Miljökonsekvensbeskrivning. Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län.

Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län. Maj 2017

1 SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (sk. nätkoncession för linje) för en befintlig 40 kv regionnätsledning mellan Risa-Svenljunga i Västra Götalands län. Anledningen till ansökan är att giltighetstiden för den koncession som beviljades 1995 går ut i november 2017. Ledningen är belägen i Svenljunga kommun och är nödvändning för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet och leveranskvalitet för Svenljunga tätort och aktuella nätkunder i området. Ledningens totala längd är ca 7 kilometer och utgörs av en ca 5 km lång luftledning som sträcker sig från transformatorstationen i Risa till Svenljunga tätort där ledningen övergår till en ca 2 km lång markkabel som ansluter transformatorstationen i Svenljunga. Ledningen är sambyggd med en befintlig ledning mellan Tranemo-Svenljunga. I denna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs den befintliga ledningens lokalisering, omfattning och utformning och dess förväntade miljökonsekvenser. Vid kartläggning av intressen utmed den befintliga ledningen konstaterades det att inga nya intresseområden tillkommit sedan föregående koncessionsansökan. Mellan Risa och Svenljunga går luftledningen över områden med sumpskog som också är upptagna i våtmarksinventeringen. Omkring stationsområdet i Risa går ledningen genom ett område för kulturmiljö utpekat av länsstyrelsen. Inom detta område finns också flera fornlämningar, dock inte i direkt anslutning till ledningen. Vid stationerna i Risa och i Svenljunga går ledningen genom områden utpekade som grundvattenområden i VISS. Den befintliga ledningen har funnits på plats i över 30 år, och bedöms genom sin fortsatta existens inte påverka natur-, kultur- eller vattenmiljöer negativt, varken vid drift eller vid underhåll. Vattenfall har bedömt att befintlig lednings sträckning och utförande, dvs. en kombination av luftledning och kabel, är det mest lämpliga i området. Koncessionsansökan som nu lämnas in utgår därför från att fortsatta driva ledningen i befintlig sträckning och utförande. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Svenljunga kommun samt med enskilda och allmänhet. Samrådet innefattade även övriga myndigheter och organisationer som ansågs vara berörda av ledningen. Inga instanser hade något att erinra mot att ledningen fortsätter att drivas i befintligt utförande och med befintlig lokalisering. Inga yttranden inkom heller från enskilda fastighetsägare eller närboende. Länsstyrelsen fattade efter genomfört samråd beslut om att ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 3

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...5 2.1 PROJEKTETS BAKGRUND OCH SYFTE...5 2.2 AVGRÄNSNINGAR...5 2.3 GÄLLANDE LAGSTIFTNING...6 2.4 FÖRETAGETS MILJÖARBETE...8 3 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD...8 3.1 SAMRÅD FÖR BEFINTLIG LEDNING...8 3.2 LÄNSSTYRELSENS BESLUT...8 4 STUDERADE ALTERNATIV...9 4.1 NOLLALTERNATIV...9 4.2 BEFINTLIG STRÄCKNING...9 4.3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR...9 5 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING... 10 5.1 LOKALISERING...10 5.2 OMFATTNING OCH UTFORMNING...10 6 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 12 6.1 SKOGLIGT UNDERHÅLL...12 6.2 LEDNINGSUNDERHÅLL...12 6.3 PÅVERKAN VID UNDERHÅLL...13 6.4 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER...13 7 KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING... 14 7.1 LANDSKAPSBILD...14 7.2 RIKSINTRESSEN OCH NATURA 2000...14 7.3 NATURMILJÖ...15 7.4 KULTURMILJÖ...15 7.5 VATTEN...18 7.6 BEBYGGELSE OCH INFRASTRUKTUR...19 7.7 MARKANVÄNDNING...19 7.8 HÄLSA OCH SÄKERHET...19 8 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER... 23 8.1 MILJÖMÅL...23 8.2 MILJÖKVALITETSNORMER...24 9 SAMLAD BEDÖMNING... 25 10 REFERENSER... 26 11 BILAGOR... 27 4

2 INLEDNING 2.1 Projektets bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (sk. nätkoncession för linje) för en befintlig 40 kv regionnätsledning mellan Risa-Svenljunga i Västra Götalands län. Anledningen till ansökan är att giltighetstiden för den koncession som beviljades 1995 går ut i november 2017. Ledningen är belägen i Svenljunga kommun och är nödvändning för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet och leveranskvalitet för Svenljunga tätort och aktuella nätkunder i området. Ledningens totala längd är ca 7 kilometer och utgörs av en ca 5 km lång luftledning som sträcker sig från transformatorstationen i Risa till Svenljunga tätort där ledningen övergår till en ca 2 km lång markkabel som ansluter transformatorstationen i Svenljunga. Ledningen är sambyggd med en befintlig ledning mellan Tranemo-Svenljunga. Behovet av här aktuell ledning uppkom för att säkerställa elförsörjningen till Svenljunga. Bakgrunden var att både den befintliga ledningen Tranemo-Svenljunga och reservmatsledningen från Lockryd var i behov av ombyggnad. Den lämpligaste förstärkningsåtgärden ur både miljömässig och kostnadsmässig synvinkel ansågs vara en ny ledning på sträckan Risa-Svenljunga, se även avsnitt 4.3. Koncession för en ny luftledning beviljades 1995 och den nya ledningen sambyggdes med ledningen mellan Tranemo- Svenljuga på sträckan Risa- Svenljunga i befintlig ledningsgata. På grund av utrymmesskäl föreslogs en markförläggning av sträckan inom Svenljunga tätort efter att tillstånd beviljats. Förslaget godkändes av kommunen och ledningen färdigställdes år 1997. Vattenfalls utgångspunkt är att fortsatt driva ledningen i befintlig sträckning och utförande, dvs. en kombination av luftledning och kabel, då inga nya motstående intressen tillkommit sedan ledningen prövades och byggdes. 2.2 Avgränsningar 2.2.1 Innehållsmässig avgränsning I denna MKB behandlas aspekter som bedöms vara relevanta vid drift av kraftledningen. De aspekter som identifierats och bedöms är påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, bebyggelse och infrastruktur, mark- och vattenanvändning samt hälsa och säkerhet (dvs. påverkan från magnetfält). 2.2.2 Geografisk avgränsning Eftersom ledningen är befintlig utgår den geografiska avgränsningen från det område som ledningen fysiskt upptar, dvs. den befintliga ledningsgatan för luftkabeln och den markförlagda kabelns läge under mark. Beskrivningen av intresseområden görs i ett geografiskt område i ledningens närhet. 2.2.3 Kumulativa effekter Befintlig ledning sammanfaller geografiskt med ledningen Tranemo-Svenljunga. Magnetfältsberäkningar har därför gjorts för båda ledningarnas totala magnetfält, se vidare 7.8.2. 5

2.3 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som berör planering och byggande av en kraftledning är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd, Natura 2000, Naturreservat och biotopskydd) Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 2.3.1 Ellagen För att få bygga och driva en kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av samråd och i ansökan ska en MKB ingå. Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Samrådets syfte är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Beviljad nätkoncession gäller i regel tills vidare. 2.3.2 Miljöbalken En MKB ska, enligt 6 kap. miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människors hälsa och miljön. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB är dels ett skrivet dokument som redogör för ovan nämnda aspekter, men också en process som syftar till att påverka projektets utformning så att konsekvenserna begränsas. I denna process är samrådsförfarandet en viktig del för att inhämta och ge information om projektet och möjliggöra insyn och påverkan under projektets gång. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hänsynsreglerna i miljöbalken gäller vid alla åtgärder som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla och ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Nedan redovisas hur Vattenfall följer de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB: Vattenfall Eldistribution har lång erfarenhet av planering, byggande och drift av kraftledningar och har därför en gedigen kunskap om kraftledningars påverkan på omgivningen. Föreliggande MKB säkerställer att relevanta miljöfrågor belyses. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB: Kraftledningen byggdes efter gällande lagar och enligt gällande branschstandard. Under ledningens byggande säkerställdes att ledningen utfördes med bästa möjliga teknik. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB: Entreprenörer som utför arbeten åt Vattenfall ska följa de miljökrav som Vattenfall ställer. Vattenfall arbetar utifrån ett certifierat 6

miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Miljöfrågor ingår som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB: För Vattenfall är miljöfrågor centrala. Tack vare ISO 14001 finns en god struktur för att arbeta med miljöfrågorna så att verksamheten bedrivs effektivt, är resurssnål och inte äventyrar vår gemensamma miljö. Det sker bland annat genom att ställa krav i upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, effektivt genomförande av projekt, god materialhantering, genom att återanvända och ha god ordning på driftreserv, korrekt avfallshantering, återkommande utbildning för alla berörda samt genom uppföljning att rutiner fungerar och följs. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB: När kraftledningen byggdes har lokaliseringen anpassats för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Genom samråd med fastighetsägare, myndigheter och allmänheten har den befintliga ledningens lämplighet i sin nuvarande lokalisering säkerställts. Hushållning med mark och vattenresurser I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den befintliga kraftledningen har kända bevarandeintressen kartlagts. Kraftledningen ligger inte inom några områden av riksintresse. Fortsatt drift av kraftledningen kan således ske utan att påverka några områden för riksintresse. Verksamheten bidrar till god hushållning av resurser genom att säkerställa elförsörjningen i området. En god hushållning av markresurser uppnåddes när luftledningen förlades i befintlig ledningsgata och eftersträvades också när ledningen markförlades i inom Svenljunga tätort. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är ett styrmedel i den Svenska miljölagslagstiftningen som regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Idag finns miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, se vidare avsnitt 0. 2.3.3 Övriga tillstånd och dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även komma att krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. För här aktuell ledning bedöms så inte vara fallet. Ledningen är lagd inom ett område som omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt miljöbalkens 7 kapitel. Ledningen bedöms dock inte inverka negativt på strandskyddets syften. Behov av dispens från artskyddsförordningen anses inte föreligga, se vidare avsnitt 7.3.1. 2.3.4 Markupplåtelse och ledningsrätt Eftersom ledningen är befintlig krävs inget tillstånd för tillträde till berörda fastigheter. Ersättningar för intrång på mark som tagits i anspråk för ledningen reglerades i samband med byggnationen. Vattenfall har ledningsrätt att bygga, driva och underhålla ledningen. Den aktuella ansökan föranleder inget behov av ytterligare avtal för att driva eller underhålla befintlig ledning. 7

2.4 Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar för att minska riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från Vattenfalls anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3 GENOMFÖRANDE AV SAMRÅD Inför ansökan om förlängning av nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Detta ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Vattenfall valde att inför den här aktuella ledningens förnyade tillstånd samråda med länsstyrelsen, kommunen och enskilda, men även med statliga myndigheter, med organisationer, och med den allmänhet som ansågs bli berörda av verksamheten. 3.1 Samråd för befintlig ledning Samråd genomfördes under tiden 11 januari till 17 februari 2017. Ett samrådsunderlag upprättades vilket redogjorde för projektets bakgrund och syfte, ledningens lokalisering och utförande, tillståndsprocessen samt en övergripande konsekvensbedömning av att låta ledningen vara kvar i befintlig sträckning och utförande. Samrådet genomfördes med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Svenljunga kommun samt med enskilda och allmänhet. Samrådet innefattade även övriga myndigheter och sektorsintressenter som ansågs vara berörda av ledningen: Försvarsmakten; Fortifikationsverket; Försvarets Radioanstalt; Trafikverket; Skogsstyrelsen; Skanova; Lantbrukarnas riksförbund- Svenljunga kommungrupp; Luftfartsverket; Svenska kraftnät; Fiber i Ullasjö Ekonomisk förening; Net at Once Sweden AB; Quadracom Networks AB samt Örsås Revesjö Fiberförening. Samråd med enskilda genomfördes genom brevutskick den 11 januari 2017 till lagfarna och taxerade fastighetsägare, rättighetshavare och samfälligheter inom 50 meter från markkabeln och inom 100 meter från luftledningen. Allmänheten bjöds in till samråd genom annonsering i Borås Tidning den 13 januari 2017. Samråd med myndigheter och organisationer skedde via e-post den 11 januari 2017. På Vattenfalls hemsida finns från och med den 12 januari 2017 information om projektet, uppgifter för att lämna synpunkter samt länk till samrådsunderlaget. Sista datum för yttranden sattes till den 17 februari 2017. Totalt inkom 9 yttranden och ingen av de samrådsparter som lämnat yttranden har haft något att erinra. Inga yttranden har inkommit från enskilda personer. Se även samrådsredogörelsen i bilaga 1 till MKB: n. 3.2 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen fattade 2017-05-02 beslut om att den planerade kraftledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken och 14 ellagen, se bilaga 2 till MKB. 8

4 STUDERADE ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som skulle uppstå om projektet inte genomförs, vilket i det här fallet innebär att befintlig 40 kv-ledning inte får fortsatt tillstånd. Det skulle medföra att Vattenfall inte kan fortsätta driva ledningen och därmed inte kan behålla leveranssäkerhet och kvalitet till sina nätkunder. Ett nollalternativ skulle också föranleda ett behov av att utreda andra platser för ledningens lokalisering och utförande eftersom den fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i området. Nollalternativet skulle dock inte innebära att ledningen raseras då koncessionen för den ledning som går parallellt med det befintliga alternativet gäller tillsvidare. Ett nollalternativ skulle således inte innebära någon visuell förändring i landskapet. 4.2 Befintlig sträckning Det befintliga alternativet innebär att 40 kv-ledningen behålls i befintligt läge och utförande. I samband med tillståndsansökan år 1995 konstaterades det att sambyggnation med ledning i befintlig ledningsgata var den mest lämpliga åtgärden för att säkerställa elförsörjningen till Svenljunga ur både miljömässig och kostnadsmässig synvinkel. Genom sambyggnation i den befintliga ledningsgatan ansågs den nya ledningen inte ha någon påverkan på markanvändningen, såsom jord- och skogsbruk. Eftersom Vattenfall i enighet med kommunen även beslutade att markförlägga ledningen inom Svenljunga tätort år 1997 kunde större intrång i tätbebyggt område undvikas. Den markförlagda ledningen följer idag befintliga vägar samt park- och tomtmark och är därmed anpassad till befintlig bebyggelse. 4.3 Alternativa sträckningar Några alternativa ledningssträckningar eller utföranden har inte utretts inom ramen för denna ansökan om förlängd koncession. Inför uppförandet av ledningen 1995 undersöktes två olika alternativ för ledningens lokalisering. Det ena innebar en ombyggnad av ledningen mellan Lockryd och Svenljunga, och det andra en ny ledning parallellt med den befintliga ledningen Tranemo-Svenljunga på sträckan Risa-Svenljunga. Det sistnämna alternativet innebar även avveckling av ledningen mellan Lockryd- Svenljunga. Alternativet med ny ledning på sträckan Risa-Svenljunga valdes då det ansågs vara den lämpligaste förstärkningsåtgärden ur både miljömässig och kostnadsmässig synvinkel. Vid kartläggning av intressen utmed den befintliga ledningen i samband med denna koncessionsansökan och MKB har det konstaterats att det inte tillkommit några nya intressen i området sedan ledningen beviljades tillstånd år 1995. De intressen som hanterats i förra koncessionsansökan och som låg till grund för beslutet 1995 är således desamma idag. Förlängt tillstånd av befintlig ledning anses därför inte ge en ökad påverkan i området. Aktuell ledning uppfördes i befintlig ledningsgata genom sambyggnation med en befintlig ledning mellan stationerna i Svenljunga och Risa. En sambyggnation innebar minskat intrång i landskapet då befintlig ledningsgata användes. Den parallella ledningens koncession gäller tillsvidare vilket innebär att ledningsgatans utbredning, som idag är den genaste vägen mellan Risa och Svenljunga, kommer förbli oförändrad även om den här aktuella ledningen inte skulle finnas kvar i samma sträckning. Vidare visar utförda magnetfältsberäkningar att de bostäder som finns i ledningens närhet inte påverkas av magnetfält från ledningen, se vidare avsnitt 7.8.2. Vattenfall anser att ledningens lokalisering i befintligt läge är den i området lämpligaste utifrån både miljömässiga och hälsomässiga aspekter och anser därför inte att det är motiverat att utreda alternativa lokaliseringar. Att flytta ledningen till en annan plats bedöms snarare utgöra större miljöpåverkan än att behålla ledningen i befintlig lokalisering. 9

5 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING 5.1 Lokalisering Ledningen är lokaliserad i Svenljunga kommun och går från Risa i nordvästlig riktning upp till Svenljunga, väster om väg 156. Ledningen är sambyggd med ledningen Risa-Tranemo på sträckan Risa-Svenljunga och går i en 40 meter bred skogsgata. Ledningen utgörs av en luftledning mellan transformatorstationen i Risa och fram till Svenljunga tätort där ledningen fortsätter som kabel inom tätorten till stationen vid Strömgatan. Utanför tätbebyggt område berör ledningen i huvudsak skogsmark med moss- och sumpskog, med undantag för åker- och betesmark vid Lilla Hulan, Nytorp och vid stationen i Risa. Norr om stationen i Risa korsar ledningen ån Assman och Röstorpasjön. Vidare går ledningen söder om Åstorpasjön och tangerar den östra kanten av Åstorpamossen. Därefter passerar ledningen under en 400 kv-ledning som går i västöstlig riktning. Mellan åker- och betesmark vid Lilla Hulan och Nytorp korsars ett utbrett myrområde. Vid Nytorp korsar ledningen sedan väg 156. Strax sydöst om Svenljunga tätort övergår luftledningen i kabel och inom tätorten är ledningen nedgrävd under gata samt i park- och tomtmark. 5.2 Omfattning och utformning Ledningens totala längd är ca 7 km varav ca 5 km utgörs av en luftledning som är sambyggd i stålstolpar med en annan 40 kv-ledning som går mellan Tranemo-Svenljunga. Ledningen är trädsäker, vilket innebär en trädfri skogsgata med en bredd om ca 20 meter på vardera sidan om ledningarnas centrumlinje, dvs. en total bredd om ca 40 meter. Stolphöjden är ca 20 meter och medelspannslängden är 190 meter. Ledningens tre faser är vertikalplacerade på ena sidan av stålstolpen och ledningen Tranemo-Svenljunga har sina faser placerade på andra sidan av samma stålstolpe. Strax sydöst om Svenljunga tätort går luftledningen ner som kabel i marken parallellt med den andra ledningen i två separata kabelgravar på en sträcka av ca 2 km. I söder ansluts luftledningen till en station vid Risa, söder om väg 1582, och i norr ansluts ledningen som kabel till en station vid Strömvägen i Svenljunga. 10

Figur 1. Ledningens lokalisering. 11

6 DRIFT OCH UNDERHÅLL 6.1 Skogligt underhåll Med ca 8 års mellanrum röjs luftledningens skogsgata från högväxande vegetation inom hela dess bredd. I sidoområdena fälls även alla farliga kantträd. Röjningen görs för att säkerställa en trädsäker ledning. Trädsäker ledning betecknar en kraftledning som vars ledningsgata (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd eller buskar ej kan nå närmare än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning (röjnings intervall är 8 år eller mer). Röjning utförs inom hela skogsgatans bredd. Inom skogsgatan röjs, där ej särskilda överenskommelser träffats med markägare eller annan part, all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig skall lågväxande träd och buskar sparas. I sidoområdena skall alla farliga kantträd fällas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid +50 C. Under ledningen skall det röjas en 3 meter bred patrullstig och är till för att man vid kontroll ska kunna ta sig fram längs ledningen till fots, alternativt fordon. Ledningsgatan röjs i regel vart åttonde år och röjningsbesiktigas mellan röjningarna. Röjningsbesiktningen innebär att ledningssträckan inventeras med avseende på snabbväxande vegetation. Om det finns risk att sådan vegetation kan komma i närheten av ledningen innan det är dags för nästa ordinarie röjning, fälls eller toppas vegetationen. Röjningsbesiktningen omfattar bara de kritiska delarna av ledningsgatan och åtgärderna har karaktär av punktinsatser. 6.2 Ledningsunderhåll Vart 8:e år görs driftbesiktningar av alla Vattenfalls luftledningar för att avgöra om underhåll krävs. I samband med det besiktigas även av de kabelstolpar där luftledningarna övergår i kabel. Ledningsunderhåll av en luftledning genomförs efter behov på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Underhåll av en befintlig markkabel sker normalt sett inte. Livslängden på en modern kabel är lång och svår att förutsäga exakt, men bedöms till ca 60 år. När kabeln i framtiden är uttjänt görs en ny behovsbedömning av kabeln och en ny kabel läggs om så bedöms nödvändigt. Den befintliga kabeln behöver då inte tas upp ur marken p.g.a. risk för utsläpp i marken, eftersom det inte förekommer några miljöfarliga substanser i moderna kablar. Beslut om att kabeln skall tas upp eller inte fattas då det är aktuellt och efter de rutiner/regler som då gäller. Sannolikheten för att en kabel i mark ska gå sönder och behöva repareras är låg eftersom yttre påverkan på kabeln är näst intill obefintlig. Om kabelfel ändå skulle uppstå så felsöks kabeln och ingreppet begränsas till den del av kabeln som är sönder och ger därför en väldigt lokal påverkan. Vid en eventuell reparation av kabeln kommer den del som är sönder att grävas upp och åtgärdas varpå marken ovan återställs till ursprungligt skick. Det finns inga registrerade natur- och kulturmiljöer eller övriga allmänna intressen i kabelns närhet som bedöms påverkas negativt vid en eventuell reparation. Kortvarig bullerpåverkan kan ske vid reparation av kabel, men omfattningen bedöms vara begränsad till ett par dagar och är att betrakta som normalt byggplatsbuller. Arbetet sker på dagtid. 12

6.3 Påverkan vid underhåll Vid underhåll kan det finnas risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av material till stolpplatser. Transporter bedöms dock i huvudsak kunna ske på befintliga vägar och i ledningens skogsgata. Blöta markområden med dålig bärighet, till exempel sumpskogar och myrar, är särskilt känsliga för körskador, se vidare nedan. En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används vid underhåll, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Risken bedöms dock som mycket liten och motsvarar den risk som förekommer i samband med mekaniserat skogsbruk som bedrivs i området. 6.4 Skadeförebyggande åtgärder Vid underhåll av ledningen bör, inom våtmarksområden, arbetsföretag som innebär terrängkörning med arbetsfordon eller andra arbetsmoment som kan orsaka markskador om möjligt förläggas till tidpunkter då marken är frusen. Om detta inte är möjligt bör särskild försiktighet iakttas vid utförandet av sådana arbeten och lämpliga försiktighetsåtgärder vidtas, exempelvis utläggning av stockmattor. Särskild försiktighet bör vidtas vid arbeten som utförs inom grundvattenområden. Inga dunkar med drivmedel eller andra kemikalier får förvaras inom områdena. Vidare bör inte uppställning av fordon och maskiner i samband med underhåll ske inom detta område. Vid framtida underhållsarbeten skall tillses att ris eller annat material som kan påverka vattenföringen inte lämnas kvar i diken och vattendrag. Inför underhållsröjningar genomförs samråd med länsstyrelsen för att säkerställa att påverkan på natur- och kulturmiljöer minimeras. 13

7 KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING 7.1 Landskapsbild Från stationen i Risa går ledningen norrut i ett relativt öppet landskap där den korsar väg 1582 och Röstorpasjön. Vidare går ledningen i huvudsak genom obebyggd skogsmark som utgörs av moss- och myrmarker med undantag för åker- och betesmark vid Lilla Hulan, Nytorp och vid Risa. Det är också vid dessa platser som det finns bebyggelse. Ledningen korsar sedan väg 156 för att gå in i glesare skogsmark fram till där den övergår i kabel. Skogsgatan där luftledningen går är ca 40 meter bred och utgör ett större element i landskapet, men eftersom den går mestadels i obebyggt skogslandskap bedöms den visuella påverkan vara liten. Inom Svenljunga tätort är kabeln nedgrävd i gata samt i park- och tomtmark vilket inte ger någon visuell påverkan på landskapsbilden. 7.2 Riksintressen och Natura 2000 Inom området för ledningen finns inga riksintressen eller Natura 2000-områden. Närmsta riksintressen, riksintresse för Naturvård respektive Kulturmiljövård, är lokaliserade ca 3 km respektive 5 km bort, se karta i Figur 2. Närmsta Natura 2000-område är beläget ca 6,5 km sydöst om stationen i Risa. Ledningen bedöms således inte påverka varken riksintressen eller Natura 2000-områden. Figur 2. Riksintressen inom ledningens närområde. 14

7.3 Naturmiljö Det finns ett några områden med registrerade naturvärden i direkt anslutning till ledningen, se karta Figur 3. Vid Lilla Hulan och Nytorp finns ängs- och hagmarker som är upptagna i Ängs- och betesmarksinventeringen. Ledningen går också över större områden med sumpskog och mossar som är upptagna i Våtmarksinventeringen. Ledningen passerar mossen öster om Trollsjön som har naturvärdesklass 2, d.v.s. mycket höga naturvärden. Även Åstorpamossen berörs i dess östa delar, även den med naturvärdesklass 2. Öster om Åstorpamossen tangeras ett naturvärdesobjekt med Barrskog. Befintlig ledningsgata har funnits på platsen i ca 30 år, varav ca 20 år med här aktuell ledning. Detta innebär att naturmiljöerna har anpassats till ledningsgatans öppenhet och kontinuerliga röjning. Röjning av vegetation i skogsgatan kan också gynna den biologiska mångfalden eftersom ledningsgatan ger förutsättningar för andra livsmiljöer än det kringliggande landskapet. Ledningen bedöms sammantaget inte ha någon negativ påverkan på naturmiljön. För att säkerställa att påverkan på naturmiljöer minimeras genomförs samråd med länsstyrelsen inför underhållsröjningar, se vidare avsnitt 6.4. 7.3.1 Rödlistade och fridlysta arter Vid sökning i artportalen av inrapporterade fynd mellan 2000 och 2017 visade det sig att det i ledningens närhet finns inrapporterade fynd av backsippa från 2011 i närheten av transformatorstationen i Risa, där ledningen går över Röstorpasjön. Närmaste inrapporterade fynd av fåglar är belägna inne i Svenljunga där ledningen går som kabel. Knappt 100 meter sydväst om befintlig kabel är förbiflygande tornseglare och spillkråka inrapporterade 2009 och födosökande gulsparv 2016. Ingen av de arter som rapporterats in i artportalen bedöms påverkas negativt av den befintliga ledningen. Behov av dispens från artskyddsförordningen anses inte föreligga för befintlig ledning. Vid underhåll av ledningen sker samråd med länsstyrelsen för att säkerställa att påverkan på naturmiljöer minimeras. 7.4 Kulturmiljö 7.4.1 Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas eller övertäckas. Det finns både kända fornlämningar och områden för kulturmiljö i närheten av den södra delen av ledningen, se karta Figur 4. Stationen i Risa ligger inom det större fornlämningsområdet Röstorp som är ett av Sveriges mest välbevarade fornåkersområden. Fornlämningarna ligger främst sydväst om stationen i huvudsak i skogs- och hagmark där de närmast belägna kända fornlämningarna ligger i strandkanten intill Röstorpasjön. Vid Hagalund, ca 150 meter väster om ledningen, finns ett område med skogsbrukslämningar. Befintlig ledning bedöms inte ha någon påverkan på kända fornlämningar eftersom dessa inte ligger i direkt anslutning till ledningen. 7.4.2 Område för kulturmiljö Området runt stationen i Risa utgörs av ett större område för kulturmiljö utpekat av länsstyrelsen. Här finns också en bevarandeplan för odlingslandskapet. Det finns även en kulturhistorisk intressant miljö runt gårdarna vid Hulan. Eftersom ledningen är befintlig är den visuella påverkan i området oförändrad och därmed bedöms inte kulturmiljöområdena påverkas av ledningen. 15

Figur 3. Naturvärden inom ledningens närområde. 16

Figur 4. Kulturvärden inom ledningens närområde 17

7.5 Vatten Ledningen passerar områden för grundvatten upptagna i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) i både söder och norr. I söder passerar ledningen även över ån Assman som även den är upptagen i VISS med klassningen måttlig ekologisk status och ej god kemisk status, se vidare avsnitt 8.2. Assman och Röstorpasjön är Fiskevårdsområden och omfattas av de generella strandskyddsbestämmelserna enligt miljöbalkens 7 kapitel. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Ledningen bedöms inte inverka negativt på strandskyddets syften och ledningen påverkar inte allmänhetens tillgång till strandområdet. Under förutsättning att skadeförebyggande åtgärder vidtas, se avsnitt 6.4, bedöms ledningen inte påverka vattenvärdena i området. Figur 5. Vattenvärden inom ledningens närområde. 18

7.6 Bebyggelse och infrastruktur 7.6.1 Bebyggelse Det finns ett begränsat antal hus längs med luftledningsträckningen vilka främst är belägna vid Stora Hulan och Nytorp. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från luftledningen. Inom Svenljunga tätort ligger närmaste bostadshus ca 25 meter från kabeln. Den befintliga ledningen bedöms inte ha någon negativ påverkan på befintlig bebyggelse i närområdet, se även avsnitt 7.8 nedan. För magnetfältspåverkan se avsnitt 7.8.2. 7.6.2 Vägar Strax söder om Svenljunga korsar luftledningen över statlig väg 156 och vid transformatorstationen i Risa korsas statlig väg 1582. Inom Svenljunga tätort är kabeln bitvis förlagt i gata. Ledningen bedöms inte påverka dessa vägar men hänsyn skall iakttas vid eventuellt underhållsarbete på ledningarna. Om arbetet innebär att maskiner under någon tid behöver vistas inom vägområden för allmän väg måste en trafikanordningsplan godkännas av Trafikverket Region Väst. 7.6.3 Kraftledningar I höjd med stora Hulan korsar ledningen under en 400 kv-ledning som går i västöstlig riktning. Vid underhåll av här aktuell ledning tas hänsyn till korsande 400 kv-ledning. 7.7 Markanvändning 7.7.1 Planförhållanden Kommunens nuvarande översiktsplan är aktualiserad 2003 och sedan början av 2016 pågår arbete med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan. Den luftburna delen av ledningen ligger utanför detaljplanelagt område och berör inga kommunala planer enligt aktuell översiktsplan. Den kabelutförda delen av ledningen ligger inom detaljplanelagt område, placerad i gatumark respektive parkmark och tomtmark. Kabeln är markerad i den förnyade detaljplanen för Stadsplan Torstorp, antagen 2013. Enligt 2 kap 8 Ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Aktuell ledning anses inte strida mot gällande detaljplaner. 7.7.2 Skogsbruk Ledningen går genom skogsområden där skogsbruk bedrivs. Eftersom ledningsgatan är befintlig påverkas inte skogsmarken ytterligare. Vid röjning av skogsgatan aviseras alla markägare innan arbetet påbörjas 7.7.3 Jordbruksmark Ledningen är inte förlagd i anslutning till jordbruksmark. 7.8 Hälsa och säkerhet 7.8.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. 19

För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till spänningsskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. För markkabel beror den resulterande fältstyrkan förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller vegetation. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält (EMF) ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 20

7.8.2 Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkningar för aktuell ledning, både luftledning och kabel, har utförts baserat på uppmätt utfall av effekt under 2013-2016. Resultatet, se figur 6 respektive figur 7, visar följaktligen medelvärdet under de tre senaste åren. Då aktuell ledning går parallellt med ledningen Tranemo- Svenljunga innefattar beräkningarna resultatet för båda ledningarna. Som figurerna nedan visar avtar styrkan i det magnetiska fältet kring ledningarna ju längre från ledningen man kommer. Figur 6. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från luftledningen. För luftledningen är beräkningen utförd 1,5 m över mark. Under ledningarna är den magnetiska flödestätheten strax över 0,5 mikrotesla. I utkanten av skogsgatan som är cirka 40 meter bred är värdet cirka 0,1 mikrotesla. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från luftledningen och enligt beräkningarna är påverkan från det magnetiska fältet på detta avstånd försumbar. 21

Figur 7. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från kabeln För kabeln är beräkningen utförd för en punkt 1,5 m ovan mark. Står man rakt ovanför kabeln är den magnetiska flödestätheten strax över 0,2 mikrotesla. Kommer man längre ifrån kabeln än fem meter är värdet under 0,05 mikrotesla. Närmaste bostadshus ligger ca 25 meter från kabeln, och på det avståndet är påverkan från det magnetiska fältet försumbar. De bostäder som finns i ledningens närhet bedöms därmed inte påverkas av magnetfält från kabeln. 22

8 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER 8.1 Miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Etappmålen är steg på vägen för att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Nedan beskrivs de miljömål som bedöms kunna påverkas av den här aktuella ledningen. God bebyggd miljö Definition: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Ledningen påverkar inga natur- och kulturvärden. Ledningen är förlagd utmed gatumark och inom park- och tomtmark i Svenljunga tätort och främjar därmed god hushållning av mark i området. Ledningen strömförsörjer området vilket gynnar en god bebyggd miljö. Miljömålet bedöms inte motverkas. Säker strålmiljö Definition: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Ledningen är lokaliserad så att livsmiljön inte försämras på grund av magnetfält. Miljömålet bedöms således inte motverkas. Ett rikt djur- och växtliv Definition: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Den befintliga ledningen har funnits på platsen under en lång tid och bedöms inte ha någon negativ påverkan på biologisk mångfald i området. Ledningsgator kan främja den biologiska mångfalden. Levande sjöar och vattendrag Definition: "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Den stäcka som korsar ån Assman och sjön Röstorpasjön är utförd som luftledning och påverkar därmed inte vattendraget och sjön. Ledningen bedöms inte heller påverka vattenkvaliteten i ledningens närområde. Ledningen påverkar inte möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet med levande sjöar och vattendrag. 23

8.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken år 1999 och har som syfte att komma till rätta med hälso- och miljöpåverkan från så kallade diffusa utsläpp. Normerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag miljökvalitetsnormer för vatten, buller och luft. Av dessa bedöms miljökvalitetsnormen för vatten kunna vara relevant i aktuellt sammanhang. Vattendraget Assman är upptaget som vattenförekomst i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Miljökvalitetsnormen för vattendraet anger att den ekologiska statusen ska vara god senast 2021 och den kemiska ytvattenstatusen ska vara god. På en skala av måttlig, otillfredsställande och dålig uppnår dock ytvattenförekomsten måttlig ekologisk statusen men en ej god kemisk status. Vattnet har problem med övergödning och miljögifter. Det finns en liten potentiell risk för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används i samband med skogligt underhåll eller ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Risken för bestående negativa konsekvenser för grundvattenkavaliteten i området till följd av eventuella läckage bedöms som mycket liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas i samband med underhåll, se avsnitt 6.4. Befintlig ledning bedöms således inte påverka vattnets kvalitet och inte heller miljökvalitetsnormerna. 24

9 SAMLAD BEDÖMNING Den aktuella 40 kv-ledningen är sambyggd med ledningen Tranemo-Svenljunga på sträckan Risa- Svenljunga. Ledningen utgörs både av luftledning genom framför allt skogsmark med sumpskog och mossar, och av kabel inom Svenljunga tätort. Ledningens lokalisering påverkar varken riksintressen eller Natura 2000-områden och anses inte inverka negativt på strandskyddets syften. Ledningen anses inte heller ha någon påverkan på kända fornlämningar eftersom dessa inte ligger i direkt anslutning till ledningen. Eftersom ledningen är befintlig och är sambyggd med ledningen Tranemo-Svenljunga skulle en förlängd koncession av aktuell ledning ha en oförändrad visuell påverkan i landskapet. Därmed bedöms ledningen även ha en oförändrad påverkan på kulturmiljöområdena. Ledningen Tranemo-Svenljunga och ledningsgatan mellan Risa-Svenljunga har funnits på platsen i ca 30 år varav ca 20 år även innefattat aktuell ledning. Naturmiljöerna längs ledningen anses sålunda ha anpassats till ledningsgatans öppenhet och den kontinuerliga röjning som görs av ledningsgatan. Alternativet att rasera ledningen och lokalisera den på annan plats bedöms innebära större påverkan på omgivningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. En sådan åtgärd skulle också innebära att ledningen skulle ta ny mark i anspråk eftersom den fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i området. Eftersom ledningen går parallellt med ledningen Tranemo-Svenljunga, vars koncession gäller tillsvidare, skulle en rasering av ledningen inte ge någon minskad påverkan på varken natur- eller kulturvärden, landskapsbild eller andra intresseområden. Sammantaget görs bedömningen att befintlig lednings sträckning och utförande är den mest lämpliga utifrån både miljömässig och hälsomässig påverkan och ur driftsäkerhetssynpunkt. 25

10 REFERENSER Skriftliga källor Svenljunga kommun (2003). Översiktsplan aktualiserad 2003. Svenljunga kommun Svenljunga kommun (2003). Ändring av Stadsplan Torstorp 1:65 m fl. Svenljunga kommun Digitala källor Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida Länsstyrelsernas GIS-tjänst GIS-underlag från Skogsstyrelsen Lantmäteriets Terrängkarta och Fastighetskarta VISS, Vatteninformationssystem Sverige Artprotalen, sökning 2017-03-27 26

11 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan Samrådsunderlag Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län. januari 2017 27