Odla sortblandningar hur och varför

Odla sortblandningar hur och varför

INNEHÅLL Inledning 3 Skyffel i sålådan är allt som krävs 4 Helheten är större än delarna 6 [forskning] Blandningen blir en barriär 8 Mångfald minskar sårbarheten 10 Kommunicerande vårkorn minskar bladlusangreppen 12 Grafisk presention av principen 17 Sven-Arne säkrar upp med tre sorter 18 [odling] Pauliina rekommenderar blandning 19 Höstvete i kompott hos Jeppe 20 Fyra vårkornsorter i danskt teamwork 22 [förädling] Skörden ska gå att sälja 24 Litteraturlista 26 2

[inledning] foto jens blomquist, sate al abbasi, robert glinwood Resultat från PlantComMistra: Odla sortblandningar PlantComMistra är ett forskningsprogram finansierat av Mistra. Det startade 2006 och avslutas 2012. Inom programmet har vi utvecklat nya metoder för att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Vi studerar havrebladlusen och hur den angriper kornplantor. Resultaten ökar kunskapen om sambandet mellan bladlöss och deras naturliga fiender samt om plantornas resistens mot bladlöss. Inom programmet har vi också tagit fram förädlingsmaterial och molekylära markörer som är användbara i resistensförädling. Vårt viktigaste resultat för praktiken är: Odla sortblandningar! Redan innan PlantCom Mistra startade visste vi att kornplantor kunde skicka signaler till andra kornplantor i närheten. I vissa sortkombinationer påverkades grannplantor så bladlössen undvek dem. I programmet har vi tittat närmare på detta fenomen. Vi har genomfört fältförsök för att ta reda på om de effekter som påvisades i laboratoriemiljö också kunde betyda något i praktiken. Mer om detta kan du läsa på sidan 12. Programmets forskning har visat att odling av sortblandningar både är ett sätt att öka den biologiska mångfalden och kan leda till ökat skydd mot bladlöss. Vi har därför samlat kunskap och erfarenheter om odling av sortblandningar i denna skrift. Vi hoppas att den ska väcka din nyfikenhet och inspirera dig att pröva. Lisbeth Jonsson Programchef PlantComMistra 3

[forskning] Skyffel i sålådan är allt som krävs Sortblandning handlar inte om finlir. En handskyfflad blandning i sålådan gav högre skörd än noggrann blandning i cementblan dare i skotska försök med maltkorn. Sortblandning har många uppenbara fördelar för Adrian Newton. Rejält minskat sjukdomstryck, vikt iga skördeökningar och stabil avkastning över åren, slår han fast efter att ha utforskat sortblandningarnas potential i 20 år vid James Hutton Institute i Skottland. Han använder ordet spänst för att förklara sortblandningens styrka. Med flera sorter på fältet introduceras mångfald. Den mångfalden ger grödan spänst och elasticitet att stå emot sjukdomar och olika former av stress. Grödan får helt enkelt kraft att fjädra tillbaka och komma igen. Labb i sålådan. Hans övertygelse råder alltså ingen tvekan om. Därför ville han gå från ord till handling och testa hur man bäst blandar sorterna i verkligheten. Vi ville ta sortblandning från en akademisk diskussion till praktiken, säger Adrian Newton. Han testade 4 olika metoder att blanda sorter med varandra under åren 2005 2007. Det skotska experimentlaboratoriet blev sålådan på en svensk såmaskin en Väderstad Rapid 300C. Den fylldes med 3 höstkornsorter efter olika mönster. 1. Pre-mix vi blandade sorterna noggrant först i en cementblandare innan vi sedan fyllde sålådan 2. I sålådan vi fyllde de 3 sorterna i sålådan i lager på toppen av var andra och öste sedan runt med en skyffel för hand och blandade lite slarvigt i sålådan 3. Samtidigt vi fyllde sålådan med de 3 sorterna på en och samma gång 4. I lager vi fyllde de 3 sorterna i sålådan i lager på toppen av varandra men skyfflade inte runt Sådden skedde i strimmor där sjukdomar graderades under växtodlingssäsongen. Stor effekt hade den slarviga mixen som gjordes i sålådan (nr 2) på kornets bladfläcksjuka (Rhyncosporium secalis). Där minskade angreppen med 34 respektive 58 procent under åren 2005 och 2007 när sjukdomen dominerade bestånden. 4

Skyffel i sålådan gav högst skörd *** *** *** = P < 0,001 Fältförsöken i Skottland 2005 2007 testade 4 metoder att blanda 3 höstkornsorter i sålådan. 1. Pre-mix vi blandade sorterna noggrant först i en cementblandare innan vi sedan fyllde sålådan 2. I sålådan vi fyllde de 3 sorterna i sålådan i lager på toppen av varandra och öste sedan runt med en skyffel för hand och blandade lite slarvigt i sålådan 3. Samtidigt vi fyllde sålådan med de 3 sorterna på en och samma gång 4. I lager vi fyllde de 3 sorterna i sålådan i lager på toppen av varandra men skyfflade inte runt Högst skörd gav metod 2 där sorterna blandades med skyffel i sålådan. I fält bestod beståndet av stora fläckar, men det räckte för att höja avkastningen med som mest 17 procent år 2006. I figuren är baslinjen 0 medelvärdet av de 3 enskilda sorterna där de odlades i renbestånd parallellt i försöket. Stora fläckar gav högst skörd. Men också skördarna ökade med sortblandningarna. Allra bäst gick det för den handskyfflade blandningen nr 2. I fält bestod den av en röra av stora fläckar med de 3 sorterna i ett oregelbundet mönster som utsädet råkade hamna i jorden. Ingen vacker syn för vänner av ordning med andra ord. Men det kanske de kan tåla eftersom skörden ökade med som mest 17 procent med den slarviga sortmixen (se figur). Adrian Newtons slutsats är enkel och hans rekommendation till lantbrukare är klar. Lägg inte tid och pengar på att blanda noggrant. En grov och enkel metod som att skyffla runt i sålådan räcker gott och ger bäst resultat. Förklaringen som han ger är att de stora fläckarna fungerar som avspärrningar eller vägbommar för sjukdomar som inte kan grassera utan stoppas upp av grannsorten. Men hur stora som helst bör sortfläckarna inte vara. Det finns ett linjärt samband mellan antal sorter i blandningen och ökad skörd. Blanda därför hellre 3 eller 4 sorter än bara 2, råder Adrian Newton. Motstånd hos mältarna. Resultaten har fått genomslag i praktiken i Skottland där gårdar sår sortblandningar av höstkorn när grödan ska användas till foder. Blandning ökar hektolitervikten och det drar lantbrukarna nytta av. Men för vårkorn som ska mältas och bli whisky finns inget sug efter att blanda sorter. Mälterierna vill ha en sort för att man tror att det ger mindre variation och jämnare kvalitet. De har fel. Odlingslokalen påverkar en enskild sort mer än en blandning, säger Adrian Newton. Lägg inte tid och pengar på att blanda noggrant. En grov och enkel metod som att skyffla runt i sålådan räcker gott och ger bäst resultat. Adrian Newton Däremot finns en marknad för sortblandningar av höstvete som odlas till stärkelseindustrin och i slutänden ska bli alkohol. Där har man insett att sortblandningar ger en jämnare kvalitet. 5

[forskning] Stora skillnader mellan sorter är positivt när de växer sida vid sida. Det är slutsatsen av en metaanalys som danske Lars Pødenphant Kiær gjort och som visar merskördar på genomsnittliga 5 6 procent när höstvete eller vårkorn blandas. Med flera sorter i såmaskinen blir helheten större än delarna. Olikheter kan vara en biologisk fördel. Skillnader i höjd gör att en lång sort utnyttjar solljuset annorlunda än vad en kortstråig grannplanta gör, varför det totala utnyttjandet av solljus ökar. Helheten är större än delarna Lars Pødenphant Kiærs analyserade vetenskapliga publikationer om sort blandningar från ett 10-tal länder. Gen omgången visade i medeltal en merskörd på 5 6 procent när man blandar olika sorter av höstvete eller vårkorn. Foto: Karen Rysbjerg Munk Ju mer olika sorterna är med avseende på t.ex. avkastning desto högre kan blandningseffekten bli. Lars Kiær 6

Blandning 1 C: 102 I sortblandning ABC: ~102 Blandning 2 E: 105 I sortblandning ADE: ~104 Som medeltal A: 100 ABC=100 Som medeltal A: 100 ADE=100 B: 98 D: 95 Olikheter är positivt Om de 3 höstvetesorterna A, B och C med relativtal i avkastning 98, 100 och 102 odlade i ren bestånd skulle odlas var för sig, skulle den förväntade medelavkastning blir 100 rent matematiskt. Men blandas de och odlas tillsammans kan blandningseffekterna och olikheterna göra att avkastningen stiger med kanske 2 procent. Om sorten A i stället blandas med sorterna D och E med relativtal 95 och 105 i renbestånd skulle ökning i förhållande till medelvärdet förstärkas. De större olikheterna i avkastning kan leda till en kraftigare blandningseffekt som gör att avkastningen stiger med kanske 4 procent. Sortblandningar som ett sätt att förbättra avkastning, sjukdomsresistens och stabilitet i lantbruksgrödor var fokus i Lars Pødenphant Kiærs doktorsavhandling. Men sortblandningar är han fortsatt fascinerad av och tillsammans med 2 forskarkollegor gjorde han en så kalllad metaanalys av sortblandningar som publicerades 2009. En metaanalys är en slags studie av studier där man går igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar för att bilda sig en uppfattning om åt vilket håll den samlade bilden pekar. En metaanalys är helt enkelt ett större grepp på helheten än vad en enskild studie är. 114 stycken fältförsök. I litteraturen finns många fördelar med sortblandningar rapporterade. Stabilare skördar, lägre skördeförlust vid angrepp och bättre utnyttjande av resurserna på fältet är några av dessa fördelar. Men resultaten är varierande och det grundläggande samspelet är oklart, slår Lars Kiær fast. Därför gav han sig i kast med sin genomgång av vad andra gjort på området för att leta efter effekter av att blanda samman olika sorter. De första sökningarna i databaser gav ca 10 000 träffar på publicerade arbeten, men så småningom kom antalet relevanta publikationer ner till 26 stycken som synades i sömmarna. Bakom dessa 26 vetenskapliga artiklar finns 114 fältförsök i ett 10-tal länder, 246 sortblandningar och 575 uppmätta effekter. Det är alltså ett gediget material som Lars Kiær vände och vred på. 5 6 procent merskörd. En första slutsats är att effekten av att blanda sort er kan bli betydande. Rapporterade effekter vid skörd varierade från +100 till 30 procent när sortblandningen jämförs med medeltalet av de ingående sort erna i renbestånd. Att blanda sorter kan alltså innebära att hela havet stormar, mer än bara krusningar på ytan. Men när det gäller avkastningen hand lar sortblandningseffekten gene rellt om mer rimliga nivåer. I medeltal +5,7 procent i höstvete och +5,1 procent i vårkorn, säger Lars Kiær. De effekterna i höstvete och vårkorn var statistiskt mycket säkra, medan effekterna i vårvete och höstkorn inte var det. Skillnader gör skillnad. Den viktigaste variabeln för att förklara varför sortblandning ger högre skörd är komponentsorternas olikheter. Ju mer olika sorterna är med avseende på t.ex. avkastning desto högre kan blandningseffekten bli. Det betyder inte att man ska överdriva slutsatsen och gå så långt att man blandar in någon riktigt lågavkastande sorter i en mix. Men principen som Lars Kiær trycker på illustreras i faktarutan ovan. Varför det blir effekter är ännu inte kristallklart, men han tänker att det handlar om att växter är mycket plastiska och sorterna anpassar sig efter varandra. Sorterna i en blandning kan kompensera varandra och utnyttja resurser i fält på olika nivåer. Blandningseffekten gör alltså att helheten blir större än delarna. Men sortblandning ger dessutom högre säkerhet. Av det skälet är sortblandning numera baslinjen i jämförande sortförsök i både Danmark och Sverige variationen minskar mellan åren. En odlare som väljer bort den högst avkastande sorten i sortlistan till förmån för sortblandning kan därför räkna med ungefär samma eller något högre avkastning, och får dessutom annat på köpet menar Lars Kiær. Stabilitet och jämnare skördar. Metaanalys, en statistisk metod som utnyttjar resultaten från ett varierande antal sinsemellan helt oberoende studier för att belysa t.ex. värdet av en behandling vid en viss sjukdom. Källa: Nationalencyklopedin 7

[forskning] Blandningen blir en barriär När avståndet ökar mellan plantor av samma sort minskar chansen för gulrost att sprida sig i beståndet. Det visar Lisa Munks forskning i Danmark. Sortblandningar fungerar som medeltida vallgravar som håller fienden på avstånd. Ingen lantbrukare eller rådgivare kan pricka rätt i förväg och välja högst avkastande sort år efter år. Lisa Munk Foto: Inga Christensen Bach 8

Gröda N-gödsling Utveckling från 10 till 26 juni Blandning minskade gulrostspridning Utveckling från 10 juni til 7 juli kg N/ha Angrepps-ratio* Angrepps-ratio* Blandning: Boston + Solist 120 1,5 15,3 Blandning: Boston + Solist 193 5,2 45,5 Renbestånd: Boston 120 8,1 91,6 Renbestånd: Boston 193 9,8 198,8 Lisa Munks forskning i Danmark visar att den epidemiska spridningen av gulrost i höstvete går att bromsa upp med en sortblandning. Angreppen minskade med lägre N-giva, men framför allt minskade gulrostens utveckling när de båda höstvetesorterna Boston och Solist blandades. *Angrepps-ratio är ett mått på gulrostens epidemiutveckling. Ju högre tal desto snabbare utveckling. Lisa Munk har intresserat sig för sortblandningar under många år som forskare vid Det Natur- og Biovidenskabelige Fakultet på Köpenhamns Universitet. I sitt arbete har hon mixat olika sorter för att hindra mjöldagg i vårkorn, bromsa upp gulrost i höst- och vårvete och minska trycket av bladmögel i potatis. Idén att blanda sorter tycker hon är listig ur ett ekologiskt perspektiv. Olikheter mellan sorter ökar chansen att hållbart kontrollera sjukdomar, sammanfattar Lisa Munk sin ståndpunkt. N ökar gulrostangrepp. Ett sådant exempel är gulrost i höstvete (se tabell). I fältförsök år 2003 odlades den mottagliga höstvetesorten Boston dels i renbestånd och dels tillsammans med den mer motståndskraftiga sorten Solist. Försöket kvävegödslades på 2 nivåer med en låg (120 kg N/ha) och en hög kvävegiva (193 kg N/ha) och smittades genom utplacering av infekterade plantor. Resultaten i tabellen visar att angreppen ökade med stigande N-giva. Det är inte så mystiskt menar Lisa Munk och siffrorna illustrerar att angreppsnivån av gulrost var en fråga om beståndets täthet och frodighet som funktion av N-giva. Vallgrav stoppar attack. Men gulrostangreppen var också tydligt ett resultat av renbestånd eller blandning. Med enbart Boston blev angreppen mycket högre. Men genom att blanda Boston och Solist minskade den epidemiska spridningen i beståndet och angreppen blev lägre. Motsvarande långsam rostutveckling i sortblandning jämfört med i renbestånd har Lisa Munk senare mätt i fältförsök med vårvete 2010 och utfallet stämmer överens med resultat från andra länder. Lisa Munk förklarar resultaten som en effekt av fördubblat avstånd mellan mottagliga plantor av sorten Boston. Blandningen blir som en barriär. Gulrostsporer som landade på vetesorten Solist stötte på motstånd och svampen kunde inte uppförökas lika snabbt i sortblandningen. Att blanda sorter skapar alltså en fysisk barriär ungefär som en vallgrav runt en befäst borg som stoppar attacker. Men förutom den rent fysiska barriären för sporerna bygger motståndskraftiga sorter upp en kemisk barrikad i form av inducerad resistens. När en spor landar på en motståndskraftig sort triggas molekylärbiologiska processer igång som blir vapen för växten och som gör livet svårare för nästa spor som landar på bladverket. Ökar chansen att pricka rätt. Sortblandningar nådde som mest upp till 15 procent av vårkornsarealen i Danmark. Det var på 1980-talet och drivkraften i lantbruket var framför allt att minska den kemiska bekämpningen av mjöldagg. Sortblandningar är effektivare mot vindburna sjukdomar som mjöldagg och gulrost än mot de som sprids med regnstänk, berättar Lisa Munk. Idag upptar sortblandningar 3 4 procent av den danska vårkorn- och höstvetearealen. Men Lisa Munk tror på en ny storhetstid när integrerat växtskydd (IPM) ska sjösättas i praktiken år 2014 eftersom blandningar kan reducera kemisk bekämpning. Men det finns andra fördelar. Sortblandningar minskar variationen i avkastning mellan åren och ökar sannolikheten att man satsar på en vinnare. Ingen lantbrukare eller rådgivare kan pricka rätt i förväg och välja högst avkastande sort år efter år, säger Lisa Munk. Men sår man en hel korg av sorter ökar chansen att man träffar rätt och får med sig en segrare. Det är en grundtanke i sortblandningar. 9

[forskning] Mångfald minskar sårbarheten I vårkorn kan mjöldaggen hållas stången med sortblandningar vet Lars Wiik. Men merskörden är för låg för att sortblandningar ska vara intressanta i dagsläget. Annorlunda blir det 2014 när EUs direktiv om integrerad bekämpning blir verklighet då kan sortblandning bli en intressant pusselbit. Lars Wiik har ägnat mycket uppmärksamhet åt sortblandningar genom åren som forskare på SLU. Nu har han sammanställt svenska fältförsök med sortblandningar av vårkorn som går 30 år tillbaka i tiden fram till i dag. Effekten av att blanda kornsorter visar då som nu på ganska måttliga skördeökningar på 1 3 procent. Det är inte så många kilo det handlar om, men Lars Wiik ser trots det fördelar med sortblandningar. Ett tungt argument är att man kan förlänga varaktigheten på enskilda sorters motståndskraft mot svampsjukdomar genom att blanda sorter. Mjöldagg mötte motstånd. Den svampsjukdom som Lars Wiik syftar på är mjöldagg i första hand. Mjöldaggsvampen stod i fokus under 1980- och 90-talen och sorterna blandades med syfte att minska spridningen i beståndet. Effekten (se figur) var mycket tydlig. Genom skilda resistensegenskaper i olika sorter bromsades svampen upp och mjöldaggsangreppen minskade med 25 80 procent, berättar Lars Wiik. Det både låter och är mycket, men angreppen var totalt sett låga i försöken så betydelsen vill han tona ner. Resultaten visar dock den potential som finns med sortblandningar. Blandning stabil mätare. Sedan 1998 är en blandning av fyra vårkornsorter mätare i svenska sortförsök, men med nytt fokus. Nu är syftet inte att hejda mjöldaggssvampen. I stället betraktas en sortblandning som en mer odlingssäker och stabil mätare som nya sorter kan ta upp kampen med. Sedan ordningen med sortblandning som mätare infördes har sortblandningens fyra sorter också samtidigt funnits med som enskilda sorter under sex odlingsår: 1998 99, 2002 03 och 2010 11. Sammanlagt finns därför ett digert material av 111 fältförsök att studera (se tabell). 10

Mjöldaggen dämpas i sortblandning Antalet mjöldaggskolonier Nery Jenny Birka Blandning Medeltal N+J+B En blandning av de 3 vårkornsorterna Nery, Jenny och Birka gav i fältförsök lägre angrepp av mjöldagg än medelvärdet av de 3 sorterna när de odlades i renbestånd var för sig (kolumn längst t h). Källa: Leijerstam, 1982. Halmstråna stöttar varandra Utan fungicid Med fungicid Sortblandning Diff. blandning Sortblandning Diff. blandning medeltal medeltal Avkastning (kg/ha) 6617 +51 7061 +75 Rymdvikt (g/l) 671 +1,8 - - Strålängd (cm) 72 +1,4 73 +2,0 Stråbrytning (%) 24-3,2 - - Mjöldagg (%) 3,5-2,0 - - Lars Wiik är numera VD för HUSEC AB, men har ägnat mycket tid åt sortblandningar i vårkorn under sin tid som forskare på SLU. Foto: Tanja Toftblad Tabellen visar sortblandningseffekten i vårkorn i 111 fältförsök där både sortblandningen och de 4 enskilda kornsorterna funnits med åren 1998, 1999, 2002, 2003, 2010 och 2011. Kolumn 3 och 5 visar skillnaden mellan sortblandningen och medelvärdet av de 4 enskilda sorterna. Endast de egenskaper där skillnaden var statistiskt säkerställd är med. I leden utan fungicidbehandling ökade beståndets strålängd med sortblandning, men samtidigt minskade andelen knäckta strån eftersom sorter med olika längd stöttar varandra. Källa: Bearbetning och analys av Lars Wiik med data från Staffan Larsson, SLU. Grannen stöttar upp. Resultaten visar en måttlig skördeökning på ca 50 75 kilo per hektar när blandningen jämförs med medeltalet av de enskilda sorterna. Men merskörden är statistiskt signifikant och trillar in som bonus oberoende av om man behandlar med fungicid eller inte. Lars Wiik menar att effekten handlar om annat än svampsjukdomar. Jag tror att en blandning av sorter ger ett bestånd som bättre utnyttjar t.ex. solljus, vatten och växtnäring. Denna biologiska fördel illustreras på ett intressant sätt i försöken. Utan fungicidbehandling ökade strålängden en aning med 1,4 cm till 72 cm. Men samtidigt minskade andelen knäckta strån med 3,2 procent till 24 procent. Man kan tolka det som en stabilisering av beståndet. Sorterna stöttar helt enkelt varandra så att stråbrytningen minskar, kommenterar Lars Wiik. Han understryker också att från andra länder finns mycket resultat som ligger helt i linje med de han själv redovisar. Pusselbit år 2014. Trots att sortblandningar sitter med ekologiska och biologiska trumf på hand är Lars Wiik inte övertygad om att fördelarna kan betala merkostnaden som uppkommer i handelsledet för hantering. Då måste sortblandningar av vårkorn kunna visa fler ekonomiska favörer i konventionell odling. Men i ekologisk odling gör jag absolut tummen upp för sortblandningar. I ett sådant sammanhang utan kemisk bekämpning ser han nya möjligheter för sortblandningar också i konventionell odling. Med EUs direktiv om integrerad bekämpning som blir verklighet 2014 kommer nya metoder att krävas för att minska den kemiska bekämpningen. Då kan sortblandningar bli en viktig pusselbit. 11

[forskning] Att oskadade växter kommunicerar med grannplantorna så att det påverkar beteendet hos insekter är något nytt som vi är först i världen med att visa. Velemir Ninkovic 12

Vårkorn kan kommunicera. En del sorter är bra på att sända luftburna signaler och andra är bra på att ta emot dem. Blandar man olika sorter kan därför angreppen av bladlöss minska med 25 30 procent visar forskningsresultat inom PlantComMistra. Kommunicerande vårkorn minskar bladlusangreppen Fåren bräker, grodor kväker, fåglar kvittrar och vi människor både pratar och gestikulerar. Olika djurarter har skilda sätt att kommunicera. Men också växter kommunicerar på ett speciellt sätt. De producerar dofter som vi uppfattar med vårt luktsinne doften av syrén eller balsampoppel en vårkväll är svår att missa för de flesta människor. Som nyckel i ett lås. Dessutom producerar och sänder växter ut kaskader av flyktiga ämnen som den mänskliga näsan inte kan spåra. Det kan däremot insekter som både lockas och avskräcks med hjälp av dofter från växter. Men också andra växter kan uppfatta dofter från grannplantor, berättar Velemir Ninkovic, docent vid SLU och ansvarig för delprogrammet Nya odlingsmetoder inom PlantComMistra. Fenomenet benämner han allelobios. Det betyder kemisk interaktion mellan oskadade växter som leder till effekter på andra organismer. Att det är just oskadade växter är viktigt i sammanhanget. Att skadade eller angripna växter sänder ut dofter var känt sedan tidigare. Men att också oskadade växter kommunicerar med grannplantorna så att det leder till effekter på angripande insekter är något nytt som vi är först i världen med att visa, säger Velemir Ninkovic Hur kommunikationen mellan växterna går till i detalj vet ingen än så länge. Antagligen handlar det om kombinationer av flyktiga ämnen från en växt som i rätt proportioner kan uppfattas av en annan växt. Ungefär som en nyckel i ett lås. Sändare och mottagare. Grunden i all kommunikation är att någon skickar ett budskap som någon annan tar emot. Precis likadant är det med växternas kommunikation. Vår forskning visar att vårkorn kan indelas i 2 grupper en grupp av sorter är sändare och en annan grupp sorter är mottagare. Men en och samma sort är inte både en bra sändare och en bra mottagare när de kombineras. Velemir Ninkovic vet vad han talar om för tillsammans med sin grupp har han screenat drygt 60 vårkornsorter på förmågan att sända och ta emot signaler. Hur det går till går att läsa om i faktarutan (se sidan 14). De 60 sorterna representerar över 100 år av växtförädling. Gamla sorter anpassar sig. De olika sorterna delades in i 2 grupper: en grupp med nya sorter som fanns på marknaden när PlantComMistra startade år 2006 och en grupp äldre sorter. Denna grupp innehöll även lantsorter. Screeningen visar att förmågan att reagera på grannplantor var betydligt vanligare i kombinationer av gamla sorter jämfört med kombinationer av nya sorter (Figur 1, se sidan 15). Det kan betyda att äldre sorter är bättre på att anpassa sig till omgivningen, förtydligar Velemir Ninkovic. Emellertid har PlantComMistra iden tifierat egenskapen att reagera på grannplantor också i några moderna vår kornsorter, så förmågan har inte helt gått förlorad under alla år av växtförädling. Dessutom visar screeningen i grova drag att medan äldre sorter är bättre mot tagare av signaler från omgivningen, är modernare sorter bättre sändare (Figur 2, sidan 16). Gamla sorter lyssnar medan nya sorter pratar skulle man kunna säga om man vill jämföra med människor. Färre bladlöss etablerar sig. Blandar man sorter som är sändare med sorter som är mottagare kan intressanta saker hända. Via doftsignalerna påverkar olika sorter varandra så att mottagarsorten i en blandning blir mindre attraktiv för bladlöss, berättar Velemir Ninkovic. I rätt sortkombination kan beståndet bli mindre attraktivt för bladlössen med 13

A B Så mäts bladlusacceptans Metoden att mäta kommunikationen mellan olika sorter är utvecklad av Velemir Ninkovics forskargrupp. Plexiglasburkarna har 2 kammare för 2 olika sorter av vårkorn A och B. Det är enbart genom luften som strömmar från den ena till den andra kammaren som sorterna har kontakt. Efter exponering träs på sorten B, som befann sig i luftströmmen från A, ett smalt plaströr över ett blad. På bladet sätts försiktigt ett antal bladlöss. Plaströret tillsluts med skumgummi i ena änden och nät i övre änden. Bladlössen serveras med andra ord en måltid som den kan tacka ja eller nej till. Efter ett antal timmar noteras hur många av bladlössen som accepterat måltiden. Detta är ett mått på bladlusacceptansen och ger ett svar på om någon anpassning av sorten B har skett som respons på doftkommunikation eller inte. Genom att låta sorterna A och B byta plats och upprepa experimentet får man svaret på om sorterna påverkar varandra ömsesidigt, ensidigt eller inte alls. ca 20 25 procent då färre bladlöss etablerar sig på kornplantorna. Det har vi i forskargruppen visat både i laboratorium och i fältförsök, säger Velemir (Figur 3, sidan 16). Nyckelpigor dras till blandning. Velemir har tillsammans med sin kollega Robert Glinwood också funnit ett annat intressant fenomen i samspelet mellan vårkorn och insekter. Odlar man vissa kombinationer av kornsorter blir beståndet mer attraktivt för nyckelpigor som är en naturlig fiende till bladlössen (Figur 4, sidan 16). Nyckelpigor söker efter områden i fält där det kan finnas bladlöss genom att scanna efter ökad biologisk mångfald. Det är just vad en sortblandning kan erbjuda och blir därmed attraktiv för nyckelpigorna. Men återigen är effekterna sortspecifika, d.v.s. det är bara till vissa kombinationer av sorter som nyckelpigornas dras, säger Velemir. Ändrade doftprofiler hos mottagarplantorna. Inom PlantComMistra har det skett ett omfattande arbete för att ta reda på vad det är som sker i mottagarplantorna och som kan vara anledningen till att de blir mindre attraktiva för bladlössen. En av de metoder som Växternas doftsignaler samlas in i särskilda påsar och analyseras sedan med hjälp av gaskromatografi, kopplat till masspektrometri. Velemir Ninkovics forskargrupp använt innebär att man sätter på små elektroder på bladlöss och sedan registrerar var de spenderar mest tid när de letar sig fram med sugsnabeln till ledningsvävnaden (se faktarutan till höger). I flera av mottagarsorterna fann man då att bladlössen tog fler smakprov i vävnaden innan den kom fram till växtsaften i floemet, där sockret från fotosyntesen transporteras. En annan typ av analyser, nämligen av växternas doftsignaler har gett en möjlig förklaring till vad som kan orsaka bladlössens minskade acceptans. Robert Glinwood har specialiserat sig på att analysera växternas doftsignaler. De samlas in i särskilda påsar och analyseras sedan med hjälp av gaskromatografi, kopplat till masspektrometri. Robert hittade höga halter av ett visst ämne i sina analyser, metylsalicylat. Det är ett ämne som redan tidigare intresserat insektsforskare. Man vet sedan tidigare att havrebladlusen reagerar negativt på metylsalicylat, medan det å andra sidan attraherar nyckelpigor. Att plantorna avger mer metylsalicylat kan alltså vara en förklaring till effekten av kommunikation mellan kornplantor, säger Robert Glinwood. 14

foto sate al abbasi Så mäts bladlusens ätbeteende EPG används för att studera ätbeteendet hos bladlöss. En guldtråd fästs på bladlusens rygg och en annan elektrod placeras i jorden nära värdväxten. Tillsammans bildar de en elektrisk krets som gör det möjligt att följa sugsnabelns väg genom växtvävnaden med hjälp av de spänningsförändringar som sker när olika växtvävnader penetreras. Signalen skickas till förstärkare och sedan till datorn där den registreras i form av en kurva. Sortblandningar biodiversitet i fältet som kan ge lägre insektsangrepp. Det är dessvärre inte så finurligt att det är sortblandningar som är negativa för bladlöss som är positiva för nyckelpigor. Det hade ju varit det allra bästa, ler Velemir Ninkovic. Men riktigt så långt i arbetet med att identifiera sortblandningar har inte PlantComMistra nått. Mycket är dock påvisat. Vi har visat att en liten ökning av biologiska mångfalden genom sortblandningar kan bidra till ett ökat växtskydd, speciellt mot bladlöss, sammanfattar Velemir Ninkovic. Sambanden är emellertid mer komplicerade än vad han trodde när PlantCom Mistra drog igång och han är noggrann med att understryka att effekterna är specifika för vissa sortkombinationer. Vi kan inte utlova några effekter mot bladlöss om man blandar olika kornsorter, men det finns definitivt en möjlighet att kombinationer även av helt nya sorter kan visa denna effekt. Figur 1. Screeningen med äldre och nyare vårkornsorter visade att förmågan att reagera på grannplantor var vanligare i kombinationer med äldre sorter jämfört med kombinationer med nyare sorter (faktaruta). För figurer 2 4, se nästa sida. 15

Figur 2. Äldre sorter har oftast större förmåga att svara på exponering av grannplantor än nyare sorter, vilket leder till att de blir mindre attraktiva för bladlöss. Figur 3. Staplarna visar bladlusacceptans där 1,0 = alla bladlössen accepterar plantan. I labbet visade sig bladlus angreppen minska när Kara utsattes för Alva men inte för Frida och Hulda (övre staplar). I fältförsök påverkade även Frida sorten Kara på signifikant nivå (nedre staplar). Resultaten visar att sam spelet är specifikt bara för vissa kombinationer av sorter. Asterisker visar signifikansnivå (p<0,05). Figur 4. Nyckelpigor undersöker omvärlden efter biologisk mångfald som kan medföra god tillgång på föda. Sådan biologisk mångfald kan en sortblandning erbjuda. I fältförsök visade det sig att en sortblandning av Hulda + Alva lockade nyckelpigor redan innan bladlössen hade anlänt, medan de inte drogs till parcellerna där Hulda eller Alva odlades i rena bestånd. När bladluspopulationen sedan hade kulminerat och lämnat fältet kom nyckelpigorna tillbaka till sortblandningen, men inte till de rena bestånden. Asterisker visar signifikansnivå (p<0,05). 16

PlantComMistras forskning i korthet För att förtydliga upptäckterna kring växtkommunikation i PlantComMistra har vi gjort en animation, som visar de olika delarna i växtkommunikationen: Vi har upptäckt att oskadade kornplantor kan påverka sina grannar så att de blir mindre mottagliga för bladlusangrepp. Det finns sändarplantor och mottagarplantor. Mottagarplantorna aktiveras och blir då mindre smakliga för bladlöss. De kan även bli mer attraktiva för nyckelpigor som är en naturlig fiende till bladlössen. Detta minskar behovet av kemisk bekämpning. illustrationer jimmy alenius Det har visat sig att moderna sorter är bättre sändare, medan äldre sorter är bättre mottagare. Det som händer i mottagarplantan är intressant för växtförädlingen. Vi har undersökt vilka molekylära förändringar det är som sker i mottagarplantan. Denna kunskap kan användas för att förädla fram sorter med bättre bladlusresistens. Vi har också undersökt vilken eller vilka substanser det är som förmedlar signalerna mellan plantorna. Denna kunskap kan leda till nya, biologiska växtskyddsmedel som skyddar mot bladlusangrepp. Kunskapen om signalsubstanserna kan även användas i växtförädlingen för att få fram mer bladlusresistenta sorter. Animationen finns i sin helhet på www.plantcommistra.com 17

[odling] Sven-Arne Bengtssons vårkorn klappade igenom fullständigt av svampangrepp år 2011. Därför blandade han tre sorters vårkorn i sålådan när han sådde våren 2012 som en slags försäkring för stabilitet. Fler sorter ger fler ben att stå på resonerar han. Sven-Arne säkrar upp med tre sorter Vårkornet år 2011 blev ett riktigt bottennapp för Sven-Arne Bengtsson på Folkareds kvarn i Halland. Precis som de senaste åren sådde han sorten Justina som han varit nöjd med och som på ett tryggt sätt försett gårdens 70 ekologiska mjölkkor med kraftfoder. Kornet kom upp fint och det blev som en gräsmatta, minns Sven-Arne. Etableringen blev till och med så bra att Sven-Arne hann med att oroa sig för insådden i botten och hur nysådd klöver och nysått gräs skulle klara sig i skuggan under kornet. Gick mellan stråna. Den oron släppte dock ganska snart. I slutet av bestockningen tvärstannade tillväxten och i ax gången orkade inte kornet bära fram så många skott per planta. Man kunde nästan gå mellan stråna så tunt som det blev. Fortsättningen beskriver Sven-Arne som närmast katastrofal och när det var dags att tröska kornet pendlade avkastningen mellan 1,5 och 2 ton per hektar mindre än hälften av medelskörden på ca 4 ton per hektar. Han är helt övertygad om att orsaken till eländet var en svampsjukdom som satt på utsädet som han hade köpt. Fler ben att stå på. Konsekvensen blev att Sven-Arne fick köpa in mera korn från granngårdar för att täcka upp underskottet till korna. Det blev dyrt och dessutom en ögonöppnare för honom inför framtiden. Nu provar jag sortblandning 2012 som en försäkring mot fler bottennapp. I sålådan samsades därför 3 sorter Mercada, Tipple och TamTam när det var dags för sådd av vårkorn. Sven-Arne var rejält motiverad att blanda sorter efter besvärligheterna 2011 och hans motiv formuleras tydligt. Med 3 sorter blir det fler ben att stå på. Om en sort rasar igenom kan de andra stötta upp. Sven-Arne tänker i första hand på nya svampangrepp, men de senaste årens extrema väder får honom att fundera på olika sorters varierande stresstolerans. Om det blir extremt blött eller extremt torrt så är det större chans att sorterna kan ha hjälp av varandra vilket förhoppningsvis leder till att avkastningen blir mer stabil. Inget precisionsarbete. Rent praktiskt gick det till så att 3 utsädessäckar à 700 kilo skars upp i sidan av säcken och tömdes i 3 omgångar i såmaskinen. På så sätt varvades sorterna. Sedan blandade Sven-Arne och sonen August runt utsädet i sålådan med skyffel så gott det gick. Men vi var inte så väldigt noggranna. Det viktiga lär inte vara att det står 3 plantor av olika sorter exakt bredvid varandra utan att de 3 sorterna finns i närheten av varandra på fältet. Dessutom är det så turligt att såslangarna korsar varandra under knastvalsen i Sven-Arnes såmaskin. Det gör att sorterna blandas när de blåses ut i jorden. Färdigblandat ett önskemål. Några andra praktiska problem förutom extraarbetet hade inte Sven-Arne med sin sortblandning. Han sådde 170 kilo per hektar med ca 1/3 av varje sort. Nu väntar han med spänning på utfallet. I sortlistan har han läst om olika strålängd och att Tipple ska vara kortast. 18

Folkareds kvarn Drivs av Sven-Arne och Catarina Bengtsson Ekologisk drift sedan: 1999 Areal: 125 ha Grödor: vall, höstvete, höstråg, åker bönor, vårvete och vårkorn Sortblandning vårkorn 2012: Tipple, Mercada, TamTam Mjölkkor: 70 Mjölkavkastning: 10 800 kg ECM Men jag hoppas att sorterna anpassar sig till varandra i växtsättet. Sortlistan ger också besked om olika mognadstid. Mellan de 3 sorterna skiljer det dock bara en enda dag i mognad och det tror inte Sven-Arne betyder något i praktiken. Nu hoppas han på en återgång till den stabila och normala skör denivån på fyra ton per hektar. Enda önskemålet till förbättring för fram tiden är att slippa blanda själv hemma på gårdsplan. Det hade varit fantastiskt bra om man kunde köpa en färdig sortblandning och bara fylla på med en enda säck i såmaskinen. Med tre sorter blir det fler ben att stå på. Om en sort rasar igenom kan de andra stötta upp. Sven-Arne Bengtsson Pauliina rekommenderar blandning Svampsmittan som halverade kornskörden hos Sven- Arne Bengtsson 2011 var inte ett enstaka fall. Det vet Pauliina Jonsson som är ekologisk rådgivare vid Växa Sverige Sydväst och servar flera kunder i området. Hon såg många vårkornfält förtvina sommaren 2011 under trycket av olika svampsjukdomar. Tidigt på säsongen var det kornets bladfläcksjuka (Drechslera teres) som plågade grödan, men vid axgång visade provtagning att svamp en Bipolaris sorokiniana, som saknar ett svenskt namn, dominerade. Det var sannolikt en kombination av mycket smitta på utsädet från 2010 och gynnsamma betingelser för svamparna 2011 som orsakade skördeförlusten, resonerar Pauliina Jonsson. Hennes lösning är att rekommendera sortblandningar. Med flera sorter ökar stabiliteten och tryggheten samtidigt som både svampar och insekter kan hejdas. Sortblandningar tror jag stenhårt på. Idén har hon klurat på sedan länge, men händelserna sommaren 2011 gjorde henne övertygad. Mognad inom tre dagar. Förutom sjukdomsaspekten anser hon också att flera sorter på fältet utnyttjar solljuset, vattnet och jordvolymen bättre. Än så länge är det bara spannmål som går till foder som är aktuellt för sortblandningar. På sikt hoppas hon dock att också få rekommendera sortblandningar av vårvete som ska gå till kvarn. Antalet sorter av ekologiskt utsäde är begränsat så det går inte att välja och vraka hur som helst. Men när det gäller mognadstid använder Pauliina Jonsson tumregeln att det inte bör skilja mer än plus/minus 3 dagar mellan de ingående sorterna i blandningen. Håller man sig till det rättesnöret och sorter som inte skiljer sig för mycket i strålängd ser inte Pauliina Jonsson några nackdelar med att blanda sorter i sålådan. Men sortblandningar löser inte alla problem. Inte heller en sortblandning får ha en så svag länk som ett smittat utsäde. 19

[odling] Pebringsgård Drivs av Jeppe och Jane Mouritsen Areal: 145 ha Grödor: höstvete, vårvete, maltkorn, höstraps Sortblandning höstvete 2012: Mariboss, Lear, Hereford Avelshöns: 45 000 Produktion: 5,5 miljoner kycklingar Sorterna Mariboss, Lear och Hereford odlas både i renbestånd på 3 olika fält men står sida vid sida i blandning på prov år 2012 hos Jeppe Mouritsen. Höstvete i kompott hos Jeppe Jeppe Mouritsen fick en idé och tömde tre storsäckar med olika höstvetesorter i en spannmålsvagn hösten 2011 och skyfflade runt innan han sådde. Nu hoppas han kunna dra ner på bekämpningen av både mjöldagg och Septoria. 20

Pebringsgård är demogård som testar hur EUs direktiv om Integrerat växtskydd (IPM) ska lösas praktiskt. En tysk så kallad Septoria-timer mäter bladfukt, nederbörd och temperatur och varnar när skadetröskeln för svampen överskrids. Hereford kom sist in på Pebringsgård av de 3 höstvetesorterna när Mariboss och Lear tagit slut i handeln och det plötsligt gick att så mera höstvete mellan regnen. När utsädet anlänt föddes idén att blanda alla sorterna i en kompott. Normalt delar Jeppe Mouritsen på Jylland i Danmark sin höstveteareal mellan 2 olika sorter. Men de båda sorterna Mariboss och Lear hade tagit slut i handeln när det plötsligt den blöta hösten 2011 öppnades en lucka i regnen där Jeppe kunde så mera. I stället valde han då tillsammans med sin rådgivare Hereford som tredje sort. I den vevan fick han en idé. Jag sådde alla 3 sorterna i blandning på ett fält. Därför odlar han år 2012 Mariboss, Lear och Hereford i renbestånd på 3 olika fält och så dessutom ett fjärde fält där de 3 sorterna samsas i blandning. Gav starka muskler. Blandningen av utsädet gick tillväga på ett mycket enkelt sätt. Jag tömde 3 stycken 500-kilos storsäckar i en vagn. Sedan tog jag en skyffel och blandade runt i vagnen så gott det gick och sedan över i såmaskinen. Alternativet hade varit att köpa in en färdig sortblandning av höstvete. Men det lockade varken Jeppe eller hans växtodlingsrådgivare. Vi har en känsla av att handeln blandar ut 2 bra sorter med en som är på väg ut från marknaden. Nu valde vi själva ut sorter på deras avkastning och sundhet. Merarbetet att blanda tog någon dryg timma i anspråk och»gav bra träning och starka muskler«som Jeppe skämtsamt beskriver det hela. Bra var också att de 3 sorterna hade olika färg på betningsmedlen. Det gjorde det enklare för Jeppe att se hur bra han hade blandat när han skyfflade runt. En sport att dra ner. Idén att blanda sorterna var Jeppes, men helt fri från inspiration är han inte. Pebringsgård är en av 5 danska demonstrationsgårdar som ska visa vägen till hur EUs direktiv om Integrerat växtskydd (IPM) ska hanteras praktiskt. I Jeppes fall handlar det om hur man kan utnyttja lokala klimatdata för att få en mer exakt prognos och varning för sjukdomar och skadedjur. Bland annat finns en så kallad Septoria-timer i ett av hans fält som mäter bladfukt, nederbörd och temperatur och varnar när skadetröskeln överskrids. I Danmark är användningen av växtskyddsmedel i skarpt fokus. Och vi lantbrukare måste hjälpa till att dra ner på användningen, menar Jeppe som betraktar det som sport att använda så lite insatser av växtskydd som möjligt. Jag hoppas slippa mjöldaggsbekämpning helt och dessutom dra ner på bekämpningen av Septoria Färre färder med spruta. Med de 3 höstvetesorterna sida vid sida hoppas han på en sundare gröda. Normalt svampbekämpar Jeppe höstvetet 2 till 3 gånger under en säsong, men nu räknar han med att sorterna stöttar varandra. Jag hoppas slippa mjöldaggsbekämpning helt och dessutom dra ner på bekämpningen av Septoria. I vårkorn använde han sortblandning på 1990-talet och kunde dra nytta av det genom att dra ner från 2 till 1 mjöldaggssprutning. När utfallet av 2012 års blandning är klart vid skörd är han redan nu beredd att prova fler gånger i höstvete. Men helst då i färdig blandning förutsatt att alla sorter i blandningen håller måttet i hans ögon. Jeppe Mouritsen 21

[odling] En del sorter bestockar sig bra andra dåligt. En del sorter tål kyla och regn bättre, medan andra står emot sol och torka. Johnny Torp Kristensen Fyra vårkornsorter i danskt teamwork Johnny Torp Kristensen är uppfödd med sortblandningar eftersom hans far sådde dem redan för 25 år sedan. Nu skolas sonen Laust in på samma bana. Salt, storm och sand är utmaningen för växtodlingen hos Johnny Torp Kristensen vars danska jordar gräns ar mot Nordsjön på Jyllands västkust. Lösningen heter sortblandning. Med fyra sorter av vårkorn buffrar blandningen i ett framgångsrikt teamwork mot varierande jordar. 22

Sortblandning SB 1147 innehåller år 2012 sorterna Chill, Columbus, Simba och Rosalina. Sorterna i den färdiga blandningen byts ut mellan åren. En blandning av 4 vårkornsorter passar hos Johnny Torp Kristensen. Med 4 sorter sprider han riskerna någon sort klarar torka, en annan för mycket vatten, en tredje tål kyla och en fjärde har bra sjukdomsresistens. Längst ut mot Nordsjön vid mynningen av Limfjorden och så långt västerut man kan komma i Danmark driver Johnny Torp Kristensen sitt jordbruk på 400 hektar. Närheten till havet ställer speciella krav på växtodlingen. Höstvetet dog av salt. I december 2011 gick en storm från väster hårdhänt fram med 90 hektar höstvete som såtts några månader tidigare. Salt och storm ödelade allt höstvete, berättar Johnny. Det blev inget kvar. Stormarna kommer oftare nu än förr menar Johnny som sett 2 höstvetegrödor de senaste fem åren duka under av saltskador. År 2012 blev det därför vårkorn på hela höstvetearealen. Salt och storm är en tydlig illustration till ett tufft klimat på Jyllands västkust. Dessutom kämpar Johnny med varierande jordar som spänner över hela jordartskartan. Skiftena längst i väster är egentligen bara en förlängning av badstranden mot havet. Där är det ren sand, medan andra fält är bra lerjord som håller vatten, säger Johnny. Medelskörden på vårkorn ligger på 5,5 ton per hektar. Men medan han på lerjorden kan tröska 6,5 7 ton vårkorn per hektar, ger de lätta sandjordarna inte ens hälften. Lagarbete med blandning. Lösningen på jordartsvariationen är en sortblandning av vårkorn. Med 4 olika sorter i säcken ökar chansen att det blir mer att tröska vid skörd. En del sorter bestockar sig bra andra dåligt. En del sorter tål kyla och regn bättre, medan andra står emot sol och torka. Sortblandning handlar alltså om riskspridning för Johnny. Han jämför med ett väloljat lag där olika spelare har olika roller och där lagets teamwork fungerar. Hungriga suggor. Det är inget nytt eller märkvärdigt med sortblandning på gården. Min far började med sortblandning och nu har vi hållit på i över 25 år med den. Blandningen beställs färdig och klar att fyllas i såmaskinen. Vilka sorter som ingår i blandningen funderar Johnny inte så noggrant över, utan överlåter beslutet åt leverantören. Johnny är mest bara nöjd att sortblandning fungerar så bra som den faktiskt gör på hans varierande jordar. Säker skörd är nyckelbegreppet för honom. Med 600 hungriga suggor i stallarna, som är basen för produktionen av 7 500 slaktsvin och 10 000 smågrisar, får inte skörden slå fel. Jag säkrar hem med sortblandning som ger högst skörd hos oss. På så sätt tjänar jag mer pengar. Ibland noterar han små skillnader i tidpunkt för axgång och skillnader i strålängd. Men det är små olägenheter och ett lågt pris att betala för säkerheten han får med en sortblandning i fungerande teamwork. Tolums gård Drivs av Johnny och Rikke Torp Kristensen Areal: 400 ha Grödor: vårkorn och vårvete Sortblandning vårkorn 2012: Chill, Columbus, Rosalina, Simba Suggor: 600 Produktion: 7 500 slaktsvin + 10 000 smågrisar 23

[förädling] Skillnader i vinterhärdighet blir uppenbar i sortförsök med höstvete när vintern blir tuff. Då framträder sortskillnaderna smärtsamt tydligt. Skörden ska gå att sälja Sortblandning har många biologiska finesser, men efterfrågan hos slutkunder i andra änden av kedjan måste också finnas. Om intresset ökar hos odlare och suget växer på marknaden är Lantmännen Lantbruk redo att blanda sorter i säck. Det finns många biologiska fördelar med sortblandningar menar Desirée Börjesdotter, som är odlingsutvecklingschef på Lantmännen Lantbruk med övergripande ansvar för växtodlingsfrågor. Ett utvecklingsarbete som stöttar produkter och speciellt sorter där Lantmännen bedriver egen utveckling genom växtförädling. Hon nämner bland fördelarna att svampsjukdomar och skadedjur kan hindras samt att ett bestånd med olika sorter tillsammans ofta kan stå emot stress och varierande jordar på ett bättre sätt. Men sedan finns en ekonomisk aspekt på sortblandningarna när grödan är tröskad. Skörden måste gå att säljas också, säger Desirée Börjesdotter som genom Lantmännen agerar som länk mellan odlare och slutkund. Och där är inte alla marknadens aktörer inom livsmedel med på tåget. Därför menar hon att sortblandningar tills vidare passar bäst på gårdsnivå eller i grödor som ska gå till foderindustrin. Redan provat. Sortblandningar är inget nytt inom svensk växtförädling. Redan på 1990-talet marknadsfördes sortblandningar av vårkorn av Weibulls som numera ingår i Lantmännen Lantbruk. Motivet var en kombination av bättre motståndskraft mot mjöldagg och högre avkastning på varierande jordar. Men sortblandningarna i vårkorn blev aldrig någon riktig hit då. De slog inte igenom i Sverige helt enkelt, konstaterar Desirée Börjesdotter. I Danmark är det annorlunda. Där finns färdiga sortblandningar i handeln av både vårkorn och höstvete och upptar 3 4 procent av arealen. I Danmark är traditionen att blanda sorter helt enkelt starkare. Men Desirée Börjesdotter understryker att färdiga sortblandningar också finns på svensk marknad säckade och klara. Vi utnyttjar faktiskt fördelen i våra vallfröblandningar inte bara med olika arter utan också med olika sorter. Fler sorter stöttar beståndet. Inom den ekologiska odlingen finns starkare incitament att blanda sorter också av spannmål för att hålla sjukdomarna stången anser Desirée Börjesdotter. Men ännu har Lantmännen Lantbruk inte börjat mixa det ekologiska utsädet utan håller sorterna åtskilda. En fråga är hur omfattande provningen behöver vara för att blandningen ska komponeras på bästa sätt. Säkerhet i övervintringen och höstvetebestånd som är robusta är en annan aspekt av sortblandningar. Där blev vintern 2011/2012 en ögonöppnare för 24

Oddsen ökar förstås med flera sorter om vintern går hårt fram. Desirée Börjesdotter Desirée Börjesdotter på Lantmännen Lantbruk är länken mellan odlare och slutkund. Hon är positiv till sortblandningar ur biologiskt perspektiv, men måste också veta att det finns en efterfrågan på marknaden. växtförädlingen när många höstvetesorter frös bort i Skåne i en omfattning och på ett sätt som överraskade. I några sortförsök hade åtminstone 1 av 4 sorter övervintrat i parcellerna med sortblandning som kunde stötta upp ett uttunnat bestånd. Oddsen ökar förstås med flera sorter om vintern går hårt fram, funderar Desirée Börjesdotter. Inte för att bara 1 övervintrande sort av totalt 4 räcker till för ett optimalt bestånd och bära fram full skörd, men det var ändå tankeväckande. Redo om intresse finns. Trots många fördelar är det trögt i porten för sortblandningar i handelsledet. Jag har absolut inget emot sortblandningar, men vi måste kunna få betalt för merarbetet, förklarar Desirée Börjesdotter. Där ligger knuten. Merkostnader uppstår nämligen rätt snart när man först ska hantera sorter separat för att sedan blanda dem innan de säckas. Det arbetet måste någon betala. Men om intresset ökar och suget från marknaden på att prova sortblandningar stiger, kan de snart finnas att beställa från Lantmännen. Vi har bredden i sortmaterialet så det är egentligen ingen stor grej, säger Desirée Börjesdotter. Blandar man sorter av höstvete med olika vinterhärdighet märks det i beståndet om barfrost slår till utan att snötäcke skyddar. Då kan en sort med bättre vinterhärdighet överleva medan grannplant an av en annan sort dukat under. De olika sorterna buffrar därmed för varandra. 25