LHI210, Historia för lärare 2, 30 högskolepoäng

Relevanta dokument
LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LME 210, Mediekunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

LID210, Idrottsvetenskap, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

LID110, IDROTTSVETENSKAP, GRUNDKURS, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LMN220, Naturvetenskap för lärare, tidigare åldrar, 30 högskolepoäng

LME 110, Mediekunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

LME 210, Mediekunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

LBI210, Biologi för lärare 2 30 högskolepoäng

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LSP110 Spanska för lärare 1, 30 högskolepoäng

LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng

LKE210, Kemi för lärare 2, 30 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

LBI210, Biologi för lärare högskolepoäng

LKS210, Kultur och språk för tidigare åldrar II, 30 högskolepoäng

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

LAU990, Tvärvetenskaplig kurs och examensarbete 30 högskolepoäng

LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng

LBD210, Bild och form 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

LSP210 Spanska för blivande lärare 2, 30 högskolepoäng

PC2309, Kurs 9: Metod 1 i psykologi, 15,0 högskolepoäng Research Method 1 in Psychology, 15.0 higher education credits

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LKS210, Kultur och språk för tidigare åldrar II, 30 högskolepoäng

LHK110, Livet i hem och familj, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

LSP210 Spanska för lärare 2, 30 högskolepoäng

HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

LBD220, Bild och visuell kultur 2, Visuell kommunikation och estetiska läroprocesser, 30 högskolepoäng

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

LMU140 Musik 1, 30 högskolepoäng

LMA210, Matematik för lärare 2, 30 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

LMU140, Musik 1, 30 högskolepoäng

LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LSP210 Spanska för lärare 2, 30 högskolepoäng

LKS110, Kultur och språk för tidigare åldrar I, 30 högskolepoäng

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för genusvetenskap att gälla från och med , höstterminen 2016.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LTY110, Tyska, grundkurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng

Kursplan. HI1014 Historia II. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

LSO210, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 2 30 högskolepoäng

Engelska för ämneslärare III, årskurs 7-9 och gymnasiet

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Transkript:

LHI210, Historia för lärare 2, 30 högskolepoäng History 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2007-05-24, reviderad 2009-12-14 och 2010-12-02, och gäller fr.o.m. vårterminen 2011. Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier Medverkande institutioner: Ekonomisk-historiska institutionen, Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Humanistisk 60%, Undervisning 40% 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs av två i inriktningen Historia och riktar sig mot blivande lärare i historia för grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den kan även ges som fristående kurs och ingå som fortsättningskurs på grundnivå i en generell examen. Kursen ersätter kurs LHI210 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkända moment om minst 15 hp på kursen LHI110 eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av tre delkurser à 15, 9 och 6 hp vardera enligt följande: Delkurs 1: Kulturhistorisk fördjupning eller Ekonomisk-historisk fördjupning (15 hp, varav 9 hp VFU) Sidan 1 av 5. Uppdaterad 2011-01-14

Elective Course in Cultural History or Economic History (15 higher education credits, of which 9 higher education credits for school-based education) Momentet består av en valbar fördjupningskurs med kulturhistorisk eller ekonomiskhistorisk inriktning. I momentet ingår 9 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som, utöver deltagande i VFU-platsens reguljära arbete, fokuserar på frågor om lärares planeringsarbete. Delkurs 2: Teori och metod (9 hp, varav 3 hp VFU) Historical Theory and Method (9 higher education credits, of which 3 higher education credits for school-based education) Momentet syftar till att skapa ökad förtrogenhet med historievetenskapliga teori- och metodfrågor, inklusive historiografi, och ge övning i källkritik, arkiv- och bibliotekskunskap, inklusive IKT-baserad informationssökning, samt träning i vetenskaplig framställning och formalistik. Även andra inslag som paleografi, övningar i elementär statistik etc. ingår. Efter fullbordat moment ska studenten ha uppnått tillräckliga kunskaper för att genomföra en empiriskt baserad undersökning utifrån historievetenskaplig metod. I momentet ingår 3 hp VFU, vilken ägnas åt teoretiska och praktiska studier i hur arkiv- och museibesök kan utnyttjas för att förmedla och levandegöra historien. Delkurs 3: Uppsatsskrivning och seminarier (6 hp) Essay Writing and Seminars (6 higher education credits) Momentet utgörs av studentens självständiga arbete med en kortare vetenskaplig uppsats i ett ämne som valts bland flera olika teman med anknytning till forskningsprofilen vid Institutionen för historiska studier och Ekonomisk-historiska institutionen. I slutet av momentet försvarar studenten sin uppsats vid ett seminarium med utsedd opponent. Varje student ska också genomföra ett opponentuppdrag inom ramen för uppsatsseminarierna. Genomförande I kursens högskoleförlagda del (HFU) varvas orienterande föreläsningar med diskussionsseminarier, teoretisk-metodiska övningar samt ämnesdidaktiska seminarier och uppsatsseminarier. VFU genomförs i huvudsak som två sammanhängande perioder under andra halvan av moment 1 samt i slutet av moment 2. Teoretisk-metodiska övningar, seminarier av olika slag samt VFU innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är därför obligatoriskt. Delkurserna 1 och 2 genomförs i viss utsträckning i sådana former och med stöd av sådana digitala redskap att frågor om digital kompetens, kritisk mediekompetens och pedagogik baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT) aktualiseras i direkt relation till undervisningen. Bland annat ges därmed tillfälle till reflektion över de didaktiska konsekvenserna av att utnyttja IKT i olika lärandesituationer, liksom de större samhälleliga följderna av IKT:s ökande betydelse för informationsspridning, opinionsbildning och lärande i dagens värld. Sidan 2 av 5. Uppdaterad 2011-01-17

5. Mål Efter fullbordad kurs ska studenten ha tillägnat sig: 1. fördjupad kunskap om väsentliga historiska sammanhang inom ett valbart område med kulturhistorisk eller ekonomisk-historisk inriktning, 2. god förtrogenhet med historievetenskaplig metod och teori samt förmåga att kritiskt förhålla sig till och reflektera över historiska källor och historisk litteratur, 3. förmåga att självständigt utarbeta en historievetenskaplig uppsats och att vid en granskning av densamma kunna motivera de teoretisk-metodiska val som gjorts samt de resultat som uppnåtts, 4. fördjupad kunskap om centrala ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp samt dessas relevans för omsättning av vetenskapligt grundad ämneskunskap i undervisning, och 5. förmåga att analysera, pröva och ta ställning till olika historiedidaktiska förhållningssätt samt att diskutera konsekvenserna av dessa för den egna lärarrollen. Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål 1 5. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 samt i viss mån mål 2 och 4 examineras genom skriftliga tentamina eller övningsuppgifter som är så utformade, att de prövar studenternas förmåga att analysera och förstå centrala historiska processer och att självständigt reflektera över olika tolkningar av dessa. Mål 2 examineras i huvudsak genom teoretisk-metodiska övningar samt ventilering av egen uppsats och oppositionsuppdrag, och i viss mån i samband med ämnesdidaktiska seminarier. Mål 3 examineras genom ventilering av egen uppsats. Mål 4 och 5 examineras i huvudsak genom de ämnesdidaktiska seminarierna och den verksamhetsförlagda utbildningen. VFU och ämnesdidaktiska seminarier innebär i viss en mån examination av samtliga mål betraktade som en helhet, eftersom dessa inslag prövar studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till att utveckla. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom kursens högskoleförlagda del (HFU) är begränsat till fem (5) på varje delkurs. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) Sidan 3 av 5. Uppdaterad 2011-01-17

kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Lärarutbildningsnämnden (beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07). För studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en VFUbedömning Steg 2, vilken syftar till att skapa en spärr för det fåtal studenter som inte bedöms ha förutsättningar att uppnå examensmålen. I de fall där VFU-ledaren bedömer att studentens prestationer under VFU är otillräckliga, även efter åtgärder enligt Handlingsplan vid problem med studentens VFU, erhåller studenten betyget U. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på delkurs 3 och ytterligare kursmoment om minst 9 hp, d.v.s. totalt minst 15 hp. För godkänt betyg (G) på kursen krävs att den studerande: 1. uppfyller kursens mål i enlighet med kursplanen, 2. klart och tydligt kan referera och diskutera innehållet i angiven kurslitteratur, 3. översiktligt kan beskriva ämnets historiografi samt redogöra för olika historievetenskapliga ståndpunkter och synsätt; metoder och teorier, 4. kan sovra i, sortera, systematisera och värdera olika typer av källmaterial, 5. presenterar och diskuterar ett självständigt arbete (uppsats) som baserats på ett historiskt källmaterial, 6. förvärvat förmågan att till källorna ställa adekvata frågor som låter sig besvaras utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, 7. kan omsätta förvärvade ämneskunskaper på ett för det didaktiska och undervisningsmetodiska sammanhanget relevant sätt, 8. uppvisar kännedom om det historiedidaktiska forskningsfältet samt förmåga att inta en prövande hållning gentemot olika typer av undervisningsformer och -metoder. För Väl Godkänt betyg (VG) på kursen krävs utöver kraven på godkänt att den studerande: 1. uppfyller kraven för godkänt betyg (G), 2. förhåller sig självständigt till kurslitteraturen och genom välgrundade omdömen själv kan argumentera för historiesyn och perspektivval, 3. självständigt kan formulera historiska problem samt uppvisar förmågan att problematisera olika skeenden och orsakssammanhang i historien, 4. i sitt uppsatsarbete uppvisar god förtrogenhet med det historievetenskapliga hantverket och förmår presentera ny kunskap på en språkligt hög nivå, med god kontextualisering vad gäller den för ämnet befintliga kunskapen och/eller det historiska sammanhanget, Sidan 4 av 5. Uppdaterad 2011-01-17

5. på ett vetenskapligt sätt kan diskutera relationen mellan ämneskunskaper, ämnesdidaktiska överväganden samt historielärarprofessionens villkor. Generiska kompetenser Självständighet och kritiskt förhållningssätt löper som en röd tråd genom kursen. Den studerandes analytiska förmåga sätts i fokus samtidigt som grundläggande färdigheter vad gäller informationssökning i såväl traditionella som digitala medier övas. Professionskompetenser Det processinriktade arbetssättet under uppsatsskrivandet ger möjlighet till reflexion över hur ny kunskap skapas och kan förmedlas. I kursen breddas den yrkesmässiga kompetensen bland annat genom en verksamhetsförlagd del i ABM-sektorn (arkiv, bibliotek, museum). Härigenom integreras bland annat IKT i kursen som därmed också erbjuder den studerande en breddad undervisningsrepertoar. 9. Kursvärdering Kursen som helhet och varje moment ska utvärderas och resultaten ska bli föremål för diskussion mellan studenterna och lärarna på kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle ska det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits tillvara. 10. Övrigt Sidan 5 av 5. Uppdaterad 2011-01-17