UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN IIA203, Idrott och hälsa i skola och lärarutbildning I, 15,0 högskolepoäng Physical Education and Health in School and in Teacher Education I, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2013-12-27 att gälla från och med 2014-01-19. Utbildningsområde: Idrott 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs samt kan även ges som uppdragsutbildning. Huvudområde Idrottsvetenskap Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kandidatexamen i idrottsvetenskap (180 hp) eller lärarexamen eller liknande. 4. Innehåll I det första momentet i kursen studerar och reflekterar de studerande över utbildningsvetenskaplig forskning som berör skandinaviska och internationella former av ämnet idrott och hälsa. Studenterna introduceras till centrala forskningsområden och historiska traditioner som har format dagens praktik. Vidare jämförs olika former av idrott och hälsa med avseende på pedagogiska och politiska aspekter och relateras till den egna praktiken. I det andra momentet kommer deltagarna att undersöka olika teoretiska perspektiv som har använts för att studera idrott och hälsa. Dessa är lokaliserade inom pedagogiska, psykologiska och sociologiska traditioner.
2/ 3 5. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom fältet idrott och hälsa, inbegripet insikt i aktuellt forskningsläge. beskriva centrala forskningsområden och historiska traditioner som har format dagens praktik inom ämnet idrott och hälsa. beskriva olika teoretiska perspektiv inom forskning om ämnet idrott och hälsa. Färdighet och förmåga söka och värdera vetenskaplig litteratur med relevans för kursens tema. sammanfatta och presentera vetenskaplig litteratur inom kunskapsområdet för övriga kursdeltagare. Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera och problematisera forskningsansatser och teoribildningar inom idrott och hälsa. visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom fältet och kunna ta ansvar för egen kunskapsutveckling. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Examinationer sker i form av seminarium, skriftliga rapporter samt muntliga redovisningar. Vid frånvaro av obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar garanteras studenten tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
3/ 3 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att erhålla VG krävs att betyget VG har erhållits i båda delkurserna. 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering. Kursen utvärderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska.
LITTERATURLISTA Gäller fr o m vt 2014 IIA203, Idrott och hälsa i skola och lärarutbildning I, 15 högskolepoäng Physical Education and Health in School and in Teacher Education I, 15 higher education credits Obligatorisk litteratur Avancerad nivå/second Cycle Annerstedt, C. & Larsson, S. (2011). I have my own picture of what the demands are Grading in Swedish PEH problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review, 11(3), 219-238. Armour, K. M. (2010). The physical education profession and its professional responsibility or.. why 12 weeks paid holiday will never be enough? Physical Education & Sport Pedagogy, 15(1), 1-13. Barker, D., Annerstedt, C., & Quennerstedt, M. (2013). Inter-student interactions and student learning in Health and Physical Education: A post-vygotskian analysis. Physical Education and Sport Pedagogy. DOI: 10.1080/17408989.2013.868875 Ekberg, J.-E. (2005). Bourdieu och Idrottsläraren. http://www.idrottsforum.org/articles/ekberg/ekberg050606.html Evans, J. (2004). Making a difference? Education and ability in PE. European Physical Education Review, 10(1), 95-108. Evans, J. Davies, B. & Wright, J. (Eds.). (2004). Body knowledge and control: Studies in the sociology of physical education and health. London: Routledge. (272 s.) Gard, M. & Wright, J. (2001). Managing uncertainty : Obesity discourses and physical education in a risk society. Studies in Philosophy and Education. 20(6), 435-449. Green, K. (2000). Exploring physical education teacher s everyday philosophies from a sociological perspective. Sport, Education and Society, 5(2), 109-129. Hay, P. J. & Lisahunter (2006). Please Mr Hay, what are my poss(abilities)? : Legitimation of ability through physical education practices, Sport, Education and Society, 11(3), 293-310. Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (utdrag 15 sidor) Kårhus, S. (2010). Physical education teacher education on the education market who s defining what physical education teachers need to know? Physical Education & Sport Pedagogy, 15(3), 227-241.
Larsson, H. & Redelius, K. (2008). Swedish physical education questioned: Current situation and future directions. Physical Education & Sport Pedagogy, 14(1), 1-17. Londos, M. (2010). Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid (Malmö Studies in Educational Sciences No 55). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. s. 42-53. Marton, F. & Booth S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. (283 s.) Penney, D. (2008). Playing a political game and playing for position: Policy and curriculum development in health and physical education. European Physical Education Review, 14(3), 33-53. Pühse, U., Barker, D., et al. (2011). International approaches to health-oriented physical education: Local health debates and differing conceptions of health, International Journal of Physical Education, 48(3), 2-15. Redelius, K., & Hay, P. (2009). Defining, acquiring and transacting cultural capital through assessment in physical education. European Physical Education Review, 15(3), 275-294. Redelius, K. & Hay, P. (2012). Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy 17(2), 211-225. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. (279 s.) Sfard, A. (1998). On two metaphors for learning and the dangers of choosing just one. Educational Researcher, 27(2), 4-13. Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. (Utdrag 11 s.) Tinning, R. (2010). Pedagogy and human movement: Theory, practice, research. London: Routledge. (272 s.)