Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter
Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda upp köttdjur står för en överskuggande del av klimatutsläppen. Vi svenskar äter för mycket kött och det är vare sig miljö- eller hälsomässigt hållbart. I Sverige köper vi i genomsnitt 85 kilo kött per person på ett år. De senaste 20 åren har vi ökat mängden kött vi äter med 40 procent. Vad du väljer att äta är avgörande för hur stor klimatpåverkan din mat har. Det har större betydelse än hur långt maten har transporterats. Att välja vegetariska alternativ är därför det enklaste och viktigaste du kan göra för att äta klimatvänligt. Om du helt går över till vegetarisk mat minskar du matens klimatpåverkan med mer än hälften. Så halverar du klimatpåverkan från maten 1. 2. 3. 4. Gör varannan lunch och middag vegetarisk Släng inte mat Ät ekologiskt Ät efter säsong och ät grövre grönsaker. Undvik sallad, tomat och gurka på vintern och välj mer vitkål, morot och palsternacka
Smart med vegetarisk mat Att producera kött kräver alltid mer energi än att odla grönsaker. Kött kan ge upp till 100 gånger högre koldioxidutsläpp än grönsaker, bönor och linser. Prova att äta vegetariskt! Låt dig inspireras av de vegetariska recepten på www.naturskyddsforeningen.se/klimatmat För att få bättre hälsa säger Livsmedelsverket att genomsnittssvensken bör minska sin konsumtion av kött. Att äta grönt är dessutom billigare än köttet eller korven, åtminstone om du väljer rotfrukter, grova grönsaker, bönor och linser. Ekologisk mat klimatvänlig Ekologiskt mjöl och grönsaker har ungefär hälften så stora utsläpp av växthusgaser som icke-ekologiska. Det beror till största delen på att ekologisk odling sker utan konstgödning, som kräver mycket energi att tillverka. Kravmärkta produkter har även regler för minskad klimatpåverkan i produktionen. En annan fördel med ekologiskt jordbruk är att kemiska bekämpningsmedel inte används. Bekämpningsmedlen tar inte bara död på skadeinsekter utan också deras naturliga fiender. Ett ekologiskt lantbruk ger växt- och djurarter större plats, vilket gör att vi bättre kan hantera ett förändrat klimat. hälften av spannmålen blir foder Vid produktion av djur krävs stora mängder djurfoder. Idag går 50 procent av spannmålen som odlas i Sverige till djurfoder, istället för att djuren föds upp på gräs eller restprodukter. Hela 70 procent av den svenska åkermarken används för att odla foder på.
Miljösmart kött är ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött från nöt och lamm. Betande djur ger rik natur När djur får beta i hagmarker blir naturen rik på arter. Det är värdefullt i sig, men gör också att naturen bättre klarar av klimatförändringar som till exempel extremt väder. En betad hage kan innehålla så mycket som 40 olika växter på en kvadratmeter det är världsrekord! Tyvärr får inte alla djur beta i värdefulla marker, välj därför ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött. När du äter kött välj det goda köttet Det goda köttet är kött från kor och får som betar gräs, något vi människor inte kan. Visserligen ger idisslande djur mer växthusgaser än gris och fågel när de smälter maten. Men betande djur behövs för att hålla markena öppna och för att vi ska behålla viktiga växter och djur. Gris och kyckling är exempel på djur som nästan enbart äter det som människan kan äta, som spannmål, majs och soja. Mycket av svenska djurs foder importeras, en stor del är soja. Vi importerar mer soja än allt kaffe, te, choklad, kakao och kryddor tillsammans. Sojan skövlar regnskog Soja från Brasilien är ett vanligt kraftfoder för svenska djur. I flera länder i Sydamerika skövlas regnskog för att ge plats åt sojaodlingar. Sydamerikas savanner, så kallade Cerrados, odlas upp vilket hotar ett unikt växt- och djurliv. Det påverkar samtidigt befolkningens möjlighet att odla mat i tillräcklig mängd. Skövlingen hotar också klimatet. Att hugga ner skog till betesmark eller för att odla foder står för hela sex procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Säsongsguide grönsaker En tumregel för att äta säsongsanpassat är att i första hand välja frukt och grönt från Sverige, i andra hand Nordeuropa och i tredje hand från Sydeuropa. Rotfrukter, svensk säsong hela året Morot Kålrot Palsternacka Rotselleri Rödbeta Potatis Salladsgrönsaker svensk säsong Tomat mars-okt* Gurka april-okt* Isbergssallad juni-okt Ruccola juni-sept Salladskål juni-nov Grövre grönsaker svensk säsong Blomkål juni-nov Broccoli juni-okt Gul lök jun-apr Purjolök maj-dec Zucchini juli-okt Vitkål juni-mars Spenat maj-aug Sockerärtor juni-aug * Odlas i växthus. Källa: S.M.A.R.T-mat, Centrum för Tillämpad Näringslära, www.kov.se Ät efter säsong och grövre grönsaker Försök att följa den svenska säsongen för grönsaker och frukt. Under sommaren och hösten kan man bland annat njuta av svensk färskpotatis, tomater, sparris, gurka, sallad, purjolök, bär, rabarber, sockerärtor, zucchini och svamp. Under vintern är det bra att välja grövre grönsaker som vitkål, rödkål och morot istället för att slentrianmässigt välja sallad, tomat och gurka. Släng inte mat! Maten vi slänger står för stor och onödig miljöpåverkan. Vi slänger 20-30 procent av den mat vi köper hem. Tillsammans kastar svenska hushåll 900 000 ton mat varje år. En tvåbarnsfamilj kan spara upp till 7 000 kr om året genom att inte slänga ätbar mat. Svinnet beror till en del på att vi handlar för mycket och att maten står och blir gammal i kylskåpet, men ännu mer på att vi slänger mat i onödan. Lita på dina sinnen. Lukta och smaka på maten! Så minskar du svinnet Planera innan du handlar Ta till vara på rester. Tips på hur finns på www.naturskyddsforeningen.se/klimatmat Förvara maten rätt. Använd genomskinliga burkar så ser du vad du har i kylen Töm förpackningar Lukta och smaka
Gott och blandat o! Vi köper 85 kilo kött Vi har en stor överkonsumtion av kött i Sverige. Det är negativt både för vår häsa och för miljön. Varje år konsumerar vi så mycket som 40 kilo fläskkött, 16 kilo fågel och drygt 25 kilo nötkött. Låt köttet räcka till fler Man kan enkelt minska på köttet genom att välja mindre bitar eller göra en god gryta. Då skapar man en nyttigare måltid med en lyxig känsla. Tänk om alla tänkte lite grönare Om alla i Sverige byter ut två köttmåltider i veckan till vegetariska alternativ motsvarar det koldioxidutsläpp från 233 000 bilar under ett år, eller om man så vill 87 500 varv runt jorden med bil. Vill du veta mer? Gå gärna in på siten naturskyddsforeningen.se/ klimatmat där det finns en kort film, goda vegetariska recept och tips på hur man handlar miljö- och klimatsmart. Miljömärken för ekologisk odling Krav är det miljömärke för ekologiska livsmedel som är mest känt i Sverige. Kravmärket uppfyller de regler som finns i EU:s förordning för ekologisk odling. Krav har dessutom hårdare regler för bland annat miljö, djurhälsa, djuretik och för vilka tillsatser som får användas. Till exempel säger Kravs regler att grisar ska få böka i jorden. Krav EU-ekologiskt
m mat och miljö Moroten vinner över tomaten 1 kilo morötter orsakar bara en femtedel så mycket växthusgaser som 1 kilo tomater.* Därför är det bra att byta en tomat mot en morot ibland. Visste du att En portion ärtsoppa ger mer järn än vad en portion nötkött gör. Däremot tas inte järn från baljväxter upp av kroppen lika mycket. Äter man något c-vitaminrikt till maten, t ex vitkål, apelsin eller dricker svartvinbärsjuice, så ökar järnupptaget. Ris eller potatis? En portion ris ger mer än dubbelt så stora klimatutsläpp som en portion potatis. Kravmärkt ris är bättre än vanligt ris eftersom det oftast odlas med torra metoder i Italien. Andra klimatbra alternativ är matvete, pasta och bulgur. Klimatsmart i köket Ha rätt temperatur i kylskåpet. Kylen: 5 grader Svalen: 8 grader Frysen: -18 grader För varje grad kallare det är ökar energianvändningen med 5 procent. Men ha inte för varmt det försämrar hållbarheten. Använd vattenkokare flitigt, det spar energi. Tina fryst mat i kylskåpet kylskåpet drar mindre energi när den frysta maten hjälper till att hålla det kallt. Att tillaga mat i ugn kräver mer energi än i stekpannan. fiskar att njuta med gott samvete sej sill & strömming Gös Abborre odlade Blåmusslor & ostron Alla Fiskar och fiskprodukter märkta med Krav och MSC Välj bort mat som flygs Jordgubbar, sockerärtor, haricots verts och sparris när det inte är svensk säsong Känsliga tropiska frukter som guava, passionsfrukt och färska fikon Exotisk färsk fisk * svenska tomater odlade i växthus uppvärmda med biobränsle.
Varunr: 7607. Naturskyddsföreningen 2009. Broschyr har producerats med ekonomisk stöd av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete. Foto: Kentaroo Tryman, Johanna Ogenblad, morguefile.com, Matton, José Barrios Lancellotti. En av de enklaste sakerna man kan göra för att minska matens klimatoch miljöpåverkan är att äta mer vegetariskt. I den här broschyren kan du läsa om hur stor påverkan köttet vi äter har på klimatet och miljön. Vi tipsar också om hur du enkelt kan halvera klimatpåverkan från maten du äter. Genom de val vi gör som konsumenter kan vi bidra till ett jordbruk som är mer uthålligt, både i Sverige och på andra sidan jordklotet. När många väljer samma sak är konsumentens makt stor och ett viktigt komplement till politiska beslut. Naturskyddsföreningen arbetar med att påverka politiker och att ge konsumenter vägledning och hjälp att handla miljövänligt. Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation som 2009 firar 100 år. Ju fler vi är som är medlemmar, desto mer kan vi uträtta. Du är viktig i det arbetet. Stöd oss genom att bli medlem! Du kan läsa mer på www.naturskyddsforeningen.se/medlem Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se