LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras?
SBU:s fem slutsatser 1. Många får fel läkemedel Äldre kan behöva många läkemedel Alltför många äldre får olämpliga läkemedel Ökad utbildning och information till läkare ger bättre läkemedelsbehandling till äldre
2. Helhetsgreppet kan bli bättre Grundligare medicinsk utredning + bättre diagnostik minskar läkemedelsrelaterade problem Ofta kortsiktig behandling i akutskedet Avsaknad av helhetsgrepp och plan för aktiv uppföljning - lidande - försvårar återhämtning - förlänger vårdtid
3. Anpassa behandlingen individuellt Individuell dosering Återkommande omprövning minskar läkemedelsrelaterade problem Läkemedels effekter/biverkningar förändras med åren Riskläkemedel: - NSAID - läkemedel med antikolinerga effekter - bensodiazepiner
4. Oetiskt att inte göra läkemedelsavstämning Rutiner för regelbunden avstämning vid konsultationen I samråd med patienten
5. Ingen enskild åtgärd löser problemen Flera samtidiga förändringar krävs Organisation och ansvarsfördelning Dessa bör tillsammans få utforma en åtgärdsplan som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer Informationshantering rutiner, hjälpmedel, distribution, utbildning Region, kommuner, verksamhetsansvariga, läkemedelssakkunniga, hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer, företrädare för patientintressen
I ett nötskal Förutsätt att den äldre patienten är känsligare för läkemedel Utgå ifrån att njurfunktionen är nedsatt Välj läkemedel och dosering efter bedömning av patientens helhetsbild Start med låga doser och öka långsamt Bedöm alltid interaktionsrisken Omvärdera äldres läkemedelsbehandling ofta och regelbundet
Diagnostiska svårigheter Ålder Sjukdom Läkemedel
Farmakokinetik Sjunkande njurfunktion är den viktigaste förändringen Beräkna e-gfr (estimerad glomerulär filtration)
55 80 90 x 38
Kreatininclearance vad spelar det för roll? < 40 ml/min = påtagligt försämrad elimination < 25 ml/min = stora risker med läkemedel med renal utsöndring Halveringstiden ökar Plasmakoncentrationen ökar Risken för biverkningar ökar Minska dosen eller glesa ut doseringen!
Tänk särskilt på njurfunktionen Renal elimination Smal terapeutisk bredd Viktiga läkemedel: - digoxin - antibiotika, ex ciprofloxacin, trimetoprim-sulfa, furadantin - metformin (< 60 ml/min!) - tiazider
Den äldre kroppen är känsligare Minskad organkapacitet Minskad reservkapacitet stresskänsligare Oönskade läkemedelseffekter redan vid måttliga doser Start low go slow!
Polyfarmaci Ökad biverkningsrisk Ökad interaktionsrisk Ökad risk för additiva effekter Dosreduktion eller utsättning Behandla inte biverkningar med ytterligare läkemedel! Kolla upp interaktioner Glöm inte naturläkemedel och receptfria läkemedel
Praktiska svårigheter Ökar med stigande ålder Nedsatt syn Nedsatt kraft eller smärta i händerna Muntorrhet och sväljningssvårigheter Nedsatt minne
Utsättning av läkemedel När indikation inte längre finns När effekt saknas Vid allvarliga biverkningar Vid betydelsefulla interaktioner När patienten inte är motiverad
Muntorrhet Hög ålder Sjukdom Läkemedel Muntorrhet Glöm inte salivstimulerare/ saliversättning Om patienten har egna tänder glöm inte fluor!
Läkemedelsavstämning Ökar överensstämmelsen i patientens läkemedelsanvändning Säkrar kommunikationen mellan patient och vårdare Säkrar informationsöverföringen mellan de olika aktörerna i vården Läkemedelsavstämning genomförs minst en gång per år i primärvården Vid inflyttning till särskilt boende eller registrering i hemsjukvården görs en läkemedelsavstämning snarast (inom tre månader) Vid sjukhusvård påbörjas läkemedelsavstämning vid inskrivningen
Beställs via Vårdgivarstödet - Äldre och läkemedel
Läkemedelsberättelse Sammanställning över de förändringar i patientens läkemedelsbehandling som gjorts under vårdtiden Komplement till en aktuell läkemedelslista
Läkemedelsberättelse Skrivs av läkaren vid utskrivning från vårdenhet Innehåller aktuell medicinlista Innehåller beskrivning av förändringar i läkemedelsbehandlingen Skrivs på ett sådant sätt att patienten kan förstå Överlämnas till patienten vid utskrivningssamtalet Vidarebefordras tillsammans med läkemedelslista till mottagande vårdnivå inom ett dygn Ingår som en del av epikrisen
Matnyttiga tabeller Kliniskt betydelsefulla interaktioner NSAID, spironolakton, warfarin, SSRI Läkemedel som kräver noggrant övervägande antipsykotika, SSRI, digoxin, loopdiuretika, ACE-hämmare, metformin, hypertoniläkemedel Läkemedel med betydande antikolinerg effekt medel mot urininkontinens (Emselex, Vesicare, Detrusitol), hydroxizin (Atarax), äldre antidepressiva (Klomipramin, Anafranil)
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Socialstyrelsen, juni 2010
Tanken med indikatorerna Stöd vid förskrivning Vid lokala uppföljningar och interventioner För uppföljning av förskrivningsmönster Vid nationella uppföljningar och epidemiologiska studier
Indikatorer Generella - läkemedelsgenomgångar (riktlinjer och rutiner, frekvens) Specifika - läkemedelsspecifika - diagnosspecifika
Läkemedelsspecifika indikatorer 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Tramadol Propiomazin (Propavan)
2. Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskilt stor betydelse Cox-hämmare 3. Olämplig regim Sömnmedel regelbundet, > 1 månad utan omprövning 4. Olämplig dosering Acetylsalicylsyra dygnsdos >75 mg
5. Polyfarmaci Tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov 6. Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse D-interaktioner 7. Läkemedel och njurfunktion Mätning av e-gfr vid läkemedel som behöver anpassas
8. Läkemedel och vissa symtom Symtomgivande ortostatism/blodtrycksfall Fall Kognitiv störning 9. Psykofarmaka
Diagnosspecifika indikatorer Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom/angina pectoris Hjärtsvikt Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diabetes typ 2 Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och ulcussjukdom Urinvägsinfektion Smärta Demenssjukdom Depression Sömnstörning