Vägutredning med MKB Väg 252 Hallstahammar - Surahammar. Samrådshandling 2008-07-08 Objektnummer 11 412

Vägutredning med MKB Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Samrådshandling 2008-07-08 Objektnummer 11 412

Medverkande Beställare: Vägverket Region Mälardalen Box 1140 631 80 Eskilstuna Tfn: 0771-119 119 Projektledare: Ulrika Nilsson/ Frida Scherdén Konsult: WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Tfn: 019-17 89 50 Uppdragsansvarig: Andreas Asp Ansvarig miljö: Conny Axelsson Rapport/ kartor: Karolina Wettermark Arbetsnummer: 1009 0717 Kartor: Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket, medgivande L1999/139. Flygfoton: Sky Movies Flygfoto Övriga foton: WSP Samhällsbyggnad såvida inte annat anges Snedbilden på försättsbladet är tagen mot norr, och visar åsvägens sträckning mot Västersjön/ Östersjön

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1. BAKGRUND 10 1.1 Vägens funktion 10 1.2 Brister och problem 11 1.3 Vägutredningens syfte 12 1.4 Tidigare utredningar och beslut 12 1.5 Avgränsning 15 1.6 Planering av vägobjekt 16 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 18 2.1 Väg- och trafikförhållanden 18 2.2 Markanvändning och naturresurser 23 2.3 Miljö 34 2.4 Riksintressen 34 3. MÅLSÄTTNINGAR 36 3.1 Transportpolitiska mål 36 3.2 Övergripande projektmål 40 3.3 Vägverkets mål för natur, kulturmiljö och friluftsliv 40 4. VÄGFÖRSLAG 42 4.1 Vägstandard 42 4.2 Bortvalda alternativ 43 4.3 Nollalternativ 44 4.4 Studerade vägkorridorer 44 4.5 Möjliga etapputbyggnader 55 4.6 Grundläggning 56 5. GESTALTNINGSPROGRAM 60 6. TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER 78 6.1 Vägens funktion 78 6.2 Trafik och trafikanter 80 7. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 84 7.1 Syfte, process och metod 84 7.2 Miljö 87 7.3 Hälsa och säkerhet 160 7.4 Hushållning med mark och vatten och andra resurser 176 7.5 Miljöpåverkan under byggtiden 193 7.6 Risker 195 7.7 Miljöuppföljning 200 7.8 Sakprövningar 201 7.9 Miljökvalitetsmål 202 7.10 Samlad bedömning - miljökonsekvenser 206 8. EKONOMI 208 8.1 Genomförandekostnader 208 8.2 Väghållarkostnader 208 8.3 Finansieringskostnader 208 8.4 Samhällsekonomisk analys 208 9. SAMLAD BEDÖMNING 210 9.1 Projektmål 210 9.2 Effektprofil 210 10. SAMRÅD 212 11. FORTSATT ARBETE 214 12. KÄLLOR 217 Kapitel som är markerade med grönt ingår i miljökonsekvensbeskrivningen Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 1

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Bakgrund Väg 252 är en regional väg som förbinder bruksorterna Ramnäs och Surahammar med E18 i söder samt även i förlängningen Eskilstuna/Norrköping. Vägen utgör en viktig förbindelse för näringslivet och boende i Hallstahammar och Surahammar. Vägen har brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet samt även miljö då den i Näs och Rävnäs passerar genom vattenskyddsområden. På stora delar av sträckan är bredden endast drygt sex meter, går på en åsrygg samt har dålig linjeföring med små kurvradier i både horisontal- och vertikalled. Länsstyrelsen har 2005-12-19 tagit beslut, med en förstudie som grund, att objektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vid samrådsmöte 2007-10-10 beslutades att i det kommande MKB-arbetet är det särskilt viktigt att belysa; naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, landskapsbild, buller och grundvatten. Målen för ombyggnad av väg 252 är att : Trafiksäkerheten längs väg 252 ska öka för såväl fordonstrafikanter som för oskyddade trafikanter. Framkomligheten för fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter längs väg 252 ska förbättras. Boendemiljö längs väg 252 och inom utredningsområdet förbättras. Trafikens påverkan på vattentäkten vid Rävnäs minskar. Därutöver har det formulerats ett antal mål avseende natur, kultur och friluftsliv: V4. Olika typer av landskap, dess karaktärsskapande bebyggelse och brukningsmönster ska ha möjlighet att utvecklas och förstås. V5. Naturtyper och kulturmiljöer med mycket höga värden till följd av de är hotade, sällsynta eller på tillbakagång ska ha bibehållna kvaliteter. V6. För djur som påverkas av vägen skall förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. V7. De hydrologiska förutsättningarna i värdefulla våtmarker ska vara oförändrade. V8. Natur- och kulturmiljöer som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har stor betydelse lokalt ska ha bibehållna kvaliteter. Förutsättningar Väg- och trafikförhållanden På större delen av den cirka 20 km långa sträckan mellan Hallstahammar och väg 66 i norr är hastigheten begränsad till 70 km/h och vägbredden endast 6-6,5 meter. Genom bebyggelsen vid Ståltorp och Sura kyrka är högsta tillåtna hastighet 50 km/h. Från E18 och förbi Hallstahammar har vägen en bättre standard med 7,5 meters vägbredd och skyltad hastighet 90 km/h. Viltstängsel saknas. Trafikmängden på sträckan varierar mellan 1700 och 4200 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik varierar mellan 210 och 460 fordon. Under de senaste 10 åren har det inträffat 54 polisrapporterade olyckor med personskador, inklusive 2 viltolyckor. Antalet döda och svårt skadade är något lägre jämfört med en normalväg med motsvarande standard. 2 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

SAMMANFATTNING Vägförslag Föreslagen vägstandard är en tvåfältig 9-9,5 meter bred landsväg med räfflad mittremsa och inlagda omkörningssträckor i omfattning så att god framkomlighet och transportkvalitet säkras. Skyltad hastighet föreslås vara 90 km/h. Under arbetet med vägutredningen har tänkbara vägkorridorer både öster och väster om nuvarande väg 252 samt norr om Surahammar valts bort då de inte förväntas avlasta vägen i tillräcklig omfattning. Förbättringsalternativ utgår från befintlig väg. Genom att räta kurvor och där så är möjligt bredda befintlig väg kan linjeföringen förbättras och delar av vägen kan upplåtas för 90 km/h. Nybyggnadsalternativen Väst 1, Väst 2, Mitt och Öst utgör fyra olika varianter av vägdragningar mellan tätorterna. Längden på korridorerna på nybyggnadsdelarna uppgår till knappt 8 km för de västliga alternativen samt Alternativ Mitt, och knappt 12 km för Alternativ Öst. 608 616 Alt Förbättring 66 618 252 625 Alt Väst 2 Alt Väst 1 och 2 Surahammar Alt Mitt 555 609 E18 Alt Öst Hallstahammar Tekniska konsekvenser Vägens funktion Nuvarande sträckning av väg 252 mellan Hallstahammar och väg 66 uppfyller inte kraven på att vägen ska ha god funktion som förbindelselänk för genomfartstrafik på sträckan. Längs sträckan finns många enskilda anslutningar. Vägen har låg standard vad avser framkomlighet och trafiksäkerhet och om inga åtgärder vidtas kommer dessa brister successivt att öka på grund av trafikutvecklingen. Med en ny eller delvis ny vägsträckning förbättras vägens funktion som pendlingsväg och förbindelselänk mellan väg 66 och E18. Ny väg utformas som 9 m tvåfältsväg med räfflad mittremsa och omkörningssträckor. Hastighetsstandarden på den nya vägen föreslås bli 90 km/timme förutom i Alternativ Förbättring där hastigheten på sträckan förbi Ståltorp och Borgåsen även fortsättningsvis begränsas till 50 och 70 km/timme. Längs vissa sträckor där befintlig väg behålls kan denna nyttjas av lokal biltrafik samt gång- och cykeltrafik. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 3

SAMMANFATTNING Trafik och trafikanter Restiden minskar i samtliga utredningssalternativ beroende på att hastigheten höjs och att väglängden minskar något jämfört med befintlig väg 252. Alternativ Väst 2 och Mitt ger de största restidsvinsterna i vägsystemet. Alternativ Öst ger minst restidsvinst beroende på att trafikarbetet (antal fordon x väglängd) i vägsystemet ökar, men på grund av högre hastigheter minskar ändå den totala restiden. Trafiksäkerheten förbättras i samtliga utredningsalternativ. Skillnaderna mellan alternativen är relativt små förutom för Alternativ Öst som endast medför marginella förbättringar vad avser trafiksäkerheten. Skälet till detta är att trafikarbetet i hela vägsystemet ökar i detta alternativ. Störst trafiksäkerhetsvinst fås i alternativen Väst 2 och Mitt. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister förbättras mest i de västliga nybyggnadsalternativen då befintlig väg 252 i högre utsträckning avlastas från biltrafik. Markanvändning och naturresurser Utredningsområdet ligger i gränslandet mellan Mälardalen och Bergslagen. Det omfattar tätortsnära delar som är starkt påverkade av bebyggelse och andra anläggningar, såväl som stor- och småskalig skogsmark och åkermark med inslag av betesmark. Strömsholms kanal/kolbäcksån går genom området från norr till söder. Hallstahammars kommun anger i sin översiktsplan en möjlig ny sträckning av planerad väg 252. I den kommande översiktsplanen framgår en möjlig sträckning för en planerad anslutning in mot tätorten i norr. Surahammars kommun anger både i sin översiktsplan och fördjupade översiktsplan en ny tänkbar sträckning av väg 252, inklusive anslutning till tätorten. Strömsholmsåsen är en av flera stora grundvattentillgångar i länet, och den kommunala vattenförsörjningen i Hallstahammar och Surahammar baserar sig huvudsakligen från denna. Befintlig väg 252 ligger på åsen, och utgör därvid ett lokalt problem beroende på vägsaltning och risker för olyckor med farligt gods, vilka kan skada grundvattenförekomsten. Naturreservatet Gnien, tillika Natura 2000-område, och Ängsfors-Stora fly är av riksintresse för naturmiljön. Strömsholms kanalmiljö är av riksintresse för kulturmiljön. Strömsholms kanal och Kolbäcksån är av riksintresse för friluftslivet. Befintlig järnväg, E18 och väg 66 är alla av riksintresse avseende kommunikationer. Ekonomiska konsekvenser Investeringskostnaden för utredningsalternativen bedöms uppgå till 70-140 miljoner kronor. Förutom Alternativ Förbättring ger Alternativ Väst 2 och Alternativ Mitt bäst trafikekonomisk nytta i förhållandetill investeringskostnaden. 4 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

SAMMANFATTNING Miljökonsekvenser Naturmiljö Alternativ Väst 1 innebär mycket stora konsekvenser för åsvägens (väg 252:s) terrängformer och vegetation samt stora konsekvenser för riksintresset Ängsfors- Stora fly. Alternativ Förbättring innebär jämfört med nybyggnadsalternativen Väst 2 och Mitt stora konsekvenser för åsvägens terrängformer och vegetation. Alternativ Öst har minst konsekvenser för naturmiljön. Kulturmiljö Alternativ Förbättring innebär jämfört med nybyggnadsalternativen mycket stora konsekvenser för åsvägens (väg 252:s) terrängformer och vegetation. Av nybyggnadsalternativen innebär Alternativ Väst 1 störst konsekvenser för riksintresset Strömsholms kanalmiljö och slussanläggningen vid Stora Ålsätra. Alternativ Väst 2 och Alternativ Mitt innebär båda måttliga konsekvenser för riksintresset Strömsholms kanalmiljö. Alternativ Öst bedöms, med nuvarande kunskapsläge, ha små konsekvenser för kulturmiljön. Rekreation och friluftsliv Alternativ Förbättring innebär jämfört med nybyggnadsalternativen minst konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Av nybyggnadsalternativen innebär Alternativ Väst 1 störst konsekvenser, följt av Alternativ Väst 2 och Alternativ Mitt avseende riksintresset Strömsholms kanal och Kolbäcksån med närmaste omgivningar. Alternativ Öst innebär stora konsekvenser för anläggningar som ridhusområdet och Bruksleden. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 5

SAMMANFATTNING Landskapbild Alternativ Förbättring innebär stora konsekvenser för upplevelsen av den gamla historiska vägsträckningen och omgivande landskap. Förslaget bedöms inte medföra några positiva kvalitéer för landskapsbilden. Alternativet bedöms därför innebära störst negativa konsekvenser för landskapsbilden. Av nybyggnadsalternativen innebär Alternativ Väst 1 störst påverkan på landskapsbilden genom att dels göra störst intrång längs befintlig väg längs Strömsholmsåsen och genom att föreslaget broläge ger stor påverkan i det låglänta strandområdet och en dominerande avskärmning genom höga vägbankar i anslutning till broläget. Alternativ Väst 2 och Mitt har bättre förutsättningar att anpassa broläget i terrängen. Nybyggnadsalternativen ger efter passagen av Strömsholms kanal måttliga konsekvenser för landskapsbilden. Från landskapsbildssynpunkt bedöms Alternativ Öst innebära minst negativa konsekvenser för landskapsbilden. Buller Totalt bedöms cirka 80 bostadsfastigheter utmed befintlig väg vara utsatta för ekvivalent bullernivå överstigande 55 dba utomhus. Samtliga nybyggnadsalternativ bedöms innebära förändringar vad avser trafikbuller. Den största förbättringen medför Alternativ Mitt där cirka 13 bostäder bedöms få bullernivåer över 55 dba utomhus. Luftkvalitet Totalutsläppen av kväveoxider, kolväten, svaveldioxid och partiklar förväntas minska i alla alternativen som en följd av förbättrad avgasrening och mer bränslesnåla motorer. Däremot kommer utsläppen av koldioxid att öka något; sett till utsläppen är skillnaderna mellan alternativen små. Alternativ Öst beräknas dock medföra störst mängd utsläpp från trafiken till följd av det ökade trafikarbetet. Barriäreffekter En 9-metersväg är mindre tilltalande att röra sig på för oskyddade trafikanter; detta är således inte alternativskiljande. Alternativ Förbättring medför en liten minskning av barriäreffekterna för ett stort antal personer på eller i anslutning till vägen. Nybyggnadsalternativen medför nya barriäreffekter för ett mindre antal personer, personer som idag upplever ringa eller ingen barriäreffekt. Jordbruk Konsekvenserna för jordbruket blir störst för Alternativ Förbättring. Detta beror dels på att detta alternativ tar mest mark i anspråk och dels på att restytor riskerar att bli ointressanta för jordbruk. Även för Alternativ Väst 1 och 2 samt Mitt riskeras att en del mark blir ointressant för jordbruk. Konsekvenserna bedöms bli minst för Alternativ Öst. 6 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

SAMMANFATTNING Skogsbruk Konsekvenserna för skogsbruket blir ungefär lika stora för Alternativ Väst 2, Mitt och Öst. Det sistnämnda alternativet är något mer fördelaktigt då en väg kan samlokaliseras med kraftledningsgata. Konsekvenserna bedöms bli minst för Alternativ Förbättring. Grundvatten Förhållandena för grundvattenförekomsten vid Rävnäs vattentäkt förändras inte genom Alternativ Förbättring. Alternativ Förbättring, Väst 1, Väst 2 och Mitt innebär fortsatt risk att grundvattenförekomsten vid Näs vattenverk kan komma att påverkas av saltning och olyckor med farligt gods etc. Alternativen innebär å andra sidan minskad trafik vid Rävnäs vattentäkt och därmed också minskad saltning och risk för olyckor med farligt gods etc. Alternativ Öst ligger inte inom någon grundvattenförekomst och avlastar samtidigt väg 252 i nuvarande sträckning från trafik. Detta innebär positiva konsekvenser. Bedömningen är att projektet, oavsett alternativ, inte motverkar uppfyllelse av EU:s vattendirektiv till år 2015, miljökvalitetsmålets alla delmål till år 2010 eller Vägverkets långsiktiga mål enligt regleringsbrevet till år 2010. Masshantering Nybyggandsalternativen Väst 1 och Väst 2 visar på stora massunderskott medan ett visst överskott av massor kan erhållas vid Alternativ Förbättring. Förutsättningar för god massbalans finns för alternativen Mitt och Öst. Ett problem vid Alternativ Mitt är dock att överskott och underskott i väglinjen uppstår på var sida av Kolbäcksån, vilket leder till kostsamma byggtransporter. Riskbedömning Alternativ Förbättring. En marginell förbättring av förhållandena då vägen blir mer trafiksäker och riskerna för olyckor med farligt gods minskar. Däremot kvarstår problemen med närheten till grundvattenförekomsterna samt randbebyggelsen längs vägen. Nybyggnadsalternativen. Riskerna för olyckor med farligt gods minskar då vägstandarden förbättras. För de västra alternativen kommer dock trafiken även fortsättningsvis att passera nära bostadsområden i Hallstahammar samt genom Näs vattentäkt. Med Alternativ Öst leds trafiken bort från åsen och dess randbebyggelse, vilket är positivt från risksynpunkt. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 7

SAMMANFATTNING Gestaltning I vägutredningen föreslås alternativa vägkorridorer. I gestaltningsprogrammet beskrivs speciellt känsliga passager inom de olika vägkorridorerna. Avsikten är att gestaltningsprogrammet, som ingår som en del i vägutredningen, ska uppmärksamma frågor som berör gestaltning av den i slutskedet valda vägsträckningen. I framtagandet av vägkorridorsträckning har analysen av landskapet ingått som en viktig del i valet av korridorer och dess avgränsning. Några av de centrala frågeställningarna har varit att beskriva hur lokaliseringen av vägkorridoren kan bidra till att ge en upplevelserik och varierad färd längs sträckan samtidigt som landskapets kvalitéer och upplevelsevärden ska tas tillvara. I bedömningen har stor vikt lagts på såväl åskådarperspektivet, alltså vägens förhållande till landskapets förutsättningar, som på trafikantperspektivet. Samlad bedömning miljökonsekvenser Intresse Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Lanskapsbild Buller Luftkvalitet Nollalternativet Mycket stora konsekvenser Alt. Förbättring Alt. Väst 1 Alt. Väst 2 Alt. Mitt Alt. Öst Åsvägen Väg 252 Den gamla historiska åsvägen Bostäder utmed befintlig väg 252 Stora konsekvenser Riksintresset Ängsfors - Stora fly Åsvägen Väg 252 och 625 Riksintresset Strömsholms kanalmiljö. Kanal Stora Ålsätra Riksintresset Strömsholms kanal och Kolbäcksån Ängsfors - Stora fly Åsvägen Passage av Strömsholms kanal/ Kolbäcksån Måttliga konsekvenser Riksintresset Ängsfors - Stora fly Åsvägen Åsvägen Väg 252 och 625 Riksintresset Strömsholms kanalmiljö Riksintresset Strömshålls kanal och Kolbäcksån Åsvägen Passage av Kolbäcksån Totalt sett färre bullerstörda i utredningsområdet Marginell förbättring av totalutsläppen utom för koldioxid Små eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser Enstaka biotoper Enstaka fornminnen Ridhusområdet Bruksleden Få höjdskillnader Viss fragmentering Något större utsläppsmängder 8 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

SAMMANFATTNING Intresse Jordbruk Skogsbruk Yt- och grundvatten Masshantering Miljöpåverkan under byggtiden Risker Nollalternativet Mycket stora konsekvenser Alt. Förbättring Alt. Väst 1 Alt. Väst 2 Alt. Mitt Alt. Öst Störst ianspråktagen areal Restytor Liten ianspråktagen areal Ingen förändring vid Rävnäs vattentäkt. Fortsatt risk för grundvattenpåverkan vid Näs Komplicerad och trafiknära. Mycket överskottsmassor. Buller och damm. Trafikstörningar Näs/Rävnäs vattentäkt Fortsatt risk för översvämning Stora konsekvenser Måttlig ianspråktagen areal Måttliga konsekvenser Restytor Små eller försumbara konsekvenser Stor ianspråktagen areal Minskad risk för grundvattenpåverkan vid Rävnäs Fortsatt risk för grundvattenpåverkan vid Näs Omfattande masshantering där Kolbäcksån utgör barriär Stor ianspråktagen areal Stor ianspråktagen areal Minskad risk för grundvattenpåverkan vid Rävnäs och Näs. Omfattande masshantering Trafikstörningar Trafikstörningar Trafikstörningar Minskad risk för grundvattenpåverkan vid Rävnäs Fortsatt risk för grundvattenpåverkan vid Näs Ligger inom områden med översvämningsrisk Positiva konsekvenser Näs/Rävnäs vattentäkt Ingen risk för översvämning Måluppfyllelse Projektmålen avseende säkerhet, framkomlighet samt minskad påverkan på vattentäkten vid Rävnäs uppfylls ungefär lika bra av Alternativ Väst 1, Väst 2 och Mitt. Projektmålet med förbättrad boendemiljö i tätorterna och utmed befintlig väg uppfylls bäst av Alternativ Väst 2 och Mitt. Målen avseende naturtyper och kulturmiljöer (V5) samt landskap och bebyggelse (V4) uppfylls bäst av alternativ Öst medan projektmålen avseende friluftsliv (V8), djurliv (V6) och hydrologiska förutsättningar (V7) bäst uppfylls av Alternativ Förbättring. Övriga transportpolitiska delmål avseende transportkvalitet, regional utveckling och jämställdhet påverkas på ett positivt och likvärdigt sätt av Alternativ Väst 1, Väst 2, och Mitt. Alternativ Öst bidrar också positivt till dessa delmål men med något sämre måluppfyllelse vad avser den regionala utvecklingen. Alternativ Förbättring uppfyller målen sämre än nybyggnadsalternativen. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 9

1. BAKGRUND 1. BAKGRUND 1.1 Vägens funktion Väg 252 är en regional väg som förbinder bruksorterna Ramnäs och Surahammar med E18 i söder samt även i förlängningen Eskilstuna/Norrköping. Vägen utgör en viktig förbindelse för näringslivet och boende i Hallstahammar och Surahammar. Väg 252 vid Ståltorp (närmast) och Borgåsen (överkant i bild). Vägen är bitvis smal och krokig och har randbebyggelse. Hastigheten är här begränsad till 50 km/h 10 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

1. BAKGRUND 1.2 Brister och problem Nuvarande väg 252 på sträckan mellan Hallstahammar och Ramnäs har brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet. Strömsholmsåsen är en av flera stora grundvattentillgångar i länet, och den kommunala vattenförsörjningen i Hallstahammar och Surahammar baserar sig huvudsakligen från denna. Befintlig väg 252 ligger på åsen, och utgör därvid ett lokalt problem beroende på vägsaltning och risker för olyckor med farligt gods, vilka kan skada grundvattnet. På stora delar av sträckan är bredden endast drygt sex meter. Vägen går på stora delar på en åsrygg och har dålig linjeföring med små kurvradier i både horisontaloch vertikalled. Vid Ståltorp/Borgåsen och Sura Kyrka är hastigheten begränsad till 50 km/h och på övriga delar till 70 km/h. Förbi Hallstahammar är vägen bredare, har bättre linjeföring och en skyltad hastighet av 90 km/h. Det finns ett stort antal anslutningar av enskilda vägar och fastigheter utmed sträckan. Den smala vägen medför även dålig tillgänglighet och låg säkerhet för oskyddade trafikanter som blandas med fordonstrafiken. Flera bostadshus ligger nära vägen, vilket innebär att de boende störs av buller och upplever risker för att olyckor ska inträffa. Trafiksäkerhetsproblem samt problem med buller och vibrationer finns även med tunga transporter genom Hallstahammar till industrierna i Bultenområdet. I norr passerar väg 252 genom Rävnäs vattenskyddsområde som försörjer Surahammar med vatten. I den inre skyddszonen har tätningsåtgärder för vägdagvatten vidtagits utmed befintlig väg 252 för att förhindra att miljöfarliga ämnen, vid exempelvis en olycka med farligt gods, sprids till den vattenförande åsen. I söder passerar väg 252 genom Hallstahammars vettenskyddsområde som till stora delar utgörs av den grusås som vägen går på. Under senhösten 2007 påvisades bristande bärighet i Hedvallsbron norr om Surahammar och tung trafik hänvisas via väg 66 och Västerås. Rekonstruktionsåtgärder är planerade till hösten 2008. Händelsen påvisar sårbarheten i nuvarande vägsystem. 608 616 609 618 252 625 66 Surahammar Hallstahammar 555 E18 Randbebygglese Vattenskyddsområde Dålig plan- och profilstandrad Upplevda problem med buller och vibrationer från tung trafik Begränsad bärighet (BK 2) Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 11

1. BAKGRUND 1.3 Vägutredningens syfte Syftet med vägutredningen är att beskriva förutsättningar, behov av åtgärder samt åtgärdernas konsekvenser så att ett beslutsunderlag för val av vägkorridor och vägstandard erhålls. Vägutredningen ska också redovisa hur projektet bidrar till uppfyllelse av de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen. Den i vägutredningen infogade miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de viktigaste konsekvenserna för miljön för att de, som en del i ett samlat kunskapsunderlag, ska ligga till grund för utvärdering och val av lämplig terrängkorridor för fortsatt projektering. 1.4 Tidigare utredningar och beslut Tidigare utredningar I nuvarande länstransportplan för Västmanlands län, som hanterar investeringar i infrastruktur i länet, finns aktuellt objekt redovisat med genomförande år 2013-2015. I gällande översiktsplan för Hallstahammars och Surahammars kommuner redovisas såväl vägdragningar för ny väg 252, som vägreservat för kommunala anslutningsvägar till ny tänkt väg. Under 2000-2001 genomfördes förbättringsåtgärder i form av uppsättande av sidoräcken samt tätning av diken vid Rävnäs vattentäkt. Ett flertal studier har också genomförts under närtid: 2003: Utredning av förhållandena vid vattentäkten i Rävnäs (Vägverket Region Mälardalen/Midvatten) 2004: Utredning av konsekvenser av att styra tung trafik från 252 förbi Rävnäs (Vägverket Region Mälardalen/Vägverket Konsult) 2004: Ansökan om lokala trafikföreskrifter om förbud mot transport av farligt gods respektive genomfartsförbud för tung trafik på väg 252 förbi Rävnäs vattentäkt inom Surahammars kommun (Surahammars kommunalteknik/ Vägverket Region Mälardalen) Ansökan avslogs med motiveringen att saltningen minskats samt att förslaget innebär en vägförlängning på cirka 19 km. 2005: Förstudie för väg 252 Hallstahammar-Surahammar (Vägverket Region Mälardalen/WSP) Länsstyrelsen har 2005-12-19 tagit beslut att objektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2006: Kompletterande trafikutredning om ny vägdragning närmare Västerås (Vägverket Region Mälardalen/Vägverket Konsult) 12 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

1. BAKGRUND 2008: Miljödomstolen ogillar Surahammars kommunalteknik AB yrkanden om att miljödomstolen: 1. förbjuder staten genom Vägverket att i yttre/ sekundär och inre/ primär skyddszon enligt vattenskyddsföreskrifter för Rävnäs vattentäkt utföra en sådan bekämpning av halka på länsväg 252 som kan medföra förorening av grundvattnet 2. förpliktar Vägverket att utföra en infiltrationsanläggning alternativt förpliktar Vägverket att till SKT utge 2 680 000 kr (Nacka Tingsrätt, Miljödomstolen. Dom 2008-01-31) Åtgärdsstrategier För att komma till rätta med de upplevda problemen som befintlig väg ger upphov till ska lösningar sökas förutsättningslöst. Med hjälp av fyrstegsprincipen prövas olika åtgärder i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärder kan vara att föra över transporter från väg till järnväg. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Exempel på åtgärder i denna kategori kan vara ökad andel resande med kollektivtrafik. 3. Vägförbättringsåtgärder. De åtgärder (räcken och tätning av diken) som genomfördes utmed befintlig väg i början av 2000-talet kan inrymmas under denna kategori. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De åtgärder som redovisas i denna vägutredning hänförs till denna åtgärdskatergori. Utifrån dagens situation och en förväntad trafikökning bedöms åtgärder enligt de tidigare stegen ej tillräckliga för att komma till rätta med de problem som dagens vägtrafik medför. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 13

1. BAKGRUND Angränsande planering Arbete pågår inom Hallstahammars kommun med ny översiktsplan. I denna kommer vägreservat för ny anslutning från Bultenområdet i norra Hallstahammar till ny sträckning av väg 252 att redovisas, se Kommunala planer kap 2.2 Markanvändning och naturresurser. Surahammars fördjupade översiktsplan från 1999 redovisar ett vägreservat från Olbergavägen (väg 625) i södra delen av samhället vid skidbacken (Snickarberget) som ansluter till ny sträckning av väg 252, se Kommunala planer kap 2.2 Markanvändning och naturresurser. Utmed väg 66 vid Surahammar pågår arbetsplanearbete för ombyggnad till mötesfrihet. Arbetsplanen omfattar ombyggnad till mötesseparerad väg från Västerås till Surahammar. Surahammars kommun har tagit fram ett planprogram för bostäder vid Långsjön daterat 2008-05-14. Planprogrammet syftar till att utreda förutsättningar och visa en struktur för området som möjliggör utbyggnad av nya bostäder som passar in i naturmiljön väster om Långsjön. Den nya bebyggelsen nås från väg 66, se Kommunala planer kap 2.2 Markanvändning och naturresurser. 14 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

1.5 Avgränsning Vägutredningens geografiska avgränsning är i princip i överensstämmelse med vad som redovisas i tidigare framtagen förstudie, se vidstående karta. Korridorerna har dock utvidgats eller på annat sätt ändrats under arbetet med vägutredningen. Ombyggnad av korsningen med väg 66 vid Ramnäs ingår ej i utredningen. Miljökonsekvensbeskrivningens geografiska avgränsning utgörs av området inom, eller i något fall området i direkt anslutning till, respektive korridor. För intresseområden som exempelvis rekreation, barriäreffekter och landskapsbild utökas dock området för konsekvensbedömning för att ett helhetsperspektiv ska kunna erhållas. Vid samrådsmöte 2007-10-10 med representanter från Vägverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Surahammars och Hallstahammars kommuner samt konsulten beslutades att i det kommande MKB-arbetet är det särskilt viktigt att belysa naturmiljö kulturmiljö rekreation och friluftsliv landskapsbild buller grundvatten översvämningsrisker boendemiljön År 2020 utgör det prognosår för vilket ex- 252 empelvis bullersituationen beräknas. 608 616 618 625 66 1. BAKGRUND Surahammar Hallstahammar 555 609 E18 Vägutredningens utredningsområde. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 15

1. BAKGRUND 1.6 Planering av vägobjekt Miljöbalken Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999-01- 01. Balken har stiftats för att samordna, utöka och modernisera miljölagstiftningen. Miljöbalken fungerar parallellt med väglagen. Prövning av vägprojekt sker mot både miljöbalken och väglagen. Väghållaren ska skaffa den kunskap som behövs för att driva ett projekt, vidta de försiktighetsmått som krävs, tillämpa bästa möjliga teknik, välja lämplig plats, hushålla med råvaror och energi samt ansvara för att skada som har uppkommit på miljön avhjälps. Hushållningen med, och användningen av, mark och vatten ska ske med ett långsiktigt perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn. Opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, jordbruks- och skogsmark av nationell betydelse ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan påverka områdena. Detsamma gäller bland annat mark- och vattenområden samt fysisk miljö som på grund av friluftslivs-, natur- och kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt. 16 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

1. BAKGRUND Väglagen Förstudie Enligt väglagen ska en förstudie alltid göras som det första steget i planeringen av ett vägobjekt. Förstudien ska beskriva vilka problem och frågor som är viktiga att studera vidare. Vägutredning En vägutredning behandlar möjliga alternativ, utgör underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard, jämför de olika alternativen med befintlig väg och även med en förbättrad befintlig väg samt inkluderar en miljökonsekvensbeskrivning. Om betydande miljöpåverkan (BMP) kan antas föreligga krävs, enligt miljöbalken 6 kap. 5, ett förfarande med utökat samråd beträffande projektets lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. I detta projekt föreligger dock inte betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplan Innan en väg får byggas måste en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i arbetsplanen. Vägverket fastställer arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. En fastställd arbetsplan ger Vägverket rätt att mot ersättning ta marken i anspråk inom vägområdet för vägbyggnaden. Plan- och bygglagen (PBL) Vägprojekt förutsätter i hög grad samordning med den kommunala planeringen på olika nivåer varför även PBL-lagstiftningen blir tillämpbar. Samordning krävs bland annat med översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kräver genomförandet av ett vägprojekt tidiga förberedelser med ändringar i, eller upprättande av, nya detaljplaner. Vägplanering enligt väglagen Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Miljöbalken Övrig markanvändningsplanering enligt PBL Översiktplan Fördjupad översiktplan Detaljplan Områdesbestämmelser Bygglovshandling Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 17

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Väg- och trafikförhållanden Vägnätets funktion Väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar ingår i det regionala nätet som primär länsväg. Vägen fyller en viktig funktion för den lokala arbetspendlingen men är även en viktig länk för godstrafiken. Den är den genaste transportvägen i förbindelsen från Virsbo och Ramnäs mot bland annat Köpings hamn, Eskilstuna och Oxelösund. Väg 252 är på aktuell sträcka sekundär transportväg för farligt gods. Genom Hallstahammar passerar väg 555 som utgör en av flera anslutningar mot väg 252. Godstrafik till tätorten angör via Sörkvarnsvägen som ansluter mot väg 252 eller via väg 555 eller 619. Tung trafik till och från Bultenområdet i norra Hallstahammar tvingas idag gå igenom bostadsområden med upplevda buller- och vibrationsproblem som följd. I Surahammar, vid Sura kyrka, ansluter Herrgårdvägen till väg 252. Vägstandard Nuvarande väg 252 har låg standard och på större delen av sträckan mellan Hallstahammar och väg 66 i norr är hastigheten begränsad till 70 km/h och vägbredden endast 6-6,5 me- 616 618 Sura kyrka 608 Stålfors 609 6,3 6 6 252 6,3 5 7,5 4,5 66 13 Herrgårdsvägen 625 SURAHAMMAR HALLSTAHAMMAR Sörkvarnsvägen Sörstafors E18 619 Förklaring Kommungrans 6,3 Gräns för kommunalt väghållarskap Skyltad hastighet (km/h) 555 30 50 70 90 110 Vägbredd (m) ± ter. Genom bebyggelsen vid Ståltorp och Sura kyrka är högsta tillåtna hastighet 50 km/h. Från E18 och förbi Hallstahammar har vägen en bättre standard med 7,5 meters vägbredd och skyltad hastighet 90 km/h. Aktuell sträcka av väg 252, från E18 i söder till korsningen med väg 66 i norr, är cirka 20 km. Vägen går till stora delar på en ås vilket innebär små kurvradier och dålig sikt. Vägens dåliga linjeföring medför att det finns små möjligheter att köra om. Under 2000-2001 utfördes bärighetshöjande åtgärder på sträckan i kombination med trafiksäkerhetsåtgärder i form av sidoräcken. Viltstängsel saknas utmed hela sträckan. Söder om Hallstahammar korsar väg 252 över E18 i trafikplats Sörstafors. I norr ansluter väg 252 till väg 66 i en stoppreglerad fyrvägskorsning med begränsad sikt österut. På aktuell sträcka förekommer sex korsningar med statliga vägar som i huvudsak är reglerade med väjningsplikt. Därutöver finns många anslutningar av enskilda vägar och fastigheter mot väg 252. 18 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Trafikflöden Trafikflödet på väg 252 mättes senast år 2007 i samband med en destinationsundersökning. På sträckan E18 - Hallstahammar uppgick trafiken till cirka 4 200 fordon per årsmedeldygn varav 460 var tunga fordon. Mellan Hallstahammar och Surahammar var motsvarande siffror cirka 2 900 fordon varav 320 tunga. På norra delen, mellan Surahammar och väg 66, uppgick trafiken till knappt 1 700 fordon varav 210 tunga. Trafiktillväxt Med nuvarande ekonomiska tillväxt bedöms den totala fordonstrafiken på det regionala vägnätet i Västmanland öka med cirka 0,6% per år fram till år 2020 enligt preliminära beräkningar från Vägverket. Sett till historiska mätdata har den årliga trafiktillväxten på aktuell del av väg 252 varit cirka 2,5% mellan 2001 och 2005 och dessförinnan runt 1%. Mot bakgrund av de generella prognostalen har en lokal korrigering gjorts med hänsyn till prognosticerad kommuntillväxt för Hallstahammar/Surahammar. Detta innebär att en årlig trafiktillväxt på cirka 1,3% mellan 2007 och 2020 har antagits för trafiken på väg 252. 608 616 110 (10/9%) 5100 (530/10%) 1650 (210/13%) 618 750 (35/5%) 609 2180 (175/8%) 2900 (320/11%) 252 625 3400 (300/9%) 3000 (150/5%) 6000 (520/9%) 66 Surahammar 900 (35/4%) 710 (20/3%) Hallstahammar 2700 (400/15%) 555 6500 (450/7%) 4200 (460/11%) E18 5600 (500/9%) 13700 (2200/16%) 3300 (200/6%) 6000 Antal fordon per årsmedeldygn (520/9%) 6 Andel tung trafik i antal samt procent ( 9000 (640/7%) Uppmätta trafikflöden år 2007, fordon per årsmedeldygn. 608 2000 (250/13%) 3500 (380/11%) 616 6100 (600/10%) 618 3500 (380/11%) 252 625 609 5000 (550/11%) 66 Surahammar 2600 (210/8%) 4000 (360/9%) 3600 (200/6%) 1100 (40/4%) 800 (25/ 3%) Hallstahammar 555 E18 6700 (600/9%) 16400 (2600/16%) 3900 (230/6%) 10700 7700 (550/7%) Beräknade trafikflöden år 2020, fordon per årsmedeldygn. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 19

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Destinationsundersökning V252/V66 Under hösten 2007 genomfördes en destinationsundersökning i syfte att utreda andelen genomfarts- och lokaltrafik på väg 252. Resultaten visar att uppskattningsvis 800 fordon per vardagsdygn mellan E18 i söder och väg 66 i norr är ren genomfartstrafik, dvs passerar genom området utan stopp. Undersökningen visar också att andelen intern pendlingstrafik mellan tätorterna är betydande, totalt cirka 1 500 fordon varav knappt hälften nyttjar väg 625 (Olbergavägen). Vidstående figur redovisar trafikmängder i olika relationer som vardagsdygnstrafik (vadt) år 2007. Årsdygnstrafiken (ådt) motsvarar cirka 90 % av vardagsdygnstrafiken. 790 440 370 100 1700 2400 3220 440 1080 70 810 1000 750 370 810 2740 (880) (50) (0) Hallstahammar (inkl io) Surahammar 660 340 660 90 (1400) 7130 90 340 430 Olberga mm (2330) = extern trafik industri-område 4610 4090 7300 790 1080 2740 7130 100 70 E18/tpl Väst E18/tpl Öst Trafikmängder i olika relationer som vardagsdygnstrafik från destinationsundersökningen 20 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Trafiksäkerhet På väg 252 mellan E18 söder om Hallstahammar och anslutningen med väg 66 norr om Surahammar har det under perioden januari 1997 till december 2006 (10 år) inträffat 54 polisrapporterade olyckor med personskador, inklusive 2 viltolyckor. Utöver de olyckor som rapporterats till polisen inträffar normalt minst lika många mindre allvarliga olyckor, i huvudsak egendomsskador. Mötesolyckorna utgör 60 % av dödsolyckorna samt drygt 40 % av de med svårt skadade personer. 608 616 618 252 625 66 Väg 252Hallstahammar - Surahammar Polisrapporterade olyckor 97.01-06.12 Avsvängning Övriga Upphinnande Möte Vilt Oskyddade Omkörning Singel Korsande Antalet döda- och svårt skadade i trafikolyckor på väg 252 är något lägre än för en normalväg med motsvarande standard. Även antalet olyckor är lägre än genomsnittet. Däremot är antalet lindrigt skadade personer ungefär dubbelt så många jämfört med genomsnittet. 609 555 E18 Polisrapporterade olyckor med personskada 1997.01-2006.12 Olyckor exkl. vilt Dödsolycka Olycka med svårt skadade Olycka med lindrigt skadade Viltolyckor Olycka med lindrigt skadade Olyckstyp Omkörning Vilt Avsvängning Övriga Upphinnande Möte Väg 252 Hallstahammar-Surahammar Skadeföljd fördelad på olyckstyp 5 dödade 7 svårt skadade 70 lindrigt skadade Oskyddade Korsande Singel 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal personer Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 21

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Kollektivtrafik Länstrafikens busslinjer trafikerar inte väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar utan resenärerna måste åka via Västerås. Däremot trafikeras väg 252 på aktuell sträcka av den så kallade Brukslinjen. Brukslinjen är samlingsnamnet på det samordande utbudet av skolbussar, servicelinjer, matarbussar och linjebussar i hela stråket från Virsbo till Kvicksund via Ramnäs, Surahammar, Hallstahammar, Kolbäck, Strömsholm och Borgåsund. Brukslinjen är ett samarbete mellan Surahammars och Hallstahammars kommuner, Västerås stad och Västmanlands Lokaltrafik. Brukslinjen är kostnadsfri för resenärerna och går cirka fyra turer per vardag i vardera riktning. Vid planering och byggande av vägar ska särskild hänsyn tas till barn, funktionshindrade och äldre personers behov; bland annat bör busshållplatser utformas så att de är tillgängliga för rörelsehindrade och synskadade. I nuläget är ingen av busshållplatserna längs väg 252 anpassad för personer med särskilda behov. Genom utredningsområdet passerar Bergslagspendeln som är en del av järnvägsnätet i Bergslagen. Tåg i Bergslagen har trafikeringsrätten på Bergslagspendeln. Trafiken utförs av bolagets entreprenör Tågkompaniet på sträckan mellan Hallstahammar och Surahammar med cirka 16 dubbelturer per vardag. Järnvägsspåret på sträckan är enkelspårigt. På sträckan Hallstahammar-Västerås har tåget, enligt Banverket, en högre pendlingsandel än busstrafiken. Detta beror till stor del på långa restider för kollektivtrafiken. Samtidigt bedöms pendlingstrafiken med personbil på denna sträcka stå för cirka 70%. Nedanstående karta redovisar antalet persontåg/dygn hösten 2004. HÄLLEFORS KRISTINEHAMN 19 2 16 SKINNSKATTEBERG 26 9 LINDESBERG ÖREBRO KUMLA HALLSBERG 17 KOPPARBERG 25 FRÖVI 24 FAGERSTA SURAHAMMAR HALLSTAHAMMAR Antal persontåg/dygn hösten 2004. Källa Banverket. Gång- och cykeltrafik SALA VÄSTERÅS UPPSALA Med oskyddade trafikanter avses de trafikantgrupper som är mest utsatta och oskyddade i trafiken, främst gång- och cykeltrafikanter. Gående och cyklister som färdas utmed väg 252 blandas med biltrafiken med undantag för delen förbi Surahammar, där det finns en ny separat gång- och cykelbana. Övrig infrastruktur Till och från bedriver Strömsholms Kanal AB sommartid majaugusti passagerartrafik med kanalbåtar på Strömsholms kanal. Även en del chartertrafik finns att beställa. 22 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.2 Markanvändning och naturresurser Befolkning och bebyggelse I Hallstahammars kommun bor cirka 15 000 personer (2006). Av dessa bor cirka 8 000 i tätorten Hallstahammar. Motsvarande siffror för Surahammar är drygt 10 000 i kommunen varav cirka 7 000 i tätorten Surahammar. På landsbygden mellan tätorterna finns bebyggelsen huvudsakligen utmed väg 252, väg 625 samt mindre småvägar. Vid Ståltorp/ Borgåsen, Sura kyrka och Olberga finns större bebyggelsegrupper. Vidstående karta visar översiktligt befolkningstätheten inom utredningsområdet år 2003. Nedanstående karta redovisar översiktligt befolkningsförhållandena för olika tätorter i Mälardalen. 66 Sala 72 70 68 Surahammar Hallstahammar E18 Enköping E18 Västerås E18/E20 E18 Köping 56 E20 Eskilstuna Örebro 56 Tätorter i Mälardalen Befolkningstäthet i utredningsområdet. Källa SCB. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 23

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Landskapets karaktär Utredningsområdet ligger i gränslandet mellan Mälardalen och Bergslagen. Det omfattar tätortsnära delar som är starkt påverkade av bebyggelse och andra anläggningar, såväl som stor- och småskalig skogsmark och åkermark med inslag av betesmark. Släktskapet med Mälardalslandskapet visar sig främst i områdets södra del där åkerområdena söder om Hallstahammar har en storskalig karaktär. In mot det sammanhängande skogsområdet mellan Hallstahammar och Surahammar löper avstickare med öppen jordbruksmark, så kallade ådalar. Skogsområdet kännetecknas av ett kuperat landskap med inslag av myrar och sjöar. I skogsområdet förekommer en hel del större hyggen. Strömsholms kanal/kolbäcksån går genom området från norr till söder. Vattendraget har varit en viktig förutsättning i den gamla järnbruksmiljön och kanalens dämningar, kraftverk, slusskanaler etc. betonar kanalens betydelse. Industrierna i Hallstahammar och Surahammar är belägna närmast kanalen och skärmar delvis tätorterna mot vattnet. Strömsholms kanal/kolbäcksån 24 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Näringsliv och sysselsättning Både Hallstahammar och Surahammar är gamla bruksorter med stål- och verkstadsindustri. I slutet av 1700-talet invigdes Strömsholms kanal och bruken längs Kolbäcksån fick en säker transportled till sina marknader. Sent 1800-tal grundades Bultfabriks Aktiebolaget, som skulle bli Hallstahammars största industriföretag. Under 1930-talet tillkom Kanthal AB, och Hallstahammar blev en av landets mest typiska bruksorter med ett starkt beroende av verkstadsindustrin. Trots den stora minskningen av antalet industrisysselsatta under 1990-talets första år är tillverkningsindustrin den viktigaste näringsgrenen för människors sysselsättning i Västmanland. De industrianställda utgör 30 % av länets arbetsmarknad medan endast 20 % är industrianställda på riksnivån. Andelen industrisysselsatta ligger över länsgenomsnittet i både Surahammar (36%) och Hallstahammar (47%). Siffrorna avser år 2000. Allt fler länsinvånare bor i en kommun och arbetar i en annan kommun. Nedanstående tabell redovisar antalet arbetstillfällen som kan nås inom 50 minuters restid. Inom 30 minuters restid från respektive kommun nås cirka 80-90 000 arbetstillfällen. Med utgångspunkt från nuvarande pendling finns en gruppering av kommuner i lokala arbetsmarknader. Hallstahammar och Surahammar tillhör Västerås arbetsmarknadsområde vilket också bekräftas i nedanstående tabell över utpendling. Från Till 1997 2004 Hallstahammar Västerås 1382 1646 Hallstahammar Köping 253 254 Hallstahammar Surahammar 107 127 Hallstahammar Eskilstuna 79 115 Hallstahammar Stockholms län 81 87 Surahammar Västerås 1247 1475 Surahammar Hallstahammar 227 287 Surahammar Stockholms län 27 77 Surahammar Fagersta 68 75 Surahammar Eskilstuna 14 34 Surahammar Köping 28 33 Tabell över utpendling från Hallstahammar och Surahammar Källa: Länsstyrelsen Västmanlands län. Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning 25

2. FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunala planer Hallstahammars kommun Kommunen anger i sin översiktsplan från år 1991 en möjlig ny sträckning av planerad väg 252. Några andra möjliga sträckningar av väg 252 anges inte. Kommunen arbetar för närvarande (våren 2008) med att ta fram en ny översiktsplan. Av arbetsmaterial framgår en möjlig sträckning för väg 252 och en anslutning in mot tätorten från norr. Några andra möjliga sträckningar av väg 252 anges inte. Utdrag ur översiktsplan för Hallstahammars kommun, montage. Möjlig ny sträckning markerad med grön färg. Arbetsmaterial från Hallstahammars kommun som redovisar möjlig sträckning för väg 252 samt anslutning mot Hallstahammar från norr. 26 Väg 252 Hallstahammar - Surahammar Vägutredning