber, (s. 9-20), 11 sidor Dewey, John 1916/1999 Demokrati och utbildning Göteborg: Daidalos, (kap. 2, s. 45-58), 14 sidor Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete Linköping: Linköpings universitet, (s. 205-227), 23 sidor Engdahl, Emma (2009) Konsten att vara sig själv Stockholm: Liber, 175 sidor Erikson, Lars (2008) Lärares kontakter och samverkan med föräldrar Rapporter i pedagogik, 14. Örebro universitet, (s.77-110), 34 sidor Gruber, Sabine (2011) Nationella föreställningar och gränser i skolans insatser mot hedersrelaterat våld Nordic Studies in Education. 1(3), (s. 149-164), 16 sidor Irisdotter Aldenmyr, Sara; Ann Paulin & Kirsten Grönelien Zetterqwist (2009) Etik i professionellt lärarskap Malmö: Gleerups Utbildning AB, 163 sidor Selander, Staffan (2010) Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 197-214), 18 sidor Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad och kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om
7(9) diskriminering och trakasserier Stockholm: Skolverket, 124 sidor Skolverket (2009) På tal om mobbning - och det som görs Stockholm: Skolverket, (s.12-95), 84 sidor Smart, Carol (2006) Children's Narratives of Post-Divorce Family Life: From Individual Experience to an Ethical Disposition The Sociological Review, 54(1), (s. 155-170), 16 sidor Thornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare Stockholm: Liber, (kap. 1-8), 302 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Biesta, Gert (2007) Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Englund, Tomas, red (2007) Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Göteborg: Daidalos, (s. 33-50), 18 sidor Dewey, John (1916/1999) Demokrati och utbildning Göteborg: Daidalos, (kap. 1, 2, 3, 11, 13, 14), 82 sidor Englund, Tomas (2000) Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuella förutsättningar Stockholm: Skolverket, 16 sidor Englund, Tomas (2007) Skola för deliberativ kommunikation. I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Göteborg: Daidalos, (s. 153-168), 16 sidor Halldén, Gunilla (2009) Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg Locus 3-4/09, (s. 4-20), 17 sidor Hultin, Eva (2007) Deliberativa samtal i skolan - utopi eller reell möjlighet? I Englund, Tomas, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet Göteborg: Daidalos, (s. 317-335), 19 sidor Hultin, Eva (2007) Dialogiska klassrum eller deliberativa samtal - spelar det någon roll? En jämförelse mellan två normativa positioner i det samtida talet om skolans demokratiuppdrag I Tomas Englund, red: Utbildning som kommunikation. Göteborg: Daidalos, (s. 381-398), 18 sidor Hägglund, Solveig (2006) Det hela barnet - vem är det? Reflektioner i anslutning till några texter av Nel Noddings Utbildning & Demokrati 15(1), (s. 43-60), 18 sidor Johansson, Barbro (2009) Barns rättigheter och synen på barn och barndom Locus 3-4/09, s 21-37, 17 sidor Karlsson, Marie, Melander, Helen, Pérez Prieto, Hector & Sahlström, Fritjof (2006) Förskoleklassen - ett tionde skolår? Stockholm: Liber, 170 sidor Liberg, Caroline (2010) Den didaktiska reliefen - att vara lärare. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 215-231), 18 sidor Liedman, Sven-Eric (2010) Bildning och utbildning - vad formar en människa? I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg,
8(9) Stockholm: Natur & Kultur, (s. 565-587), 22 sidor Molloy, Gunilla (2003) Det nödvändiga samtalet Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 12 (2), (s. 77-91), 15 sidor Möller, Åsa (2010) Den "goda" mångfalden. Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik Utbildning & Demokrati 19(1), (s. 85-106), 22 sidor Selander, Staffan (2010) Didaktik - undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 197-214), 18 sidor Skolverket (2002) Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv http://www.skolverket.se, (s. 9-20), 11 sidor Smith, Anne B (2007) Children and Young People's Participation Rights in Education International Journal of Children's Rights 15, (s. 147-164), 18 sidor Säljö, Roger (2010) Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 137-195), 58 sidor Wernersson, Inga (2010) Om genusordning förr och nu - betydelsen av utbildning. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 395-416), 22 sidor Wiliams, Pia (2006) När barn lär av varandra: samlärande i praktiken Stockholm: Liber, 108 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna. Att komma nära barns perspektiv Lund: Studentlitteratur, 132 sidor Bunar, Nihad (2010) Utbildning och mångkulturalitet - i det globala samhället. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, 15 sidor Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation - "Give a dog a bad name and hang him" Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 16(1), (s. 31-51), 21 sidor Dewey, John (1916/1999) Demokrati och utbildning Göteborg: Daidalos, (kap. 1-4, 7, s. 35-91, 121-140), 77 sidor Englund, Tomas (1998) Från gemensamt intresse till egennytta. I Lars Svedberg & Monica Zaar (red) Boken om pedagogerna Stockholm: Liber, (s. 285-317), 33 sidor * Forsberg, Eva (2010) Styrning av den obligatoriska skolan - mellan stabilitet och förändring. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 451-474), 24 sidor Lundgren, Ulf P (2010) Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline,
9(9) red: Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 53-74), 22 sidor Lundgren, Ulf P (2010) Det livslånga lärandet - att utbilda för ett kunskapssamhälle. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 99-131), 33 sidor Lundgren, Ulf P (2010) En gemensam skola - utbildning en nödvändighet för alla. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 75-97), 23 sidor Lundgren, Ulf P & Säljö, Roger (2010) Skolans tidiga historia och utveckling - från skrivarskola till folkskola. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 21-51), 31 sidor Pedagogiska Magasinet (2010) Tema Värdegrund. Hur möter läroplanen verkligheten Johan Ernestam (s. 14-17), Olof Franck (s. 27-31), Emelie Stendahl (s. 32-35), Roger Fjällström (s. 36-40), Christina Thors (s. 42-45), Gunnel Colnerud (s. 46-49), Lena Carlsson & Susanne Linèr (s. 52-55), 30 sidor Quennerstedt, Ann (2010) Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning Pedagogisk Forskning i Sverige 15(2-3), (s. 119-141), 23 sidor Rapp, Stephan (2010) Skolans lagar och förordningar - det legala ramverket. I Lundgren Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline, red. Lärande skola bildning. Grundbok för lärare Stockholm: Natur & Kultur, (s. 475-491), 17 sidor Rimsten, Olle (2010) Diskriminering och kränkande behandling: i skola och förskola Stockholm: Norstedts juridik, (s. 45-158), 114 sidor Tholander, Michael (2005) Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 14(3), (s. 7-30), 24 sidor Waldow, Florian (2010) Utbildningspolitik och ekonomi - att investera i framtiden. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Stockholm: Natur & Kultur, (s. 437-449), 13 sidor Åkerström, Jeanette; Bdaoui, Mikaela; Boson, Frida; Brandt Korall, Elin; Jansson, Hanna; Kleber, Elin; Matthiesen, Frida; Pettersson, Frida; Talayhan, Helin & Brunnberg, Elinor (2010) Ungdomars röster om delaktighet i skolan Mälardalens högskola, ICU CHILD, 30 sidor Öhman, Johan (2010) Att utbilda för hållbar utveckling - ett pluralistiskt perspektiv Rapport från konferensen Nycklar till framtiden - lärande för hållbar utveckling, Nyköping 1819 november 2010, (s. 9-19) Nyköpings kommun/den Globala Skolan, 11 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 2 Den studerande söker ca 50 sidor engelskspråkig/a artikel/artiklar med ett internationellt perspektiv. Delkurs 4 Den obligatoriska litteraturen samt litteraturen från delkurs 1 och delkurs 2 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen samt de skriftliga och muntliga uppgifter som ska genomföras under delkurs 4. Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard.