LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel



Relevanta dokument
Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbiverkningar

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Äldre och läkemedel LATHUND

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Hantering av läkemedel

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Läkemedelsgenomgångar

Äldres läkemedelsbehandling

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel till äldre 245

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Den multisjuka äldre och läkemedel

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Läkemedelsgenomgångar

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

God läkemedelsterapi hos äldre

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Tema äldre och läkemedel

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Läkemedelsgenomgångar

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Äldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Producentobunden läkemedelsinfo

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Depression. Lilly Schwieler

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Att dosera läkemedel vid njursvikt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Läkemedelsförskrivning till äldre

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

SBU-rapport 1 okt -09

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Transkript:

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras?

SBU:s fem slutsatser 1. Många får fel läkemedel Äldre kan behöva många läkemedel Alltför många äldre får olämpliga läkemedel Ökad utbildning och information till läkare ger bättre läkemedelsbehandling till äldre

2. Helhetsgreppet kan bli bättre Grundligare medicinsk utredning + bättre diagnostik minskar läkemedelsrelaterade problem Ofta kortsiktig behandling i akutskedet Avsaknad av helhetsgrepp och plan för aktiv uppföljning - lidande - försvårar återhämtning - förlänger vårdtid

3. Anpassa behandlingen individuellt Individuell dosering Återkommande omprövning minskar läkemedelsrelaterade problem Läkemedels effekter/biverkningar förändras med åren Riskläkemedel: - NSAID - läkemedel med antikolinerga effekter - bensodiazepiner

4. Oetiskt att inte göra läkemedelsavstämning Rutiner för regelbunden avstämning vid konsultationen I samråd med patienten

5. Ingen enskild åtgärd löser problemen Flera samtidiga förändringar krävs Organisation och ansvarsfördelning Dessa bör tillsammans få utforma en åtgärdsplan som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer Informationshantering rutiner, hjälpmedel, distribution, utbildning Region, kommuner, verksamhetsansvariga, läkemedelssakkunniga, hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer, företrädare för patientintressen

I ett nötskal Förutsätt att den äldre patienten är känsligare för läkemedel Utgå ifrån att njurfunktionen är nedsatt Välj läkemedel och dosering efter bedömning av patientens helhetsbild Start med låga doser och öka långsamt Bedöm alltid interaktionsrisken Omvärdera äldres läkemedelsbehandling ofta och regelbundet

Diagnostiska svårigheter Ålder Sjukdom Läkemedel

Farmakokinetik Sjunkande njurfunktion är den viktigaste förändringen Beräkna e-gfr (estimerad glomerulär filtration)

55 80 90 x 38

Kreatininclearance vad spelar det för roll? < 40 ml/min = påtagligt försämrad elimination < 25 ml/min = stora risker med läkemedel med renal utsöndring Halveringstiden ökar Plasmakoncentrationen ökar Risken för biverkningar ökar Minska dosen eller glesa ut doseringen!

Tänk särskilt på njurfunktionen Renal elimination Smal terapeutisk bredd Viktiga läkemedel: - digoxin - antibiotika, ex ciprofloxacin, trimetoprim-sulfa, furadantin - metformin (< 60 ml/min!) - tiazider

Den äldre kroppen är känsligare Minskad organkapacitet Minskad reservkapacitet stresskänsligare Oönskade läkemedelseffekter redan vid måttliga doser Start low go slow!

Polyfarmaci Ökad biverkningsrisk Ökad interaktionsrisk Ökad risk för additiva effekter Dosreduktion eller utsättning Behandla inte biverkningar med ytterligare läkemedel! Kolla upp interaktioner Glöm inte naturläkemedel och receptfria läkemedel

Praktiska svårigheter Ökar med stigande ålder Nedsatt syn Nedsatt kraft eller smärta i händerna Muntorrhet och sväljningssvårigheter Nedsatt minne

Utsättning av läkemedel När indikation inte längre finns När effekt saknas Vid allvarliga biverkningar Vid betydelsefulla interaktioner När patienten inte är motiverad

Muntorrhet Hög ålder Sjukdom Läkemedel Muntorrhet Glöm inte salivstimulerare/ saliversättning Om patienten har egna tänder glöm inte fluor!

Läkemedelsavstämning Ökar överensstämmelsen i patientens läkemedelsanvändning Säkrar kommunikationen mellan patient och vårdare Säkrar informationsöverföringen mellan de olika aktörerna i vården Läkemedelsavstämning genomförs minst en gång per år i primärvården Vid inflyttning till särskilt boende eller registrering i hemsjukvården görs en läkemedelsavstämning snarast (inom tre månader) Vid sjukhusvård påbörjas läkemedelsavstämning vid inskrivningen

Beställs via Vårdgivarstödet - Äldre och läkemedel

Läkemedelsberättelse Sammanställning över de förändringar i patientens läkemedelsbehandling som gjorts under vårdtiden Komplement till en aktuell läkemedelslista

Läkemedelsberättelse Skrivs av läkaren vid utskrivning från vårdenhet Innehåller aktuell medicinlista Innehåller beskrivning av förändringar i läkemedelsbehandlingen Skrivs på ett sådant sätt att patienten kan förstå Överlämnas till patienten vid utskrivningssamtalet Vidarebefordras tillsammans med läkemedelslista till mottagande vårdnivå inom ett dygn Ingår som en del av epikrisen

Matnyttiga tabeller Kliniskt betydelsefulla interaktioner NSAID, spironolakton, warfarin, SSRI Läkemedel som kräver noggrant övervägande antipsykotika, SSRI, digoxin, loopdiuretika, ACE-hämmare, metformin, hypertoniläkemedel Läkemedel med betydande antikolinerg effekt medel mot urininkontinens (Emselex, Vesicare, Detrusitol), hydroxizin (Atarax), äldre antidepressiva (Klomipramin, Anafranil)

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Socialstyrelsen, juni 2010

Tanken med indikatorerna Stöd vid förskrivning Vid lokala uppföljningar och interventioner För uppföljning av förskrivningsmönster Vid nationella uppföljningar och epidemiologiska studier

Indikatorer Generella - läkemedelsgenomgångar (riktlinjer och rutiner, frekvens) Specifika - läkemedelsspecifika - diagnosspecifika

Läkemedelsspecifika indikatorer 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Tramadol Propiomazin (Propavan)

2. Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskilt stor betydelse Cox-hämmare 3. Olämplig regim Sömnmedel regelbundet, > 1 månad utan omprövning 4. Olämplig dosering Acetylsalicylsyra dygnsdos >75 mg

5. Polyfarmaci Tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov 6. Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse D-interaktioner 7. Läkemedel och njurfunktion Mätning av e-gfr vid läkemedel som behöver anpassas

8. Läkemedel och vissa symtom Symtomgivande ortostatism/blodtrycksfall Fall Kognitiv störning 9. Psykofarmaka

Diagnosspecifika indikatorer Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom/angina pectoris Hjärtsvikt Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diabetes typ 2 Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och ulcussjukdom Urinvägsinfektion Smärta Demenssjukdom Depression Sömnstörning