PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus 2008-05-26 uppdr nr 10105575 Upprättad av: Sven-Åke Öhman Granskad av: Ulf Possfelt Godkänd av: Sven-Åke Öhman
PM 1 GEOTEKNIK Kv Gråmunken, Halmstad Nybyggnad flerbostadshus 2008-05-26 uppdr nr 10105575 Kund Fastighetsbolaget Torgmunken AB Spikgatan 15 302 44 Halmstad Konsult WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Tel: +46 35 18 11 00 Fax: +46 35 18 11 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Kontaktpersoner Fastighetsbolaget Torgmunken AB WSP Greger Petersson Sven-Åke Öhman 10105575 2 (10)
Innehåll 1 Bakgrund och syfte 4 2 Planerad byggnation 4 3 Undersökningar 4 3.1 Inventering tidigare undersökningar 4 3.2 Geoteknisk undersökning 4 4 Befintliga förhållanden, undersökningsresultat 5 4.1 Allmänt, befintlig bebyggelse 5 4.2 Topografi 5 4.3 Jordarter 7 4.3.1 Lager A: fyllning 8 4.3.2 Lager B: sand 8 4.3.3 Lager C: gyttjig jord 8 4.3.4 Lager D: sand (endast borrhål nr 1 4) 9 4.3.5 Lager E: silt och lerjord (endast borrhål nr 5 6) 9 4.3.6 Lager F: gyttja, gyttjig lera, lerig gyttja 9 4.3.7 Lager G: sand 9 4.4 Djup till fast botten 9 4.5 Geohydrologiska förhållanden 9 4.6 Miljöteknisk utredning 9 4.7 Sättningar 10 5 Grundläggningstekniska förhållanden, rekommendationer 10 5.1 Förslag till grundläggning 10 5.2 Byggande, utförande 10 Bilagor: Bilaga 1: Arkeologisk utgrävning kv Karl XI R/Geo daterat 2008-05-26 10105575 3 (10)
1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Fastighetsbolaget Torgmunken AB i Halmstad har WSP Samhällsbyggnad i Halmstad utfört geoteknisk undersökning i kv Gråmunken, Halmstad kommun. På tomten planeras flerbostadshus. Husens utformning, grundläggningsnivå, antal våningar m fl faktorer är ej fastställda. Därför har undersökningen getts en översiktlig karaktär, varför mer objektsanpassade och detaljerade geotekniska undersökningar kommer att krävas inför detaljprojektering av hus och anläggningar. Fält- och laboratorieresultat redovisas i bilagda Rapport Geoteknik (RGeo). 2 Planerad byggnation Inom kvarteret planeras flerbostadshus i mellan 5 och 7 plan. Ett parkeringsgarage skall byggas under den obebyggda delen av tomten d.v.s. även under bostadshusen. Eventuellt kan ett undre källarplan tillkomma. 3 Undersökningar 3.1 Inventering tidigare undersökningar Någon geoteknisk undersökning för befintlig bebyggelse inom kvarteret har ej påträffats. Geotekniska undersökningar i grannskapet har inventerats: K-konsult, Lund: Geoteknik kv Svartmunken, Halmstad, uppdr. nr 60074-001-20 AB Svensk undersökning, Helsingborg, Preliminärt utlåtande över grundförhållandena för planerad bebyggelse inom kv Klostret och Stadsporten i Halmstad, uppdr nr 5312 Binab AB, Göteborg Provpålning och stötvågsmätning, kv Karl XI, Halmstad Ovanstående undersökningar har beaktats men redovisas ej här. Befintlig bebyggelse inom kvarteret har inventerats med avseende på konstruktionshandlingar på byggnadsnämnden i Halmstad och på Landsarkivet i Lund. Inom kvarteret finns rester (under mark) från befästningar och försvarsvärn från 1500 1600 talet. Från Kulturmiljö Halland har erhållits material inklusive kartor som visar planläget av kända (genom urgrävning) och rekonstruerade murar och befästningsvallar. År 2000 utfördes en större bergvärmepumpanläggning för att försörja kvarterets byggnader med värme. Då borrades 20-talet brunnshål ner i berget till ca 230 meters djup från markytan. Borrhålens läge i plan framgår av bilagd ritning G1001 001. 3.2 Geoteknisk undersökning Fältundersökningen utfördes under april 2008 och omfattade totaltrycksondering, CPT-sondering, provtagning av ostörda och störda prover med kolvprovtagare respektive skruvprovtagare, montering av vattenobservationsrör samt vattenobservationer i öppna provtagningshål och observationsrör. Vid CPT-provtagningen utfördes ett antal dissipation test (vattenavklingningstest). Redovisning sker enligt bilageförteckning sidan 3. 10105575 4 (10)
4 Befintliga förhållanden, undersökningsresultat 4.1 Allmänt, befintlig bebyggelse Kvarteret ligger i centrala Halmstad och avgränsas av Karl XI:s väg, Skolgatan, Köpmansgatan och Källegatan. Med början från år 1924 har husen i kvarteret byggts om och till i flera omgångar. Ursprunglig byggnad för dåvarande Kungliga Telegrafverket är från 1924. Större om- och tillbyggnader har därefter utförts 1953, 1971 och 1984. Husen är byggda i 3 plan med källare med betongbjälklag och med tegelfasad. Av inventerade ritningar framgår, med undantag av ursprunglig byggnad från 1924, att grundläggning är utförd på pålar. Vad gäller den ursprungliga telebyggnaden har inga ritningar som redovisar grundläggningen påträffats. Med tanke på att nya pålade byggnadsdelar har sammanbyggts med de ursprungliga delarna och att inga synliga sättningsskador noterats bedöms som mycket sannolikt att även den äldsta delen är pålgrundlagd. Inom kvarteret finns rester (under mark) från befästningar och försvarsvärn från 1500 1600 talet. I samband med att grannkvarteret Karl IX byggdes utfördes arkeologiska utgrävningar. Dessa visade på planläget av rester från befästningsvall med pålförstärkning, vallgrav/damm m m (se bilaga 1). 4.2 Topografi Undersökningsområdet utgörs huvudsakligen av relativt plana hårdgjorda (gatsten, asfalt) parkerings- och körytor. Här och var finns smala zoner med träd- och gräsplantering. Området är inhägnat med staket och mur. Ett större cykelgarage finns på tomten. Marken sluttar svagt mot norr, från nivån +5,0 i söder till nivån +2,7 i nordöst. bild 1: 10105575 5 (10)
Bild 2: Bild 3: borrhål 1 Bild 4: borrhål 2 Bild 5: borrhål 3 Bild 6: borrhål 4 Bild 7: borrhål 5 Bild 8: borrhål 6 10105575 6 (10)
Bild 9: Bild 10: Bild 11: Bild 12: Bild 13: Bild 14: Bild 15: 4.3 Jordarter I kvarteret består jorden till undersökt djup av mycket lagervis skiktad fyllning och jord. I huvudsak utgörs jorden av: Beteckning Ca djup till Ca Jordart anmärkning ök lager tjocklek A 0 1,5 1,8 fyllning B 1,8 0,7 1,2 sand med gyttjiga siltskikt endast bh 3 och 6 C 1,5 3,0 1,0 1,5 gyttjig jord, gyttja;gyttjig lera; lerig gyttja D 3,0 4,5 1,0 3,5 sand, grusig sand endast bh1-4 E 3,0 4,5 2,0 3,0 silt, siltig lera endast bh 5-6 F 5,0 8,0 2,0 3,0 gyttjig lera; lerig gyttja G 8,0 10,0 < 5 sand; silt 10105575 7 (10)
4.3.1 Lager A: fyllning I undersökningspunkterna utgörs fyllningen, under hårdgjord yta respektive vegetationsskikt, huvudsakligen av sand med inslag av mulljord, lera och byggnadsrester (trä, tegel ). Fyllning har påträffats till ca 1,8 meters djup. 4.3.2 Lager B: sand Under fyllningen har i 2 borrhål, nr 3 och nr 6, påträffats ett ca 1 meter tjockt lager med sand. Sandjorden har i huvudsak medelhög fasthet. 4.3.3 Lager C: gyttjig jord Mellan ca 1,5 och 4 meters djup finns ett upp till 1,5 meter tjockt lager med lös till halvfast gyttjig jord. I huvudsak utgörs jorden av gyttja uppblandad med lera i lagervis olika proportioner. Även lager med gyttjig lera förekommer. Skjuvhållfastheten varierar lagervis med djupet. Enligt utförd vingsondering uppmättes den karakteristiska skjuvhållfastheten till ca 35 kpa. En utvärdering med 10105575 8 (10)
SGI:s programvara CONRAD visade på en karakteristisk skjuvhållfasthet på ca 20 till 30 kpa. 4.3.4 Lager D: sand (endast borrhål nr 1 4) Från ca 3 till 4 meters djup finns ett upp till 3,5 meter tjockt sandlager. Sandjorden är ställvis grusig och har medelhög till hög relativ fasthet 4.3.5 Lager E: silt och lerjord (endast borrhål nr 5 6) Lagret med sandjord, lager D ovan, övergår i södra delen av undersökningsområdet till en finkornigare och lösare silt- och lerjord. Enligt CPT-sonderingen uppgår skjuvhållfastheten till ca 50 till 100 kpa. 4.3.6 Lager F: gyttja, gyttjig lera, lerig gyttja Över hela undersökningsområdet finns på ca 5 till 8 meters djup ett ca 2,5 meter tjockt lager i huvudsak lös gyttjejord. Jorden är varvig och utgörs lagervis av gyttja, gyttjig lera och lerig gyttja. Skikt av finsand och torv har även påträffats. Enligt utförd vingsondering uppmättes den karakteristiska skjuvhållfastheten till ca 40 till 60 kpa (reducerad). En utvärdering med SGI:s programvara CONRAD visade på en karakteristisk skjuvhållfasthet på ca 20 till 30 kpa. Utfört konförsök (på en nivå) visade på 32 kpa reducerad skjuvhållfasthet. På ostörda prover från kolvprovtagning i borrhål nr 6 har vattenkvoten uppmätts till 76 % och konflytgränsen till 116 %. 4.3.7 Lager G: silt/sand Endast ett borrhål har drivits djupare än 10 meter, borrhål nr 2. I detta borrhål övergår jorden från ca 8 meters djup till en friktions- eller mellanjord, sannolikt silt eller finsand, med hög relativ fasthet. En utvärdering med SGI:s programvara CONRAD visade på en karakteristisk inre friktionsvinkel på mellan 36 och 38 grader till undersökt djup 16 meter. 4.4 Djup till fast botten År 2000 utfördes en större bergvärmepumpanläggning för att försörja kvarterets byggnader med värme. Då borrades 20-talet brunnshål ner i berget till ca 230 meters djup från markytan. Borrhålens läge i plan liksom djupet till berg framgår av bilagd ritning G1001 001. Enligt brunns- och borrprotokoll varierar djupet i brunnshålen till berg från markytan till mellan ca 28 och 37 meter. Jorden från ca 20 till 23 meter djup noteras huvudsakligen som grov morän. 4.5 Geohydrologiska förhållanden Under avläsningsperioden låg vattenytan i monterade grundvattenobservationsrör mellan ca 2,2 till 3,5 meter under markytan d v s mellan nivåerna +0,5 och +1,6. 4.6 Miljöteknisk utredning I två borrhål, borrhål nr 1 och 5, noterades diesellukt. Av denna anledning bör en miljöteknisk undersökning utföras i syfte att kartlägga orsak och utbredning. 10105575 9 (10)
4.7 Sättningar Inom undersökningsområdet har påträffats skikt och lager med organisk jord, i huvudsak gyttja eller gyttjig jord men även skikt och lager med torv har noterats. Organisk jord är sättningskänslig. 5 Grundläggningstekniska förhållanden, rekommendationer 5.1 Förslag till grundläggning En preliminär bedömning grundad på denna översiktliga geotekniska undersökning visar på att byggnader och anläggningar kräver grundförstärkning i form av pålning. Lämplig påltyp är spetsbärande betongpålar slagna till berg. 5.2 Byggande, utförande Ett källargarage kommer att medföra ett schaktdjup på ca 4 meter vid en källarnivå. Detta bedöms kräva förstärkningsåtgärder i form av stagad eller strävad spont. Omfattningen i plan kan ej bestämmas innan byggnationen är fastställd. Dock bedöms att spont kommer att krävas mot trafikerad gata. WSP Samhällsbyggnad, Halmstad Sven-Åke Öhman 10105575 10 (10)
Bilaga 1 Sid 1/4
Bilaga 1 Sid 2/4
Bilaga 1 Sid 3/4
Bilaga 1 Sid 4/4