Från pedagogik för speciella till universell design för lärande

Relevanta dokument
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5

Stöd till elever - en tillbakablick

Inkludering och delaktighet

Inkludering och delaktighet lärande i matematik

Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016

Inkluderande arbetssätt i förskolan

Universell design för lärande

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Vad vet vi om inkludering?

Elever i behov av särskilt stöd

Claes Nilholm Malmö Högskola

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2013-VT 2014

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017

Schema och kursupplägg

Att anpassa undervisningen efter eleverna

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande

Vårt uppdrag SFS 2011:130

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Strukturerad intensivundervisning

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

Kognitiv tillgänglighet

Mer tillgänglig undervisning genom variation

Inkludering som mål för skolans specialpedagogiska arbete

Digitala verktyg med assisterande funktion. Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd

Inkludering och delaktighet

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

En studie om elevers syn på specialundervisning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Lärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet. Linda Plantin Ewe

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Alla elevers inflytande över sitt eget lärande

HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Institutionen för beteendevetenskap

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

AMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Läs- och skrivstöd för dator

Att göra-lappar för digital tillgänglighet

Formuleringsarena möter realiseringsarena Förväntningar på specialpedagoger och speciallärare i skolan

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Jag vet vad jag kan och inte kan!

RAPPORT Särskilda undervisningsgrupper. En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan

CASE FOREST-PEDAGOGIK

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Beskrivning av utbildning

Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken

Lokal Pedagogisk planering

Att se möjligheter där andra ser hinder - uppfattningar om inkludering och tillgänglig undervisning

Arbetsområde: Inte konst(igt)

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Inkludering och/eller segregering?

Problemlösning som metod

Speciallärarens funktion i en inkluderande skola

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Mall för beskrivning av utbildning

Diskrepanser mellan vision och vardag

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Det här är några av de förmågor som eleverna tränar på under ett UF-år. Viktiga förmågor för ett framtida arbetsliv.

PRAKTIKNÄRA FORSKNING RÖRSJÖSKOLAN OCH MALMÖ HÖGSKOLA/UNIVERSITET!

Antal högskolepoäng 90 hp

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

1) Introduktion. Jonas Aspelin

Den formella kompetensens betydelse för integrering och inkludering

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng

Digitala verktyg i skolan 2018

Visionen om En skola för alla En intervjustudie om åtta pedagogers arbete för att uppnå En skola för alla

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Det specialpedagogiska dilemmat

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Studiehandledning för kursen Specialpedagogiska perspektiv 7,5 hp.

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?

SAMMANSTÄLLNING 1 (13) Datum för sammanställningen Period 3, 2007

Framgångsfaktorer för inkludering

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Arbetsområde: Jag får spel

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

UNIVERSELL DESIGN FÖR LÄRANDE KONCEPTET FÖR ETT PARADIGMSKIFTE DÄR VI ANPASSAR LÄROSÄTEN OCH INTE STUDENTER

Transkript:

Från pedagogik för speciella till universell design för lärande Malmö, 190516 (Börshuset) Stockholm, 190527 (Clarion Sign) Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik Forskningsgruppen Relationell Pedagogik

1900 talets början Idén om en sammanhållen skola för alla introduceras För elever med (vad vi idag kallar) funktionsnedsättningar: Särskilda skolor för elever med funktionsnedsättningar inom syn/hörsel/intellektuell funktionsnedsättning. Försöksavdelning för bedömning av bildbarheten, för barn som bedömts vara sinnesslöa. 2

1950 talet: Med olika kategorier som grund Hjälpklass; Observationsklass för barn med psykiska särdrag; Läsklasser för barn med speciella läs och skrivsvårigheter; Hörselklasser för hörselsvaga barn; Synklasser barn med synfel; Talklasser för barn med talfel; Skolmognadsklasser för barn med försenad skolmognad; Friluftsklasser för barn som haft tuberkulos eller som har tuberkulos men ej är smittförande; Hälsoklasser för allmänt klena barn, barn med nedsatt motståndskraft mot infektioner samt barn i långvarig konvalescens (U 55, s. 263). 3

1970 talet: Integreringstanken växer fram SIA utredningen Kritik mot "speciell undervisning, för speciella elever, av speciella lärare på en speciell plats, föreslag om avveckling av klinikerna. Från segregering till integrering 4

Lgr 80: Från individ till miljö/relationer Att utgå från eleven innebär inte att det räcker med diagnostisering av eleven. En sådan kan ge otillräcklig information för att förstå svårigheter som uppstår i skolan. Det är nödvändigt att belysa elevens relationer till andra och diskutera arbetsförhållanden i skolan Lgr 80/1982:7 s. 22 5

1990 talet: Specialpedagogutbildningen startar i och med att speciallärarutbildningen lades ned. Salamancadeklarationen (1994) Relationellt respektive kategoriskt perspektiv Elever i svårigheter respektive elever med svårigheter 6

Hjörne & Säljö, 2008, s. 55 7

Stöd till elever från ett historiskt perspektiv Ett dual system för utbildning Placering av elever i särskilda skolor/klasser Särskilda lärare som undervisar särskilda elever på en särskild plats

Universal perspektivet Rätten till full delaktighet och inkludering

10

Universal Design for Learning (UDL) Ron Mace som är arkitekt och en av grundarna av UDL uttrycker det så här: Consider the needs of the broadest possible range of users from the beginning 11

Provide multiple means of Engagement Provide multiple means of Representation Provide multiple means of Action & Expression Erbjud flera olika engagemangsmöjligheter Erbjud flera olika sätt för presentation av information och innehåll Bilder hämtade från: http://www.cast.org/our work/about udl.html Erbjud flera olika sätt för eleverna att visa vad de kan

Checkpoints för lektioner Mål med lektionen Är målet klart och begripligt för alla elever? Finns det olika (flexibla) vägar till målet? Hur får eleverna tillgång till målet? Kan eleverna återkomma till målet under lektionen? Bedömning Hur ska det se ut när eleverna lyckas? Har du erbjudit flera olika sätt för eleverna att lyckas? Hur kan olika stödstrukturer byggas in i lektionen? Ligger kriterierna för bedömningen i linje med målet? Barriärer? Finns det hinder i sammanhanget (plats, gruppering, ljudnivå)? I vilka format ges information (muntligt, skriftligt, osv. )? Kan eleverna själva reglera när de t.ex. behöver pauser?

Några grundläggande utgångspunkter: lämna samma information med olika metoder (som uppfattas med syn, hörsel, känsel) lämna information i justerbara format (till exempel text och grafik som kan förstoras, ljud som kan förstärkas, textad återgivning av talat språk och muntliga beskrivningar av bilder och grafik) se till att viktiga ord och symboler förklaras och förstås visa innehåll från flera medier, inte bara text och aktivera elevernas förkunskaper (Mitchell, 2014, s. 241). 14

Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande? Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att utveckla kunskaper och förmågor på olika sätt? Skapar lektionen förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer. (fritt översatt efter Meyer, Rose & Gordon, 2014).

Kontaktuppgifter: http://www.hkr.se/daniel ostlund http://danielostlund.blogspot.se https://twitter.com/danneostlund https://www.instagram.com/dr_ostlund/ daniel.ostlund@hkr.se 16