5. Sammanträdestider 2016 KS/2015:338 Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, daterad 2015-10-09.

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-11-02 Kommunfullmäktige Sammanträde 10 november 2015 klockan18 i kommunfullmäktigesalen Observera: Fullmäktige inleder med grupparbete. Allmänheten hälsas välkomna till överläggningarna som startar 19.00. Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering 2. Dialog mellan revisonen och kommunfullmäktige om revisionens granskningsområden under 2016 Ulrika Jörgensen (M) och Maria Andersson (C) respektive Mikaela Zackrisson (KB) och Renée Sylvan (S), ersättare. Torsdag 19 november klockan 17. Klockan 18-19 Interpellationer och frågor besvarande 3. Svar på fråga om mottagande av flyktingar 4. Interpellation om byggande av små hyresrätter KS/2015:409 KF 2015-10-15, 151; Frågan får ställas och besvaras på nästa sammanträde. KS/2015:413 Beslutsärenden 5. Sammanträdestider 2016 KS/2015:338 Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, daterad 2015-10-09. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende Beteckning Förslag 6. Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2016 7. Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service KS/2015:396 Kommunfullmäktiges sammanträden ska införas i Norra Halland, Göteborgs-Posten (Hallandsannonser), Kungsbacka Nytt och Hallands Nyheter. I annonserna i Norra Halland, Göteborgs-Posten och Kungsbacka Nytt publiceras även väsentliga ärenden i föredragningslistan. KS 2015-10-20, 245 förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i tjänsteskrivelse 2015-10-14. Ovanstående förändringar ska ske med befintliga budgetramar som får flyttas mellan nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen och nämnden för Service att genomföra omorganisationen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen samt nämnden för Service att se över reglemente, övriga regelverk och övrigt som kan komma att påverkas och kräver fullmäktiges beslut samt återkomma till kommunfullmäktige senast under andra kvartalet 2016.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Ärende Beteckning Förslag 8. Förslag till avtal om genomförande och marköverlåtelse av bostäder med mera i Aranäs stadsdel etapp 3 KS/2015:354 KS 2015-10-20, 252 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till avtal om Genomförande och Marköverlåtelse, daterat 2015-09-29, varigenom kommunen överlåter tre kvarter i Aranäs stadsdel etapp 3 för en ersättning om 101 500 000 kronor till Lindbäcks Boende AB eller annat helägt bolag eller förening. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar detaljplan för Aranäs stadsdel etapp 3. 9. VA-taxa 2016 KS/2015:216 KS 2015-10-20, 254 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner att brukningsavgiften i taxan för vatten och avloppstjänster höjs med 4 procent från och med 2016-01-01. 10. Renhållningstjänster taxa 2016 KS/2015:169 KS 2015-10-20, 255 förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster enligt förslag till tillägg och justeringar av taxor för renhållningstjänster 2016, daterat 2015-09-16. 11. Förändring av taxor och avgifter för Kungsbacka Bredbandsnät KS/2014:490 KS 2015-10-20, 256 förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner ändring av avgifterna i Taxor för kapacitetstjänster för Kungsbacka Bredbandsnät, enligt tjänsteskrivelse daterad 2015-09-28. Avgifterna gäller från och med 2016-01-01.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Ärende Beteckning Förslag 12. Utökning av borgensramen till Eksta AB 13. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen nämnden för Individ & Familjeomsorg Beslutsärenden; motionssvar 14. Svar på motion - Motion om husen på Kungsbacka torg (KB) 15. Svar på motion - Motion om den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg (KB) Beslutsärenden; val 16. Entledigande och fyllnadsval till kommunalt uppdrag Övrigt KS/2015:368 KS/2015:376 KS/2013:107 KS/2015:348 KS/2015:438 KS 2015-10-20, 257 förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Eksta Bostads ABs låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 2 868 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Den utökade borgensramen gäller från det datum som beslutet vunnit laga kraft. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med ekonomichefen, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunen räkning fortlöpande underteckna erforderliga borgenshandlingar inom angiven borgensram. KS 2015-10-20, 258 förslag till beslut Rapport från nämnden för Individ & Familjeomsorg enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen noteras till protokollet. KS 2015-10-20, 259 förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med beslut som nämnden för Teknik fattat 2015-09-16, 81. KS 2015-10-20, 260 förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med beslut som nämnden för Teknik fattat 2015-09-16, 81.

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Ärende Beteckning Förslag 17. Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 18. Redovisning av inkomna skrivelser KS/2015:10, KS/2015:35, KS/2015:431, KS/2014:369 Kungsbacka 2 november 2015 Per Ödman (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.

Enkel fråga till Ulrika Landegren Situationen för flyktingar är svår. I vår kommun har vi inte tagit emot så många genom åren. Vi utgår från att de flesta, inte bara miljöpartister, har förmåga att se människor som resurser och inte bara som problem och kostnader. När kommer Kungsbacka att ta emot det antal flyktingar som motsvarar vår andel jämfört andra kommuner i landet? Miljöpartiet de gröna Maria Losman

Interpellation till Hans Forsberg Det är idag svårt att få en lägenhet i Kungsbacka kommun.det står närmare 5300 i kommunens bostadskö men endast 174 lägenheter har förmedlats under året.det innebär många års väntan på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Många ungdomar som önskar bo kvar i kommunen när det är dags att flytta hemifrån tvingas flytta till andra kommuner pga av att det inte finns bostäder. För ungdomar och ensamstående som inte har möjlighet att köpa en bostadsrätt eller villa och för pensionärer som kanske sålt sin villa och önskar få ett mindre och billigare boende måste det finnas alternativ. Så gott som alla partier i Kungsbacka har propagerat för att man måste bygga fler små hyresrätter. Då det är svårt att få lönsamhet i byggandet av smålägenheter är det inte lätt att finna byggherrar som vill uppföra dessa. Aranäs har dock tagit fram ett förslag på att bygga 140 st lägenheter i form av ettor och tvåor på Östanvindsgatan i Kungsbacka för att tillgodose detta uttalade behov. Kommunen vill dock banta ned projektet till 70 st lägenheter. Då antalet lägenheter är avgörande för om byggnationen kan genomföras så har Aranäs därför meddelat att man lägger dessa byggplaner åt sidan. Bara hos Aranäs står det 1500 i kö för en mindre bostad. Det vore mycket dumt av Kungsbacka kommun att missa ett tillfälle att kunna erbjuda billiga smålägenheter som det råder mycket stort behov av. Med anledning av ovan önskar Sverigedemokraterna i Kungsbacka svar på följande frågor. Varför är man inte mer tillmötesgående så att byggnationen kan genomföras när bostadsbristen är så akut? Vill man inte att Kungsbacka ska vara en stad för alla? Carita Boulwén Sverigedemokraterna Kungsbacka

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-09 Diarienummer KS/2015:338 Sammanträdesdagar 2016 för kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer fullmäktiges sammanträdesdagar för 2016 enligt skrivelse, 2015-10- 09. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutar om sammanträdestider för 2016; 9 februari 16 augusti 8 mars 13 september 5 april 11 oktober 10 maj 8 november 16 juni 6 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-09 Sammanträdestider 2016, 2015-10-06 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kristin Löfgren Nämndsekretare Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren 0300-834233 kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

SAMMANTRÄDESDAGAR 2016 2015-10-06 KOMMUNSTYRELSEN JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER 1F 1M v5 1T AU, 1F 1S 1O Årsredovisning 1M v31 1T 1L 1T AU 1T 2L 2T AU 2O 2L 2M v18 2T AU 29 mars 2T 2F 2S 2O 2F 3S 3O 3T 3S 3T AU 3F KS 12 april 3O 3L 3M v40 3T 3L 4M v1 4T 4F 4M v14 4O 4L KF 10 maj 4T 4S 4T AU 4F 4S 5T 5F 5L 5T AU, KF 5T 5S 5F 5M v36 5O 5L 5M v49 6O 6L 6S 6O 6F 6M v 23 April-uppföljning 6L 6T AU 6T 6S 6T AU, KF (delår 1) 7T 7S 7M v10 7T 7L 7T AU AU 17 maj 7S 7O 7F 7M v45 7O 8F 8M v6 8T AU,KF 8F 8S 8O KS 24 maj 8M v32 8 T 8L 8T AU, KF 8T 9L 9T KF AU 9O 9L 9M v19 9T 9T 9F 9S 9O 9F 10S 10O 10T 10S 10T AU, KF 10F 10O 10L 10M v41 10T 10L 11M v2 11T 11F 11M v15 11O 11L Budget 11T 11S 11T AU, KF 11F 11S 12T AU 12F 12L 12T KS 12T 12S AU 17 maj 12F 12M v37 12O 12L 12M v50 13O 13L 13S 13O 13F 13M v24 KS 24 maj 13L 13T AU, KF 13T 13S 13T KS 14T 14S 14M v11 14T 14L 14T KF 16 juni 14S 14O 14F 14M v46 14O 15F 15M v7 15T KS 15F 15S 15O 15M v33 15T 15L 15T KS 15T 16L 16T 16O 16L 16M v20 16T KF Delår 16T AU, KF 16F 16S 16O 16F (delår 2) 17S 17O 17T 17S 17T AU 17F AU 20 sept 17O 17L 17M v42 17T 17L 18M v3 18T 18F 18M v16 18O 18L KS 27sept 18T 18S 18T KS 18F 18S 19T KS 19F 19L 19T AU 19T 19S KF 11 okt 19F 19M v38 19O 19L 19M v51 20O 20L 20S 20O 20F 20M v25 20L 20T AU 20T 20S 20T AU 21T 21S 21M v12 21T 21L 21T KS 21S 21O 21F 21M v47 21O 22F 22M v8 22T AU 22F 22S 22O 22M v34 22T 22L 22T AU 22T 23L 23T KS 23O 23L 23M v21 23T 23T KS 23F 23S 23O 23F 24S 24O 24T 24S 24T KS 24F 24O 24L 24M v43 24T 24L 25M v4 25T 25F 25M v17 25O 25L 25T 25S 25T AU, 25F 25S 26T AU 26F 26L 26T AU 26T 26S 26F 26M v39 26O 26L 26M v52 27O 27L 27S 27O 27F 27M v26 27L 27T KS 27T 27S 27T 28T 28S 28M v13 28T 28L 28T AU 28S 28O 28F 28M v48 28O 29F 29M v9 29T AU 29F 29S 29O 29M v35 29T 29L 29T AU 29T 30L 30O 30L 30M v22 30T 30T AU 30F 30S 30O 30F 31S 31T 31T AU 31O 31M v44 31L Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsen Kungsbacka Besöksadress: Stadshuset Postadress: Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Tel 0300 340 00 Fax 34704

Reviderad tjänsteskrivelse 2015-10-25 Som underlag för beslut i KF 2015-11-10 Omorganisation av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i reviderad tjänsteskrivelse 2015-10-25 Ovanstående förändringar ska ske med befintliga budgetramar som får flyttas mellan nämnderna. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen och nämnden för Service att genomföra omorganisationen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen samt nämnden för Service att se över reglemente, övriga regelverk och övrigt som kan komma att påverkas och kräver fullmäktiges beslut samt återkomma till kommunfullmäktige senast under andra kvartalet 2016. De nya organisationerna ska träda i kraft 2016-04-01. Bakgrund och sammanfattning Kungsbacka är en kvalitetskommun med höga ambitioner. Vi har en bra verksamhet vilket visar sig i många av de mätningar v genomför. Vi är en attraktiv kommun att arbeta i men vi ser idag svårigheter med att rekrytera olika personalgrupper. Vi har självklart förbättringsområden som vi behöver arbeta med både nu och i framtiden. För att fortsätta att sträva mot kommunfullmäktiges vision och för att möta omvärldens utmaningar och krav så har vi skapat en målbild som strävar mot 2020. - Vi ska fortsätta att vara en kvalitetskommun även 2020 och framåt - Vi ska skapa mesta möjliga nytta med våra resurser - Vi känner alla att vi har viktiga och roliga jobb - Vi har tillit till varandra Hela den offentliga sektorn, och så även Kungsbacka kommun, står inför stora utmaningar. Dessa finns formulerade både i Kungsbacka kommuns budgetdokument, avsnitt omvärldsanalys och i andra publikationer, till exempel från SKL (Sveriges kommuner och landsting). En sammanfattning av de utmaningar vi ser är: - Högre krav och förväntningar både från invånare, företag och andra intressenter som till exempel staten - Fler blir äldre och färre jobbar vilket innebär en minskad finansiering av offentlig sektor - Vi måste minska vår påverkan på miljön och bygga en hållbar välfärd - Våra uppdrag och arbetsuppgifter blir mer komplexa - Ökad konkurrens om kompetent arbetskraft - Konkurrens från privata aktörer inom sektorn - Teknikutvecklingen kräver och ger oss möjlighet att nyttja digitaliseringen För att möta utmaningarna och kommuninvånarnas behov behöver vi leda, samordna och utveckla de kommungemensamma frågorna på ett tydligare sätt. Vi ska öka samarbetet över

förvaltningsgränserna och skapa arbetsformer som bryter gamla tankemönster och invanda rutiner för att öka nyttan av våra insatta resurser på ett ännu bättre sätt. Vi har samlat de satsningar och initiativ som vi identifierat i ett förändringsarbete som vi kallar Ett Kungsbacka. Ett Kungsbacka innehåller många delar till exempel organisationsöversyn, kommunledningssystem, framtidens arbetssätt och lokaler, Kungsbacka 2020 (att bli en e-kommun), kundcentret Kungsbacka direkt, arbetet med politikernas nya vision, vårt ledarutvecklingsprogram Kungsbackaledaren och arbete med kultur, värderingar och värdskap. Ett av initiativen inom området organisationsöversyn är en förändring av kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service. Tidigare initiativ tagna inom organisationsöversyn är besluten om att slå samman Individ- och familjeomsorg och Funktionsstöd till en förvaltning och Fritid och Folkhälsa med Kultur och Turism samt Kulturskolan till en förvaltning. (Beslutade i KF 2015-10-15). Kommunstyrelsens förvaltning utvecklas till ett kommunledningskontor Utifrån behovet av att leda, samordna och utveckla kommungemensamma frågor samt att stödja kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt utvecklas kommunstyrelsens förvaltning till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor Styrning Stöd Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Förvaltningen för Service utvecklas enligt principerna i Service Management Med förvaltningarnas behov av stöd och service i fokus bygger Service sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Utvecklat verksamhetsnära stöd Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till förvaltningarna. Med ökad närhet, kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimalt. Förvaltningscheferna och deras ledningsfunktioner kan fördela ansvaret på ett bredare sätt och därmed frigöra resurser för att arbeta tillsammans med kommundirektionen och kommunledningskontoret med de kommungemensamma utmaningarna. För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Finansiering av föreslagen omorganisation hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. Beskrivning av ärendet

Kommunstyrelsens förvaltning, förvaltningen för Service och organisering av det verksamhetsnära stödet föreslås utvecklas och anpassas till dagens förutsättningar Kommunstyrelsens förvaltning Utifrån behovet av att leda, samordna och utveckla kommungemensamma frågor samt att stödja kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt utvecklas kommunstyrelsens förvaltning till ett kommunledningskontor med fokus på Utveckling av kommungemensamma frågor Styrning Stöd Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Arbetet på kommunledningskontoret ska vara inriktat på kommungemensamma frågor och processer. Kontoret ska samordna resurser från hela kommunens verksamheter för att ta fram modeller, lösningar på frågor och utmaningar på uppdrag av kommundirektionen eller från kommunstyrelsen. Vi strävar efter att hitta nya arbetsformer där vi nyttjar våra resurser på bästa sätt. Vi ska till exempel inte sitta med liknande resurser eller liknande problem och uppfinna hjulet på flera ställen utan arbeta samordnat. Ett antal exempel på frågor som behöver lösas och utvecklas är arbetet med integration, den fortsatta digitaliseringsutvecklingen, social hållbarhet, infrastruktur, miljöfrågan, komplicerade upphandlingar av entreprenörer/andra utförare, kompetensförsörjning (den är gemensam för alla), hur vi ska arbeta med innovation, utveckla vårt arbete med forskning/akademi, säkerhet och beredskap. Styrning handlar om att utveckla Kungsbackas styrmodell. Hur kan vi implementera den nya visionen 2016 så att den blir verklighet. Hur säkerställer vi att kommunfullmäktiges mål och styrdokument uppfylls på ett bra sätt. Här finns policys och program för många olika områden, till exempel konkurrenspolicy, mål för bostadsbyggande eller näringslivsprogram. Hur skapar vi ett kommunledningssystem där vi arbetar tillsammans, i olika forum politiker och tjänstemän, för att lösa våra utmaningar. Hur får vi ihop alla kommunens styrdokument och policys till en helhet. Här ligger även utveckling av kvalitet, uppföljning och internkontroll. Stöd handlar om att styra de stödprocesser som kommunen och dess förvaltningar behöver för att stödja kärnverksamheterna. Kommunledningskontoret ansvarar för processerna och leder nätverk inom varje stödprocess. Här finns HR, Ekonomi och kommunikation och administration. Kommunledningskontoret har både ett internt och ett externt fokus.

Bild 1. Kommunledningskontorets olika fokusområden Kommunledningskontorets kompetenser och roller ska vara organiserade i fem områden. HR och Kommunikation Ekonomi Styrning Utveckling Samhällsplanering Kommunstyrelsens förvaltning byter namn till kommunledningskontoret, KLK. Bild 2. Kommunledningskontorets organisatoriska områden. Det blir viktigt att hitta nya arbetsformer där man arbetar tillsammans både inom Kommunledningskontoret och tillsammans med Serviceförvaltningen och övriga förvaltningar. Med det menas att oavsett vilken organisatorisk ring man tillhör så ska man arbeta över gränserna med många olika enheter i kommunledningskontoret och i hela kommunen.

Förvaltningen för Service Förvaltning för Service kommer att bygga sin verksamhet på principerna i Service management som innebär att styra, samordna, leverera och utveckla de tjänster och den service som stödjer kommunens kärnverksamhet. Förvaltningen för Service behåller sitt namn. Förvaltningens uppdrag bygger på nämndens uppdrag om att utveckla och leverera tjänster med hög servicegrad till nytta för förvaltningarna och kommunen som helhet. Bärande principer för verksamheten är att stödja den bärande idén om Ett Kungsbacka. Ha ett service magangementperspektiv, inte ha för stora enheter, stort inflytande för medarbetare, skapa förutsättningar för enkla, effektiva och efterfrågade tjänster samt att ha en organisation som främjar utveckling. Serviceförvaltingens kompetenser och roller kommer att vara organiserade i fem affärsområden: Personalförsörjning (tex löneadministration) Infrastruktur (tex IT) Inköp (upphandling och e-handel) Produktion (tex måltid) Kundstöd (Kungsbacka direkt och Service direkt) Samt en central stab och utvecklingsenhet. Bild 3. Illustration över Serviceförvaltningens affärsområden och hur de stödjer kommunens andra förvaltningar

Bild 4. Serviceförvaltningens organisatoriska områden Verksamhetsnära stödet Då beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd inom HR, Ekonomi och kommunikation som är viktigt för förvaltningarna, ska verksamheten flyttas ut till alla förvaltningar. Med ökad närhet kunskap och förståelse kommer kärnverksamheternas stöd blir mer optimal På varje förvaltning ska det finnas ansvariga för varje process som har mandat att driva processen på sin förvaltning, utifrån uppställda krav och riktlinjer. Förvaltningscheferna och deras ledningsfunktioner kan fördela ansvaret på ett bredare sätt och därmed frigöra resurser för att arbeta tillsammans med kommundirektionen och kommunledningskontoret med de kommungemensamma utmaningarna. För att säkerställa kommungemensamma förhållningssätt inom dessa tre områden är kommunledningskontorets roll att leda, samordna och följa upp. Kommunledningskontoret leder nätverk med ansvariga inom områdena på varje förvaltning, se nedanstående illustration. Bild 5. Nätverk som leds av processägaren på kommunledningskontoret ut i förvaltningarna där det finns processledare som har mandat att driva processen inom egen förvaltning. Om förvaltningarna önskar kan de arbeta tillsammans i kluster inom

stödprocesserna, för att uppmuntra till samarbete och för att minska sårbarheten. Finansiering av föreslagen omorganisation Hanteras inom befintliga ramar med omfördelning mellan nämnderna. För de tjänster som flyttas ut till nämnderna från Service får nämnderna en ram som motsvarar kostnaden för lön, semesterersättning, arbetsgivaravgifter samt ett administrationspåslag på fyra procent. För de tjänster som Service behåller och som inte förändras gäller nuvarande regler för finansiering under 2016. Inför kommunbudget för 2017 fattas nya beslut om hur priserna får justeras. Facklig samverkan Förslaget har samverkats med de fackliga organisationerna på central nivå 7 oktober 2015. Synpunkter redovisas i bifogat protokoll. Risk- och sårbarhetsanalys har genomförts för HR, ekonomi och för helheten. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Handlingar i ärendet Reviderad tjänsteskrivelse daterad 2015-10-25 Reviderade Powerpointbilder daterade 2015-10-25 Protokoll från Samverkan 2015-10-07 med risk- och sårbarhetsanalyser Protokoll från Extra samverkan 2015-xx-xx utifrån reviderad tjänsteskrivelse Länk till material på SKL.se http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec079e4b/1404478740292/skl-15-trender-vagval-forframtiden-2025.pdf

Organisationsöversyn KSF och Service Kompletterande bilder till reviderad Tjänsteskrivelse 2015-10-25

Vår målbild Kvalitetskommun även 2020 Skapa nytta med våra resurser Viktiga och roliga jobb Tillit till varandra

Våra utmaningar

Högre krav och förväntningar Ökad komplexitet Hållbar tillväxt Kompetensförsörjning Konkurrens från privata aktörer Minskad miljöpåverkan Mindre pengar när färre jobbar Digitalisering

Ett Kungsbacka Vårt sätt att möta utmaningarna

Satsningar och initiativ Organisationsöversyn Kommunledningssystem Framtidens arbetssätt och lokaler Kungsbacka 2020 Kundcentret Kungsbacka direkt Politikernas nya vision Kungsbackaledaren Kultur och värderingar

Kommunledningssystem under utveckling

Organisationsöversyn olika delar Individ och familjeomsorg och Funktionsstöd blir en gemensam förvaltning med namnet Individ och familje-omsorg Kultur och Turism, Fritid och Folkhälsa samt Kulturskolan blir en gemensam förvaltning med namnet Kultur och Fritid Hållbar process för samhällsplanering. En samordning av KSF, Plan och Bygg Utveckla kommunstyrelsens förvaltning till ett Kommunledningskontor Utveckla förvaltningen för Service till Service Management nya regler för servicekonceptet Förbättrat verksamhetsnära stöd & styrning till alla förvaltningar

Det verksamhetsnära stödet

Det verksamhetsnära stödet HR, ekonomi och kommunikation: Ska tillhöra förvaltningarna Ska ha tydligt mandat att leda och driva sina processer i förvaltningarna HR och Ekonomi ska ingå i ledningsgruppen

Varför? Får närhet till, bättre kunskap om och större förståelse för kärnverksamheten. I kärnverksamheterna finns våra huvuduppdrag, deras stöd måste vara optimalt. Beställar-utförarmodellen har upplevts som begränsande för det stöd som är så viktigt och centralt för förvaltningarna.

Kommunledningskontorets roll Leder, samordnar och följer upp de kommungemensamma processerna inom HR, ekonomi och kommunikation Leder nätverk och andra samarbetsformer inom sina kompetensområden Säkerställer kompetensförsörjning tillsammans med förvaltningarna

Processägare Varje förvaltning äger sina resurser för HR, ekonomi och kommunikation Nätverk Mandat att leda och driva, som processledare Process -ledare Process -ledare Process -ledare Möjlighet till samarbetskluster mellan förvaltningar Kluster

Hittills Förvaltningarna är idag i stort nöjda med de volymer som köps från Service Hela tjänster anställs vid förvaltningarna. Vi tittar närmare på decimaltjänster. I vissa undantag kan tjänster komma att delas mellan förvaltningar. Vid de förvaltningar där det anställs fler personer inom en funktion, ska rollerna innehålla ett chefsskap där man leder all personal inom förvaltningen i sin process, till exempel ekonomichef eller personalchef.

Nytt kommunledningskontor

Vad behöver vi hitta lösningar på? Oförmåga att ta sig an de kommunövergripande strategiska frågorna Ovana vid att leda kommunövergripande frågor från ax till limpa Oklara ledningsroller och mandat Kultur som inte främjar eget ansvar, innovation, samverkan och ETT Kungsbacka Otydlighet och tröghet i processerna Avsaknad av legitimitet och förtroende i förvaltningarna

Uppdrag Övergripande nivå Vara den verksamhet som; ansvarar för och leder arbetet med kommungemensamma strategiska frågor ansvarar för kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot övriga nämnder Vara ambassadörer för ETT Kungsbacka där samverkan, ansvarstagande, tillit samt effektiva, innovativa och flexibla arbetssätt står i fokus

Uppdrag Styra, utveckla och stödja Ansvara för drift och utveckling av kommunens kommunledningssystem Ansvara för och utveckla kommunens styrverktyg och modeller Ansvara för omvärldsanalys inom kommunstyrelsens ämnesområden och transformeringen till kunskap och analyser och aktiviteter relevanta för Kungsbacka kommun Utreda och bereda ärenden inom kommunstyrelsens ämnesområden och i samband med uppdrag Ansvara för förvaltningen av kommunens utvecklingsportfölj och föreslå prioriteringar på kort och lång sikt Identifiera, planera och driva gemensamma utvecklingsinitiativ inom kommunstyrelsens ämnesområden Ta emot de uppdrag som beslutas inom ramen för Kungsbackas kommunledningssystem och leverera resultat Vara processägare för HR, Ekonomi och Kommunikation

Internt och externt fokus Utveckling Externt och internt fokus Kommunövergripande strategiska frågor Styr Internt och externt fokus Kommunledningssystemet och våra styrverktyg Stöd Internt fokus Kommunövergripande interna stödprocesser

Utveckling Strukturspecialisterna Med fokus på att kunna leda och stödja uppdrag, projekt och program Projektledaren Processkartläggaren Controllern HR-konsulten Kommunikatören Administratören Innovatörerna Med fokus på att fånga upp och utvärdera innovativa idéer och leverera utifrån dessa Uppfinnaren Testaren Konstruktören Designern Samhällsplanerarna Framtidsplaneraren Koordinatorn Markägarspecialisten Näringslivsservice Servicespecialisten Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik

Stöd Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ekonomi Redovisning Budget Finans Processägare HR Kungsbackaakademin Kompetensförsörjning Ledarutveckling Medarbetarutveckling Kultur Arbetsgivarspecialister Arbetsmiljö Personal och lönestrategi Arbetsrätt Processägare Kommunikation Press- och mediaspecialisten Kommunikationsutvecklaren Varumärkesspecialisten Processägare Service till politiker Kanslifunktion Administration

Styr Ämnesspecialisterna Med fokus på omvärld, analys, utredning, utveckling och leverans in i uppdrag, projekt och program Miljö Infrastruktur Säkerhet och beredskap IT Näringsliv Kommunikation Humaniora Administration Ekonomi Juridik Portföljspecialisterna Teamspecialisten Koordinatorn Förvaltaren Ansvarar för, utvecklar, planerar och genomför arbetet med: Kommunledningssystemet (dockningen mellan tjänstemän och politik samt KS och nämnder) Vision Definition och prioritering av kommunövergripande strategiska frågor Styrmodellen (inkluderar riktlinjer, policyer och värdegrund) Kvalitet Uppföljning Internkontroll

Organisations- och chefsstruktur Område Styrning Område HR & Kommunikatio n Område Ekonomi Område Utveckling Område Samhällsplanering Kommunledningskontor

Arbetssätt viktigare än organisation Område Styrning Område HR & Kommunikatio n Område Ekonomi Område Utveckling Område Samhällsplanering Utveckling Kommunlednin gs-kontor Stöd Styr

Nya Service

Nämndens uppdrag 2016 Nämnden för Service ska utveckla och leverera tjänster med hög servicegrad till nytta för förvaltningarna och för kommunen som helhet

Bärande principer Stödja den bärande idén om ETT Kungsbacka Ett Servicemanagmentperspektiv Inte för stora enheter Stort inflytande för medarbetare, Kasam, utifrån ett hälsofrämjande perspektiv Skapa förutsättningar för enkla, effektiva och efterfrågade tjänster En organisation som främjar utveckling

Grundläggande förutsättningar Kundens behov av samordning i första ledet Behov av specialistkompetens och utveckling i andra ledet

Vi löser fler uppdrag tillsammans Service Management innebär styrning, samordning, leverans och utveckling av de tjänster och den service som stödjer förvaltningarnas organisations kärnverksamhet.

Personalförsörjning Affärsområde Affärsområde Produktion Infrastruktur Förvaltning Service direkt FC & Stab Affärsområde Kundstöd Affärsområde Affärsområde Inköp

Organisations- och chefsstruktur Affärsområde Inköp Affärsområde Kundstöd Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Produktion Affärsområde Infrastruktur Stöd & Styrning Utveckling Förvaltningen för Service

Arbetssätt före organisation Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Inköp Affärsområde Affärsområde Produktion Kundstöd Affärsområde Personalförsörjning Affärsområde Affärsområde Produktion Infrastruktur Affärsområde Infrastruktur Förvaltning Stöd & Styrning Service direkt Utveckling FC & Stab Affärsområde Affärsområde Kundstöd Förvaltningen för Service Inköp

Samtliga på KSF berörs Roller som kan upphöra eller förändras i sitt innehåll och sina kompetenskrav Verksamhetschefer Strateger Administratörer Utvecklare Systemförvaltare Kommunarkivarie Utvecklingsledare Nämndsekreterare Ekonomichef Kommunjurist Näringslivschef Exploateringsingenjörer Exploateringshandläggare Funktioner som kan upphöra, flyttas i sin helhet, eller delas upp Näringsliv Strategisk utveckling samhällsbyggnad Strategisk utveckling interna processer Kansli HR Ekonomi Samtliga roller och funktioner, kvarstående och nya, kan komma att få en ny chef

Vissa på Service berörs Roller som kan upphöra eller förändras i sitt innehåll och sina kompetenskrav Chefer för Ekonomi, Personal, Medborgarservice Administratörer HR-konsulter Kommunikatörer Ekonomer Utvecklare/utvecklingsledare Funktioner som kan upphöra, flyttas i sin helhet, eller delas upp Bostadsanpassning HR Ekonomi Kommunikation Projektkontor Samtliga roller och funktioner, kvarstående och nya, kan komma att få en ny chef

Förändrad tidplan 10/11 Politiskbeslutsgång Ny org. Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Utforma verksamhetsnära stödet Förberedelser och mottagande Utforma KLK Utforma SE Utveckla arbetsformer och organisationsförberedelser 10/11 7/12 11/1 31/3 Bemanning Bemanning

PROTOKOLL FRÅN MBL 11, CSG, FSG SERVICE OCH KOMMUNSTYRELSENS FÖRV, ÖVRIGA FACKLIGA ORGANISATIONER Närvarande: Anette Dahlberg, Ordförande Julia Wilholm, expert arbetsgivarfrågor Ann-Charlotte Järnström, Kommundirektör Leif Söderhagen, Vision @ Kungsbacka Irené Börjesson, Vision @ Kungsbacka Jessica Karlsson, Vision @ Kungsbacka Karin Månsson, Vision @ Kungsbacka Eva Malmgren Thörnblom, Skolledarförbundet Ann-Louise Lundqvist, Kommunal Thomas Bengtsson, DIK Mathias Schwarz, DIK Katarina Strandberg, DIK Claes Neuman, Sveriges Ingenjörer Lena Ärlebo, Ledarna Helena Jonason, Kommunal Dennis Ström, Kommunal Annika Gunnarsson, Sveriges arbetsterapeuter Linda Johansson, Vårdförbundet Caroline Wermäng, HR-strateg Pernilla Eriksson, HR-strateg Ulrika Borg, förhandlingschef Ulrika Haij, projektledare 1 (5) Datum 2015-10-19 Övriga närvarande: 1 Mariana Westholm KUB1002, v2.0, 2013-05-29 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Eva Böhnke Direkt 0300-83 42 82 eva.bohnke@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Sekreterare: Eva Böhnke Plats och tid: Kungsbackarummet, 7 oktober 2015, klockan 9.30 11.00 1 Förhandling enligt MBL 11 gällande förslag inför beslut om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning, ny organisation för förvaltningen för Service och en flyttning av det verksamhetsnära stödet till förvaltningarna i Kungsbacka. Biträdande kommundirektör Mariana Westholm redogör för förslaget om den nya organisationen enligt den i förväg utskickade informationen. Till protokollet bifogas bilder, riskanalyser och tjänsteskrivelse daterad 2015-09-30. I korthet innebär förslaget att det verksamhetsnära stödet i form av HR, ekonomi och kommunikation flyttas från Service till förvaltningarna. Förslaget om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning (med nya namnet Kommunledningskontor) syftar till att hitta lösningar på de stora kommunövergripande frågorna samt bland annat till att förtydliga ledningsroller och mandat. Kommunledningskontorets roll blir att styra och samordna. Kommunledningskontoret ska arbeta med tre fokus: utveckling, styrning och stöd. Organisations- och chefsstruktur på kommunledningskontoret och Service framgår av utskickat material. Vilka roller och funktioner som berörs av omorganisationen framgår också det av bifogat bildmaterial. DIK undrar över hur bemanningsprocessen i den föreslagna organisationen ser ut. - Utifrån att de politiska besluten inte är tagna kan arbetsgivaren inte svara på detta i dagsläget. Det politiska beslutet förväntas i Kommunfullmäktige 10 november, först efter det kan organisationen fastställas och arbetsgivaren kommer då att återkomma med information om bemanningsprocessen. DIK har också frågor rörande visstidsanställningar och chefsförordnanden. - Även dessa frågor är i dagsläget frågor som inte kan besvaras och kommer att tydliggöras i bemanningsprocessen när den är klar. De medarbetare som har tjänster på andra förvaltningar inom HR ekonomi eller kommunikation berörs inte av omorganisationen på Service och KSF. Sveriges Ingenjörer frågar hur arbetsgivaren kommer att hantera de medarbetare vars tjänster upphör. - Arbetsgivaren svarar att man är angelägen om att ta tillvara all god kompetens och hitta bra lösningar för samtliga. Vision efterfrågar bemanningspolicyn som Mariana Westholm refererade till på informationsmötet för berörd personal på KSF och Se i aug. - På CSG i våras samverkades grundprinciperna för bemanningsprocessen. Detaljerna är ännu inte utformade. Arbetsgivaren återkommer med ett mer detaljerat svar när information om bemanningsprocessen kommer.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Vision har också frågor om varför det är just processerna för HR, ekonomi och kommunikation lyfts ut och ska tillhöra förvaltningarna. - Arbetsgivaren hänvisar till den utredning som tidigare är gjord om det verksamhetsnära stödet där det framgår att de aktuella processerna inte fungerar idag och behöver förändras. Ledarna undrar om det kommer att uppstå en övertalighet, om antalet anställda kommer att påverkas. - Biträdande kommundirektör svarar att det handlar om vilka kompetenser vi behöver. Det kan skilja sig ifrån idag. Kommundirektören tillägger att omorganisationen ska göras inom befintliga budgetramar och att det inte finns några effektiviseringskrav. FSA lyfter risken med att kompetens försvinner ut genom omorganisationen. - Arbetsgivaren är medveten om risken men att det nya arbetssättet samtidigt kan attrahera nya medarbetare. Vision påtalar att den tjänsteskrivelse som gått ut till CSG inte är identisk med den som gått till politiskt beslut. Man menar att förslaget till beslut i KSAU 6/10 kan lämna utrymme för tolkningar; Citat kommunfullmäktige beslutar att omorganisera kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Service samt överföra delar av dessa förvaltningar till stöd i övriga förvaltningar, enligt intentionerna i tjänsteskrivelse 2015-09-29. - Arbetsgivaren svarar att skillnaden mellan skrivningarna är att till KSAU är det formulerat ett politiskt beslut vilket inte var med i CSG skrivelse. Det är också några redaktionella ändringar som skiljer. Arbetsgivaren menar att det inte är någon skillnad i andemeningen mellan de olika skrivningarna. Meningen som Vision påtalar kan tolkas, handlar om det verksamhetsnära stödet. Oavsett om man flyttar verksamhet eller om medarbetare söker sig till anställning på annan förvaltning så räknas detta som överflyttning. DIK reflekterar över att vissa förvaltningar, som är längre framme när det gäller det verksamhetsnära stödet, nu börjar knyta medarbetare till sig. - Arbetsgivaren svarar att ingen ska föregripa omorganisationen. Vision har också en del funderingar kring området samhällsplanering. - Kommundirektören redogör för projektet för fördjupad samverkan som förvaltningschef på Plan och Bygg och verksamhetschef på Planering & Exploatering har drivit. Resultatet av det är bland annat gemensamma satsningar vid rekrytering. Vision har också frågor om riskanalyser för övriga grupper är planerade. I sammanhanget undrar även Vision om vissa roller kommer att vara kvar och om samma medarbetare i så fall kommer att vara kvar i rollerna. Arbetsgivaren svarar att riskanalyser kommer att göras, och att om en viss enhet inte berörs av omorganisationen alls kommer inte dessa tjänster att omförhandlas. Vision reflekterar även över att det framstod mer klart i våras att arbetsgivaren avsåg att behålla och utveckla kompetens. Nu finns det en oro och otrygghet bland medarbetarna eftersom det kommit information om att roller kommer att upphöra. En risk med detta är att medarbetare söker andra anställningar.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) - Kommundirektören tar med sig detta och menar att det är viktigt att förtydliga i kommunikationen. Kommunal poängterar att det är viktigt att kommunicera att omorganisationen inte är en besparingsåtgärd avseende antalet medarbetare. Det är arbetssätten som ska effektiviseras. - Biträdande kommundirektör konstaterar att tydlighet och transparens är viktigt. Det är en fördel att kommunicera trots att alla svaren inte finns ännu även om detta kan leda till oro. Vision påtalar vikten av att det är viktigt att särskilja roll, funktion och anställning. Vision påtalar vidare att det finns en oro bland medlemmar som haft sin nuvarande tjänst i många år att inte passa i de nya kravprofilerna. - Arbetsgivaren konstaterar att man måste agera klokt i detta och ta vara på den erfarenhet som finns. Vision förstår varför och välkomnar Ett Kungsbacka. Bilden av det nya Service och KLK är dock inte tillräckligt tydlig för att Vision skall kunna säga att Det här blir bra. Ett Kungsbacka kommer att kräva ett stort internt arbete med organisation, kultur, värderingar och arbetssätt. Därför vill Vision att medarbetarna skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbete som rör hens eget arbete. Parterna är eniga om förslag om ny organisation för kommunstyrelsens förvaltning, ny organisation för förvaltningen för Service och en flyttning av det verksamhetsnära stödet till förvaltningarna i Kungsbacka kommun enligt tjänsteskrivelse daterad 2015-09-30. Förhandlingen avslutades. Eva Böhnke Sekreterare Justeras: Anette Dahlberg Ordförande Leif Söderhagen för Vision @ Kungsbacka Claes Neuman för Sveriges Ingenjörer

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Linda Johansson för Vårdförbundet Annika Gunnarsson för Sveriges arbetsterapeuter Eva Malmgren Thörnblom för Skolledarförbundet Ann-Louise Lundqvist för Kommunal Thomas Bengtsson för DIK Mathias Schwarz för DIK Lena Ärlebo för Ledarna

ABC för riskbedömning inför ändring i verksamheten nytt kommunledningskontor-nytt Service A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Nuvarande förvaltningar för Kommunstyrelsen och för Service kommer att omorganiseras till två ändamålsenliga organisationer i form av ett nytt kommunledningskontor och ett nytt Service. Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, flyttas till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet samt få en ny chef och komma att tillhöra ny förvaltning. Roller och uppdrag i de båda nya förvaltningarna ska tydliggöras inför tillsättning. Var ska ändringarna genomföras? Ändringarna genomförs inom Kommunstyrelsens förvaltning och i förvaltningen för Service. Eventuellt kan andra förvaltningar komma att beröras. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Samtliga medarbetare på Kommunstyrelsens förvaltning samt vissa chefer och medarbetare på Serviceförvaltningen B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Ny roll Ny arbetsplats Nytt uppdrag Ny chef Ny förvaltning Nya arbetsgrupper Nya samarbetsformer Är riskerna allvarliga eller inte? I dagsläget går inte detta att bedöma Medarbetare och chefer i berörda förvaltningar berörs i olika grad. En fördjupad riskbedömning ska därför, efter att detaljerade organisationsplaner tagits fram, göras på respektive förvaltning med medverkan av berörda medarbetare och skyddsombud. Utifrån ovan identifierade risker ska handlingsplan upprättas för de risker som behöver åtgärdas/följas upp. Den fördjupade riskbedömningen genomförs förvaltningsvis och ska vara klar senast 21 december 2015. Riskbedömning att det verksamhetsnära stödet ska flytas ut i förvaltningsorganisationen är genomförd. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ny organisation är beslutad ska förvaltning genomföra en fördjupad riskbedömning enligt ovan. När ska åtgärderna vara genomförda? Första halvåret efter genomförd organisatorisk förändring Vem ser till att åtgärderna genomförs? Förvaltningscheferna på kommunledningskontoret och Service äger dessa processer i den nya organisationen på uppdrag av kommundirektören.

Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Personal 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Se punkt 3 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? (Vilka möjligheter ser berörda medarbetare i den föreslagna organisationsförändringen) Det här vill vi bevara Känsla av tillhörighet En i gruppen, tillhörighet HR, naturlig del av förvaltningen Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Verksamhetskunskap Fånga upp det som händer på förvaltningen Ökad verksamhetskännedom, kunskap Mer inblick i den verksamhet man stödjer Lättare och närmare dialog med verksamheten Bättre förståelse för HR frågorna på förvaltningarna Nystart för HR Ett omtag, nytänkande, ny kultur, nytt arbetssätt Tänka nytt, tänka kreativt. Mer fokus, mer effektivt En nystart med bättre verksamhetsperspektiv och mer anpassade arbetssätt och verktyg.

Mötesforum Fler tvärprofessionella samarbetsforum Bra nätverk är en möjlighet Samarbete Bättre samordning Ökat samarbete över förvaltningsgränser Tydligt mandat Mer mandat till HR, större verksamhetsförståelse Tydligare mandat Bättre meningsförståelse Bättre helhetsförståelse och meningsskapande Nya karriärvägar Möjlighet till ökad intern rörlighet Nya karriärvägar Möjlighet att söka ett nytt jobb Rätt person på rätt plats Kompetensutveckling för HR Tydligare styrningsprocess Större tydlighet avseende roller och ansvar Bryter upp förvaltningens egna öar. Ett Kungsbacka. Tydlig inriktning Tydlighet om funktionen är styrande eller stödjande 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Förändringsprocessen Tidspress under förändringar Ökad arbetsbelastning då förändringsledning tillkommer 2 Extra resurser samt hjälp prioriteringar i vad som behöver göras. VC Hösten 2015 December 2015 Tungt att stödja andra när själva är mitt i förändring. Psykisk belastning då vi själva befinner oss i en förändringsprocess. 2 Stödsamtal eller coaching på individnivå vid behov. Utbildning i förändringsledning. VC Hösten 2015 December 2015 Samarbete inom HR Inflation i mötesforum Utflytt till förvaltning försvårar kommunikation Svårigheter att få till samarbete över organisationsgränserna Fler möten ger en ökad arbetsbelastning Svårighet att fråga någon inom HR vid osäkerhet i någon fråga. Ej naturligt med snabb avstämning. Kan leda till stress av att inte räcka till i yrkeskompetens. Se ovan 1 Planera för vilka möten som verkligen behövs. Årsplan för HR möten. 2 Planera för kommunikationsvägar inom HR, se över hur våra kluster ska fungera vad gäller vem som ska fördjupad kompetens inom olika områden, utnyttja våra befintliga informationsvägar för information, insidan m.m. HR chef / HR konsulter / Strateger VC/ HR chef Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Hösten 2016

Var finns vardaglig stöttning / rådgivning specialiststöd för HR konsulterna Se ovan Nya samarbetsformer måste hittas inom ny förvaltningen Viss HR verksamhet finns redan inom förvaltningarna. Vi måste förhålla oss till detta. 1 Tydliggöra HR konsultens roll och förankra detta hos Komdir / FC. HR chef Våren 2016 Våren 2016 Kompetensförsörjning Kompetensförlust om medarbetare inom HR slutar. (HR konsulter, administratörer, HR strateger) Svårt att få nätverk mellan medarbetare inom HR att fungera, större arbetsbelastning för medarbetare inom HR. 1 Tydlighet i information kring förändringsprocess, erbjudande av stöd till medarbetare, tydliggöra rollerna i den nya organisationen, tydliggöra blivande arbetsuppgifter. Komdir/ HR chef / VC Våren 2016 Våren 2016 Sämre möjlighet till daglig kompetensutveckling. Lärandet inom HR-området i det dagliga arbetet försämras då kontakter med vissa HR kollegor saknas på förvaltningen, 1 Nätverksbyggande, klustersamarbete, interna utbildningar inom HR, ex från strateger. HR chef Löpande Hösten 2016 Arbetsprocesser Dubbelarbete då hjulet uppfinns fler gånger än nödvändigt. Risk att vi kommer hantera frågor olika då det ej finns processbeskrivningar Arbetsbelastningen ökar 2 Strateger sätter upp gemensamma tydliga riktlinjer för hur HR ska arbeta inom olika arbetsområden samt kommunicerar dessa. Kvalitetsaspekt på Ej arbetsmiljörisk arbetsresultat. HR chef / strateger Våren 2016 Hösten 2016

Det verksamhetsnära stödet Sårbart speciellt på mindre förvaltningar vid sjukdom och semester m.m. Ökad arbetsbelastning vid återkomst efter ledighet och sjukdom. 2 Säkerställa backup system för HR funktionen på förvaltningarna. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Verksamheten blir personberoende då det finns få HR resurser på förvaltningen Se ovan Ökad sårbarhet i det verksamhetsnära stödet om det finns ute på förvaltningarna Se ovan Risk för motstånd ute på förvaltningarna vid förändrat arbetssätt Förvaltningen är van vid sitt arbetssätt inom HR området vilket kan skapa konflikt när det blir nya arbetssätt. Verksamheterna tycker i vissa fall att det har fungerat bra som det är nu. 2 Tydlig förankring i kommundirektionen om att det verksamhetsnära stödet ska finnas på förvaltning samt vad stödet innebär. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Lojalitetskonflikter Förvaltningens behov står mot kommunens övergripande behov (ett Kungsbacka) HR konsult kan komma i kläm mellan HR chef och förvaltningschef 2 Förankring i kommundirektion om HR roll och mandat. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Orka hålla ihop HR struktur ett Kungsbacka Se ovan Rädsla att stå upp för HR processerna. Se ovan

Verksamhetsfrågorna tar över Se ovan Det verksamhetsnära stödet kläms mellan förvaltningens behov och Kommunledningskontorets behov Se ovan Svårare att ta tag i problem om HR är en i gänget. Utanförskap 1 Professionell yrkesinställning från HR, möjlighet till handledning och coachning, tillgång till nätverk inom HR. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Bemanning av HR organisation Att bli placerad på en icke önskvärd tjänst Personal slutar på grund av osäkerhet Medarbetare får en minska trivsel och motivation. Risk för ohälsa. Se ovan 2 Medarbetar ska inte behöva söka om tjänster, istället enskilda dialoger med chef kring yrkesmässig ambition. HR chef Våren 2016 Hösten 2016 Stress, osäkerhet, sjukskrivning Se ovan Ett splittrat HR. Konkurrensfaktor att sitta samlat. Attraktivt för HR. Ej arbetsmiljörisk

Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Serviceområde Ekonomi 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? Medarbetare kan se att det kan uppstå möjligheter i samband med att man kommer att placeras, fysiskt och organisatoriskt, närmare kärnverksamheterna. Med denna möjlighet kan res- och ställtid minska när man befinner sig ute i verksamheten. Andra möjligheter som kan ses är ökat inflytande och bättre relation till kollegor i kärnverksamheten. En annan möjlighet är att man kanske får förändrade arbetsuppgifter vilket kan innebära nya karriär- och utvecklingsmöjligheter och tydligare mandat till styrning av ekonomiprocesserna. Nya lokaler är också en möjlighet. 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Närhet till kollegor inom ekonomiprofessionen (fysisk nåbarhet till kollegor, systemsupport, snabba kommunikationsvägar, nätverkande, etc) Back-up vid tillfällig frånvaro Kompetensförsörjning (relevant kompetens) Kompetensutveckling (gemensam, relevant och utvecklande) Fortsatt förtroende med flexibelt arbetssätt (frihet under ansvar) Gemensamt arbetssätt av ekonomiprocesserna Trygghet vid nyanställning Prioriterad arbetsmiljö, tex hälsoinspiration Fortsatt samsyn kommungemensam syn Ett Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? Nya mötesforum behöver bildas. Samarbeta över förvaltningsgränserna BAS? Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation. Ansvar åligger mottagande organisation Standardisering och central styrning krävs Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation Ansvar åligger mottagande organisation

Kungsbacka 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor Ensam i ekonomiprofessionen i förvaltningen Brist på förståelse för arbetssituation Upplevs inte vara prioriterad yrkesgrupp Sårbarhet vid sjukdom, tillfälliga ledigheter och vid vakanser Minskad möjlighet till backup över förvaltningsgränser Tappar kommun/koncernperspektivet Ej prioriterad kompetensutveckling Risk för att yrkesprofessionen suddas ut fel arbetsuppgifter och Ja. Kan leda till ökad ohälsa och stress. 2 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Leverans kan inte säkras. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. Nej. Förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. 3 Samarbete över förvaltningsgränserna och medvetenhet kring yrkesprofessionens utveckling krävs. - Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Ja. Kan urholka yrkesrollen. Kan saknas utrymme till ytterligare arbetsuppgifter. 1 Medvetenhet och förståelse för yrkesprofessionens utveckling krävs. Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Mottagande FC Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete MMI MMI MMI MMI MMI MMI

alltiallo inte ha rätt kompetens för nya arbetsuppgifter bli av med/få ny yrkestitel kan leda till för hög arbetsbelastning Personal/kompetens väljer att lämna Kungsbacka Tillhörighet vid delad tjänst? Tappat stöd från central ekonomienhet längre ärendehantering pga att närheten till övriga ekonomer försvinner Olika arbetssätt växer fram och ekonomiprocesserna hanteras olika på förvaltningarna Sämre lokaler och minskad förståelse för fysisk arbetsmiljö och teknisk utrustning Men kan också utveckla yrkesrollen. Förutsätter då relevant kompetensutveckling, tex inom ledarskap. Ja. Belastar under vakanstiden den personal som är kvar i Kungsbacka. Ja. Brist på tillhörighet kan upplevas som otydligt och otryggt. Delad tjänst kan också leda till intressekonflikt om arbetstid etc. Nej. Nya mötesforum krävs och att det accepteras från förvaltningen att ekonomimöten är prioriterade. Nej. Central styrning krävs. - Ja. Ansvar åligger mottagande organisation. 1 Rekrytera relevant kompetens. Mottagande FC 2 Delade tjänster bör undvikas. Då detta inte är möjligt förutsätts samarbete över förvaltningsgränserna. - 1 Relevanta förutsättningar för yrkesutövning krävs. Mottagande FC Mottagande FC När vakans uppstår. Kontinuerligt arbete Kontinuerligt arbete - MMI MMI

Riskanalys vid förändring av verksamheten överföring av det verksamhetsnära stödet Kommunikation och Service 1. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Det verksamhetsnära stödet (HR, ekonomi och kommunikation) kommer, från att ha varit samlade i kommuncentrala funktioner, att föras över till de förvaltningsorganisationer som de idag stödjer. Berörda chefer och medarbetare kan därmed komma att få nytt uppdrag, byta arbetsplats, få en ny grupptillhörighet och chef samt komma att tillhöra en ny förvaltning. Var ska ändringarna genomföras? Förändringen genomförs på Kommunstyrelsens förvaltning och på förvaltningen för Service. Samtliga förvaltningar kommer att påverkas av överföringen av det verksamhetsnära stödet. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Medarbetare inom Serviceområde Ekonomi, Serviceområde Personal samt Kommunikation och Service. 2. Vilka möjligheter ser vi med förändringen? - Det blir lättare för oss att fånga upp vad som är på gång på förvaltning - Vi får större mandat för våra frågor om vi sitter ute på förvaltning - Eventuellt mindre mandat om man sitter på förvaltning med - Vi får mer inblick i verksamheten om vi ute sitter på förvaltning - Vi kan få bättre relationer med kunder/kollegor inom verksamheten - En ökad förståelse från kunder kring vår arbetsbelastning och arbetssituation - Det blir kortare beslutsvägar gentemot kunder - Styrning blir mer formell, vi får mer övergripande regelverk och processer för kommunikation. - Utökat klustersamarbete genom föreslagen förändring. Mer samarbete mellan förvaltningar inom kluster. - Positivt att finnas på plats i verksamheten. - Enklare att skapa ett förtroende när vi är på plats verksamheten. Vi skapar relationer till fler än tidigare - Bättre samarbete mellan kommunikatörer på service och de kommunikatörer som redan arbetar på förvaltningar 3. Vad har vi idag som fungerar bra och som vi vill bevara? Det här vill vi bevara Möjlighet att kunna stämma av tankar och idéer med kollegor inom kommunikation Vårt samarbete i vardagen, vår möjlighet till informella utvecklingsprojekt Hur kan vi beakta det i samband med/efter förändringen? På samma sätt som förvaltningscheferna behöver tid att arbeta med de kommungemensamma frågorna behöver vi tid

Möjlighet till kompetensutveckling i vardagen mellan kollegor Att vi kan utnyttja varandras kompetens och resurser. Möjlighet till informellt utbyte av erfarenheter Möjlighet att ta hjälp av varandras expertkunskaper Möjligheter till omvärldsbevakning Idag arbetar som vi ett Kungsbacka, vi samarbetar över förvaltningsgränserna och har en samsyn kring hur vi gör i olika situationer. På så sätt framstår vi som en kommun. Risken är att det blir större skillnad i hur vi gör om vi inte har en daglig kontakt med varandra. Närhet och tillgång till teknisk utrustning, ex. kameror, studio etc. Vi har möjligheter att vara mer specialiserade som det är idag Som grupp av kommunikatörer så kompletterar vi varandra väl Vi har möjlighet att fungera som back up för varandra vid sjukdom och semester Vår arbetssituation är inte så sårbar vid hög arbetsbelastning och semester. att arbeta kommungemensamt eller mellan förvaltningar. Eller att ta hjälp av en samlad kompetens för att möta en förvaltnings utmaningar. 4. Vilka risker kan uppstå i samband med förändringen? Inventera eventuella risker. Om det utgör en arbetsmiljörisk, bedöm hur allvarlig den är samt upprätta handlingsplan. Använd bilagan. 5. Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Använd bilagan.

Bilaga: Riskbedömning och handlingsplan RISKBEDÖMNING HANDLINGSPLAN Risk-bedömning Riskkällor och risker Utgör detta en arbetsmiljörisk? Beskriv på vilket sätt 1. Liten 2. Måttlig Åtgärder Ansvarig Klart när Uppföljning/ kontroll 3. Stor För många möten, fler nätverk Fler möten tar mer tid från verksamhetsfrågor. Att underhålla nätverk tar tid från verksamhet. Arbetsbelastningen ökar. 2 Skapa formell mötesstruktur, vilka möten behövs. Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom våra kluster. VC / EC inleder. Lämnar över till processägare på KLK. Påbörjas under hösten 2015. Våren 2016 Inte så stora möjligheter till bollplank och möjlighet att stämma av. Kan skapa frustration, osäkerhet och stress då möjlighet till direkt avstämning inte finns. 1 Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Kommunikatörer ska ifrågasätta förvaltningschef och andra chefer i verksamheten. Kommunikatörsrollen innebär att föra fram obehagliga sanningar. Kommunikatörer kan komma ikläm mellan kommunens praxis, policy och verksamhetens vilja. 3 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Kommundir/ processägarare /FC Klart innan tilllsättnin g av tjänster i organisati on Mars 2016 Mindre flexibilitet i arbetsuppgifter. Ingen Mindre stimulerande arbete då möjlighet till 2 Skapa möjligheter till karriärvägar inom och arbetsrotation mellan Se ovan Påbörjas hösten Hösten 2016

möjlighet till arbetsrotation. arbetsrotation minskar. Känsla av att vara bunden till förvaltning i fall relation inte fungerar. Minskad möjlighet att få extraresurs vid hög arbetsbelastning. förvaltningar. Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. 2015 Ingen backup vid sjukdom och semester. Vi kommer arbeta som generalister, svårt att hinna med att alla arbetsuppgifter. Att inte ha möjlighet till backup vid sjukdom och semester kan leda till stress och sjukskrivning Kan leda till ökad arbetsbelastning, minskad arbetsglädje då vi inte kan möta förvaltningarnas behov av kvalitet på önskat sätt. 2 Rutiner för att hjälp vid arbetstoppar och vid uppdrag som kräver specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. 1 Möjlighet att kunna använda sig av specialister inom visst kommunikationsområde från annan förvaltning eller centralt. Inventera vilken kommunikatör som har specialkompetens/styrkor inom vilket område. Se ovan Se ovan Se ovan Komdir/proces sägare/ EC(kompetens inventering) Se ovan Se ovan Vårt arbete kommer ta mer tid då vi måste kunna allt. Se ovan Vi kan få en chef som inte kan kommunikation. Kan innebära att stöttning i yrkesrollen saknas. Minskad motivation i arbetet. Osäkerhet kring om vi gör det vi ska göra kan leda stress. 1 Tydlig kommunövergripande rutin kring var man som kommunikatör ska vända sig för att få stöd och rådgivning kring hur arbetet ska utföras. Chefer i Kungsbacka måste få kunskap och förståelse kring kommunikationsområdet Kommundir/pr ocessägare/fc/ chef på förvaltningen Våren 2016 Hösten 2016 Vi kan få kollegor ute på förvaltningen som inte kan kommunikation. Vi får inte möjlighet att utbyta och ventilera erfarenheter och kunskaper med kollegor inom 1 Hitta nya samarbetsformer, använda ny teknik för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Utveckla samarbetsformer inom VC / EC inleder. Lämnar över till Påbörjas under våren 2016. Hösten 2016

kommunikation. Kan skapa viss frustration och minskad trivsel på arbetsplatsen. våra kluster. processägare på KLK. Förändringen går snabbt, vi hinner inte identifiera risker, och göra handlingsplaner för dessa. Vi kan få arbetsuppgifter som ligger utanför professionen. Mindre stimulerande arbete och ökad arbetsbelastning om okvalificerade uppgifter läggs till utöver det som vi borde göra inom kommunikation. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. FC/processäga re Påbörjas under våren 2016 2016 Risk för otydlighet i styrning och ledarskap i kommunikationsfrågorna, otydlighet kring roll för hur kommunikatörer ska arbeta. Olikheter i arbetssätt mellan olika förvaltningar. Prioriteringar kring vad som ska göras sker på olika sätt. Osäkerhet i vem som egentligen bestämmer när det finns två chefer, både närmaste chef och processägare. Vem bestämmer? Skapar stress när intressen kolliderar Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor) 2 Tydlig kommunövergripande styrning, tydliga mandat, rutiner och arbetssätt. Vem bestämmer egentligen över frågan? Komdir/FC/pr ocessägare Påbörjas under våren 2016 Hösten 2016 Svårare att rekrytera kommunikatörer framöver då det anses som attraktivt att vara placerad i en central kommunikationsenhet. Ej arbetsmiljö (vissa saker finns med i övriga frågor)

Vid rekrytering viktigt att ha chef som vet vad som krävs av kommunikatörer. Ej arbetsmiljö (men vissa saker finns med i övriga frågor) Medarbetare inom kommunikation kan komma att säga upp sig då en utflytt till förvaltningarna sker. Vi kan förlora den handlingsfrihet vi har i vårt arbete idag. Att vi inte kan styra över vår egen arbetstid på samma sätt. Också att det kan vara olika mellan olika förvaltningar. Risk att kompetens försvinner vilket gör att övriga risker ökar i omfattning. Försvårar samarbete för att folk byts ut och man inte känner varandra. Mindre stimulerande arbete om vi blir arbetsledda på ett annat sätt än idag, att någon prioriterar åt en. Att den som prioriterar inte har kommunikationskunskapen. Svårare att få ihop vardagen beroende på kultur på den förvaltning man hamnar. 1 Viktigt att skapa samarbets- och mötesforum som inte bygger på att vi redan känner varandra. 1 Tydlig kommunövergripande styrning kring kommunikatörens roll ska kommuniceras till förvaltningarna. Vad ska kommunikatören göra och hur ska arbetet utföras. Samtal mellan förvaltningschef och tilltänkt kommunikatör kring vad uppdraget innebär. Processägare Komdir, hrchef, fc, processägare Hösten 2015 Våren 2016 Våren 2016 Hösten 2016 Risk att utvecklingstakten inom kommunikation mattas av då möjligheter till spontant utvecklingsarbete i vardagen minskar Mindre stimulerande arbete och frustration över att man inte har möjlighet att göra eller lösa frågor. Frustration om man har kunskap som man vet skulle kunna komma andra till nytta men inte har möjlighet att låta andra få ta del av det. Gemensamma riktlinjer kring medarbetarskap, vad som gäller för att använda flex, jobba hemma och så vidare 1 Rutiner för att arbeta tillsammans med uppdrag som kräver flera personer eller specialkompetens. Utveckla samarbetsformer mellan kommunikatörer inom klustret. Utveckla samarbetsformer inom kommunikatörsnätverk eller motsvarande. Processägare Våren 2016 Hösten 2016