SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper. I PIAAC, som är en internationell undersökning av vuxnas färdigheter motsvarande PISAundersökningen, ligger Sverige bland de tre främsta. Men bland de vuxenstuderande med låg utbildning och/eller annat modersmål ses fortfarande problem med bristande ordförråd och låg läskapacitet oberoende av bakgrund och modersmål. Dessa färdigheter är grundläggande för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och kurslitteraturen på önskvärt sätt. Språket är också av stor betydelse i arbetslivet då kommunikationen med vårdtagarna blir bristfällig med många missförstånd. Dokumentation är en viktig och betydelsefull del inom vård- och omsorgsarbetet och som ställer stora krav på språkkunskaperna. För att öka elevernas möjlighet att lyckas ville vi se vilka förkunskaper, i svenska, de sökande hade. Vägen till vuxenutbildningen har många gånger kantats av misslyckanden och inte sällan av en bristfällig skolgång och vi vill förhindra ett nytt misslyckande. Bättre språkkunskaper leder till en högre måluppfyllelse och en stärkt individ med ett ökat självförtroende. Vilket i sin tur ger ökade möjligheter att delta i vårt demokratiska samhälle och för att höja vårdens kvalitet behöver man kunna kommunicera på ett nyanserat sätt. Vi bestämde oss för att införa ett svensktest, på prov, som de sökande skulle göra innan de blev antagna till utbildningen. Ett test som alla sökande skulle göra oberoende av tidigare betyg eller modersmål. Vi har sett att om man inte använder sitt språk i tal och skrift kan språkkunskaperna försämras. Formella språkkrav Skolverket I Skolverkets läroplan för vård- och omsorgsprogrammets examensmål betonas vikten av att ha en utvecklad kommunikationsförmåga. Det står att det behövs en utvecklad förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation. Genom detta minskas risken för att det ska uppstå oklarheter då information ska förmedlas. Reflektion och inlärning stimuleras av ett nyanserat språk. I Skolverkets examensmål för vård- och omsorgsprogrammet står följande: 1

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, för att det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. Ett rikt nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande. Även det faktum att lagar och författningar reglerar yrket gör att det krävs goda kunskaper i svenska språket. Socialstyrelsens krav om grundläggande kunskaper I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 211:12(S) Allmänna råd) Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, under kommunikation beskrivs vikten av att kunna anpassa språket efter situation, individ och förmåga att kunna omsätta sina kunskaper praktiskt. Det står även att man ska kunna kommunicera med närstående och personer ur olika yrkesgrupper, med andra ord kunna använda språket både när det gäller att förstå och tala, men även kunna läsa och skriva svenska. Detta förutom att man måste ha tillgodogjort sig undervisning och litteratur. Europarådets språkskala I enlighet med normer och riktlinjer i Vård- och omsorgscollege ska elevernas språkkunskaper ligga på Europarådets språkskala nivå B 2. Där betonas att andraspråkliga bör kunna fungera i de flesta situationer i arbetet inom vården och att de ska kunna använda språket självständigt. Det innebär att man ska förstå, läsa och kommunicera relativt lätt även om ordförrådet behöver utökas. Vår syn på språkets betydelse För att klara av att tillgodogöra sig litteratur och undervisning bör man ha en viss nivå på språket. Flera av eleverna klarar sig i samhället verbalt men när det kommer till studier och litteratur räcker inte kunskapen till. Det tysta språket är en viktig del inom vården och kan ej kontrolleras. Därför anser vi att ordförrådet samt det skriftliga och verbala språket är av betydelse för att inga missförstånd ska uppstå. På skolan finns en lärare som arbetar med LOSS (läs- och skrivsvårigheter) som varit delaktig under arbete och planering. Även i LOSS har det märkts att bristerna ofta ligger i ett bristfälligt språk snarare än i generell läs- och skrivsvårighetsproblematik. Läs- och skrivsvårigheter bedöms som ett funktionshinder likaså anser vi att ett bristfälligt språk kan vara ett funktionshinder. Då flertalet av våra sökande har annat modersmål eller har misslyckats under sina tidigare skolår anser vi att det är av stor betydelse att man inte lurar eleverna att än en gång misslyckas eller att de tror att de kan klara mer än de kan. Vi har sett att även om man är född i Sverige och har gått i svensk skola betyder inte detta att man har ett utvecklat språk eftersom man ofta använder hemspråket på fritiden och i hemmet. Inte heller om man har 2

svenskt ursprung och godkända betyg i både svenska A och B betyder det att man har de språkligkunskaperna och förutsättningarna som behövs. Detta gör att studierna avbryts och, då det är vuxna vi arbetar med, eleverna får en skuld hos CSN. En skuld som ska betalas tillbaka omgående. Språktest Upplägg och utformning När testet sammanställdes lades lixen (läsbarhetsindex) på en låg nivå. Tanken med detta var att få en lägsta ingångsnivå på kurserna. Lixen ligger på under 30 medan lärobokstexterna ligger på mellan 40 och 50. De låga lixen skulle ge så många som möjligt, med grundläggande kunskaper, att prestera ett bra resultat. Deltest 1 I vårt dagliga möte med eleverna märker vi att ordförståelse är ett mycket stort problem. Har man ett bristande ordförråd blir både läsförståelse och läshastighet drabbad. Detta gör att studierna blir lidande ur två perspektiv. Det ena är att man inte förstår vad man läser och det andra är att man måste lägga orealistiskt mycket tid på studierna. Studier som redan är komprimerade. Med detta som utgångspunkt bestämde vi att ett av deltesten skulle vara ordförståelse. Vårdlärarna samlade ord som de märkt var frekventa när det gäller förståelse. Dessa ord var inte specifika för vård och omsorg utan allmänt förekommande i samhället. Orden sammanställdes av LOSS med tre svarsalternativ. För att de sökande inte skulle stressas vid testtillfället lades en väl tilltagen tidsram. För att alla skulle ha möjlighet till resultat lades testet på Lix 27 vilket motsvarar mycket lästläst litteratur och barnböcker. Deltest 2 Läskapacitet är viktig vid vuxenstudier inom vård- och omsorgsutbildningarna då litteraturen är på gymnasiell nivå och en förutsättning för att klara studierna är att man kan tillgodogöra sig innehållet. Deltest två blev därför ett läsförståelse- och läshastighetstest. Likaledes fick vårdlärarna här komma med förslag på ord och uttryck som de märkt kunde var problem. Dessa ord och uttryck var precis som till ordförståelsetestet inte specifika för vård och omsorg utan allmänt förekommande i samhället. Ord och utryck vävdes in i en löpande text. Läsförståelsen mättes genom att det i texten fanns parenteser med tre alternativ där ett av orden passade in i texten den sökande läste. Detta ord skulle eleven markera. Läshastigheten mättes med tidtagarur, där tiden noterades och sedan räknades antal ord per minut ut. För att alla skulle ha en möjlighet till resultat lades testet på Lix 30 vilket motsvarar lättläst, skönlitteratur och populärtidningar. 3

Deltest 3 Förmågan att kunna skriva en enkel text är grundläggande vid dokumentation. Därför blev det tredje deltestet en skrivuppgift som var upplagd som ett personligt brev med olika kriterier som skulle finnas med. Även här var tiden väl tilltagen. Genomförande En central del av arbetet inom vård och omsorg går ut på att kunna följa instruktioner både skriftligt och muntligt. Därför blev en viktig del av testet att man skulle kunna följa instruktioner. Ordförståelsetestet och lästestet fick ett försättsblad med en kortfattad, enkel instruktion som de sökande fick läsa igenom innan testen startades. På det personliga brevet stod instruktionen direkt på testpappret. Testledarna gav inga övriga instruktioner utan en del av uppgiften bestod av att kunna tillgodogöra sig den skriftliga instruktionen. Ramarna för testet var mycket strikta för att alla skulle ha samma möjlighet, men tiderna för deltesten var väl tilltagna. För att det skulle bli korrekt stod det i kallelsen att för att få skriva måste man kunna styrka sin identitet. Sammanställning och bedömning När bedömningsmaterialet sattes samman beräknades för ordförståelsetestet en miniminivå på 60%. Denna nivå kan ses som låg med tanke på det låga lixtalet, men just därför lades den nivån för att ingen skulle behöva misslyckas om man hade förkunskaper och förutsättningar. Samma grundtanke och bedömningsgrund togs till lästestet. Här hade såväl antalet ord per minut som antal rätta parenteser betydelse för det totala resultatet. Vid bedömningen av skrivuppgiften lades stor vikt vid om man fått med alla kriterier, men även textens läsbarhet togs med i bedömningen. Av de icke antagna låg resultaten på en mycket låg nivå och där togs i första hand hänsyn till läskapaciteten, förhållandet mellan läsförståelse och läshastighet vid bedömningen. Detta tar tid att träna upp med läsprogram och är svårt att göra under tiden man studerar då studierna är både tid- och resurskrävande. Testklass Testet färdigställdes till antagningen inför höstperioden 2013 och totalt 47 sökande testades i juni och augusti. Av dessa antogs 31 som därmed blev vår testklass. Av dessa kom 26 till skolstart. Vid studieperiodens slut hade 6 elever avbrutit sina studier och en hade begärt uppehåll. I testklassen hade 18 betyg i svenska på gymnasienivå, 7 hade grundläggande nivå och en hade folkskolebetyg. 4

Jämförelseklass I vår jämförelseklass som startade vårperioden 2013 och som ej är testade antogs 22 elever. Av dessa kom 21 till skolstart och vid studieperiodens slut hade 3 avbrutit sina studier. I jämförelseklassen hade 10 elever betyg på gymnasienivå i svenska eller svenska som andra språk. 7 elever hade betyg på grundläggande nivå i svenska eller svenska som andraspråk. En elev började med ett D-betyg från SFI och två elever var ej färdiga med gruvnivån, men deras svensklärare bedömde att de skulle klara kursen. Av eleverna gick 2 elever tillbaka till gruvsvenskan för att språket inte räckte till för studier på gymnasienivå. Uppföljning I samband med att antagningsbesluten skickades till de sökande fick de även en tid för uppföljning hos LOSS. Tanken var att de som antagits till utbildningen skulle kunna få studietips för sina studier samt att de som inte antagits skulle få tips för att kunna förbättra sina resultat. Under arbetets gång Arbete med testets färdigställande tog lång tid. Det var inte bara sammanställandet av lärarnas förslag utan även korrekturläsning och redigering som tog tid. Men vi ansåg det vara viktigt att lärarna var delaktiga. Tydligt facit, handledning och bedömningsmallar arbetades också fram, för att inga missförstånd skulle uppstå. På kallelsen till testet stod det att man skulle ta med sig legitimation. Trots detta hade några missat detta och fick inte skriva. Dessa sökande erbjöds ny skrivtid. Några sökande opponerade sig mot detta och menade att lärarna visste vem de var. Regeln med legitimation stod fast. Vid testtillfällena fanns alltid två testledare på plats. Både för att det behövdes vid tidtagningen av lästestet men också för att om något inträffade kunde man stötta varandra och att inte ord skulle stå mot ord i diskussion med den sökande. Detta var resurskrävande men det kändes ändå betydelsefullt att vara två och är likaledes av betydelse ur rättsäkerhetssynpunkt både för sökanden och för testledarna. Testtiden var väl tilltagen och på ordkunskapsprovet märktes detta då samtliga sökande blev färdiga i god tid före den utsatta tiden. Lästestet hann inte alla med men då berodde det på att man hade en svag läskapacitet. Testledarna rättade testen, men sammanställningen gjordes av LOSS- läraren. Resultatet delades in i fyra grupper. Första gruppen var färdig att antas direkt. Grupp två låg något lågt på antingen läskapacitet eller ordkunskap, men bedömdes klara kursen. Grupp tre behövde träna sina färdigheter för att kunna söka vid annat tillfäller. Grupp fyra ansågs ligga så långt från kraven att studier på den nivå som utbildningen ligger inte ansågs realistiska. 5

När de sökande fick sitt antagningsbesked stod där när man kunde få sina testresultat. Tanken var att eleverna skulle få sina resultat och samtidigt få tips på hur man skulle kunna träna under sommaren för att nå en högre nivå på läskapacitet och ordkunskap. Trots detta kom endast ett fåtal för att få sina resultat. En del kom flera veckor efteråt för att fråga hur det gått. De hade inte läst hela antagningsbeskedet och därför missat den svartmarkerade raden med tid för uppföljning. Några av dem som kom försökte argumentera sig till att bli antagna trots låga resultat. Även vid uppföljningen var god tid avsatt och regeln med legitimation gällde. Avlutande kommentar Vårdlärarlaget var på Arbetsams slutkonferens i Stockholm. Arbetsam är ett EFS-projekt som vårdlärare i samarbete med svenska som andraspråkslärare i Lidingö stad drivit. På denna konferens fick lärarna bekräftelse på att vi är på rätt väg. Arbetsam bygger sin verksamhet på ett utarbetat skattningsmaterial för språket. Lidingö stad har redan tidigare visat sitt intresse för svenska språkets betydelse i vården och tidigare drivit EFS-projekt, Språksam. Kerstin Sjösvärd från Arbetsam är inbjuden för att föreläsa och inspirera och då fler än vårdlaget. Vår tanke är att implementera projektet i SFI för mer samarbete i framtiden för en bättre kvalitet och större trygghet för vårdtagarna. Målet är att hjälpa inte stjälpa och att gemensamt hitta redskap för en bra vård. Det kan ses som kontroversiellt att testa samtliga elever, oberoende av modersmål och skolbakgrund. Då vi genom åren sett att betyg eller år i Sverige inte är samma sak som att kunna använda språket på ett sådant sätt som behövs, och för att inte skulle bli någon känna sig särbehandlad valde vi att alla skulle testas. Med SOSFS 2011:12(S) och Europeiska språkskalan som grund känner vi att genom testet kan vi anta elever som är anställningsbara. Antagningen av sökande som saknar förutsättningar är att ge dem falska förespeglingar om resultat. Detta känns som en viktig aspekt när man tänker på att våra elever ska ha ett ansvarsfullt arbete med ansvar för människors hälsa och liv. Att vid testtillfällena ha två testledare på plats är resurskrävande men vi ansåg att det var av betydelse ur flera synvinklar. För det första var det bra vid tidtagningen så ingen som räckte upp handen skulle missas, för det andra var det en trygghet för lärarna vid diskussioner eller oklarheter och för det tredje var det likaledes en rättsäkerhet både för de som testades och för lärarna som var testledare. Samma tanke hade vi när lärarna rättade och LOSS- läraren kontrollerade och sammanställde resultaten. Att slippa detta ansvar kan kännas skönt för lärarna om det skulle uppstå oklarheter om bedömningen. Det blir då LOSS- lärarens uppgift att prata med den sökande. 6

Det tysta språket är en viktig del inom vården och som ej kan kontrolleras. Därför är ordförråd, skriftligt och verbalt språk viktigt för att inga missförstånd ska uppstå. Framtagandet av provet tog mycket längre tid än vi tänkt. Men trots detta tycker vi att det var viktigt att vårdlärarna fick komma med sina förslag till provet och vara med och godkänna den slutgiltiga produkten. Själva testtillfället upptog två lärares tid men vi ansåg att det var bra att kunna stötta varandra vid frågor. Det underlättade också när det skulle tas tid på lästestet. Principen men att vara två vid testtillfället kan anses resurskrävande men ger lärarna en trygghet också då de flesta sökande är nya bekantskaper. Vi märkte redan vid första testtillfället att det fanns elever som det blev diskussioner med och då stöttade lärarna varandra. Rättningen gjorde lärarna direkt efter avslutat test och sedan sammanställdes resultaten av en tredje person. Enligt lärarna som arbetar i klassen där eleverna är testade märks en tydlig skillnad mot tidigare klasser. Skillnaderna ligger i att eleverna har bättre förståelse för instruktioner och uppgifter. Eleverna vågar och kan diskutera vilket i sin tur stimulerar inlärningen. De har högre läshastighet och hinner med det de bör vilket i sin tur gör att det finns möjlighet att uppnå kursmålen. Enligt lärarna ligger grundläggande språkkunskaper och ordförråd som ett säkerhetstänk så inte viktig information och meddelande missförstås eller feltolkas och med riskerar människors hälsa och liv. Loss- läraren som arbetar med elever som behöver stöd eller hjälp, med vårdkurser, har märkt en klar skillnad i behovet av stöd. 7 elever från den otestade klassen har eller har haft kontakt för läs- och skrivtest och stöd, medan det från den testade klassen har inte någon behövt hjälp. Vi känner att vi är på rätt väg och planerar att även vid nästa antagning genomföra en test. Ytterligare ett test att färdigställas för att inte samma test ska användas två gånger i följd. Landskrona 14-04-03 Lotta Bengtsson Gymnasielärare vård & omsorgsutbildning Birgitta Nilsson Lärare läs- och skrivsvårigheter (LOSS) 7